23.5.2022 raporten på finska (sammandrag på svenska): Valtakunnallinen suolan ja ravintoarvon valvontaprojekti 2019-2021 (pdf)
Meddelande 23.5.2022: Salthalten i livsmedlen måste ytterligare minskas
Livsmedelsverket inledde år 2019 ett riksomfattande projekt för tillsyn över saltet och näringsdeklarationen. Som mål för projektet stod oförpackade och förpackade livsmedel som den nationella märkningen kraftigt saltat gäller. I den sammanlagda salthalten medräknas numera såväl det tillsatta saltet som natriumhalten i de andra råvarorna uträknad som salt (salt = natrium x 2,5).
Kontrollerna utfördes i kommunerna i form av s.k. OIVA-kontroller; bedömningspunkterna 13.1 och 13.2 (en separat kontrollblankett har utarbetats). I projektet ingick också provtagning (sammanlagt 120 prov).
Ställen som kontrollerades var:
- detaljhandelsplatser (oförpackade)
- ställen där livsmedel tillverkas (förpackade) och
- import, tullen och gränskontrollen av livsmedel av animaliskt ursprung (förpackade importlivsmedel).
Projektets tidtabell:
- Kontrollerna utfördes under tiden mellan den 1 juli 2019 och den 30 juni 2021.
- Proven samlades in under tiden mellan 1.8.2019 och 30.5.2021.
Utredningen av salthalten i livsmedel år 2010
Evira (numera Livsmedelsverket) utredde mot slutet av året 2010 hur man i företagarnas egenkontroll och i myndighetstillsynen säkerställer att salthalterna som anges på förpackningarna till livsmedel är korrekta. På utredningen svarade 35 kommunala tillsynsenheter och 4 besiktningsveterinärer på Evira.
I undersökningarna under de år som stod som mål för utredningen (2008 – 2010) förekom oroväckande många överskridningar av salthalten som angetts på förpackningarna. Enligt en dryg tredjedel av kommunerna/besiktningsveterinärerna som svarade hade i företagarnas egenkontrollundersökningar uppdagats överskridningar av den angivna salthalten. Överskridningar förekom också i myndighetsundersökningarna. Anmärkningsvärt är särskilt att salthalten i bröd överskreds och det är oroväckande, eftersom brödet utgör en betydande andel av konsumenternas dagliga kost.
Även om tillsynsmyndigheternas svarsprocent blev jämförelsevis låg (knappt 30 %), ger utredningen ändå antydningar om att det är skäl att effektivera tillsynen över egenkontrollen av och myndighetstillsynen över salthalterna. Konsumenterna bör kunna lita på att märkningarna om saltet är korrekta så, att de kan göra rätt inriktade val med tanke på sin hälsa.