Aviärt pneumovirus (APV) hos fjäderfä

Aviärt pneumovirus orsakar mycket smittsamma infektioner i de övre luftvägarna hos kalkoner och höns. Även vissa andra fågelarter, till exempel fasaner, är känsliga för sjukdomen. Beroende på fågelart har sjukdomen olika namn: ART (avian rhinotracheitis), TRT (turkey rhinotracheitis) och SHS (swollen head syndrome). Viruset indelas i subtyperna A, B, C och D.

Symtom

Hos kalkoner orsakar viruset luftvägsinfektion, som kan sprida sig mycket snabbt till hela flocken. Sjukdomens svårighetsgrad och dödligheten varierar beroende på uppfödningsförhållandena och eventuell sekundär bakteriesmitta. Symtomen är kraftigare hos kalkonkycklingar än hos äldre fåglar. Smittan kan också orsaka allvarliga problem med äggproduktionen. Andra kliniska symtom som förekommer är nysningar, nedstämdhet, rosslande i luftstrupen, kippande efter andan, näs- och ögonflöde, svullna ögonhålor och bindhinneinflammation.

Hos höns kan symtomen vara mera ospecifika än hos kalkoner. Symtom som beskrivits är symtom från de övre luftvägarna och minskad äggproduktion. Ett typiskt symtom på sjukdomen är svullet huvud, varför sjukdomen också kallas SHS. Detta syndrom påverkas av flera andra faktorer än aviärt pneumovirus.

Diagnos och provtagning

De för sjukdomen specifika antikropparna kan konstateras i blodprov med ELISA-metoden. Som prov för serologiska tester tas blod i rör utan tillsats. I prov som tagits av sjuka eller döda djurs andningsorgan i den tidiga sjukdomsfasen kan viruset påvisas genom PCR-analys.

Smittvägar

Smittan kan sprida sig antingen direkt från en fågel till en annan eller som droppsmitta via sekret från smittade fåglars luftvägar. Importfåglar utgör en särskild risk, eftersom sjukdomen är vanlig i nästan hela världen.

Utomlands vaccineras fjäderfä mot APV. I Finland är vaccinering inte tillåten på grund av landets sjukdomsfria status.

Bekämpning och profylax

I den nationella lagstiftningen (325/2021) klassificeras APV som djursjukdom som ska övervakas hos höns och kalkoner i djurhållningsplatser där det finns fler än 100 höns och/eller kalkoner. Om veterinären, djurets ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med djur misstänker APV hos fåglar, ska hen anmäla detta till den officiella veterinären så snart som möjligt. Den officiella veterinären gör en kontroll på djurhållningsplatsen, ger förhållningsregler och tar vid behov prover av djuren för att reda ut orsaken till sjukdomen.

För att infektionen inte ska spridas till andra djurhållningsplatser, bestämmer länsveterinären om restriktioner för förflyttning av djuren och andra nödvändiga åtgärder. När sjukdomen konstateras utreds samtidigt varifrån den kan ha kommit till djurhållningsplatsen, och till vilka andra ställen den redan kan ha spridits. I sammanhanget kan prover tas även från djur på andra djurhållningsplatser. Om åtgärder som ska vidtas på grund av sjukdomsmisstanke eller konstaterad infektion föreskrivs i lagen om djursjukdomar 76/2021.

APV hos andra fåglar och på djurhållningsplatser med färre än 100 höns och/eller kalkoner klassificeras som annan anmälningspliktig djursjukdom (325/2021). Veterinären och laboratoriet ska senast följande vardag anmäla till den officiella veterinären om hen misstänker eller konstaterar att djuret lider av APV.

Övervakning

Alla misstankar om sjukdom med symtom som tyder på APV undersöks med tanke på smitta.

Förekomst i Finland

Sjukdomen har senast i Finland 1999.

Sidan har senast uppdaterats 23.6.2022