Information som ska tillhandahållas om ett livsmedel i samband med distansförsäljning

Vid distansförsäljning har konsumenten inte möjlighet att fysiskt undersöka förpackningarna. För att kunna göra val som bygger på information och välja produkter som lämpar sig just för honom eller henne, måste konsumenten vid distansförsäljning få så gott som samma obligatoriska livsmedelsinformation om ett förpackat livsmedel som om ett livsmedel som saluhålls via en sedvanlig säljkanal.

Mer information om dem obligatoriska livsmedelsinformationen

Växlande information, såsom partiidentifikationen och minsta hållbarhetstiden (bäst före) eller sista användningstidpunkten (sista förbrukningsdagen), behöver inte tillhandahållas vid inköpstidpunkten. Vid leveranstidpunkten ska all obligatorisk information tillhandahållas, också den växlande informationen.

Leveranstidpunkten är den tidpunkt, då den beställda produkten sänds till kunden eller kunden avhämtar produkterna han eller hon beställt i webbutiken från butikens avhämtningsställe. I praktiken tillhandahålls informationen via livsmedelsinformationen på förpackningen till livsmedlen som ska levereras.

Informationen ska i regel tillhandahållas på finska och svenska

Enligt livsmedelsinformationsförordningen ska den obligatoriska livsmedelsinformationen om förpackade livsmedel tillhandahållas på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna i de medlemsstater där livsmedlet saluhålls. Enligt språklagen har Finland två nationalspråk, finska och svenska, som står i jämlik ställning till varandra.

Vid distansförsäljning ska den obligatoriska livsmedelsinformationen om ett förpackat livsmedel i regel tillhandahållas på finska och svenska. Om säljaren kan påvisa att livsmedel som säljs vid distansförsäljning säljs och överlåts enbart inom en enspråkig kommuns område, kan den obligatoriska informationen tillhandahållas enbart på den berörda kommunens språk.

Informationen ska tillhandahållas i distansförsäljningsmaterialet eller på något annat sätt

Informationen ska tillhandahållas utan extra kostnader innan inköpet görs, det vill säga innan konsumenten lägger produkten i den virtuella kundkorgen. Informationen ska tillhandahållas i materialet som hänför sig till distansförsäljningen eller lämnas på andra lämpliga sätt.

Material som hänför sig till distansförsäljningen är allt sådant material, som tillhandahålls om produkten i samband med distansförsäljningen. Till exempel material som tillhandahålls om produkten på en webbplats, i en mobilapplikation, i en produktkatalog, på en broschyr eller i ett brev. Vid telefonförsäljning kan informationen tillhandahållas muntligen.

Den obligatoriska livsmedelsinformationen kan på begäran också tillhandahållas på andra lämpliga sätt, såsom per e-post eller post i form av en broschyr, ett brev eller en produktkatalog.

Det viktigaste är att informationen lätt är tillgänglig eller att konsumenten lätt förstår hur och var han eller hon snabbt kan erhålla informationen. Konsumenten får inte orsakas extra kostnader av att livsmedelsinformationen tillhandahålls på andra lämpliga sätt.

Ansvaret för informationen som ska tillhandahållas

Det är den företagare som idkar distansförsäljning som svarar för att den obligatoriska livsmedelsinformationen som ska tillhandahållas vid distansförsäljning i praktiken tillhandahålls. Vid försäljning via en webbutik är det till exempel den företagare som har registrerat webbutikens domännamn som svarar för att informationen tillhandahålls. Den företagaren ska säkerställa att den obligatoriska livsmedelsinformationen är tillgänglig för konsumenten.

För att livsmedelsinformationen är korrekt och för all annan information på förpackningen och för marknadsföringsmaterialet svarar den företagare under vars namn livsmedlet saluhålls. De livsmedelsföretagare som inte påverkar livsmedelsinformationen får ändå inte leverera sådana livsmedel, som de, utgående från den information som de besitter i egenskap av fackmän, vet eller förmodar strider mot livsmedelslagstiftningen.

Om en företagare till exempel har fått veta att ursprunget för ett livsmedel som uppgetts vara finskt inte är Finland, kan han inte fortsätta saluhålla livsmedlet som finskt utan han måste korrigera informationen. Om en webbutikföretagare till exempel utgående från sin expertis och efter omsorgsfullt utfört arbete uppdagar att icke godkända närings- och hälsopåståenden framförs om en produkt i varuleverantörens marknadsföringsmaterial, ska han ta bort dessa påståenden från det material som används vid distansförsäljning av produkten.

Informationen som ska tillhandahållas om måltider som saluhålls via matrestaurangers webbutiker eller mobilapplikationer

Matrestaurangers försäljning av måltider betraktas som försäljning av oförpackade livsmedel på ett serveringsställe. En pizza som tillverkas, förpackas och levereras utgående från en beställning som en kund gjort är till exempel ett oförpackat livsmedel.

Om oförpackade livsmedel som saluhålls på serveringsställen ska tillhandahållas följande information:

  • livsmedlets beteckning,
  • ämnena som orsakar allergier och intolerans,
  • ursprungslandet eller härkomstplatsen på det sätt som livsmedelsinformationsförordningen säger eller med stöd av den föreskrivs eller på det sätt som annan lagstiftning säger.

Vi rekommenderar att den obligatoriska informationen tillhandahålls åtminstone på den kommuns språk, inom vilken måltider och produkter överlåts.

Om oförpackade livsmedel som saluhålls via webbutiker eller mobilapplikationer ska ovan nämnda obligatoriska information tillhandahållas i det material som används vid distansförsäljning eller på något annat lämpligt sätt. Vid telefonförsäljning kan informationen om oförpackade livsmedel tillhandahållas muntligen om kunden frågar efter sådan information.

Om en restaurang också säljer förpackade livsmedel (såsom läskedrycker), ska om dem tillhandahållas den information som gäller förpackade livsmedel.

Lagstiftning

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 8 (skyldigheter) och artikel 14 (information som ska tillhandahållas vid distansförsäljning).
  • Språklagen (423/2003), 34 §
  • Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014)
Sidan har senast uppdaterats 23.11.2018