Toppiga giftspindlingen (Cortinarius rubellus) är en av våra giftigaste svampar och giftet fås inte bort med någon som helst behandling. Cellgifterna i svampen skadar särskilt njurarna och levern redan i små doser. Symptomen kan visa sig först efter några dagar, men giftet verkar hela tiden.
Orsaken till spindlingförgiftningen brukar vara att man har ätit en okänd svamp - inte det att giftspindling har förväxlats med en matsvamp.
Toppiga giftspindlingen är en kanelbrun, medelstor svamp. Hatten är klockformig, senare mer utbredd och den har en liten puckel i mitten. Under hatten finns brunröda, glesa skivor. På skivorna hos unga svampar finns ett nätliknande skydd. Den bruna, långa och smala foten blir tjockare mot basen, som är rätt spetsig. Köttet är ljusbrunt. Doften påminner om rå potatis eller rädisor.
Då man strövar i naturen kan man se toppig giftspindling i mossiga och fuktiga barrskogar i södra och mellersta Finland.
Arter med liknande utseende finner man endast i släktet spindlingar. Eldspindlingen (C. limonius) som är rätt allmän i friska och fuktiga granskogar är mer orangegul till färgen och hatten saknar en tydlig liten puckel. Gulbandade spindlingen (C. gentilis) som är mycket allmän i barrskogar är klart mindre och spädare. Dess rödbruna hatt blir gyllengul då den torkar. Rödflockiga spindlingen (C. spilomeus) växer bland annat i bördiga blandskogar.