Livsmedelsverket för statistik över livsmedel som återkallats från marknaden. År 2025 låg det totala antalet återkallelser av livsmedel mycket nära antalet året innan. Antalet fall som räknades som återkallelser var 299, vilket är 6 fall färre än året innan. De vanligaste orsakerna till återkallelser var fortfarande desamma, även om det skedde en viss ökning i antalet jämfört med året innan.
Beräkningssätten som används är formulerade för övervakningens behov, men är ändå användbara för att ge information om utvecklingens riktning på lång sikt. Antalet återkallelser av livsmedel, inklusive material som kommer i kontakt med livsmedel, under åren 2015–2025 kan ses i figur 1.
Figur 1. Antal återkallelser av livsmedel 2015–2025

Vad är en återkallelse?
Livsmedelsföretagaren ska dra tillbaka från marknaden livsmedel som kan utgöra en risk för konsumentens hälsa eller vars information allvarligt kan vilseleda konsumenten. Det är fråga om återkallelseåtgärder redan när ett livsmedel som strider mot bestämmelserna har lämnat tillverkarens eller den som släppt ut livsmedlet på marknaden till nästa aktör i kedjan och man försöker stoppa dess resa till konsumenterna eller som råvara till industrin. Ibland har det parti som är föremål för åtgärderna tack vare den snabba reaktionen fortfarande förvarats i mellanledet, men i vissa fall har man hunnit sälja produkten även till konsumenter. Den aktör som ansvarar för produkten kan beroende på hur allvarligt produktfelet är vara skyldig att varna konsumenterna om hälsorisken med produkten.
Ett fungerande och effektivt system
Det finns ingen anledning att dra en direkt slutsats om antalet återkallelser till den grad att konsumenternas säkerhet äventyras. Det kan antas att en allt större del av konsumenterna aktivt vill informera myndigheter, tillverkare och utöver dessa även media om t.ex. ett odeklarerat allergen som de observerat i förpackningspåskrifterna. Den ökade konsumentaktiviteten har sannolikt påskyndat starten av vissa återkallelser och därmed minskat konsumenternas exponering för hälsorisker.
Livsmedelsföretagaren ansvarar för livsmedlets säkerhet. Företagen utför egenkontroll (uppföljning av produktionsprocesser, analyser av färdiga produkter, hållbarhetstester m.m.) där företagen vid behov återkallar på grund av upptäckta fel. Felaktiga produkter som upptäcks i egenkontrollen är ofta först på väg till butikshyllorna och kan stoppas innan konsumenten utsätts för hälsofara.
Myndighetstillsynen är riskbaserad. Livsmedel som tidigare konstaterats strida mot bestämmelserna kommer i fortsättningen att kontrolleras allt oftare, likaså kontrollobjekt som har konstaterats ha fler brister. Därför är det också mer sannolikt än tidigare att myndighetsinspektioner leder till att missförhållanden upptäcks.
Många återkallelser gäller fysiska butiksaktörer som själva har köpt ett parti av produkten, antingen från centraleuropeisk partihandel eller direkt från en producent eller tillverkare utanför EU. I dessa situationer är produktmängderna mycket små och hälsorisken gäller endast ett litet antal konsumenter. Dessa konsumenter nås oftast bäst genom butiksannonser och företagets kanaler på sociala medier, vilket gör att fallen i offentligheten ofta blir mindre uppmärksammade än återkallelser från landsomfattande butikskedjor.
Att återkalla en produkt innebär inte alltid att produkten förstörs som oanvändbar. Vid fel i förpackningspåskriften är det ofta acceptabelt att göra en ny, korrigerad påskrift på produkten och sedan returnera produkten till försäljning om produkten i sig är säker. Läkemedlet lämpar sig bäst i situationer där produkten inte kräver kylförvaring. Aktörerna uppmuntras också att styra produkterna till mathjälp i stället för att förstöras, så länge konsumentsäkerheten inte heller då äventyras. Mer information om detta finns på Livsmedelsverkets webbplats.
De vanligaste orsakerna till återkallelser år 2025
Det finns inget överenskommet officiellt klassificeringssätt för orsakerna till återkallelserna. Livsmedelsverket använder i detta sammanhang en klassificering där ett livsmedels bristande överensstämmelse med bestämmelserna betraktas ur konsumentens synvinkel. Till exempel är mikrobiologiska fel av mer varierande slag, antingen faktorer som redan finns i råvaran till en produkt eller faktorer som först kommit in i produkten i produktions- eller förpackningsstadiet. Dessa avvikelser kan leda till kvalitetsfel, såsom utbuktning av produktförpackningen eller klumpning av en flytande produkt. Mikrobiologiska fel som orsakar hälsofara, såsom salmonella eller höga halter av listeria i produkten, kan i sin tur vara helt oigenkännliga för sinnena. Med allergenfel avses fall där det i förpackningspåskrifterna saknas uppgifter om sådana ingredienser i ett livsmedel eller rester av dessa som nämns i EU:s förteckning över allergener i förordningen om livsmedelsinformation. Dessa är till exempel spannmål som innehåller gluten, fisk, skaldjur, olika nötter, ägg, sojaböneprodukter m.m.
Av tradition har de flesta återkallelserna orsakats av tre orsaker: mikrobiologiska faktorer, rester av bekämpningsmedel i växter samt oanmälda allergener. Fördelningen av 2025 års återkallelser enligt olika orsaksgrunder beskrivs i figuren. 2. Nedan beskrivs de vanligaste orsakerna till återkallelser närmare.
Mikrobiologiska fel
Olika mikrobiologiska fel (salmonella-, listeria- m.fl. bakterier och mögel) orsakade 55 återkallelser, nästan lika många som året innan.
Salmonella är en typisk mikrobiologisk orsak till återkallelse och därför gjordes återkallelser i 26 fall. Salmonella påträffades i mycket olika livsmedel, men särskilt i fjäderfä-, nöt- och svinkött. På grund av Listeria gjordes åtta återkallelser. På grund av utbuktning av produktförpackningen (oönskad mikrobiell aktivitet) eller tillväxt av mögel/jäst konstaterades återkallningsbehov i 13 fall.
Rester av bekämpningsmedel
Återkallelser på grund av rester av bekämpningsmedel som använts i produktionen av växter återgick efter ett år till nivån före nedgången på 25 procent. Orsaken till svängningarna är inte känd. I frukt, grönsaker eller andra livsmedel av vegetabiliskt ursprung konstaterades 50 gånger behovet av återkallelse. Av de enskilda bekämpningsmedlen förekom fortfarande klorpyrifos mest, i 11 fall. Annars var spridningen stor; totalt var 26 olika bekämpningsmedel orsaker till återkallelserna. Ofta överskreds gränsvärdena så lite att produkterna inte bedömdes medföra någon akut hälsorisk för konsumenterna. Partiet i fråga skulle då endast dras tillbaka från handeln för att minimera den kumulativa risken för konsumenterna.
I vissa fall har det varit fråga om rester som överstiger den största tillåtna restmängden enligt EU:s förordning om bekämpningsmedel, i vissa fall om helt förbjudna ämnen. Även om vissa bekämpningsmedel inte får användas vid odling inom EU har det varit möjligt att fastställa tillåtna gränsvärden för rester av dem i importerade produkter. I flera fall meddelade produktimportörerna efter fyndet att de ökar provtagningen i egenkontrollen.
Allergenfel
Vissa livsmedelsingredienser orsakar allergiska reaktioner hos en del konsumenter. Dessa ingredienser ska markeras i förpackningspåskrifterna. Ett sätt att skapa ett allergenfel är när ett tidigare parti i en produktionslinje orsakar en kontamination i nästa parti som en del konsumenter kan få en allergisk reaktion på. Ibland hamnar däremot en allergiframkallande ingrediens i livsmedlet, till exempel i samband med en receptändring, som det inte finns någon märkning om på förpackningen. Det kan också ske ett fel i produktions- eller förpackningsprocessen, varvid förpackningen helt eller delvis innehåller fel produkt. På grund av ett allergenfel gjordes 48 återkallelser (jfr året innan 26). Mjölk och ägg var oftast orsaken till återkallelsen, därefter var de vanligaste orsakerna senap och sulfit.
Tillsatsfel
Livsmedelstillsatser är ämnen som normalt inte konsumeras som egentliga livsmedel utan avsiktligt tillsätts i livsmedel för något tekniskt ändamål, till exempel för att garantera livsmedlens hållbarhet. Användningen av tillsatser är noggrant reglerad och regleringen skiljer sig från regleringen i många länder utanför EU. År 2025 ledde tillsatsfel till 30 återkallelser. I dessa fall innehöll livsmedlet en tillsats som inte är tillåten för livsmedlet i fråga inom EU-området eller mängden tillsatsämne i livsmedlet överskred den högsta tillåtna mängden.
Fysikaliska fel
Med fysikaliskt fel avses en situation där det bland ett livsmedel finns material som inte hör dit. De vanligaste ingredienserna är metall, plast, glas eller insekter. Icke-animaliska partiklar har hamnat i livsmedelsförpackningen, oftast till följd av att produktionsutrustningen gått sönder eller på grund av vårdslös hantering av förpackningsmaterialet. Insekter kan vara ett tecken på problem med hygienen i produktionskedjan. Antalet återkallelser på grund av fysikaliska fel minskade från 35 året innan till det normala antalet för gångna år, det vill säga till 22.
Andra orsaker till återkallelse och deras exempel
- Fel i kontaktmaterial, t.ex. skadliga ämnen som löses upp eller avdunstar vid testning av dricksglas, kärl eller andra köksredskap.
- Fel i förpackningspåskrifterna, till exempel fel datum, saknade märkningar på finska eller en produkt som är förpackad i fel förpackning.
- Toxiner, såsom aflatoxin och ockratoxin, vanligast i nötter
- Olika främmande ämnen (kontaminanter) som bildats i livsmedel under deras bearbetning eller hamnat i dem från omgivningen.
Figur 2. Återkallelser 2025 grupperade efter orsak, totalt 299 fall

Felaktiga produkters ursprungsland / där felet uppstod
50 % av de livsmedel och livsmedelskontaktmaterial som drogs tillbaka kom från länder utanför EU och 35 % av produkterna kom från ett annat europeiskt land. Resterande 15 % av fallen gällde livsmedel som producerats i Finland. Jämfört med året innan har andelen fall av europeiskt ursprung (utom Finland) ökat något.
Av de europeiska länderna framhävs återkallelser av spanska produkter, även om dessa 14 återkallelser inte har någon gemensam förklaring. Ett tiotal andra europeiska länder är i denna granskning jämnt representerade näst. Utanför Europa har de mest återkallade produkterna kommit från Asien, särskilt från Kina (50 fall). I Asien-bakgrundsfall betonas orsakerna till rester av bekämpningsmedel. Det fanns 10 USA-ursprungliga återkallelser och de motiverades framför allt med tillsatser som inte är godkända i EU.
Hur kommer felen fram?
EU:s system för snabb varning för livsmedel och foder RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) har länge varit den mest betydande kanalen genom vilken myndigheterna i Finland får information om behovet av att återkalla livsmedel. År 2025 kom mer än en tredjedel av alla data in via RASFF-systemet, det vill säga 110 återkallelser. Via RASFF-systemet kommer även AAC-anmälningar (Administrative Assistance and Cooperation) där det är fråga om bristande efterlevnad utan hälsofara.
Ett livsmedels bristande överensstämmelse med bestämmelserna och behovet av att återkalla det upptäcks ofta där det används, det vill säga i konsumentens hem eller i restaurangens kök. Det fanns 50 fall av återkallningsbehov som lyftes fram på detta sätt. Därför är det bra om tillverkare och marknadsförare av livsmedel har tillgång till en fungerande responskanal för snabb anmälan av produktfel.
När ett företag anmäler ett återkallande till myndigheterna anmäler det ofta ett fel i samband med företagets egenkontroll (år 2025 i 43 fall). Dessa återkallelsefall verkar betona mikrobiologiska fel som har upptäckts vid laboratorieundersökningar enligt egenkontrollprogrammet eller vid annan uppföljning av produkternas kvalitet.
Tullen utför förutom gränskontroll av icke-animaliska livsmedel från länder utanför EU även allmän marknadskontroll av livsmedel. Den goda inriktningen av planmässig provtagning och provtagning baserad på tidigare observationer på risklivsmedel har lett till 37 återkallelser i fjol. I dessa fall betonades bekämpningsrester samt tillsatsfel.
De tre största källorna till primärdata för 2025 beskrivs i figur 3 nedan.
Figur 3. Var kom informationen om behovet av återkallelser ifrån? De tre vanligaste källorna.

Återkallelserna finns på internet
En del av återkallelserna görs till ett pressmeddelande Livsmedelsverkets webbplats. Livsmedelsverket publicerar information om återkallelser som företag gjort, särskilt om det är fråga om en konsumentprodukt. och felet har en akut negativ inverkan på konsumentens hälsa eller informationen om livsmedlet i väsentlig grad vilseleder konsumenten. Konsumentmeddelanden görs i allmänhet inte om storköksprodukter, eftersom livsmedlen i fråga inte kan skaffas direkt av konsumenterna, utan som råvara i storköket eller som livsmedel som används snabbt på restauranger. Återkallelser av dessa produkter sker effektivt genom distributionskedjans egen kommunikation och andra kontroller. Storköksprodukternas andel av alla återkallelser har i allmänhet varit 10-15 procent. Stekpunktsprodukter och andra livsmedel som äts omedelbart efter förvärvet är också sådana där man inte genom offentlig konsumentinformation kan anses uppnå ändamålsenlig nytta i tid.
Det är i första hand det företag som utför återkallelsen som ansvarar för att informera konsumenterna om den återkallade produkten. Det finns inga särskilda bestämmelser om vilket sätt eller vilka medier som ska användas för att informera. Elektroniska medier (nyhetssajter, Facebook, Twitter, företagets webbplats) är ett snabbt sätt att sprida information. En del konsumenter följer dock inte dessa och därför har även tryckta medier ibland sin plats i att nå alla konsumenter.
Anmäl misstankar till hälsoinspektören i den egna kommunen
Konsumenter som misstänker att ett livsmedel är hälsovådligt eller otjänligt som människoföda bör i första hand kontakta livsmedelstillsynen i den egna kommunen. Det är bra att meddela om produktfelet också till inköpsstället för livsmedlet, så att butiken vid behov omedelbart kan stoppa försäljningen av produkten till andra kunder.