I undantagsfall kan nödslakt av ett tamt klöv- eller hovdjur utföras redan på primärproduktionsstället (EG nr 853/2004). Lagstiftningen om nödslakt har ändrats och lagändringen trädde i kraft den 7.5.2026.
I fortsättningen behöver det djur som ska nödslaktas inte ha råkat ut för en olycka (till exempel brutit ett ben), för att vara lämpligt för nödslakt. Genom lagändringen kan sådana tamhållna klöv- och hovdjur, som enligt EU:s djurtransportförordning inte är transportdugliga, nödslaktas på ursprungsgården.
Sådana djur kan till exempel vara:
- Ett djur med kalvningsförlamning
- Ett djur som inte kan röra sig självständigt utan smärta eller gå utan hjälp
- Ett djur med allvarliga öppna sår
- Ett djur med framfall av livmodern eller ändtarmen
- En dräktig hona där minst 90 procent av dräktighetstiden har förflutit eller som har fött under föregående vecka
- Ett djur med löpmagsförskjutning
- Ett djur som har insjuknat i akut juverinflammation
Nödslakt är inte möjlig i alla ovan nämnda fall, utan djurets lämplighet för nödslakt bedöms av den officiella veterinär som utför ante mortem-besiktningen. I bedömningen beaktas också eventuell medicinering som djuret fått samt tillhörande karenstider. Det slutliga beslutet om djurets lämplighet som livsmedel fattas på slakteriet i samband med post mortem-besiktningen. Post mortem-besiktningen av ett nödslaktat djur ska utföras av slakteriets tjänsteveterinär. Om köttbesiktningen på slakteriet utförs av en köttbesiktningsassistent, ska slaktkroppen styras till ett separat sidospår för tjänsteveterinärens besiktning.
Utöver dessa exempel är det fortfarande möjligt att nödslakta tamhållna klöv- och hovdjur på ursprungsgården om de har råkat ut för en plötslig olycka.
Ett djur som ska nödslaktas ska slaktas så snabbt som möjligt, och djurets lidande får inte förlängas oskäligt. Ett skadat eller sjukt djur kan till exempel inte hållas vid liv i väntan på nödslakt över veckoslutet om slakteriet endast är i verksamhet på vardagar. I sådana fall ska djuret av djurskyddsskäl avlivas omedelbart.
Före nödslakten ska primärproduktionsställets aktör eller det mottagande slakteriet göra en registerförfrågan om det slaktade nötkreaturet, och den officiella veterinären ska utföra en ante mortem-besiktning av djuret. Den officiella veterinär som utför ante mortem-besiktningen bedömer djurets lämplighet som livsmedel och dess lämplighet för nödslakt. Ante mortem-besiktningen av ett djur som ska nödslaktas är giltig i 24 timmar. Slakten av djuret får endast utföras av en person som har sådan kompetens som krävs enligt avlivningsförordningen (EG nr 1099/2009). Ett kompetensbevis krävs dock inte. Den officiella veterinären ska vara närvarande vid slakten av djuret och övervaka bedövningen och avblodningen av djuret.
På ett djur som har bedövats och avblodats får magarna och tarmarna avlägsnas på primärproduktionsstället endast, om detta sker under veterinärens övervakning. Annan hantering är inte tillåten på ursprungsgården. De avlägsnade magarna och tarmarna ska transporteras i ett slutet kärl tillsammans med det slaktade djuret till slakteriet. Magarna och tarmarna ska märkas så att det framgår från vilket djur de härstammar. Om djurets blod transporteras till slakteriet ska det transporteras i ett slutet och tätt kärl.
Det slaktade djuret ska transporteras till slakteriet hygieniskt och utan onödigt dröjsmål. Om det har förflutit mer än två timmar mellan slakten och ankomsten till slakteriet ska djuret kylas ned. Aktiv nedkylning krävs inte om klimatförhållandena medger detta. De slaktade djurkropparna får dock inte frysa. Djurkroppar, som transporteras till slakteriet, får inte staplas ovanpå varandra.
Tillsammans med djuret som transporteras till slakteriet, ska det lämnas in djurets livsmedelskedjeinformation samt det officiella intyg som den officiella veterinären fyllt i enligt bilaga IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2235. Dessa dokument kan också skickas till slakteriet på förhand, före djuret anländer till slakteriet. I formulärets punkt 5 b) avses med slakt tidpunkten då slakten av djuret påbörjas på ursprungsgården. Intyget ska fyllas i fullständigt innan djuret levereras till slakteriet.
När det nödslaktade djuret har tagits emot på slakteriet ska slakten slutföras utan onödigt dröjsmål. Om detta inte är möjligt ska slakteriet ha ett separat, kylt utrymme, där nödslaktade djurkroppar kan förvaras hygieniskt tills slakten kan slutföras. Slakteriföretagaren ska på förhand ansöka om ett särskilt ändringsgodkännande hos Livsmedelsverket om hanteringen av nödslaktade djur medför strukturella eller funktionella förändringar på slakteriet.
Ett BSE-prov ska tas på slakteriet från nödslaktade nötkreatur som är födda i Finland eller i ett land som anges i 4 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning 321/2021 och som är över 48 månader gamla. Från nötkreatur, som är födda i andra länder än de som anges i 4 § i förordning 321/2021, ska ett BSE‑prov tas om djuret är över 24 månader gammalt. Från nödslaktade får och getter som är över 18 månader gamla ska ett TSE‑prov tas på slakteriet.
Mer detaljerad information om nödslakt och till exempel om de handlingar som ska lämnas till slakteriet finns i Livsmedelsverkets anvisning ”Besiktning av djur före slakt (ante mortem-besiktning) som en del av köttbesiktningen”, till vilken det finns en länk i högra sidospalten.