Aviär influensa (fågelinfluensa)

Influensa A-virusen är en heterogen grupp av virus som är utmärkande för särskilt sjöfåglar. Största delen av deras subtyper har svag förmåga att alstra sjukdom, men till två subtyper (H5 och H7) hör också sådana virus som kan orsaka allvarliga aviära influensepidemier och stora förluster för fjäderfähushållningen. Vissa aviära influensavirus kan smitta människor. Smitta är mycket sällsynt. Nästan alla människor som insjuknat i infektion har fått smittan när de hanterat fjäderfä som insjuknat eller dött i aviär influensa eller sekret av sådana i förhållanden där det rått dålig hygien.

Symtom hos fåglar

Symtomen på aviär influensa varierar beroende på virusets patogenitet (förmåga att alstra sjukdom), fågelart, fåglarnas ålder, levnadsförhållanden och motståndskraft. Sjukdomens inkubationstid är i allmänhet 3–5 dygn. Apati, aptitlöshet, sänkt äggproduktion, svullnad i huvudregionen, även hög dödlighet är typiska symtom. Också symtom från luftvägarna och diarré kan förekomma. I vissa fall iakttas symtom från centrala nervsystemet, till exempel felaktig hållning och onormala rörelser. Sjukdomen kan framskrida mycket snabbt och då hinner man nödvändigtvis inte upptäcka några symtom innan fåglarna omkommer.

Diagnos och provtagning

Aviär influensa kan inte konstateras enbart utgående från de kliniska symtomen. Liknande symtom kan orsakas av bland annat Newcastlesjuka, akut hönskolera, förgiftningar eller till exempel om ventilationen i hönshuset går sönder. Aviär influensa kan konstateras genom undersökning av antikroppar i fåglarnas blod. Den slutliga diagnosen kräver alltid att viruset påvisas i sekret eller vävnader från djuret och att virusets förmåga att alstra sjukdom analyseras. För att påvisa viruset används molekylärbiologisk RT-PCR-analys.

Vid provtagning iakttas Livsmedelsverkets anvisningar.

Smittvägar

Aviär influensa smittar mycket lätt från en fågel till en annan. Infekterade fåglar utsöndrar virus i andningsluften och särskilt rikligt i avföringen. Mellan fåglar sprids influensaviruset särskilt vid kontakt med avföring, till exempel om en sjuk fågel kontaminerar fåglarnas foder. Viruset sprider sig också vid direkt kontakt mellan djur eller indirekt via kontaminerat vatten, redskap och arbetskläder. I kläckeriet kan viruset sprida sig via söndriga kontaminerade ägg till kycklingar som kläcks.

Bekämpning och profylax

Högpatogen aviär influensa hos fåglar klassificeras enligt EU-lagstiftningen som en djursjukdom i kategori A (EU 2018/1882). Lågpatogen aviär influensa klassificeras som en djursjukdom som ska övervakas (JSM 325/2021). Det finns ingen behandling för sjukdom som redan brutit ut och därför är det viktigt att den konstateras och effektivt hindras från att sprida sig i ett tidigt skede. För att bekämpa sjukdomen är det mycket viktigt att upprätthålla sjukdomsskyddet på fjäderfägårdar, att isolera fjäderfäna från vilda sjöfåglar och att iaktta en karenstid efter besök på utländska lantgårdar.

Fjäderfäna och andra fåglarna skall ha tillgång till foder och dricksvatten inomhus eller på sådan annan plats, dit vilda fåglar inte har tillträde. Vatten som ges till tamfåglar får inte härröra från ytvatten från sådana ställen där det finns många vattenfåglar, om inte vattnet innan det ges till fjäderfäna eller andra fåglarna har upphettats eller desinficerats så att eventuella virus av aviär influensa inaktiveras under behandlingen. Om det på djurhållningsplatsen finns dammar som är avsedda för djurens välbefinnande skall de vara tillräckligt avskärmade mot vilda vattenfåglar och rovfåglar.

För att undvika spridning av fågelinfluensavirus ska fjäderfä och andra fåglar skyddas mot kontakt med vilda fåglar under tiden 8.2.–31.5. Tamfåglarna ska hållas inomhus eller deras utehäng ska vara helt och hållet inhägnade och täckta av till exempel ett tillräckligt finmaskigt nät för tiden 8.2.–31.5. Den som håller fjäderfä eller andra fåglar utomhus mellan början av mars och slutet av maj ska underrätta kommunalveterinären om att fåglarna hålls ute. Skyddsbestämmelserna gäller inte duvors friflygning, hägnade ratiter eller djurparker.

Om veterinären, djurets ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med djur misstänker aviär influensa hos fåglar, ska hen anmäla detta till den officiella veterinären omedelbart. Utöver sjukdomssymtom kan följande förändringar tyda på aviär influensa hos fjäderfä: en oförklarlig ökning av dödligheten bland djuren, minskat foder- och vattenintag eller minskad äggläggning. Den officiella veterinären gör en kontroll på djurhållningsplatsen, ger förhållningsregler och tar vid behov prover av djuren för att reda ut orsaken till sjukdomen.

För att infektionen inte ska spridas till andra djurhållningsplatser, bestämmer länsveterinären om restriktioner för förflyttning av djuren och andra nödvändiga åtgärder. Om höpatogen aviär influensa konstateras på gården bestämmer Livsmedelsverket att djurhållningsplatsens fåglar ska avlivas, kropparna destrueras och utrymmena desinficeras. Spridning av sjukdomen till andra djurhållningsplatser förebyggs också genom att runt den smittade djurhållningsplatsen inrätta en restriktionszon inom vilken förflyttning av fjäderfä, andra fåglar och produkter som härstammar från dem begränsas. När sjukdomen konstateras utreds samtidigt varifrån den kan ha kommit till djurhållningsplatsen, och till vilka andra ställen den redan kan ha spridits. I sammanhanget kan prover tas även från djur på andra djurhållningsplatser.

Bestämmelser om åtgärder i samband med misstanke om aviär influensa eller konstaterad smitta finns i djursjukdomslagen 76/2021 och i djurhälsolagen (EU) 2016/429. Dessutom har åtgärder för bekämpning av högpatogen aviär influensa fastställts i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2020/687.

Övervakning

Även den minsta misstanke om sjukdom med symtom som tyder på aviär influensa undersöks med tanke på smitta. I Finland undersöks dessutom varje år ett par hundra fjäderfägårdar samt ungefär hundra vilda fåglar med tanke på aviär influensa.

Förekomst i Finland och på andra ställen

Högpatogent aviärt influensavirus konstaterades hos vilda fåglar för första gången i Finland på hösten 2016. Högpatogent aviärt influensavirus har inte konstaterats på fjäderfägårdar i Finland. I Europa och på andra ställen i världen, särskilt i Sydostasien, har virus hittats varje år hos såväl fjäderfä som vilda sjöfåglar. Särskilt våren 2006 (subtyp H5N1) och vintern 2016–2017 (subtyp H5N8) förekom sjukdomen i hela Europa. Under hösten 2020 och år 2021 har högpatogen subtyp H5N8 och flera andra subtyper påträffats i stor utsträckning i Europa. I januari 2021 påträffades subtyp H5N8 även hos vilda fåglar och i februari på en fjäderfägård i Finland. Efter fallet hos fjäderfä återställdes statusen för Finlands sjukdomsfria land den 12 maj 2021 (anmälan på OIE:s webbplats). Under 2021 har också subtyp H5N1 konstaterats hos vilda fåglar i Finland. Fall av högpatogen subtyp H5N1 har fortfarande konstaterats hos vilda fåglar 2022.

Sidan har senast uppdaterats 15.6.2022