I en strålrisksituation är det viktigt att bereda sig – också för att säkerställa livsmedelskedjans säkerhet. Beredskap inför strålrisksituationer innebär beredskap på att förhindra kontamination och säkerställa att produkterna är säkra. Då skyddsåtgärderna är tillräckliga och effektiva är livsmedlen som når konsumenterna säkra och de ekonomiska förlusterna så små som möjligt.
I en strålrisksituation kan så stora mängder radioaktiva ämnen hamna i oskyddade livsmedel att de inte får levereras ut i handeln, även om dosraten för den externa strålningen inte just skulle överstiga den normalt rådande strålningsnivån. Av den orsaken måste man vid behov så fort som möjligt börja skydda primärproduktionen av livsmedel - och vid behov också livsmedelslokaler - och skyddandet ska vara slutfört innan radioaktiva ämnen når området. Ju fullständigare och effektivare skyddsåtgärderna är desto mindre blir skadorna som en strålrisksituation orsakar.
Anvisningar för hela livsmedelskedjan
I dessa anvisningar, uppställda av Livsmedelsverket och STUK, presenteras i all korthet hur man i olika verksamheter inom primärproduktionen av livsmedel och i livsmedelslokalerna kan bereda sig på strålrisksituationer.
Anvisningar ges separat om skyddsåtgärder som ska vidtas innan radioaktiva ämnen når området och åtgärder som ska vidtas efter att det radioaktiva molnet passerat. Det är skäl att redan i förväg fundera vilka åtgärder som är lämpliga för varje enskild gård eller lokal – inte först då strålrisksituationen redan är ett faktum.
Med skyddsåtgärderna som vidtas innan utsläppsmolnet når området förhindras kontaminationen som sker då molnet passerar. Man kan tänka sig kontaminationen som mycket finfördelat osynligt damm som människor, djur, växter, foder och livsmedel ska skyddas mot. Objekt som ska skyddas inom primärproduktionen är arbetstagarna, produktionsdjuren, fodren, vid behov djurens dricksvatten, produktionslokalerna och olika växtbestånd. Objekt som ska skyddas i en livsmedelslokal är utöver människorna de färdiga livsmedlen, råvarorna till dem och utrymmena, utrustningen och redskapen som används för tillverkning, transport, bearbetning och förvaring av livsmedlen. Centrala åtgärder efter att molnet passerat är de åtgärder, med vilka man förhindrar att radioaktiva ämnen som nedfallit på mark och ytor migrerar till primärprodukterna. Centrala åtgärder efter att molnet passerat är rengöringen av lokalerna och säkerställandet av produkternas strålsäkerhet.
Livsmedelssäkerheten måste försäkras
I en strålrisksituationen måste så länge som situationen varar säkerställas att produkterna som kommer ut i handeln är säkra. För livsmedlen fastställs vid behov aktivitetskoncentrationsgränser och då de överskrids får produkterna inte släppas ut på marknaden. Aktivitetskoncentrationsgränserna sätts på gemenskapsnivå i kraft med ett beslut från Europeiska kommissionen och nationellt med en förordning från jord- och skogsbruksministeriet. Om användningen av olika naturprodukter kan också ges rekommendationer och begränsningar, om man bedömer att aktivitetskoncentrationsgränserna i dem överskrids.
Skyddsåtgärder och andra åtgärder bör vidtas först utgående från anvisningar och rekommendationer från myndigheterna. Bereda sig på skyddsåtgärder bör man visserligen göra redan på eget initiativ då man fått veta om en eventuell hotande strålrisksituation. Myndigheterna följer upp strålrisksituationen och ger anvisningar och rekommendationer om det när åtgärder ska vidtas, i vilket område åtgärder ska vidtas och vilka åtgärder som ska vidtas. Livsmedelstillsynsmyndigheterna ger noggrannare anvisningar om åtgärderna som krävs.