Konsumenten kan minska exponeringen för bly genom att äta livsmedel enligt de allmänna intagsrekommendationerna: mångsidigt, varierat och måttligt.
De största blykällorna i kosten är fisk och fiskkonserver, rotfrukter, grönsaker, frukter, bär och spannmål och spannmålsprodukter. Att dessa livsmedelskategorier understryks som källor till bly beror ändå på att de används ofta och i stora mängder. I en riskvärdering som Evira (numera Livsmedelsverket) gjort konstaterades att en stor del av tillsynsproverna som i Finland undersöktes i de nämnda livsmedelskategorierna till sin blyhalt låg under analysmetodens bestämningsgräns. Att undvika en viss livsmedelskategori i kosten sänker således nödvändigtvis inte exponeringen för bly, utan kan rentav öka den.
Det lönar sig att kritisk bedöma gamla kärls skick och lämplighet för användning i kombination med livsmedel. Det är säkrast att lämna gamla stop i keramik och slitna, spruckna och kantstötta kärl oanvända. Det rekommenderas också att gamla serviser som erhållits i arv inte används i dagligt bruk. Från kannor och muggar i keramik som införts som souvenirer kan migrera bly till livsmedlen och sådana ska användas enbart som prydnadsföremål. Det är bäst att inte förvara sura drycker eller alkohol i kärl av kristallglas, eftersom de får blyet i glaset att migrera till drycken.
Personer som använder vilt som fällts med blykulor som föda borde undvika att äta kött från skottsåret och utöver det också det kött som ligger inom 10 cm kring såret även om det ser normalt ut.
Vissa traditionella asiatiska örtmediciner har också inrapporterats kunna innehålla höga halter bly. Det i arabländerna använda traditionella läkemedlet ”bint al dhahab” är ett blysalt. Hos personer som använder sådana produkter kan exponeringen för bly vara mångfalt större än blyexponeringen från livsmedlen och hushållsvattnet och kan i värsta fall till och med orsaka blyförgiftning.