Frågor och svar om ESBL

Vad är ESBL?

ESBL (Extended Spectrum Beta Lactamase) är en allmän benämning på antibiotikanedbrytande enzymer som produceras av vissa tarm- och slemhinnebakterier (bl.a. Escherichia coli, Klebsiella, Salmonella). Med förkortningen ESBL avses ofta även dessa bakterier. ESBL samt andra likartade enzymer såsom AmpC gör bakterierna motståndskraftiga dvs. resistenta mot de antibiotika som vanligen används i vården. Bakterier som producerar ESBL-enzymer kan vara resistenta även mot många andra viktiga antimikrobiella läkemedel. 

Vad orsakar ESBL-bakterierna?

E. coli och Klebsiella hör till tarmkanalens normala bakterieflora hos människor och djur, men de kan orsaka infektioner, till exempel urinvägs- och juverinfektioner. E. coli -bakterierna eller andra enterobakterierna i tarmkanalen och miljön kan börja bilda ESBL-enzymer om egenskapen överförs till dem från andra bakterier eller om de får egenskapen via konversion till exempel som följd av riklig användning av antibiotika. Förmågan att producera ESBL-enzymer ökar inte bakteriens sjukdomsalstrande förmåga, men den kan väsentligt försvåra vård med antibiotika av de infektioner som dessa bakterier orsakar.

ESBL som förekommer hos djur i Finland

Bakterier som producerar ESBL-enzymer har blivit allt vanligare bland sällskaps- och keldjur på 2010-talet. Dessa bakterier finns i en mängd olika infektioner och i uppföljnings- eller kartläggningsprover som tas på asymptomatiska djur.

Bland livsmedelsproducerande djur i Finland har man funnit flest bakterier som producerar ESBL-/AmpC-enzymer i broileruppfödningskedjan. Bakterier som producerar resistensenzymer har konstaterats sporadiskt även hos slaktnöt och -svin. 

Hur sprids ESBL?

ESBL-stammarna kan överföras mellan människor och djur. Tills vidare har man väldigt knapp kunskap om ESBL-källor eller spridning av ESBL till livsmedelsproducerande djur. Det verkar ändå uppenbart att ESBL-/AmpC-bakterierna i Finland kommit in i broilerproduktionskedjan genom att bakterierna funnits i tarmkanalen eller på slemhinnorna hos en tidigare generation importerade dunungar. Användningen av vissa bredspektrumantibiotika, tredje och fjärde generationens cefalosporiner, vid medicinsk behandling av djur anses vara en viktig allmän riskfaktor för uppkomsten av ESBL-stammar i världen. I Finland har användningen av tredje och fjärde generationens cefalosporiner för djur begränsats genom lagstiftning.

Är livsmedlen säkra vad gäller ESBL?

Bakterier som producerar ESBL-enzymer kan förekomma i livsmedel. Till exempel bakterien E. coli hör till tarmkanalens normala mikrobiom hos djur och den förekommer även allmänt i miljön. Kött kan förorenas av ESBL-bildande bakterier vid slakten och grönsaker kan förorenas till exempel genom orent bevattningsvatten eller odlingsmediet. Förorening av livsmedel via olika skadliga eller sjukdomsframkallande bakterier, till exempel ESBL-bildande bakterier, förebyggs genom en god produktionshygien.

I Sverige har man jämfört ESBL-producerande E. coli -bakterier som isolerats från människor, livsmedelsproducerande djur, livsmedel, miljön och avloppsvatten. Studien tyder på att livsmedel eller livsmedelsproducerande djur inte är en väsentlig källa för ESBL-smittor hos människan (Svenska livsmedelsverket, rapporten 2014). I tyska och danska studier har man fått motsvarande resultat: kött verkar inte vara en väsentlig källa för ESBL-smittor hos människan (källa: Int J Med Microbiol. 304 (5 - 6): 678 - 84; Infect Ecol and Epidemiol 4: 22924). Däremot har en holländsk undersökning gett indikationer om att ESBL överförs från fjäderfäkött till människor (källa: Clin. Microbiol. Infect. 2011; 17: 873–880). I Finland har man tills vidare inte omfattande utrett betydelsen av djur och livsmedel för ESBL-smittor hos människan.

ESBL i kött i Finland

Av livsmedlen i Finland har inhemskt broilerkött samt nöt- och griskött i detaljhandeln undersökts med tanke på bakterier som producerar enzymet ESBL/AmpC. I inhemskt broilerkött uppdagades sådana för första gången år 2010, varefter dessa bakterier har måttligt hittats i kött inom detaljhandeln. Sedan 2016 har man inom hela EU undersökt färskt broilerkött i detaljhandeln.

Sedan året 2015 har ESBL/AmpC-bakteriernas förekomst i färskt gris- och nötkött i detaljhandeln undersökts som en del av ett omfattande uppföljningsprogram i samtliga EU-länder. Av kött såld i Finland har man ytterst sällan konstaterats dessa bakterier i griskött och aldrig i nötkött. Största delen av det undersökta köttet har varit av inhemskt ursprung. Mer information om bakteriernas prevalens hittar du från Zoonoscentrets webbsida.

Kan färskfoder för sällskapsdjur innehålla ESBL-bakterier?

ESBL- och AmpC-bildande bakterier har konstaterats i färskfoder till sällskapsdjur både i Finland och utomlands. Vid produktion av färskfoder används rå kött samt animaliska biprodukter, såsom inälvor och brosk, från djur som godkänts för människofoder. På grund av att fodret serveras färskt upphettas det inte för att förstöra skadliga mikrober. Från Livsmedelsverkets webbsida om sällskaps- och hobbydjur hittar du mer information om färskfoder till sällskapsdjur

Kan det finnas ESBL-bakterier i finska hönsägg?

Hittills har ESBL-bakterier inte konstaterats i undersökningar av finska hönsägg (källa: Were Nyandoto: ESBL- ja AmpC-entsyymiä tuottavan Escherichia coli -bakteerin esiintyvyys kananmunissa, lärdomsprov Metropolia yrkeshögskola, 2016). Bakterier kan i allmänhet inte komma in i ägget. I äggets skal förekommer däremot bakterier, men de är vanligen inte skadliga. Det lönar sig att tvätta händerna efter att man rört vid hönsägg.

Kan jag inverka?

Bakterier som producerar ESBL-enzymer sprids via beröring, dvs. via händerna. Vid matlagning och vid behandling av färskfoder för sällskapsdjur förebyggs ESBL-smittor, i likhet med övriga smittor, genom en bra arbets- och handhygien. Bakterier som producerar ESBL-enzymer förstörs om livsmedel upphettas ordentligt. Ordentligt upphettade kött- och andra produkter innehåller inte ESBL-bakterier om rätterna inte har förorenats efter tillredningen.