Kvaliteten på det vatten som används i primärproduktionen är ofta avgörande för produkternas säkerhet. Till exempel är vikten av rent vatten för den mikrobiologiska kvaliteten på grönsaker särskilt hög, särskilt när vattnet kommer i kontakt med de ätliga delarna och om grönsakerna äts som sådana. I förordningen om primärproduktion fastställs krav på säkerhet för vatten som används. Kraven på undersökning av vatten i primärproduktionen är kopplad till övervakningen av tvärvillkor för mjölk och grönsaker.
Allmänna krav på vattnets kvalitet
Det vatten som används på primärproduktionsplatsen som dricksvatten för produktionsdjur, inom vattenbruk, i bevattning, rening och kylning av primärprodukter samt vid rening och rengöring av ytan, utrustningen och instrumenten på primärproduktionsplatsen måste vara rent. Vattnet får inte ha främmande lukt eller smak, och det får inte heller finns några mikroorganismer, parasiter eller föroreningar så att vattnet kan äventyra säkerheten hos primärprodukter och de livsmedel som framställts därav. Då man planerar att använda ytvatten, är det värt att uppmärksamma kvaliteten på vattenkällan och kvalitetens jämnhet. Ytterligare information kan fås från den lokala miljöskyddsmyndigheten.
Primärproduktionsproducenten ansvarar för att de analyser av vattnets kvalitet som krävs har gjorts. Producenten kan göra en organoleptisk undersökning av vattnet på primärproduktionsstället. Övriga analyser bör göras i ett laboratorium som godkänts av Livsmedelsverket. Till höger på sidan finns en länk till sidan över godkända laboratorier.
Analyser krävs inte om ett man använder hushållsvatten från en vattenanläggning (t. ex. kommunal vattenanläggning eller ett vattenandelslag) i enlighet med hälsoskyddslagen. Primärproducenten skall visa att hen har anslutit sig till vattenbruksnätverket, till exempel genom en faktura. I så fall anses vattenanläggningen eller vattenandelslaget ansvara för att analyserna utförs.
Kraven på vatten vid produktion av groddar
Primärproducenten bör låta undersöka vattnet som används inom primärproduktionen i följande fall, om man använder en egen vattenkälla, till exempel brunn
Bevattningsvatten
Bevattningsvatten bör undersökas när delar av växter och svampar bevattnas som sådana och vattnet hamnar i den ätliga delen, till exempel bevattning direkt på sallad eller bär.
Vattnets ska undersökas åtminstone för Escherichia coli och fekala enterokocker och organoleptiskt färg och lukt, för ytvatten även förekomsten av cyanobakterier. Halten av Escherichia coli får inte överstiga 300 kbe/100 ml och halten av fekala enterokocker inte 200 kbe/100 ml, vattnet får inte ha onormal färg eller lukt, och det får inte finnas massförekomst av cyanobakterier. Analyser bör genomföras minst vart tredje år. Det senaste analysintyget skall förvaras på ett sådant sätt att det finns tillgängligt och på begäran kan visas för tillsynsmyndigheten eller i efterhand kan sändas till denna.
Undersökningar krävs inte om bevattningen görs underifrån, så att vattnet inte är i kontakt med ätliga delar, eller om bevattningen sker som stänkbevattning av bär endast under blomningstiden, till exempel i kampen mot frost.
Vatten för rengöring, tvätt eller kylning
Vatten bör undersökas när det används till
• Rengöring eller direkt kylning av sådana delar av växter och svampar som är avsedda som livsmedel och som äts som sådana (till exempel vatten som används för tvättning av sommarmorötter)
• Rengöring och sköljning av ytor, utrustning och instrument som är avsedda att komma i kontakt med animaliska primärprodukter (till exempel mjölkningsutrustning och vatten för tvättning av mjölktanken).
• För rengöring av ägg som skall levereras som råvara för äggprodukter
Vattnets skall undersökas för åtminstone Escherichia coli och fekal enterokocker och organoleptiskt färg och lukt. Kraven motsvarar de i SHM:s förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten i små enheter (SHM 401/2001), så att följande gränsvärden används:
- E. coli: 0 kbe/100 ml
- fekala enterokocker: 0 kbe/100 ml
Undersökningarna skall göras innan vattnet tas i användning, till exempel före man börjar använda en ny vattenkälla av vatten, till exempel en brunn. Efter ibruktagningen skall vattenkvaliteten undersökas minst vart tredje år. Det senaste analysintyget skall förvaras på ett sådant sätt att det är tillgängligt för tillsynsmyndigheten, antingen på begäran eller i efterhand. Om vattnet inte uppfyller kvalitetsnormerna måste primärproducenten vidta åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten.