Förbindelsevillkor för miljöersättning 2022

1. Förbindelse

1.1. Miljöförbindelsens innehåll

En miljöförbindelse består av gårds- och skiftesspecifika åtgärder för vilka betalas miljöersättning.  Villkoren för ersättning för miljöförbindelsens gårds- och skiftesspecifika åtgärder beskrivs i kapitel 4 och 5.

I miljöförbindelsen ingår också en basnivå och minimikrav för vilka det inte direkt betalas miljöersättning, men iakttagandet av dem är ett krav för betalningen av miljöersättning.

Miljöförbindelsens basnivå har fastställts separat för var och en åtgärd. Kraven för åtgärdens basnivå är i huvudsak tvärvillkorskrav. Iakttagandet av tvärvillkor utgör ytterligare en egen separat villkorsnivå.  Kraven för de gårds- och skiftesspecifika åtgärdernas basnivå har förtecknats i bilaga 3 till dessa förbindelsevillkor.

Minimikraven inbegriper miljöförbindelsens gödslingsbegränsningar och krav för förvaring och användning av växtskyddsmedel som anges i kapitel 3.

Till iakttagandet av miljöförbindelsen hör tvärvillkorskrav och krav på bevarande av jordbruksmarken. Information om dem ingår i kapitel 2.

1.2. Att förbinda sig att följa systemet år 2022

En jordbrukare som uppfyller de allmänna förutsättningarna för ingåendet av förbindelse har år 2015 kunnat ingå miljöförbindelse. Under åren efter det har en gällande förbindelse kunnat överföras eller delas i och med överföring av besittningen av basskiften.

Miljöersättning kan betalas till en jordbrukare som uppfyller de villkor som klarlagts här, förutsatt att han eller hon har ingått miljöförbindelse år 2015 eller en förbindelse har överförts till honom eller henne eller han eller hon har ansökt om överföring eller delning av en gällande miljöförbindelse elektroniskt i Viputjänsten eller lämnat in motsvarande skriftliga ansökan om förbindelse med blankett 160 senast 15.6.2022 hos landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun i vars verksamhetsområde gårdens driftscentrum eller produktionsbyggnad finns.

Om gården saknar driftscentrum eller produktionsbyggnad ska ansökan inlämnas till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun i vars område merparten av gårdens åkerareal ligger.  En ansökan som skickats per post anses vara inlämnad i tid om den är poststämplad senast 15.6.2022 och adresserad till den ovan nämnda behöriga myndigheten.

Den ursprungliga förbindelseperioden för en miljöförbindelse som ingåtts 2015 började 1.5.2015 och slutade 30.4.2020. En överförd eller delad förbindelse slutade också 30.4.2020. Efter förbindelseperioden har förbindelsen kunnat förlängas med ett år i taget. Första gången förlängdes förbindelserna 2020 och, andra gången år 2021 och tredje gången år 2022. Förbindelseperioden löper nu ut 30.4.2023.

1.3. Ändring av förbindelsen vid ändringar i lagstiftningen

Förbindelsen kan ändras för att beakta ändringar i lagstiftningen som gäller villkoren för den berörda ersättningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013, artikel 48).

Om ersättningstagaren inte godkänner ändringen förfaller förbindelsen och en redan utbetald ersättning återkrävs inte.

1.4. Allmänna förutsättningar för att ingå förbindelse

1.4.1. Jordbrukaren och gårdsbruksenheten

Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer som idkar jordbruk eller trädgårdsodling på en gårdsbruksenhet i Finland som är i personens eller gruppens besittning.

Med gårdsbruksenhet avses en sådan produktionsenhet som en jordbrukare leder och som används för bedrivande av jordbruk samt bildas av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller av en eller flera produktionsbyggnader jämte mark och som är funktionellt och ekonomiskt självständig och förvaltas som en helhet på grundval av ägande eller hyra.

1.4.2. Aktiv jordbrukare

Jordbrukaren ska vara aktiv jordbrukare som avses i artikel 9.1 i förordning (EU) nr 1307/2013. Den så kallade förbudslistan i samband med begreppet aktiv jordbrukare tillämpas inte längre från och med 2019. I och med ändringen kontrolleras det inte mera om en jordbrukare som ansöker om EU:s direktstöd eller programbaserade jordbrukarersättningar bedriver sådana verksamheter som är upptagna på förbudslistan. Vid stödansökan betraktas en jordbrukare som aktiv jordbrukare om han eller hon bedriver jordbruksverksamhet under stödansökningsåret. Villkoret som gäller aktiv jordbrukare ska uppfyllas under hela förbindelseperioden för miljöersättning.

1.4.3. Areal

För beviljande av miljöersättning förutsätts att jordbrukaren under hela förbindelseperioden i sin besittning har minst 5 hektar åkerareal som berättigar till ersättning och som omfattas av förbindelse eller minst 1 hektar åkerareal som berättigar till ersättning och som omfattas av förbindelse och som årligen används för odling av trädgårdsväxter. Med åkerareal avses areal vars markanvändningsslag är åker.

1.4.4. Ålder

För godkännande av förbindelse som överförs eller delas 2022 förutsätts att den fysiska person som är sökande eller hans eller hennes make är minst 18 år den 31 december året innan förbindelsen ingås, dvs. den person som är sökande och ingår förbindelsen år 2022, eller hans eller hennes make, ska vara född senast 31.12.2003. Med make avses sökandens make eller maka eller en person som lever med sökanden under äktenskapsliknande förhållanden (inkomstskattelagen (1535/1992) 7 § 3 mom.).

En förbindelse av en person under 18 år kan dock godkännas i det fall att personen idkar jordbruk som samägare tillsammans med förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet.

Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, förutsätts för beviljande av ersättning att minst en jordbrukare, en medlem i sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet.

Ålderskravet gäller inte ett offentligrättsligt samfund, en förening, en stiftelse, en fängelselägenhet eller en skollägenhet.

2. Tvärvillkor och bevarande av jordbruksmarken

2.1. Tvärvillkor

Beviljandet av miljöersättning förutsätter att tvärvillkoren följs.  Tvärvillkorens innehåll inklusive kraven utreds närmare i Tvärvillkorsguiden som kan läsas på Livsmedelsverkets webbplats. Tvärvillkoren indelas i föreskrivna verksamhetskrav och krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.

De föreskrivna verksamhetskraven består av EU:s rättsakter och nationell lagstiftning. Författningarna finns förtecknade i bilaga 1 och de kan bli föremål för ändringar. De nyaste ändringarna sammanställs i Tvärvillkorsguiden varje år. Jordbrukaren åtar sig att följa gällande författningar och rättsakter.

Bestämmelser om kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden ingår i statsrådets förordning (4/2015) med ändringar. I bilaga 2 förtecknas förordningens viktigaste krav. Förordningens innehåll utreds närmare i den ovan nämnda Tvärvillkorsguiden som kan läsas på adressen ruokavirasto.fi/sv/odlare/guider/ansokningsguider/guide-om-tvarvillkor 

2.2. Bevarande av jordbruksmarken

Jordbruksmarken ska hållas öppen. En areal för permanenta grödor betraktas som öppen även om det finns plantskolor, fruktträd eller bärbuskar på området. På en areal med permanenta betesmarker och permanenta gräsmarker får det växa högst 50 träd per hektar av andra än ovan nämnda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över 2 meter höga växter med vedstam som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5–2 meter höga växter med vedstam som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

2.3. Användning av jordbruksmarken för andra ändamål än jordbruk

Före sådd, efter skörd och under vintersäsongen är iståndsättningsåtgärder eller andra motsvarande åtgärder för förbättrande av åkerns kulturtillstånd, kommunaltekniska arbeten, verksamhet i anslutning till turism och rekreation samt annan motsvarande verksamhet tillåtna på jordbruksmark. Under vegetationsperioden, före skörd, får arealer kortvarigt användas för annat än jordbruk, om verksamheten inte skadar skörden. På jordbruksmark som används för andra ändamål än jordbruksverksamhet tillämpas tvärvillkoren. Användningen av arealerna för annat än jordbruksverksamhet får inte äventyra jordbruksanvändningen av arealerna under följande vegetationsperiod.

Om jordbruksmark helt tas ur jordbruksanvändning, ska detta anmälas i stödansökan på det sätt som Livsmedelsverket bestämmer. Arealer som tagits ur jordbruksanvändning får inte utnyttjas för jordbruksverksamhet under anmälningsåret och de därpå följande fyra åren. Arealer som tagits ur jordbruksanvändning får med avvikelse från vad som sägs ovan återtas i jordbruksanvändning, om byggnaderna eller konstruktionerna på området rivs eller om det är fråga om något annat av sökanden oberoende undantagsfall som godkänts av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

3. Minimikraven för miljöersättning

Minimikraven för miljöersättning består av krav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel.

3.1. Gödsling enligt minimikraven

Minimikraven stipulerar att du inom jordbruket får sprida högst 325 kg fosfor per hektar åker under en femårsperiod och inom trädgårdsodlingen 560 kg fosfor/ha/5år. För in den femåriga gödslingsperiodens början i de skiftesvisa anteckningarna. Beakta ändå att gödslingsnivåerna för miljöersättningens gårdsspecifika åtgärd är striktare än minimikraven. Läs om gödsling enligt gårdsspecifik åtgärd i avsnitt 4 i förbindelsevillkoren. Tvärvillkorens krav på bl.a. spridning och lagring av stallgödsel ska följas vid gödslingen. Du kan läsa om tvärvillkorskraven i tvärvillkorsguiden, ruokavirasto.fi/sv/odlare/guider/ansokningsguider/guide-om-tvarvillkor.

3.2. Användning, hantering och lagring av växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel ska användas korrekt enligt observerat behov och med iakttagande av bruksanvisningarna. De allmänna principerna för integrerad bekämpning ska följas.

Allmänna principer för integrerad bekämpning:

1. Föregripande odlingstekniska alternativ för bekämpning och eliminering av växtskadegörare

Inom växtproduktionen tillämpas så mångsidig växtföljd som möjligt. Vid odlingen används lämplig odlingsteknik, som till exempel beredning av rätt såbädd för grödan, lämplig tidpunkt för plantering eller sådd och lämplig planterings- eller såtäthet, eventuellt sådd i skyddssäd, reducerad bearbetning, gallring eller direktsådd. I mån av möjlighet används sorter som är resistenta mot växtskadegörare samt certifierat utsäde och plantmaterial.

I balanserad växtproduktion ingår också behovsanpassad gödsling, kalkning, bevattning och dikning. Växtskadegörarnas spridning förhindras genom god odlingshygien, såsom regelbunden rengöring av maskiner och utrustning. Med hjälp av lämpliga växtskyddsåtgärder skyddar man betydelsefulla nyttoorganismer, såsom växtskadegörarnas naturliga fiender, och befrämjar förekomster av dem. Lämpliga växtskyddsåtgärder avser till exempel användning av skyddsområden innanför eller utanför odlings- och grönområdena.

2. Uppföljning av växtskadegörare

Förekomsten av växtskadegörare följs upp med lämpliga metoder och adekvat utrustning. Uppföljningen kan bestå av fältgranskning, användning av befintliga system för varning, prognoser och tidig observation samt anlitande av rådgivare.

3. Beslut om växtskyddsåtgärd

På basis av resultaten från uppföljningen av växtskadegörare bestämmer man huruvida växtskyddsåtgärder ska vidtas, vilka åtgärder som vidtas och när de ska vidtas. Som hjälp vid beslutsfattandet används i mån av möjlighet tröskelvärden för bekämpning av växtskadegörare, dvs. information om hur stor förekomsten av växtskadegörare ska vara innan det är ekonomiskt lönsamt att bekämpa dem.

4. Andra än kemiska växtskyddsmetoder

Om växtskadegörare kan bekämpas på ett tillfredsställande sätt med användning av biologiska, fysikaliska, mekaniska eller andra än kemiska metoder, används de framom kemiska metoder.

5. Begränsning av användningen av växtskyddsmedel och bekämpningsåtgärder samt förhindrande av resistens

Växtskyddsmedel och andra bekämpningsåtgärder används bara när det är nödvändigt. Ett växtskyddsmedel väljs så att det så bra som möjligt lämpar sig för objektet. I mån av möjlighet väljs ett sådant växtskyddsmedel som orsakar minst olägenheter för människors hälsa, andra än målorganismerna och för miljön. Användningen minskas genom att man förlänger intervallerna mellan behandlingarna eller behandlar bara en del av växtligheten eller använder de minsta rekommenderade bruksmängderna för växtskyddsmedel när förhållandena är gynnsamma. Vid minskad användning beaktar man att den risk som växtskadegörarna orsakar för växtligheten är godtagbar och att det inte uppstår resistens, dvs. risk för att det utvecklas stammar av växtskadegörare som är motståndskraftiga mot växtskyddsmedel. För att preparaten ska behålla sin effekt används växtskyddsmedel som hör till olika grupper av verksamma substanser så att resistens inte uppkommer.

6. Granskning av växtskyddsåtgärdernas resultat

Grunden för planeringen av växtskyddet är kännedom om odlingshistorien samt uppgifter om uppföljningen av växtskadegörare under tidigare år. Som stöd för planeringen används bokföringen där uppgifter om användningen av växtskyddsmedel och förekomsten av växtskadegörare förs in. På basis av bokföringen bör det gå att kontrollera hur väl de vidtagna växtskyddsåtgärderna har lyckats.

För in växtskyddsmedlets fullständiga namn, dosering, tidpunkt, användningsändamål, konstaterade sjukdomar och skadegörare, orsaken till användningen av växtskyddsmedel samt övriga vidtagna växtskyddsåtgärder i den skiftesspecifika bokföringen. Läs mer om kraven för skiftesbokföring i kapitel 4.

På en gård får växtskyddsmedel spridas endast av en person som har avlagt den examen som avses i 10 § i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011), eller som fått rätt att ordna denna examen eller som har utbildning i aktuella växtskyddsfrågor eller motsvarande examen som fortfarande är i kraft.

Genom examen inom området för växtskyddsmedel visas förmåga att på ett tryggt och korrekt sätt hantera och använda växtskyddsmedel. I examen ingår, med beaktande av målgruppen, ämnesområden som omfattar en korrekt, hållbar och säker hantering och användning av växtskyddsmedel, integrerat växtskydd, risker med användningen av växtskyddsmedel och hantering av riskerna, användning, underhåll och service av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt dokumentation över användningen av växtskyddsmedel. Över avlagd examen utfärdas ett bevis som är giltigt i fem år.

Den växtskyddsspruta som används för spridning av växtskyddsmedel på gården måste testas på det sätt som bestäms i 4 kap. i lagen om växtskyddsmedel. Över testning av spridningsutrustningen ska det upprättas ett protokoll. Den godkända utrustningen förses med godkännandemärkning.

En ny växtskyddsspruta behöver inte testas förrän fem år efter att den skaffats, om växtskyddssprutan uppfyller kraven i statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008) och bestämmelserna i standardserien EN ISO 16119 eller, när det gäller växtskyddssprutor som skaffats före den 15 december 2011, om växtskyddssprutan uppfyller bestämmelserna i standardserien SFS-EN 12761.

Traktorsprutor i yrkesmässigt bruk måste testas en gång senast 26.11.2016 och därefter vart tredje år från och med 1.1.2021. Om spridningsutrustningen har testats tidigare, behöver den inte testas på nytt förrän det har gått fem år sedan det senaste testet.

4. Gårdsspecifik åtgärd: Balanserad användning av näringsämnen

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse ska på gårdsbruksenhetens hela åkerareal iaktta den åtgärd som gäller balanserad användning av näringsämnen. Den gårdsspecifika åtgärden ska alltså iakttas också på alla skiften som inte omfattas av förbindelsen. Att jordbrukaren förbinder sig till åtgärden är en förutsättning för en förbindelse om skiftesspecifika åtgärder i miljöförbindelsen.

I åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen ingår att göra upp en årlig odlingsplan och en femårig odlingsplan, att göra markkarteringar, kvalitetstest för åkerjord och skiftesvisa anteckningar, att anlägga skyddsremsor och mångfaldsremsor och att delta i endagsutbildning om miljöersättningen eller avlägga en nättentamen om miljöersättningen. Också de gödslingsfrågor som hänför sig till miljöersättningen ingår i åtgärden.

4.1. Årlig odlingsplan

Jordbrukaren ska årligen göra upp en skriftlig odlingsplan. Odlingsplanen ska uppgöras före varje växtperiods början, det första förbindelseåret dock senast 15.6. I den ska anges vilka växtarter och vilken gödsling med avseende på gödselmängder och gödselslag som planeras på varje jordbruksskifte på basskiftet. Odlingsplanen är en preliminär plan och dess innehåll preciseras i samband med sådden.  Den årliga odlingsplanen ska förvaras på gården.

4.2. Femårig odlingsplan

En femårig odlingsplan behöver inte längre göras upp 2022

4.3. Markkartering

Jordbrukaren ska med tanke på planering och uppföljning av odlingen göra en markkartering av de åkrar som odlas och av sådana skiften med permanent gräsmark som till markanvändningsformen är åker. Av åkrar som inte odlas och trädesåkrar samt övriga åkrar som ska börja odlas och som kommer i jordbrukarens besittning måste det tas prov under den växtperiod då odlingen av en gröda som ger skörd inleds. Prov ska ändå alltid tas när den gröda som anmälts för skiftet har gödslats. När det gäller skiften som kommer i jordbrukarens besittning får även en gällande markkartering som gjorts av den tidigare innehavaren användas, om en sådan finns att tillgå.

Ingen markkartering behövs för areal i krukodling.

En ny markkartering ska utföras när det har gått 5 år sedan den föregående provtagningen, frånsett linjeprovtagning, där prov ska tas vart tredje år. Resultatet från den nya markkarteringen ska vara tillgängligt före följande gödslingsgång. En gårdsbruksenhet som tidigare har förbundit sig till miljöstödssystemet ska ha markkarteringar som uppfyller villkoren i miljöersättningssystemet efter att 5 år har gått sedan den föregående provtagningen. En jordbrukare som ingår en miljöförbindelse och som inte tidigare har ingått någon förbindelse inom miljöstödssystemet ska utföra en markkartering som uppfyller villkoren före utgången av det första förbindelseåret.

Om det på ett skifte ännu inte har gjorts någon markkartering, ska de värden för mullrika jordar som gäller för kväve i tabell 1, 3 och 4 och de värden för god bördighetsklass som gäller för fosfor i tabell 5 och 7 användas vid gödslingen. Om det på ett basskifte har tagits fler jordprover än minimifrekvensen för provtagning förutsätter, ska de nyaste jordproverna ligga till grund för gödslingen.

Markkarteringen ska vara åtminstone en grundanalys där jordarten, mullhalten, surheten, ledningstalet, mängden utbytbart kalcium, kalium och magnesium samt mängden lättlöslig fosfor bestäms. Av analysresultaten ska framgå analysdatum eller det datum då provet har lämnats för analys. Analysen ska utföras vid ett laboratorium som är specialiserat på jordanalyser. Till proverna ska fogas uppgifter om skifte och läge.

Provfrekvensen för markkartering bestäms enligt basskiftet. Prov för markkartering ska omfatta minst 1 prov per basskifte, om basskiftet överstiger 0,5 hektar. Om basskiftet är större än 5 hektar ska 1 prov tas per varje påbörjat femtal hektar. För basskiften som är 0,5 hektar eller mindre får samma markkarteringsprover användas som för det angränsande skiftet. Med angränsande basskiften avses skiften som har gemensam gränslinje eller som åtskiljs av en väg eller ett dike. På enskilda basskiften som är 0,5 hektar eller mindre ska det tas 1 prov, eller också ska de värden för mullrika jordar som avses i tabell tabell 1, 3 och 4 användas vid kvävegödsling och de värden för god bördighetsklass som avses i tabell 5 och 7 användas vid fosforgödsling. Vid linjeprovtagning räcker det med provfrekvensen 1 prov per varje påbörjat tiotal hektar.

Varje prov för markkartering ska bestå av minst 7 delprover. Proverna ska vara jämnt fördelade över hela skiftet. Proverna ska tas från hela bearbetningsskiktets djup.

Resultaten från markkarteringen ska förvaras på gården.

4.4. Kvalitetstest för åkerjord

Kvalitetstest för åkerjord behöver inte längre göras upp 2022.

4.5. Skiftesspecifika anteckningar

Jordbrukaren ska föra skiftesspecifika anteckningar i vilka ska ingå grundläggande uppgifter om skiftena och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna sedan början av förbindelseperioden. De grundläggande uppgifterna om skiftet ska innefatta uppgifter om skiftets läge och jordart samt om kalkning, åker- och dikesrenar, skyddsremsor, mångfaldsremsor, bevattning, täckdikning, grävning av utfallsdiken och andra genomförda miljöskyddsåtgärder samt övriga motsvarande uppgifter. De uppgifter som samlas in från olika källor kan sparas och registreras separat som olika dokument eller kartor.

I de skiftesspecifika anteckningarna ska följande uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna ingå:

• skiftets signum och areal
• bearbetningsdatum och bearbetningsmetod
• sånings- eller planteringsdatum
• växtart och mängden utsäde eller plantor
• gödslingsdatum
• slagen och mängderna av handelsgödsel och organiska gödselmedel
• mängderna fosfor och kväve, vid behov en anteckning om när fosforutjämningsperioden inletts och utjämningsåret
• växtskyddsmedlets fullständiga namn, dosering, tidpunkt, användningsändamål (dvs. odlingsväxt och areal där medlet har använts), observerade sjukdomar och skadedjur, orsak till användningen av växtskyddsmedel (dvs. har du fattat beslut om bekämpning på grund av ogräs, växtsjukdomar, förhållanden som är gynnsamma för växtsjukdomar, observerat sjukdomsläge eller skadedjur eller har du använt tillväxtregulator på grund av observerat behov att bekämpa liggsäd. Du kan också räkna upp de observerade ogräs, skadedjur eller växtsjukdomar som lett till bekämpningsbeslutet), samt övriga vidtagna växtskyddsåtgärder,
• betesgång, datum för skörd eller slåtter samt skördenivån inklusive nödvändiga motiveringar,
• det som krävs i villkoren för den valda skiftesspecifika åtgärden och miljöavtalet.

I fråga om plantskoleodling ska skiftesspecifika anteckningar föras per växtgrupp. Växtgrupperna är träd, buskar och perenner.

Handlingarna i anslutning till de skiftesspecifika anteckningarna ska förvaras på gården.

4.6. Skyddsremsa

Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag ska det finnas en i genomsnitt minst 3 meter bred skyddsremsa vid skifteskanten mot vattendraget. Skyddsremsan får vara högst 10 meter bred. När behovet av en skyddsremsa bedöms utnyttjas den information om fåror och bäddar som produceras och upprätthålls av Finlands miljöcentral och som grundar sig på ett 10 km² stort avrinningsområde.

Informationen om fåror och bäddar finns i Viputjänsten. Respons på informationen om fåror och bäddar kan skickas till vipu.uomat@ymparisto.fi.

Ett basskifte gränsar inte till ett vattendrag om

• det mellan åkern och vattendraget finns i genomsnitt minst tio meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område, och om vattnet inte ens vid översvämning stiger upp på jordbruksmarken,
• åkern ligger bakom en översvämningsvall och avrinningsvattnet leds bort genom pumpning eller på något annat motsvarande sätt.

Skyddsremsor ska täckas av flerårig vall-, gräs- eller ängsväxtlighet. Skyddsremsor får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Det är i undantagsfall vid svåra ogräsfall tillåtet att förstöra och förnya växtlighet som punktbekämpning i enlighet med användningsbegränsningarna för växtskyddsmedlet. Med svåra ogräsfall avses utbredd förekomst av ogräs som lätt sprider sig till andra skiften med vinden eller på annat sätt, att växter eller buskar med vedstam etablerat sig på skiftet, förekomst av invasiva främmande arter och andra motsvarande situationer.

Om växtligheten på en skyddsremsa skadas eller förstörs under vintern, vid utförandet av punktbekämpning av ogräs, i samband med dikesrensning eller rensning av utfallsdiken eller på något annat motsvarande sätt, ska skyddsremsan besås med ny vallväxtlighet genast när omständigheterna medger det. Uppgifter om åtgärder på skyddsremsan ska föras in i de skiftesspecifika anteckningarna. Skörd får bärgas på skyddsremsan och den får skötas genom betesgång.

Mångfaldsremsa

På de kanter av basskiftet som inte gränsar till vattendrag kan det för att främja naturens mångfald anläggas en i genomsnitt högst 3 meter bred mångfaldsremsa som ingår i odlingsväxtens areal.

Mångfaldsremsor kan anläggas genom sådd av utsäde av vall-, gräs-, ängs-, vilt- eller landskapsväxter. Samma odlingsväxt som på resten av skiftet får också växa på mångfaldsremsor, men då ska remsorna skötas genom att skörden lämnas obärgad på en i genomsnitt högst 3 meter bred remsa längs en eller flera av skiftets kanter. Mångfaldsremsorna ska skötas på samma sätt som de ovan nämnda skyddsremsorna.

4.7. Krav på utbildningsdag

Kravet på utbildningsdag behöver inte längre fullgöras 2022.

4.8. Gödsling

4.8.1. Kvävegödsling

Kvävegödslingen ska genomföras enligt skifte på basis av grödan, markens mullhalt och skördenivån.

I de använda näringsmängderna ska inräknas näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och i stallgödsel från husdjur samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de har uppgetts i gödselfabrikatets varudeklaration. Det lösliga kvävet i stallgödsel och organiska gödselfabrikat beaktas i sin helhet.

Näringsämnena i stallgödsel från husdjur ska beaktas i enlighet med statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) (tabell A). Vid uträknandet av näringsämnena i stallgödsel ska man använda tabellvärden enligt gödselslag (tabell A) eller värdena från stallgödselanalysen.

På en gårdsbruksenhet får kväve användas högst i de mängder som anges i tabellerna 1–4. Den största tillåtna kvävegödselgivan till bär- och fruktväxter får ges i enlighet med kvävenivån enligt tvärvillkoren.  Guide om tvärvillkor 2022 - Livsmedelsverket (ruokavirasto.fi)

Mängden kvävegödsel får i begränsad utsträckning ökas på basis av den skördenivå som uppnåtts. Den uppnådda skördenivån fastställs genom att den aktuella odlingsväxtens skörd på hela gårdsbruksenheten delas med antalet skiften där växten i fråga har odlats eller genom att på annat sätt påvisa att denna skördemängd har uppnåtts på skiftet i fråga. Om jordbrukaren använder mera kvävegödsel än den mängd som föreskrivs i tabell 1, måste den skördenivå som gödselmängden baserar sig på att ha uppnåtts på skiftet under något av de fem föregående skördeåren. Utgående från en högre uppnådd skördenivå är det möjligt att vid odling av spannmål och oljeväxter utöver de mängder kväve som anges i tabell 1 använda tillskott till kvävemängderna i enlighet med tabell 2. Om en skördenivå som berättigar till tillskottsgödsling enligt tabell 2 har uppnåtts för någon gröda på skiftet, kan motsvarande justering på basis av skördenivån användas också för andra grödor enligt tabell 2. Justeringar på basis av skördenivån får tillämpas steglöst. Tillskottskväve enligt justering på basis av skördenivån får inte ges till höstsådda grödor på hösten under såningsåret.

Om fånggrödor används för ettåriga trädgårdsväxter, får kvävegödslingen utökas med 20 kg/ha. Fånggrödan ska då sås senast 15.8. Den ovan nämnda möjligheten att öka kvävegödslingen gäller inte för huvudkål, brysselkål, baljväxter, purjolök, huvudsallat eller bladsallat som odlas för att ge två skördar.

Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas.  Om höstsäd eller annat motsvarande växtbestånd anläggs på träda efter 15.7 eller om det på arealer med ekologiskt fokus ((EU) nr 1307/2013 artikel 46) odlas en gröda vars skörd bärgas, får skiftet gödslas i enlighet med tabellerna 1 och 3.

4.8.2. Fosforgödsling

Fosforgödslingen ska utföras skiftesvis på basis av grödan, markens bördighet och skördenivån.

I de använda näringsmängderna ska inräknas näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och i stallgödsel från husdjur samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de har uppgetts i gödselfabrikatets varudeklaration och om det med näringsämnena sprids mer än ett kilogram fosfor per hektar och år. Fosfor som sprids med kemiska ämnen avsedda att binda fosfor (gips eller strukturkalk) räknas inte in. Vid gödslingen beaktas totalfosforn.

Av den sammanlagda fosforn i stallgödsel och cellsaft från potatis beaktas 100 %. Av totalfosforn i pälsdjursspillning, kött- och benmjöl samt matavfall från livsmedelsindustrin och av den sammanlagda fosforn i bearbetat slam från slamavskiljare och avloppsslam beaktas 60 %. Av totalfosforn i aska beaktas 40 %. Ovannämnda regler för beräkning av den sammanlagda fosforn tillämpas på organiska gödselfabrikat så att fosforn i organiska gödselfabrikat beaktas på basis av den råvara som gödselfabrikatet innehåller mest av.  Till exempel om det gödselfabrikat du använder innehåller 73 % stallgödsel och 27 % avloppsslam eller slam från slamavskiljare beaktas 100 % av gödselfabrikatets totalfosfor.

Näringsämnena i stallgödsel från husdjur ska beaktas i enlighet med statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) (tabell A). Vid uträknandet av näringsämnena i stallgödsel ska man använda tabellvärden enligt gödselslag (tabell A) eller värdena från stallgödselanalysen.

På en gårdsbruksenhet får fosfor användas högst i den mängd som anges i tabell 5 och 6. De fosformängder som anges i stallgödselundantaget i tabell 5 får användas när enbart stallgödsel från husdjur används vid fosforgödslingen. På stallgödselundantaget får man tillämpa fosforutjämning men inte justering enligt skördenivån.

Den övre gränsen för fosforgödsling av krukplantor av bär är 490g/m³.

Om den fosforgödsel som används på en gårdsbruksenhets skifte där det odlas spannmål, oljeväxter eller baljväxter består av enbart stallgödsel från husdjur, får den i enlighet med det stallgödselundantag som avses i tabell 5 användas i bördighetsklasserna tillfredsställande och god. Om den fosforgödsel som används på ett skifte med fleråriga vallväxter enbart består av stallgödsel från husdjur, får den årligen användas i enlighet med det stallgödselundantag som avses i tabell 5 i bördighetsklasserna försvarlig, tillfredsställande och god. Stallgödselundantaget får inte tillämpas på områden som ligger närmare ett vattendrag än 25 meter.

Om den uppnådda skördenivån är högre än 4 000 kg/ha och år för spannmål, 3 000 kg/ha och år för råg och 1 750 kg/ha och år för oljeväxter, får 3 eller 6 kg fosfor i enlighet med tabell 6 läggas till de mängder som anges i tabell 5. Justeringar på basis av skördenivån får tillämpas steglöst. Om det i tabell 5 inte har angetts något värde för fosforgödsling, får justeringar på basis av skördenivån inte användas.

Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om höstsäd eller annat motsvarande växtbestånd anläggs på träda efter 15.7 eller om det på arealer med ekologiskt fokus ((EU) nr 1307/2013 artikel 46) odlas en gröda vars skörd bärgas, får skiftet gödslas i enlighet med tabell 5.

På skiften som är större än 5 ha ska gödslingen basera sig på 2 eller flera jordprover. Jordbrukaren kan planera och genomföra gödslingen antingen i enlighet med de gödslingsskiften som jordproverna representerar eller genom att beräkna gödslingen med användning av medeltalet eller det vägda medeltalet av de tillåtna maximigivorna. Fosforgödslingen får inte räknas ut som ett medeltal för hela skiftet om bördighetsklassen för fosfor i något jordprov är så hög att ingen fosforgödsel alls får ges till de växter som odlas.

Om skörden blir obärgad måste den fosfor som spridits på åkern beaktas fullt ut i gödslingen följande år.

Fosforutjämning

Vid fosforgödsling kan en högst 5 år lång utjämningsperiod tillämpas. Fosforutjämningsperioden ska inledas när den fosformängd som spridits på jordbruksskiftet första gången överskrider den tillåtna årliga mängden. Utjämningsperioden kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut ska föras in i de skiftesspecifika anteckningarna.

Fosforutjämningen ska göras jordbruksskiftesvis. Om jordbruksskiftenas placering på basskiftet varierar under utjämningsperioden, ska fosforutjämningsperioden följas upp på basskiftesnivå. Den årliga mängd fosfor som ett basskifte förbrukar beräknas härvid genom att arealen för varje jordbruksskifte multipliceras med mängden fosfor per hektar för den gröda som odlas på jordbruksskiftet i fråga, varefter dessa tal räknas samman. Den tillåtna maximigivan av fosfor för grödan i fråga på ett basskifte beräknas på motsvarande sätt. Vid uppföljningen av fosforutjämningen används skillnaden mellan den tillåtna maximigivan av fosfor och den använda mängden fosfor. Om ett skifte inte odlas under tiden för fosforutjämningen anses det inte förbrukas någon fosfor alls på skiftet under året eller åren i fråga.

Tabell A. Tabellvärden för näringsämnen i stallgödsel

5. Skiftesspecifika åtgärder

En jordbrukare som ingått miljöförbindelse år 2015 har för förbindelseperioden kunnat välja följande skiftesspecifika åtgärder för en ersättningsberättigande areal:

1. placering av flytgödsel i åker
2. återanvändning av näringsämnen och organiskt material
3. hantering av avrinningsvatten:
   
   1. reglerbar dränering
   2. reglerbar underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten
4. miljövårdsvallar
   
   1. skyddszoner
   2. fleråriga miljövallar
   3. naturvårdsåkrar med vall
5. användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis
6. växttäcke vintertid
7. åkernaturens mångfald
   1. gröngödslingsvallar
   2. fånggrödor
   3. mångfaldsåkrar
   4. saneringsgrödor
8. alternativt växtskydd för trädgårdsväxter.

Information om byte av skiftesspecifika åtgärder ges senare.

Om anmälan av åtgärder: När det gäller alla besittningsändringar av skiften är den följande jordbrukaren inte ansvarig för den föregående jordbrukarens anmälningar. Följande jordbrukare kan anmäla åtgärder som den tidigare jordbrukaren anmält för de basskiften vars besittning övergår, men han eller hon är inte tvungen att göra så.

5.1. Placering av flytgödsel i åker

Åtgärden kan väljas det första förbindelseåret. Det är inte nödvändigt att anmäla arealer till åtgärden varje förbindelseår.

Flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organiska gödselfabrikat (bilaga 6) ska spridas på skiftet med utrustning som placerar eller myllar in. Spridningsmängden ska vara minst 20 m³/ha om året. Åtgärden behöver inte genomföras varje förbindelseår.

Flytgödsel, urin och motsvarande ämnen ska spridas med utrustning som skär en skåra i skiftets yta och låter flytgödseln eller urinen rinna in i skåran eller sprutar in den dit. Det är också godtagbart att använda myllningsutrustning som är kopplad till en enhet som sprider ut ämnena. För in spridningsmängden och arealen för gödselmedlet i de skiftesspecifika anteckningarna. Mängderna kväve och fosfor i de ämnen som spridits ska motsvara miljöförbindelsens gödslingsbegränsningar och de ska föras in i de skiftesspecifika anteckningarna.

Spa­ra stall­göd­se­l­ana­ly­sen och va­ru­de­kla­ra­tio­nen som vi­sar nä­rings­in­ne­hål­let i ett or­ga­niskt göd­sel­fa­bri­kat på går­den. På­vi­sa an­skaff­ning­en av stall­göd­sel från nå­got an­nat stäl­le än din egen gård och mäng­den stall­göd­sel med hjälp av ett över­lå­tel­se­av­tal (t.ex. blan­kett 465L), ett be­tal­nings­kvit­to el­ler en frakt­se­del som bi­la­ga till hös­tens an­mä­lan. Om du inom åt­gär­den an­vän­der en­bart stall­göd­sel el­ler göd­sel­me­del som ta­gits emot till går­den ska du i hös­t­an­mä­lan upp­ge högst den mängd som du har an­mält att du ta­git emot i över­lå­tel­se­av­ta­let el­ler en an­nan bi­la­ga till hös­t­an­mä­lan. För­säk­ra dig ock­så om att din skif­tes­bok­fö­ring mot­sva­rar upp­gif­ter­na i hös­t­an­mä­lan och bi­la­ge­blan­ket­ten till den.

Åtgärden kan genomföras på ett skifte eller en del av ett skifte där det är tillåtet att sprida stallgödsel och organiska gödselfabrikat. Läs mer om gödslingsbegränsningarna i tvärvillkorsguiden.

De skiften där åtgärden genomförs ska årligen anmälas med höstanmälan till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet, år 2021 senast 28.10. Påvisa anskaffningen av och mängden stallgödsel och gödselfabrikat som inte kommer från din egen gård med hjälp av överlåtelseavtal (t.ex. blankett 465L), ett betalningskvitto eller frakt- eller forsedel som bilaga till höstanmälan. Om du inom åtgärden använder enbart stallgödsel eller gödselmedel som tagits emot till gården ska du i höstanmälan uppge högst den mängd som du har meddelat att du tagit emot i överlåtelseavtalet eller en annan bilaga till höstanmälan. Säkerställ också att uppgifterna i din skiftesbokföring och uppgifterna i överlåtelseavtalet och höstanmälan inte är motstridiga.

Obs. Vid ekologisk produktion kan ersättning inte betalas för spridning av sådana gödselfabrikat som är förbjudna inom ekoproduktionen.

För pla­ce­ring av flyt­göd­sel i åker be­ta­las mil­jö­er­sätt­ning för högst 80 pro­cent av den er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de åker­are­a­len som om­fat­tas av mil­jö­för­bin­del­sen.

5.2. Återanvändning av näringsämnen och organiskt material

Åtgärden kan väljas det första förbindelseåret. Det är inte nödvändigt att anmäla arealer till åtgärden varje förbindelseår.

På skiftet sprids näringshaltigt organiskt material vars torrsubstanshalt är minst 20 %. De material som används ska vara organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag (bilaga 7) enligt lagen om gödselfabrikat (539/2006), fast gödsel som skaffats från en annan gårdsbruksenhet för nyttobruk eller torr fraktion som separerats från stallgödsel. Stallgödsel, torv, halm, slåtterrester eller motsvarande material från en gårdsbruksenhet som innehas av jordbrukaren eller av ett sådant företag i sammanslutningsform där jordbrukaren är delägare berättigar inte till ersättning. Spridningsmängden ska vara minst 15 m³/ha om året. En gårdsbruksenhet kan inte samtidigt både överlåta och ta emot organiskt material, bortsett från sådant organiskt material som har cirkulerats via en biogasanläggning.

Uppgift om typen och mängden av organiskt material som sprids ska föras in skiftesvis i de skiftesspecifika anteckningarna. Jordbrukaren ska med hjälp av överlåtelseavtal, kvitto eller fraktsedel kunna påvisa anskaffningen av och mängden sådant material som härstammar någon annanstans ifrån än från gårdsbruksenheten. Mängderna kväve och fosfor i de organiska material som spridits ska beaktas i de mängder kväve och fosfor som ingår i miljöersättningens gödslingsbegränsningar och de ska föras in i de skiftesspecifika anteckningarna. På gården ska du spara stall­göd­se­l­ana­ly­sen och/eller va­ru­de­kla­ra­tio­nen som vi­sar in­ne­hållet av nä­rings­äm­nen i det or­ga­nis­ka gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag som du använt inom åtgärden. Upp­ge i hös­t­an­mä­lan högst den mängd stall­göd­sel el­ler göd­sel­me­del som du har an­mält att du ta­git emot i över­lå­tel­se­av­ta­let el­ler en an­nan bi­la­ga. För­säk­ra dig ock­så om att uppgifterna i din skif­tes­bok­fö­ring och upp­gif­ter­na i överlåtelseavtalet och hös­t­an­mä­lan inte är motstridiga.

Åtgärden kan genomföras på ett skifte eller en del av ett skifte där det är tillåtet att sprida stallgödsel och organiska gödselfabrikat. Läs mer om gödslingsbegränsningarna i tvärvillkorsguiden.

De skiften där åtgärden genomförs ska årligen anmälas med höstanmälan till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet, år 2021 senast 28.10.2021.

Obs. Vid ekologisk produktion kan ersättning inte betalas för spridning av sådana gödselfabrikat som är förbjudna inom ekoproduktionen.

För åter­an­vänd­ning av nä­rings­äm­nen och or­ga­nis­ka ma­te­ri­al be­ta­las mil­jö­er­sätt­ning för högst 80 pro­cent av den er­sätt­nings­be­rät­ti­gan­de åker­are­a­len som om­fat­tas av mil­jö­för­bin­del­sen.

5.3. Hantering av avrinningsvatten

Åtgärden har kunnat väljas det första förbindelseåret (2015). Åtgärden ska genomföras på skiftet varje förbindelseår från och med det att reglerbar dränering eller reglerbar underbevattning/återanvändning av torrläggningsvatten uppges för skiftet. Ny areal har kunnat anmälas till åtgärden bara år 2015 och år 2016.

När besittningen av skiftet ändras kan följande jordbrukare anmäla arealen för behandling av avrinningsvatten på sin egen förbindelse, men han eller hon kan också avstå från att genomföra åtgärden på skiftet. Om jordbrukaren fortsätter med åtgärden ska skiftet anmälas till gårdens egen åtgärd i Viputjänsten eller på blankett 463.

För de anmälda arealernas del ska åtgärden genomföras fram till förbindelseperiodens utgång.

Genomförandet av åtgärden Hantering av avrinningsvatten förutsätter att det har byggts reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller ett system för återanvändning av avrinningsvatten på ett ersättningsberättigande skifte. Åtgärden kan genomföras i hela landet om skiftet har omfattats av ett gällande avtal om specialstöd för behandling av avrinningsvatten.

Om ett skifte inte har omfattats av ett avtal om miljöspecialstöd för jordbruket som avses i stycket ovan, kan åtgärden genomföras bara på ett skifte som på basis av analys har konstaterats bestå av jordarten torv eller mulljord eller sur sulfatjord. Åtgärden kan genomföras på ett ersättningsberättigande skifte som består av sur sulfatjord bara om skiftet ligger i avrinningsområdet för ån Sirppujoki, i avrinningsområdena för de åar som mynnar ut i Limingoviken eller i området mellan dessa avrinningsområden (bilaga 5, styrningsområde I).

Ett skifte ligger på sur sulfatjord, om ett prov som tagits på 0,5 – 1,5 meters djup på skiftet analyseras i laboratorium och resultatet visar att pH utan inkubation ligger under 4,5 eller att pH efter högst 16 veckors inkubation ligger under 4,0.

Sur sulfatjord ska konstateras på basis av en jordanalys som utförts i ett laboratorium. Torv- och mulljordar ska konstateras på basis av markkartering. Vid provtagningen ska den provfrekvens som föreskrivits för markkartering iakttas. Den som ansöker om ersättning ska lämna markkarteringen eller resultatet av analysen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 30.9 under den växtperiod då sökanden första gången ansöker om miljöersättning för hantering av avrinningsvatten. Om Geologiska forskningscentralen har tagit ett prov av skiftet och utgående från det har konstaterat att skiftet är sur sulfatjord, behövs ingen separat analys av provet.

En karta över dikessystemet för de områden som anmälts till åtgärden ska ha getts in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 30.9 året för anmälan (2015 eller 2016).

De områden som anmälts till åtgärden uppges i Viputjänsten eller på blankett 463. Efter år 2016 kan man inte längre ansöka om att lägga till ny areal i åtgärden hantering av avrinningsvatten.

5.3.1. Reglerbar dränering

På ett skifte med reglerbar dränering ska vattenytan regleras genom höjning eller sänkning av dämningshöjden i reglerbrunnarna vid uppsamlingsdiket eller med andra dämningsanordningar.

Dämning som hör till åtgärderna vid reglerbar dränering ska skötas i enlighet med väder- och tillväxtförhållanden och odlingsåtgärder. Vid dämningen ska beaktas markens bärighet som behövs för sånings- och skördemaskinerna, den fuktighet som lagras i marken under våren, skötseln av växternas vattenhushållning samt ökning av lagringsutrymmet före häftiga regn och höstregn. På vintern ska liten dämning användas. Jordbrukaren ska reglera dämningshöjd och eventuell användning av bevattningsvatten på tillbörligt sätt och hålla utrustningen i skick.

Över förverkligandet av regleringen ska föras journal, i vilken ska antecknas åtgärder i anslutning till reglering, skötsel och underhåll. Uppgifterna får även föras in i de skiftesspecifika anteckningarna.

5.3.2. Reglerbar underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten

Vid reglerbar underbevattning ska åkerns vattenhushållning regleras som en helhet med hjälp av bevattning och reglerad torrläggning genom täckdikesnätet. Vid återanvändning av avrinningsvatten ska det avrinningsvatten som kommer från åkerområdet under våren och vid häftiga regn lagras i en fristående bassäng, från vilken vattnet leds tillbaka till åkern som bevattningsvatten vid torka.

Som åtgärd vid reglerbar underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten ska bevattningsvatten ledas till dikesnätet från naturliga vatten genom pumpning eller med hjälp av tyngdkraften. Bevattningsvatten får ledas till täckdikesnätet via antingen den övre eller den nedre ändan av dikesnätet. Vattnet ska med hjälp av reglerbrunnar eller andra dämningsanordningar dämmas upp i täckdikesnäten på området, varifrån det absorberas av marken. Vid ledning av bevattningsvatten till ett område ska väder- och växtförhållanden och odlingsåtgärder beaktas. Vid återanvändning av avrinningsvatten ska vatten från en plats för anskaffning av tillskottsvatten eller från separata lagringsbassänger ledas till åkerområdet med hjälp av reglerbar underbevattning med beaktande av väder- och växtförhållanden och odlingsåtgärder.

Över förverkligandet av regleringen ska föras journal, i vilken ska antecknas åtgärder i anslutning till reglering, skötsel och underhåll. Uppgifterna får även föras in i de skiftesspecifika anteckningarna.

5.4. Miljövårdsvallar

Åtgärden kan väljas det första förbindelseåret (2015). Det är inte nödvändigt att anmäla skiften (skyddszoner, flerårig miljövall eller naturvårdsåker med vall) till åtgärden varje förbindelseår, utom inom ramen för de fastställda villkoren. Miljövårdsvallar kan inte anmälas för areal med permanent gräsmark.

Inom åtgärden som gäller miljövårdsvallar ska jordbrukaren anlägga och bevara flerårig vallväxtlighet på förbindelsearealen. Åtgärden kan gälla antingen skyddszon, flerårig miljövall eller naturvårdsåker med vall.

Miljövårdsvall kan inte anläggas på ett område med permanent gräsmark. Åtgärden kan omfatta ett helt basskifte, även om det på bara en del av skiftet finns förutsättning att genomföra åtgärden.

5.4.1. Skyddszoner

Ett område som du året innan anmälde som skyddszon ska du också anmäla som skyddszon 2022. I annat fall återkrävs den ersättning som betalts för skyddszonen ända från förbindelsens början. Detta gäller inte fall där besittningen av ett basskifte har ändrat eller fall där åtgärden miljövårdsvallar har frångåtts. Om du anmäler helt ny skyddszonareal ändras arealen till grönträda vid kommunen, bortsett från de undantag som nämns nedan.

Skyddszoner kan anläggas på skiften som ligger i ett Naturaområde, grundvattenområde, längs vattendrag (definition i avsnittet ”skyddsremsa”) eller utfallsdiken (med utfallsdike avses här en grävd öppen fåra vars syfte är att samla upp vatten från torrläggningsområdets nackdiken, tegdiken och täckdiken samt från det ovanliggande tillrinningsområdet och avleder det från torrläggningsområdet) eller som gränsar till våtmark som ska skötas med ett miljöavtal. I kommunernas skärgårdsområden som avses i bilaga 5 kan en skyddszon anläggas på alla skiften som berättigar till ersättning i miljöförbindelsen. Skyddszonen ska vara mer än 3 meter bred. På skyddszonen ska det växa flerårig, ogödslad vall som inte behandlats med växtskyddsmedel.

Skyddszoner kan anmälas bara det första förbindelseåret och de ska bevaras på jordbruksskiftet fram till förbindelseperiodens slut.

Inom den skiftesspecifika åtgärd som gäller miljövårdsvallar får växtbeståndet på en skyddszon anläggas genom användning av färdiga utsädesblandningar av vall- och gräsväxter, och området får efter anläggandet inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. En sparsam gödsling i samband med anläggandet av växtbeståndet är möjlig i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd. I detta fall får högst de mängder kväve och fosfor användas som i tabell 3 och 5 fastställs för naturvårdsåkrar med vall. Skyddszonen kan också bestå av vall som anlagts tidigare eller också kan växtbeståndet på en skyddszon anläggas i skyddssäd redan föregående växtperiod. Fröblandningen för en skyddszon som såddes år 2015 får innehålla högst 20 % frön av kvävefixerande växter.

Växtbeståndet ska slås årligen under växtperioden. Vårslåtter och bärgning av växtligheten är inte en tillräcklig åtgärd. Vad gäller tidpunkten för slåttern ska de vilda fåglarnas och däggdjurens levnadsförhållanden beaktas. Den växtmassa som slagits ska föras bort från skyddszonen och den får användas. Den växtmassa som slagits ska hanteras och lagras så att vattenvårdsmålen för skyddszonen inte äventyras. Växtmassan får inte medföra olägenhet för miljön, och den får inte föras till skogen eller till impediment. Skyddszonen får användas för bete, om det inte ger upphov till erosion eller äventyrar naturens mångfald och om inga vattenvårdshinder föreligger.

Flyghavre eller mjölktistel, gråbo, åkertistel och andra motsvarande svåra ogräs som sprider sig med vinden får på skyddszonen bekämpas kemiskt i enlighet med begränsningarna för användningen av växtskyddsmedlet eller mekaniskt. Om växtligheten på skyddszonen skadas eller förstörs under vintern, till följd av grävning av täckdiken, bekämpning av flyghavre eller av någon annan motsvarande orsak, ska den skadade arealen besås med ny vallväxtlighet under samma växtperiod så snart förhållandena medger det. Uppgifter om åtgärder vid anläggande och skötsel av skyddszonen, om förstörd växtlighet, om bekämpning av flyghavre eller andra ogräs och om anläggande av nytt växtbestånd ska föras in i de skiftesspecifika anteckningarna.

Under förbindelseperioden betalas miljöersättning för skyddszoner bara för sådan ersättningsberättigande åkerareal som är föremål för miljöförbindelsen och som var skyddszon år 2015 och som jordbrukaren i sin stödansökan har anmält som skyddszon åren därpå. Som skyddszon godkänns dock också ett område som inte längre omfattas av ett avtal om specialstöd för anläggning och skötsel av skyddszon eller ett avtal om specialstöd för skötsel av naturens och landskapets mångfald. Detta förutsätter ändå att förbindelsevillkoren för skyddszon uppfylls.

5.4.2. Fleråriga miljövallar

Ett område som du året innan anmälde som flerårig miljövall ska du också anmäla som flerårig miljövall 2022. I annat fall återkrävs den ersättning som betalts för den fleråriga miljövallen ända från förbindelsens början. Detta gäller inte fall där besittningen av ett basskifte har ändrat eller fall där åtgärden miljövårdsvallar har frångåtts. Om du anmäler helt ny areal som flerårig miljövall ändras arealen till flerårig vall vid kommunen.

Som flerårig miljövall kan man uppge ett jordbruksskifte där det växer vall och som ligger antingen i ett grundvattenområde eller på sur sulfatjord eller vars jordart är torv eller mulljord. Miljövallar på sura sulfatjordar kan anläggas i det styrningsområde I som avses i bilaga 5.

Fleråriga miljövallar kan uppges bara de två första förbindelseåren och de måste bevaras på jordbruksskiftet fram till förbindelseperiodens slut.

Inom den skiftesspecifika åtgärd som gäller miljövårdsvallar ska vall- och gräsväxter odlas på fleråriga miljövallar under hela förbindelseperioden. Växtbeståndet får inte förnyas genom bearbetning under förbindelseperioden, men vallväxtligheten får förnyas utan bearbetning, genom direktsådd. På fleråriga miljövallar får det täckdikas, kalkas, grävas och rensas utfallsdiken samt vidtas andra motsvarande åtgärder av kortvarig art som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Områden med växtlighet som skadats eller förstörts i samband med ovannämnda åtgärder ska genast efter åtgärden besås med vall- eller gräsväxter.

Växtbeståndet ska bärgas årligen och det får användas. Med hänsyn till naturens mångfald ska slåttern utföras så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Slåttern får inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot mitten. Betesgång på området är tillåten, men då ska man se till att åkerns yta förblir gräsbevuxen. Vid gödslingen ska iakttas de begränsningar som avses i tabell 3 och 5 och vid växtskyddet de krav som fastställs i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren (4/2015). Grunden för anläggande av flerårig miljövall ska föras in i de skiftesspecifika anteckningarna.

Sur sulfatjord, torvmark och mulljord ska konstateras på det sätt som avses i fråga om åtgärden hantering av avrinningsvatten. Den som ansöker om ersättning ska lämna resultatet av analysen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 30.9 under den växtperiod då sökanden första gången ansöker om miljöersättning för fleråriga miljövallar. Efter år 2016 får man inte längre ansöka om att lägga till ny areal till fleråriga miljövallar.

5.4.3. Naturvårdsåkrar med vall

Vall kan anläggas som naturvårdsåker med vall eller också kan gamla vallar som utvecklats till vall med många arter uppges som sådan. Naturvårdsåkrar med vall kan utgöras av hela basskiften eller av jordbruksskiften. Jordbruksskiften som uppges som naturvårdsåkrar med vall kan anläggas också som en över 3 meter bred remsa längs skiftenas kanter, framför allt på kanterna mot syd och väst samt i mitten av stora öppna fält. Naturvårdsåker med vall ska bevaras på samma skifte minst två vegetationsperioder.

Naturvårdsåkrar med vall kan utgöra sammanlagt högst 20 % av gårdsbruksenhetens förbindelseareal i ett område som avses i bilaga 5 (styrningsområde II och skärgårdsområdena) och högst 5 % i ett annat område.

Naturvårdsåkrar med vall och mångfaldsåkrar kan utgöra sammanlagt högst 20 % av gårdsbruksenhetens förbindelseareal i de kommuner som avses i bilaga 5 (styrningsområde II och skärgårdsområdena) och högst 15 % i ett annat område.

Inom den skiftesspecifika åtgärd som gäller miljövårdsvallar ska växtbeståndet på naturvårdsåkrar med vall anläggas genom sådd av utsäde av fleråriga vall- eller gräsväxter. Utsädesblandningen får innehålla högst 20 % frön av kvävefixerande växter. Växtbeståndet får anläggas redan året innan tillsammans med skyddssäd eller någon annan skyddsgröda eller genom insådd i stubben. Naturvårdsåkrar med vall kan även vara tidigare anlagda fleråriga vallar som utvecklats till vall med flera arter eller mångfaldsåkrar som 2009–2014 anlagts genom sådd av ängsväxter. Växtligheten på tidigare anlagd flerårig vall kan i betydande omfattning utgöras av vilda gräs och örtväxter som har trängt undan den tidigare anlagda vallväxtligheten. En sparsam gödsling i samband med anläggandet av växtbeståndet är möjlig i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd. Vid gödslingen ska iakttas de begränsningar för gödsling som avses i tabell 3 och 5.

Växtbeståndet på naturvårdsåkrar med vall ska slås vartannat år. Vid svåra ogräsfall ska slåttern utföras varje år och vid en sådan tidpunkt att det går att förhindra att ogräsen sprids. Vad gäller tidpunkten för och utförandet av slåttern ska de vilda arternas levnadsförhållanden beaktas, och därför ska slåttern utföras så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Slåttern får inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot mitten, om inte en remsa i mitten av skiftet lämnas oslagen.

Slåtterresterna får bärgas och utnyttjas ekonomiskt. Om vallskörd bärgas från en naturvårdsåker med vall får bärgningen utföras under normal skördetid. Området får användas för bete om åkerns yta förblir gräs- och vallbevuxen året om.

På naturvårdsåkrar med vall får växtskyddsmedel inte användas efter att växtbeståndet anlagts. Naturvårdsåkrar med vall får inte bearbetas utom i samband med anläggande eller brytande av växtbeståndet. Naturvårdsåkrar med vall får brytas tidigast efter den andra växtperioden från och med 1.9, eller 15.7 om växtbeståndet bryts för sådd av höstsådda grödor. Det är då tillåtet att använda växtskyddsmedel. Det ska strävas efter att växtbeståndet bryts först följande vår. Om nytt växtbestånd inte sås på hösten efter den andra växtperioden, ska bearbetningen göras så sent som möjligt på hösten.

På naturvårdsåkrar med vall får det täckdikas, kalkas, grävas och rensas utfallsdiken samt vidtas andra motsvarande åtgärder av kortvarig art som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Områden med växtlighet som skadats eller förstörts i samband med ovannämnda åtgärder ska genast efter åtgärden besås med vall- eller gräsväxter.

5.5 Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis

Åtgärden kan väljas det första förbindelseåret. Arealen för de skiften som ingår i åtgärden får variera årligen, men gården ska årligen ha minst ett skifte (minst 0,05 ha) med en sådan gröda där det används täckmaterial som berättigar till ersättning. I annat fall avslås åtgärden och ersättningen för åtgärden återkrävs för tiden för förbindelsen.

Inom åtgärden som gäller användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis ska jordbrukaren åta sig att täcka raderna av ettåriga trädgårdsväxter och raderna av eller radmellanrummen mellan fleråriga växter på de anmälda jordbruksskiften som ingår i miljöförbindelsen. Åtgärden kan väljas för alla de skiften med trädgårdsväxter och skiften för kontrollerad produktion av certifierad sättpotatis, där det är möjligt att genomföra åtgärden. Ett skifte för produktion av sättpotatis ska täckas helt och hållet.

Vid rader av ettåriga trädgårdsväxter ska markytan täckas med halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbrytbar film, täckpapper eller annat organiskt material som är oskadligt för jordmånen. På produktionsarealen för certifierad sättpotatis ska raderna och markytan i radmellanrummen täckas med halm.

Markytan runt fleråriga växter ska längs raderna täckas med halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbrytbar film eller annat organiskt material eller täckpapper, eller besås med gräs som sedan klipps. Radmellanrummen ska antingen besås med gräs som sedan klipps eller täckas med någon annan organisk marktäckning som är oskadlig för jordmånen. På ett skifte får man välja att täcka enbart raderna eller radmellanrummen, eller också hela skiftet.

Kravet på marktäckning på ettåriga trädgårdsväxter ska uppfyllas före utgången av juni. För växter som kräver förgröda samt för sallatsväxter, kinakål, blomkål och broccoli ska kravet på marktäckning uppfyllas före utgången av juli. Marktäckningen ska bevaras fram till skörd och för fleråriga växter under hela odlingstiden. Grästäcke som klipps ska anläggas det första förbindelseåret och det ska täcka markytan senast det andra förbindelseåret. De täckta skiftenas areal kan variera från år till år i enlighet med odlingssituationen.

Täckmaterialet på täckta rader eller radmellanrum ska täcka 90 % av den markyta som ska täckas. Grästäcke som klipps ska hållas kort genom att det klipps tillräckligt ofta under växtperioden.

Jordbrukaren ska årligen i Viputjänsten eller på blankett 102B uppge de skiften där åtgärden genomförs.

Trädgårdsväxterna har förtecknats i bilaga 4.

5.6. Växttäcke vintertid

Åtgärden kan väljas det första förbindelseåret. Inom åtgärden måste en gård varje förbindelseår ha växttäcke på minst 20 % av förbindelsearealen separat i ett styrningsområde och i ett annat område. I annat fall avslås åtgärden och ersättningen för åtgärden återkrävs för tiden för förbindelsen.

Inom åtgärden som gäller växttäcke vintertid ska jordbrukaren årligen inom de kommuners område som avses i bilaga 5 (styrningsområde III) hålla minst 20, 40, 60 eller 80 % av gårdsbruksenhetens sammanlagda förbindelseareal täckt med växtlighet utanför vegetationsperioden. Det ovan nämnda växttäcket på 20 % kan genomföras också med reducerad bearbetning. I styrningsområde III ska de arealer som överstiger minimiväxttäcket på 20 % vara täckta av en växande gröda eller stubb av grödan (äkta växttäcke).

Utanför styrningsområde III ska minst 20, 40 eller 60 % av gårdsbruksenhetens sammanlagda förbindelseareal ha växttäcke utanför vegetationsperioden. Växttäcket kan genomföras antingen med reducerad bearbetning eller äkta växttäcke.

Följande skiften kan godkännas som växttäcke vintertid:

1. flerårig odlad vall, ettårig vall som bevaras över vintern och rörflen,
2. fleråriga trädgårdsväxter och kummin,
3. stubb och direktsådd i stubb av spannmål, oljeväxter (bl.a. oljerättika och vitsenap), bovete, frökryddor och spånadslin samt av bondböna, ärt och lupin,
4. odling av fånggrödor, om växtbeståndet bevaras till följande vår,
5. höstråg, rågvete, höstvete, speltvete och andra höstsådda spannmålslag, höstrybs, höstraps och andra höstsådda oljeväxter, andra höstsådda grödor samt lin och hampa som bärgas på våren.

Kravet på växttäcke kan dock inte uppfyllas med följande områden:

• skyddszon
• flerårig miljövall
• vall på naturvårdsåker
• gröngödslingsvall
• mångfaldsåkrar (ängsväxter, viltväxter, landskapsväxter)
• täckt areal med fleråriga trädgårdsväxter (skiftesspecifik åtgärd i miljöförbindelsen)

Minimikravet på 20 % växttäcke kan på styrningsområde III uppfyllas också genom reducerad stubbearbetning på hösten av skiften med spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor, spånadslin eller bondböna, om bearbetningen utförs som enkel körning med kultivator, tallriks-, s-pinn- eller spadrullharv eller rulluftningsaggregat. På andra områden kan reducerad stubbearbetning på hösten uppfylla villkoret för växttäcke vintertid upp till alla %-gränser.

Kravet kan också uppfyllas med hjälp av trädor som har besåtts med höstsäd eller höstoljeväxter eller som täcks av vall eller sådan stubb som avses ovan i punkt 3). Bortsett från stubb kan ett växtbestånd som förstörs kemiskt inte uppfylla kravet på växttäcke.

Arealen med växttäcke får variera från år till år. Skiftet ska vara täckt av växtlighet fram till såbäddsberedningen eller motsvarande odlingsåtgärd. Skiften som är täckta av växtlighet ska i mån av möjlighet placeras på skiften som gränsar till vattendrag eller utfallsdiken eller på andra skiften som är viktiga för vattenskyddet.

Arealen där åtgärden genomförs ska årligen meddelas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet, år 2022 senast 27.10.2022.

5.7. Åkernaturens mångfald

Åtgärden kan väljas det första förbindelseåret (2015). Det är inte nödvändigt att anmäla växter som hör samman med åtgärden (gröngödslingsvallar, mångfaldsåkrar, fånggrödor och saneringsgrödor) till åtgärden varje förbindelseår, utom inom ramen för de villkor som fastställts för växten.

Inom åtgärden som gäller åkernaturens mångfald ska jordbrukaren anlägga gröngödslingsvallar eller mångfaldsåkrar eller odla fånggrödor eller saneringsgrödor.

5.7.1. Fånggrödor

Fånggröda ska sås senast 15.8. Med fånggröda avses växtlighet som använder näringsämnen som blir kvar i marken efter den egentliga odlingsväxten och näringsämnen som frigörs från resterna av odlingsväxten eller från marken och som skyddar marken genom att öka växttäcket efter det att odlingsväxten har skördats. Odlingsväxten ska vara en ettårig åkergröda eller trädgårdsväxt, dock inte en vallväxt. Fånggrödan kan vara italienskt rajgräs eller en annan gräsväxt, klöver eller en annan vallbaljväxt. För ettåriga trädgårdsväxter och tidig potatis kan fånggrödan också vara honungsfacelia, oljerättika eller bearbetningsrädisa. Spannmål får sås som fånggröda bara på ett skifte där det samma år har odlats tidig potatis eller tidiga grönsaker.

Utsädet av fånggrödan ska sås jämnt på hela jordbruksskiftet med målet att åstadkomma ett täckande växtbestånd. Fånggröda får inte användas för att anlägga flerårig vall, vall på naturvårdsåker, flerårig miljövall, gröngödslingsvall eller följande års odlingsväxtlighet. Fånggrödans växtlighet får användas för att anlägga grönträda. Fånggrödan kan sås på en areal där det odlats tidig potatis eller tidiga grönsaker, antingen efter att dessa odlingsväxter skördats eller strax före skörden. På en areal där det växer andra åkergrödor eller trädgårdsväxter ska fånggrödan sås i samband med sådden av den aktuella växten eller senast på brodd- eller plantstadiet i samband med ogräsharvning, ogräsbesprutning eller en annan motsvarande åtgärd. Fånggrödan får inte gödslas. Växtligheten får bearbetas eller plöjas in tidigast 1.10. Växtligheten får avslutas med användning av växtskyddsmedel tidigast 15.9.

För fånggrödor betalas miljöersättning för högst 25 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som är föremål för miljöförbindelsen.

5.7.2. Gröngödslingsvallar

Växtbeståndet på gröngödslingsvallar ska anläggas antingen i början av växtperioden eller året innan tillsammans med skyddssäd eller en annan skyddsgröda. Gröngödslingsvallar ska anläggas genom sådd av frön av vall- eller gräsväxter och kvävefixerande växter. Av vikten på det frö som används för anläggande av gröngödslingsvall ska minst 20 % bestå av frön av kvävefixerande växter. Gröngödslingsvallen får avslutas innan höstsäd sås. Om följande odlingsväxt sås på våren får gröngödslingsvallen avslutas tidigast 1.9 och bearbetas tidigast 1.10. Samma jordbruksskifte får ha gröngödslingsvall högst 3 år i rad, alla de tidigare åren medräknade. Vid gödslingen ska gödslingsbegränsningarna i tabell 3 och 5. iakttas. Den växt som anmälts för jordbruksskiftet efter gröngödslingsvallen saknar betydelse.

5.7.3. Saneringsgrödor

Miljöersättning för saneringsgrödor kan från och med 2020 beviljas en basskiftesareal för vilken har anmälts potatis, sockerbeta eller trädgårdsväxter på friland något av de tre år som föregår ansökan om stöd. Som trädgårdsväxter på friland betraktas alla andra växter som berättigat till ersättning för trädgårdsväxter förutom kummin.

Som saneringsgröda ska användas oljerättika, vitsenap, tagetes eller blandningar av dem. Också bearbetningsrättika betraktas som oljerättika. Saneringsgrödan ska sås på våren och den får vändas in i jorden 2 månader efter sådd. Växtligheten får slås eller krossas under växtperioden. Samma jordbruksskifte får vara besått med saneringsgröda högst 2 år i rad. Saneringsgröda får gödslas på samma sätt som naturvårdsåkrar med vall. Saneringsgrödan får inte avslutas kemiskt.

För saneringsgrödor betalas miljöersättning för högst 25 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som är föremål för miljöförbindelsen.

5.7.4. Mångfaldsåkrar

Mångfaldsåkrarna kan utgöra högst 15 % av gårdsbruksenhetens förbindelseareal. Mångfaldsåkrarna och sådana naturvårdsåkrar med vall som avses ovan kan utgöra sammanlagt högst 20 % av gårdsbruksenhetens förbindelseareal i de kommuner som avses i bilaga 5 (styrningsområde II) och högst 15 % i ett annat område.

Mångfaldsåkrar kan vara mångfaldsåkrar som årligen anläggs med vilt- eller landskapsväxter samt minst tvååriga mångfaldsåkrar som anläggs med ängsväxter och växter som lämpar sig för fältfåglar. Mångfaldsåkrar kan vara hela basskiften eller jordbruksskiften. Jordbruksskiften som uppges som mångfaldsåkrar får också anläggas som en över 3 meter bred remsa längs skiftenas kanter, i synnerhet längs kanter mot syd och väst och på mitten av stora öppna fält.

Anläggning och skötsel av mångfaldsåkrar

Inom den skiftesspecifika åtgärd som gäller åkernaturens mångfald ska mångfaldsåkrar anläggas med utsädesblandningar av ängsväxter, växter som lämpar sig för fältfåglar, viltväxter eller landskapsväxter. Höstsådda grödor får sås redan på hösten året innan. Vid sådden ska i mån av möjlighet användas inhemska växtarter och frö producerat i Finland. Växtbeståndet på mångfaldsåkrar får inte anläggas genom direktsådd i föregående års vall. Växtbeståndet får anläggas genom insådd i stubben. Mångfaldsåkrar får, i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd, gödslas i samband med att växtbeståndet anläggs. Vid gödslingen ska iakttas de gränser för gödsling som avses i tabell 3 och 5..

Utsädesblandningar av ängsväxter ska innehålla frön av rödven, fårsvingel eller hårdsvingel och frön av minst en flerårig ängsväxt. Ängsväxterna kan vara ängsklocka, vitblära, rödklint, färgkulla, backnejlika, tjärblomster, ängsglim, ängsvädd, skogslyst, prästkrage, åkervädd, fyrkantig johannesört eller någon annan motsvarande ängsväxt. I blandningen kan dessutom finnas frön av ettåriga ängsväxter, vickerarter eller andra ettåriga växter. I utsädesblandningar för mångfaldsåkrar avsedda för fältfåglar kan det dessutom finnas en mindre mängd frön av luddvicker, honungsfacelia, ringblomma eller andra ettåriga blommande växter som är föda för fåglar eller frön av lin, sorghum, röd hirs, bovete, hampa, majs, solros, quinoa, rybs, raps, kummin, spannmål eller andra motsvarande åkerväxter. Det får finnas högst 50 kg utsäde av stråsäd per hektar. Klöver godkänns inte som ängsväxter i åtgärden. Mångfaldsåkrar som anläggs med ängsväxter ska bevaras på samma skifte under minst två växtperioder. Vid ansökan om ersättning det tredje året kan skiftet inte uppges som mångfaldsåker som anlagts med ängsväxter. För skiftet kan man ändå uppge naturvårdsåker med vall eller någon annan växt.

Mångfaldsåkrar som anläggs med vilt- och landskapsväxter ska sås varje år, och målet för sådden ska vara att åstadkomma ett tillräckligt växtbestånd. Vilt- och landskapsväxter får odlas på samma skifte under en eller flera växtperioder, och de ska bevaras på skiftet till våren efter den första växtperioden.

Utsädesblandningar av landskapsväxter ska innehålla frön av minst två av följande växter: solros, honungsfacelia, blålusern, luktklöver, gullupin, vickerarter, blåklint, malva, ringblomma och vallmo. I utsädesblandningar av landskapsväxter får det också finnas vall- och gräsväxter, men deras andel av utsädesblandningen får vara högst 30 %.

Utsädesblandningar av viltväxter ska innehålla frön av minst två av följande växter: spannmål, bovete, solros, oljelin, ärter, rybs, raps eller senap, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbetor (fodersockerbeta, rova eller turnips), gräsväxter och klöverarter. I utsädesblandningar av viltväxter bestående av gräsväxter och klöver ska det alltid även ingå frö av någon ettårig växt som inte är ett gräs eller en klöver. Viltväxter får sås i rader. Mångfaldsåkrar som anläggs med utsädesblandningar av viltväxter får inte anläggas i närheten av vägar (avståndet minst 50 m) med en trafiktäthet som överstiger 3 000 bilar per dygn.

Trafiktätheten i samband med viltåkrar anges på Vipus kartnivå. Du får ingen betalning om området ligger närmare än 50 meter från en väg som överskrider trafiktätheten.

Inom den skiftesspecifika åtgärd som gäller åkernaturens mångfald är slåtter av växtbeståndet på mångfaldsåkrar inte obligatorisk. De vilda arternas levnadsförhållanden ska beaktas när det gäller tidpunkten för och utförandet av slåttern, och därför får slåttern inte påbörjas före 1.8. Slåttern ska utföras så att den inte stör fåglarnas häckning eller däggdjurens ungar. Slåttern får inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot mitten, om inte en remsa i mitten av skiftet lämnas oslagen. Slåtterresterna får bärgas och utnyttjas ekonomiskt. Växtbeståndet på åkrar som har besåtts med utsädesblandningar av viltväxter ska användas för utfodring av vilt antingen på mångfaldsåkern, i dess närhet eller på en separat utfodringsplats. Vid svåra ogräsfall ska växtbeståndet på mångfaldsåkrar slås samt träd och buskar hindras från att växa.

På mångfaldsåkrar får växtskyddsmedel inte användas efter sådd. Mångfaldsåkrar får inte bearbetas utom i samband med anläggande och brytande av växtbeståndet. Mångfaldsåkrar får inte användas för bete.

Växtbestånd bestående av landskaps- och viltväxter får brytas tidigast våren efter sådden, växtbestånd av utsäde av ängsväxter efter det andra året från och med 1.9, eller 15.7 om växtbeståndet bryts med sådd av höstsådda grödor. Om nytt växtbestånd inte sås på hösten, ska det gamla brytas så sent som möjligt på hösten eller först följande vår.

5.8. Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

Åtgärden kan väljas det första förbindelseåret.  Den valda växtskyddsmetoden och skiftenas areal kan variera årligen, men gårdsbruksenheten ska årligen ha minst ett skifte (min. 0,05 ha) i odling med en sådan växt för vilken alternativa växtskyddsmetoder används. I annat fall avslås åtgärden och ersättningen för åtgärden återkrävs för tiden för förbindelsen.

Åtgärden som gäller alternativt växtskydd för trädgårdsväxter kan väljas av de gårdsbruksenheter som kan använda en alternativ bekämpningsmetod för sina odlade trädgårdsväxter eller en del av dem. Som växtskyddsmetod kan makroorganismpreparat, mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids med bin och odlingstunnlar (metodgrupp 1) användas. Som växtskyddsmetod kan också nät mot skadeinsekter, mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids mekaniskt samt ogräsharv med optisk styrning, traktordriven brännare för ogräsbekämpning eller en annan motsvarande metod (metodgrupp 2) användas. Makroorganismpreparaten, de pollinerande insektsarterna och produkterna de sprider samt de mikrobiologiska växtskyddsmedlen ska vara godkända i Finland.

Jordbrukaren ska för växtskyddet i första hand använda en för växtarten eller växtskadegöraren lämplig biologisk eller mekanisk växtskyddsmetod som sådan. Om jordbrukaren på basis av uppföljningen märker att bekämpningen har misslyckats kan den kompletteras med kemiska växtskyddsmetoder. Motiveringarna för användningen av kemisk bekämpning ska föras in i de skiftesspecifika anteckningarna. För ett ersättningsberättigande jordbruksskifte är det möjligt att välja bara en växtskyddsmetod och den ska genomföras på hela skiftet.

Växtskyddsmetoder som hör till metodgrupp 1 kan inte väljas för ett skifte med ettåriga trädgårdsväxter.

Inom den skiftesspecifika åtgärd som gäller alternativt växtskydd för trädgårdsväxter ska de växtskyddsmetoder användas som i tabell 8 anges per skadegörare. Det ska föras skiftesspecifika anteckningar om den växtskyddsmetod som använts och hur bekämpningen lyckats.

Vid användning av växtskyddsmetoder i metodgrupp I ska fabrikat eller bekämpningsorganismer enligt metod anskaffas. Om användning av bin för spridning av preparatet ingår i växtskyddsmetoden ska jordbrukaren förfoga över minst två bikupor per hektar i området. Bikuporna ska vara försedda med en lämplig anordning för spridning av växtskyddsmedlet samt separata in- och utgångar för bina. Vid användning av odlingstunnlar ska det på skiftet finnas en plastbetäckt odlingstunnel av lätt konstruktion eller ett plastbetäckt säsongsväxthus av lätt konstruktion. Det ska finnas så många odlingstunnlar eller säsongsväxthus att de täcker det område där åtgärden genomförs.

Vid användning av växtskyddsmetoder i metodgrupp II ska fabrikat enligt metod anskaffas. Om växtskyddsmetoden är användning av insektsnät, ska sådana nät avsedda för insektsbekämpning användas som täcker hela det område där åtgärden genomförs. Om den valda växtskyddsmetoden är ogräsbekämpning ska växtligheten harvas med exaktharv som är försedd med ett optiskt system som är elektroniskt eller baserat på satellitbaserad positionsbestämning som känner igen växten eller plantraden, eller alternativt brännas med en traktordriven brännare. Vid användning av traktordriven brännare eller optisk harv ska utrustningen för ogräsbekämpning finnas på gårdsbruksenheten eller också kan växtskyddet utföras på entreprenad.

Jordbrukaren ska använda sådana för respektive växtart lämpliga hjälpmedel för uppföljning som avses i tabell 8 eller motsvarande metoder för uppföljning av hur det alternativa växtskyddet lyckas. Jordbrukaren ska föra anteckningar om kontroll och bekämpning av växtlighet eller skadegörare samt vid behov kunna uppvisa kvitto över anskaffning av vissa fabrikat eller entreprenadarbete.

Du kan inte anmäla åtgärden för en areal med kryddväxter.

Jordbrukaren ska i Viputjänsten eller på blankett 102B meddela de skiften där åtgärden genomförs och den växtskyddsmetod som använts.

6. Val av skiftesspecifik åtgärd

Jordbrukaren kan till exempel i samband med överföring av förbindelse eller någon annan nedan nämnd orsak lägga till, byta eller frånträda skiftesspecifika åtgärder inom ramen för förbindelsevillkoren med blankett 479.  Åtgärderna ska iakttas på skiftena i enlighet med villkoren för respektive åtgärd.

6.1. Begränsningar av valet inom en miljöförbindelse

Gården kan samtidigt ha en av åtgärderna

• placering av flytgödsel i åker eller
• återanvändning av näringsämnen och organiskt material

Åtgärdsspecifika begränsningar

Åtgärder som utesluter varandra

• användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis, eller
• alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, eller
• ”fånggrödor” i samband med åtgärden åkernaturens mångfald.

Den ena åtgärden får väljas för ett skifte

• ”Skyddszoner” från åtgärden miljövårdsvallar
• Hantering av avrinningsvatten

Om grödan på jordbruksskiftet är kummin får följande åtgärder inte väljas för skiftet

• användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis
• alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

6.2. Begränsningar för valet i anslutning till en förbindelse om ekologisk produktion

En jordbrukare som har ingått förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion kan ingå en miljöförbindelse om samma skiften.

En jordbrukare som har ingått ekoförbindelse kan ändå inte välja åtgärderna

• alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, eller
• ”gröngödslingsvallar” från åtgärden åkernaturens mångfald

6.3. Val och byte av skiftesspecifik åtgärd under pågående förbindelseperiod

När en jordbrukare börjar odla trädgårdsväxter eller utökar odlingsarealen för dem kan han eller hon välja en åtgärd för trädgårdsväxter. Tillskottsarealens minimiareal har inte slagits fast.

Du kan till förbindelsen foga en åtgärd som genomförs under hela förbindelseperioden, om du får ta emot sådana skiften där en som tidigare haft förbindelse har genomfört åtgärden under hela förbindelsetiden och du själv fortsätter genomföra åtgärden på skiftet. Dvs. du kan lägga till exempelvis åtgärden ”Miljövårdsvallar” om den som tidigare haft förbindelse har genomfört

• ”Skyddszon” eller ”Flerårig miljövall” på skiftet eller
• åtgärden ”Hantering av avrinningsvatten” om den som tidigare haft förbindelse har genomfört ”Reglerbar dränering” eller ”Reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten” på skiftet

En skiftesspecifik åtgärd kan bytas om:

1. jordbrukaren upphör med att odla trädgårdsväxter eller börjar odla sådana på minst 1 hektar eller utökar den årliga odlingen av dem till minst 1 hektar
   
   • Bytet gäller enbart en trädgårdsåtgärd, dvs. en trädgårdsåtgärd ska tas in i förbindelsen eller också ska den frånträdas.
2. en generationsväxling eller någon annan överföring av besittningsrätten till hela gårdsbruksenheten eller en del av den sker under en pågående förbindelseperiod och förbindelsen överförs;
   
   • mottagaren av förbindelsen kan byta alla åtgärder i förbindelsen eller t.ex. bara en åtgärd, antalet åtgärder får inte öka.
   • åtgärderna förblir desamma för en som ingått förbindelse tidigare om denne fortsätter med förbindelsen.
3. jordbrukaren inleder ekologisk produktion och ingår en förbindelse om den eller lägger ned sådan produktion; eller
   
   • du kan byta alla åtgärder i förbindelsen eller t.ex. bara en åtgärd, antalet åtgärder får inte öka.
4. miljöförbindelsen anpassas på basis av den miljörådgivning som avses i artikel 15 i landsbygdsförordningen, rådgivaren förordar anpassningen, om miljömålen för förbindelsen inte försvagas och om beloppet per hektar av den miljöersättning som betalas för den valda åtgärden inte överstiger det ersättningsbelopp som betalas per hektar för den åtgärd som byts ut.
   
   • Här granskas enbart hur mycket ersättning som betalas per hektar, dvs. gårdens totala ersättningsbelopp granskas inte.
   • Villkoret som gäller höjd ersättning gäller enbart ändringar som görs via rådgivningen, inte de andra möjligheterna till ändring.
   • Vid den här möjligheten till ändring beaktas de eventuella ersättningsnivåerna på nivån för huvudåtgärden, dvs. ersättningsnivån för skyddszon beaktas inte, eftersom skyddszon inte längre får uppges
     
     • ex. får du byta placering av flytgödsel 40 €/ha till växttäcke vintertid i ett annat område, eftersom du kan få högst 11 €/ha, men inte i ett styrningsområde eftersom du kan få 54 €/ha.
5. jordbrukaren kan byta den skiftesspecifika åtgärden växttäcke vintertid till en annan åtgärd, om minst 20 procent av gårdsbruksenhetens förbindelseareal i ett styrningsområde eller ett annat område utgörs av en skyddszon, flerårig miljövall, naturvårdsåker med vall, gröngödslingsvall, mångfaldsåker eller areal täckt med fleråriga trädgårdsväxter år 2022.

Du kan inte frånträda en skiftesspecifik åtgärd genom att byta den till en annan, om det gäller en skiftesspecifik åtgärd som ska genomföras under hela förbindelseperioden.

Du kan inte byta åtgärden ”Hantering av avrinningsvatten” till en annan åtgärd om du har anmält något skifte till åtgärden hantering av avrinningsvatten på din gård.

Du kan inte byta åtgärden ”Miljövårdsvallar” till en annan åtgärd om du har anmält skyddszoner eller fleråriga miljövallar för något skifte på din gård.

Jordbrukaren ska underrätta kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om bytet av skiftesspecifik åtgärd senast 15.6. under året i fråga. Om anmälan om byte görs senare kan genomförandet av den nya åtgärden inledas vid ingången av följande förbindelseår, varvid miljöersättning i enlighet med ändringen betalas från och med denna tidpunkt.

6.4. Frångående av en skiftesspecifik åtgärd

• En skiftesspecifik åtgärd får frångås under fortsättningsåret.
• En skiftesspecifik åtgärd kan frångås om en förbindelse eller en del av en förbindelse som åtgärden hör samman med överförs (1305/2013 artikel 47.2).
  • Du får inte frångå åtgärden om du behåller besittningen av ett skifte där du genomför en åtgärd som ska genomföras under hela förbindelseperioden.
• Åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter ska frångås om jordbrukaren ingår förbindelse om ekologisk produktion.
• En skiftesspecifik åtgärd för trädgårdslägenheter kan frångås, om odlingsarealen för trädgårdsväxter sjunker till mindre än 1 ha.
• Åtgärden växttäcke vintertid får frångås, om minst 80 procent av gårdsbruksenhetens förbindelseareal inom ett styrningsområde eller minst 60 procent utanför styrningsområdet utgörs av en skyddszon, flerårig miljövall, naturvårdsåker med vall, gröngödslingsvall, mångfaldsåker eller areal täckt med fleråriga trädgårdsväxter år 2022.

7. Ersättningsnivåerna för åtgärderna

I miljöersättning betalas följande eurobelopp per hektar för gårdsspecifika och skiftesspecifika åtgärder:

Balanserad användning av näringsämnen (54€ eller 200€) betalas enligt anmäld växt förutom arealer för skyddszoner,miljövårdsåkervallar, gröngödslingsvallar och mångfaldsåkrar via vilka det inte betalas ut ersättning för balanserad användning av näringsämnen.

För åtgärden växttäcke vintertid betalas högst följande eurobelopp per hektar i miljöersättning enligt den andel växttäcke som jordbrukaren uppger:

8. Betalning av miljöersättning

Ett villkor för betalningen av ersättning är att den jordbrukare som ingått miljöförbindelsen årligen ansöker om utbetalning av miljöersättning i den elektroniska ansökningstjänsten eller med blankett 101B.

Beloppet av miljöersättning som betalas till jordbrukaren ska per förbindelseår vara minst 100 euro för att ersättningen ska kunna betalas ut.

Jordbrukaren kan i sin årliga stödansökan uppge en del av sina åkrar så att utbetalning av miljöersättning inte söks för dem det aktuella året. För arealen i fråga krävs en skriftlig anmälan om att betalning av miljöersättning inte söks för skiftet.

8.1. Åkerarealer för vilka miljöersättning betalas

Miljöersättning kan betalas för ersättningsberättigande arealer som ingår i en miljöförbindelse och som årligen uppgetts i en stödansökan i enlighet med Livsmedelsverket föreskrifter och som är i jordbrukarens besittning senast 15.6 under året i fråga.

Miljöersättning kan betalas för åkerareal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter.

Om utvintringsskador förekommer på ett jordbruksskifte kan miljöersättning betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller kraven i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren och att det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som producerar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintringsskador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan ersättning inte betalas för skiftet, om det område som drabbats av utvintringsskada inte besås på nytt på våren.

Miljöersättning för vall kan betalas för en skyddsremsa som har avskilts till ett separat jordbruksskifte. Det minsta ersättningsberättigande jordbruksskiftet för vilket miljöersättning kan betalas är 0,05 ha.

8.2. Åkerarealer för vilka miljöersättning inte betalas

För trädgårdsland, permanenta växthusarealer, areal som tillfälligt inte odlas och icke odlad areal betalas ingen miljöersättning.

Miljöersättning betalas inte för areal som omfattas av ett avtal om skötsel av mångfunktionell våtmark enligt tidigare programperioder.

Miljöersättning betalas inte för produktion av plantmaterial av skogsträd, arealer med energiväxter med vedstam och arealer med sådan hampa som inte berättigar till grundstöd som Europeiska unionen finansierar fullt ut. 

8.3. Begränsningar för betalningen inom miljöersättningen

Balanserad användning av näringsämnen

Miljöersättning för den gårdsspecifika åtgärden betalas inte för

• träda,
• permanenta gräsmarker vars markanvändningsslag inte är åker,
• skyddszoner,
• naturvårdsåkrar med vall,
• gröngödslingsvallar,
• mångfaldsåkrar
• åkrar för tranor, gäss och svanar.

Växttäcke vintertid

Miljöersättning för åtgärden växttäcke vintertid betalas inte i fråga om skiften:

1. för vilka det har uppgetts en skyddszon, flerårig miljövall, naturvårdsåker med vall, gröngödslingsvall, mångfaldsåker eller åtgärden ”avändning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis” 
2. för vilka det har uppgetts träda 
3. som har uppgetts som areal med ekologiskt fokus inom ramen för förgröningsstödet.

Placering av flytgödsel i åker

För åtgärden placering av flytgödsel i åker betalas miljöersättning för högst 80 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som är föremål för miljöförbindelsen.

Återanvändning av näringsämnen och organiskt material

För åtgärden återanvändning av näringsämnen och organiskt material betalas miljöersättning för högst 80 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som är föremål för miljöförbindelsen.

Åkernaturens mångfald

För fånggrödor och saneringsgrödor inom åtgärden åkernaturens mångfald betalas miljöersättning för högst 25 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som är föremål för miljöförbindelsen.

8.4. Begränsningar för betalningen i anslutning till ekologisk produktion

Till en jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion och som har valt åtgärden ”placering av flytgödsel i åker” eller ”återanvändning av näringsämnen och organiskt material” kan ersättning betalas endast för sådana organiska gödselfabrikat som är tillåtna i ekologisk produktion.

8.5. Begränsningar för betalningen i anslutning till förgröningsstödet

Diversifiering av grödor

Miljöersättning för åtgärden växttäcke vintertid betalas inte om jordbrukaren har befriats från förgröningsstödets krav på diversifiering av grödor. Befrielsen gäller en gård:

1. där mer än 75 % av gårdens åkerareal används för produktion av gräsväxter eller andra vallfoderväxter, är i träda eller i odling med baljväxter eller används i en kombination av dessa användningsformer, eller
2. där mer än 75 % av gårdens stödberättigande jordbruksmark består av permanent gräsmark som används för produktion av gräsväxter eller andra vallfoderväxter.

Permanent gräsmark

Om ett skifte är permanent gräsmark kan för skiftet inte betalas ersättning för åtgärderna

• miljövårdsvallar
• gröngödslingsvallar inom åtgärden åkernaturens mångfald.

Ekologisk fokusareal

Miljöersättning för åtgärden växttäcke vintertid betalas inte om jordbrukaren har befriats från förgröningsstödets krav på ekologisk fokusareal. Befrielsen gäller en gård:

1. där mer än 75 % av gårdens åkerareal används för produktion av gräsväxter eller andra vallfoderväxter, är i träda, i odling med baljväxter eller används i en kombination av dessa användningsformer
2. där mer än 75 % av gårdens stödberättigande jordbruksmark består av permanent gräsmark som används för produktion av gräsväxter eller andra vallfoderväxter.

För miljövårdsvallarnas åtgärder skyddszon, fleråriga miljövallar eller naturvårdsåkrar med vall betalas inte ersättning om jordbrukaren har befriats från förgröningsstödets krav på ekologisk fokusareal, därför att

• gården har gräs- eller andra vallfoderväxter, träda och/eller baljväxter på mer än 75 % av åkerarealen
• gården har permanent gräsmark och/eller gräs- och andra vallfoderväxter på mer än 75 % av jordbruksmarken.

Om jordbrukaren har valt åtgärden åkernaturens mångfald betalas ingen ersättning för åtgärden ”fånggrödor” på ekologisk fokusareal. Ersättning för åtgärden ”Gröngödslingsvallar” betalas inte om den berättigar till befrielse från kravet på ekologisk fokusareal.

För en areal med kvävefixerande grödor på ekologisk fokusareal betalas inte ersättning för

• växttäcke vintertid
• åkernaturens mångfald (fånggrödor)

8.6. Överskridande av maximala ersättningsnivåer

 Miljöersättningens maximala ersättningsnivåer per jordbruksskifte och år är

• 600 €/ha jordbruksskiften med ettåriga grödor,
• 900 €/ha jordbruksskiften med fleråriga trädgårdsväxter
• 450 €/ha jordbruksskiften med andra växter (bl.a. vallar).

Om den maximala ersättningsnivån på skiftet överskrids, betalas ingen miljöersättning för underåtgärden reglerbar underbevattning och återanvändning av avrinningsvatten i samband med åtgärden hantering av avrinningsvatten, om jordbrukaren samtidigt har valt någon av följande åtgärder för skiftet:

• användning av organisk marktäckning för trädgårdsväxter och sättpotatis
• alternativt växtskydd för trädgårdsväxter
• ”saneringsgrödor” från åtgärden åkernaturens mångfald

Jordbrukaren hörs om den maximala ersättningsnivån överskrids på basis av något annat än den utbetalningsordning som nämns i förbindelsevillkoren.

9. Förbindelseareal och ersättningsberättigande skiften

Förbindelsearealen och den ersättningsberättigande åkerarealen avviker från varandra.

Förbindelsearealen

• är ersättningsberättigande åkerareal
• betalas miljöersättning

Ersättningsberättigande

• är egenskap för ett basskifte vars markanvändningsslag förblir åker
• kan också gälla ett skifte som inte omfattas av förbindelse

För ersättningsberättigande förbindelseareal betalas miljöersättning. För ersättningsberättigande åkerareal betalas ingen miljöersättning om den inte ingår i miljöförbindelsen.

Ett skifte förblir ersättningsberättigande fastän miljöersättning inte söks för skiftet, eller skiftet arrenderas ut eller säljs till en jordbrukare som inte har en gällande miljöförbindelse.

Ett skifte mister sitt ersättningsberättigande bara om det inte längre är åker till sitt markanvändningsslag.

9.1. Åkerareal som omfattas av förbindelse

Jordbrukaren måste följa miljöförbindelsens basnivå, minimikrav och villkoren för miljöersättningens gårdsspecifika åtgärd på hela gårdsbruksenheten, även om miljöersättning kan betalas bara för förbindelsearealen. 

Om det sker ändringar i den åkerareal som jordbrukaren besitter ska kommunens landsbygdsnäringsmyndighet årligen underrättas om ändringarna. Med ändringar avses också att ett sådant ersättningsberättigande skifte som utreds nedan tas ur jordbruksanvändning.

Anmärkning om vissa växter som anmälts för ett basskifte som inte ingår i en förbindelse

Byt de anmälda växterna på ett basskifte som inte ingår i en förbindelse på följande sätt, om du inte har för avsikt att byta ersättningsberättigande och förbindelseareal till basskiftet. I annat fall byts växten av kommunens myndighet. För areal på ett basskifte som inte ingår i en förbindelse betalas inte miljöersättning på basis av någon som helst växt.

• Gröngödslingsvall → Gröngödslingsvall (ej miljöförbindelse)
• Naturvårdsåker (vallväxter, minst 2 år) → Grönträda (vall och äng)
• Mångfaldsåker, vilt → Grönträda (vilt och landskap)
• Mångfaldsåker, landskap → Grönträda (vilt och landskap)
• Mångfaldsåker, äng 1. och 2. året → Grönträda (vall och äng)
• Flerårig miljövall → Fleråriga vallår
• Skyddszon (förbindelse fr.o.m. 2015) → Grönträda (vall och äng)

9.2. Minimiareal

Jordbrukaren kan fortsätta med en överförd förbindelse förutsatt att han eller hon 15.6.2022 besitter minst 5 hektar, eller vid odling av trädgårdsväxter 1 hektar sådan åker som berättigar till ersättning eller som kan godkännas som ersättningsberättigande.

De skiften som omfattas av tidigare programperioders avtal om miljöspecialstöd för jordbruket och skiften som omfattas av miljöavtal i samband med miljöersättningen och som är belägna på åkermark räknas in i minimiarealen, om basskiftena i fråga har anmälts och godkänts som ersättningsberättigande. Också ett område som ingår i ett 20-årigt avtal om miljöspecialstöd räknas in i minimiarealen om avtalet har ingåtts för åker.

I minimiarealen kan man beakta sådana ersättningsberättigande skiften vars areal är minst 0,01 hektar.

10. Möjligheterna att ändra förbindelsearealen

10.1. Att foga skiften till förbindelsen

Till miljöförbindelsen kan fogas en åkerareal som en annan jordbrukare som ingått miljöförbindelse har uppgett i sin förbindelse året innan. År 2022 fogas på administrationens försorg automatiskt till miljöförbindelsen alla ersättningsberättigande arealer som fanns med i stödansökan för en jordbrukare med miljöförbindelse 2021, men som inte ingick i miljöförbindelsen 2021. Om jordbrukaren inte vill ha med arealen/arealerna i förbindelsen, ska detta meddelas i Vipu i tilläggsuppgifterna om basskiftet eller i tilläggsuppgifterna till blankett 102A.

10.2. Avförande av areal ur en miljöförbindelse

Förbindelseareal kan under förbindelseperioden utan påföljder överföras till en annan jordbrukare som har en miljöförbindelse eller till en jordbrukare som inte har en miljöförbindelse.

Om det uppges att ett ersättningsberättigande skifte, som omfattas av en miljöförbindelse och som är och förblir i jordbrukarens besittning, efter det första förbindelseåret är icke odlat eller det vid kontroll konstateras att det är icke odlat, betraktas skiftet som areal som avförts ur förbindelsen och det förlorar sin rätt till ersättning och blir föremål för återkrav. Även åkerareal som omfattats av en miljöförbindelse och som tas ur jordbruksanvändning på ett sätt som avses i 7 § i statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare (x/2015) betraktas som areal som har avförts ur förbindelsen och den förlorar sin rätt till ersättning. En jordbrukare ska återbetala ersättning som har utbetalats för sådan åkerareal som avförts ur förbindelsen.

En jordbrukare är inte ansvarig för om ett basskifte förlorar sin rätt till ersättning efter att besittningsöverföring har skett. Den ersättning som betalats för arealen återkrävs då inte av den föregående jordbrukaren som ingått förbindelse.

10.3. Fogande av areal till ett ersättningsberättigande basskifte

Areal som inte berättigar till ersättning kan inte fogas till ett basskifte som ingår i en miljöförbindelse.

10.4. Byte av ersättningsberättigandet

En jordbrukare kan genomföra ett byte av ersättningsberättigandet mellan ersättningsberättigande areal och icke ersättningsberättigande areal.

En förutsättning är att ersättningsberättigandet byts för hela basskiftet. Basskiftet får delas i samband med bytet. Ersättningsberättigandet får inte bytas, om den åkerareal som bytet gäller är mindre än 0,5 hektar per gård.

Ersättningsberättigandet får inte bytas, om bytet leder till att den ersättningsberättigande åkerarealen ökar. Ersättningsberättigandet får inte bytas mellan olika ersättningsområden, om det ersättningsbelopp per hektar som betalas ut skulle öka på grund av bytet av ersättningsområde. Ersättningsberättigandet får bytas endast så att bytet är bestående. Ersättningsberättigandet får bytas endast mellan åkerarealer som jordbrukaren äger.

Ansökan om byte av ersättningsberättigandet görs med blankett 471.

11. Överföring och avslutande av förbindelsen

11.1. Överföring av förbindelse

Överföring av en förbindelse eller en del av en förbindelse ska sökas inom 15 arbetsdagar från det att ägande- eller besittningsrätten till det område som är föremål för överföringen har överförts.

Om hela förbindelsearealen eller en del av den överförs till en annan person under förbindelsens giltighetstid, kan den andra personen fortsätta med förbindelsen på den överförda arealen. Om den andra personen inte fortsätter med förbindelsen på den överförda arealen, förfaller förbindelsen i fråga om den överförda arealen och den överförda arealen blir inte föremål för återkrav.

11.2. Förfall och frånträdande av förbindelse

Förfall

En förbindelse förfaller om den ersättningsberättigande arealen till följd av överföring av förbindelse eller en del av en förbindelse sjunker under den minimiareal som krävs. Förfall av förbindelse leder inte till återkrav.

Frånträdande

Om en jordbrukare skriftligen frånträder förbindelsen före förbindelseperiodens utgång återkrävs den utbetalda ersättningen. Utbetald miljöersättning återkrävs dock inte i följande fall:

Frånträdelsen av förbindelsen beror på force majeure eller ett oöverstigligt hinder. I synnerhet följande situationer betraktas som sådana:

• stödmottagarens död,
• långvarig arbetsoförmåga hos stödmottagaren,
• en allvarlig naturkatastrof som i stor omfattning påverkar jordbruksföretaget,
• oavsiktlig förstörelse av byggnaderna för djur på jordbruksföretaget,
• en epizooti eller en växtsjukdom som drabbar hela eller en del av jordbrukarens djurbesättning respektive grödor, eller
• expropriation av hela eller en stor del av jordbruksföretaget, om denna inte kunde förutses den dag då ansökan lämnades in.

Sökanden ska för kommunens landsbygdsnäringsmyndighet visa upp tillräckliga skriftliga bevis på force majeure. Till exempel i fråga om arbetsoförmögenhetspension är ett läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd ett sådant bevis.

Med frånträdande av förbindelse avses också en situation där den som ingått förbindelsen om miljöersättning inte ansöker om årlig utbetalning och detta inte beror på force majeure eller en exceptionell omständighet som avses ovan. I ett sådant fall hör kommunens landsbygdsnäringsmyndighet sökanden innan man eventuellt återkräver ersättningen och fattar beslut om att förbindelsen upphör.

Om man vill att förbindelsen ska förbli i kraft ska utbetalning av ersättningen sökas också i det fall att det inte är möjligt att betala miljöersättning för året i fråga (t.ex. om hela åkerarealen har anmälts som sådan icke odlad åker som sköts för vilken miljöersättning inte betalas).

Jordbrukaren ska göra en skriftlig anmälan om frånträdandet av förbindelsen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Anmälan ska göras inom 15 arbetsdagar från händelsen. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet fattar beslut om att befria jordbrukaren från iakttagandet av förbindelsen.

12. Förvägran av förbindelse och ersättning

En förbindelse behöver inte godkännas och ersättning behöver inte beviljas, om förhållanden eller åtgärder, i syfte att få ersättning, har getts en sådan form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte. En förbindelse behöver inte heller godkännas, om sökanden under förbindelseperioden har frånträtt en motsvarande förbindelse och det inte har gått två år sedan förbindelsen frånträddes.

13. Avslag på ansökan och försenad ansökan

Om ansökan inte har fyllts i omsorgsfullt och alla nödvändiga uppgifter lämnats kan ansökan avslås.

Om ansökan har lämnats in efter den föreskrivna sista ansökningsdagen minskas utbetalningen med 1 % per varje arbetsdag som ansökan var försenad (må-fre, utom helgdagar). Ansökan avslås om den är mer än 25 dygn försenad (alla kalenderdagar medräknade). Bestämmelser om avslag och försening ingår i förordningarna (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 640/2014.

14. Ersättningstagarens anmälningsskyldighet

Ersättningstagaren skall lämna den landsbygdsnäringsmyndighet som beviljar stöd korrekta och tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av stöd.

En jordbrukare eller dennes rättsinnehavare ska utan dröjsmål och senast inom 15 arbetsdagar underrätta den landsbygdsnäringsmyndighet som har beviljat ersättningen om sådana förändringar i förhållandena som gäller ersättningstagaren, förbindelsen, gårdsbruksenheten eller den understödda verksamheten vilka kan påverka ersättningsbeloppet eller medföra att ersättningen ska återkrävas eller dras in. Sådana förändringar är till exempel försäljning eller arrendering av hela gården till en annan jordbrukare.

Sändande av uppgifter

För att göra det möjligt att följa upp och utvärdera Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (2014–2020) förbinder sig en ersättningstagare som genomför åtgärder inom programmet att på begäran lämna uppgifter om verkningarna av den åtgärd som ersätts.

15. Förvaring av dokument

Dokument, anteckningar och intyg som hör samman med villkoren för miljöersättning ska sparas i minst fyra år efter förbindelseperiodens utgång.

16. Tillsyn och påföljder

Jordbrukaren ska årligen i samband med ansökan om arealstöd lämna kommunens landsbygdsnäringsmyndighet de uppgifter och utredningar som jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedelsverket har bestämt.

De myndigheter som övervakar ersättningen har rätt att utföra sådana inspektioner som gäller ersättningstagarna och som behövs för tillsynen över iakttagandet av förutsättningarna och villkoren för beviljande, utbetalning och användning av ersättning.

Vid tillsynen kontrolleras arealerna samt iakttagandet av villkoren på det sätt som förutsätts i Europeiska unionens rättsakter och den nationella lagstiftningen.

Jordbrukaren är skyldig att utan ersättning för den som utför inspektion lägga fram alla handlingar som gäller ersättningen samt att även i övrigt bistå vid inspektionen. I den omfattning som tillsynsuppgiften kräver har den som utför inspektion rätt att inspektera jordbrukarens husdjursbyggnader, djur, odlingar och övriga områden som ersättningen gäller, produktions- och förädlingsanläggningar, lager samt övriga förutsättningar för att ersättning ska beviljas och betalas ut. Inspektionen ska dock utföras med hänsyn till hemfriden.

Ersättningen minskas på basis av arealfel. Ersättningen minskas eller ersättningen betalas inte ut, om detta krävs i Europeiska unionens lagstiftning eller om jordbrukaren inte har iakttagit de ersättningsvillkor som grundar sig på förbindelsen. Det belopp med vilket ersättningen minskas påverkas av hur allvarlig, omfattande och varaktig försummelsen av ersättningsvillkoren är.

Om överträdelsen av ersättningsvillkoret är allvarlig eller om jordbrukaren har lagt fram förfalskade bevis för att få ersättning eller inte lämnat de uppgifter som behövs, utesluts jordbrukaren från miljöersättningen för det aktuella året och året därpå.

Ersättning som betalats ut felaktigt eller utan grund ska återkrävas om villkoren för beviljande eller utbetalning av ersättning inte har uppfyllts, villkoren för ersättning inte har följts, jordbrukaren har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av ersättningen, jordbrukaren vägrar bistå vid inspektion, eller Europeiska gemenskapens lagstiftning kräver det.

Återkrav av miljöersättning kan utsträckas också till tidigare år. Återkrav med anledning av arealfel kan utsträckas till de fyra föregående åren. Påföljderna av brister i villkoren för miljöersättning kan fastställas retroaktivt ända till det år då förbindelsen började.

17. Stödets offentlighet

Uppgifterna om miljöersättningen är offentliga och ges av den behöriga myndigheten på begäran. EU kräver att medlemsstaten i ett sökverktyg publicerar uppgifter om stöd ur Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) som har betalats till stödtagarna, inbegripet privatpersoner. Genom offentliggörandet av privatpersoners stöduppgifter avser kommissionen öka transparensen när det gäller användningen av medel ur landsbygdsfonderna.

18. Övergångsbestämmelser

Gröngödslingsvall som anlagts före år 2015 får efter anläggandet finnas på skiftet sammanlagt i högst tre år.

Jordbrukaren kan förlänga ett gällande avtal om miljöspecialstöd som ingåtts före år 2011, om kravet på minimiareal uppfylls. Jordbrukaren kan till sin miljöförbindelse välja en skiftesspecifik åtgärd som motsvarar specialstödsavtalet, men för denna åtgärd betalas inte miljöersättning för arealen som ingår i specialstödsavtalet innan betalningen för specialstödsavtalet har upphört.

Övergångsbestämmelserna för gödsling ingår i kapitel 3.2 i förbindelsevillkoren.

Tabeller och bilagor

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, olje- och industriväxter samt baljväxter, sockerbeta och potatis

Tabell 2. Maximala tillskott (kg/ha/år) till kvävegödselmängderna i bilaga 2, på basis av uppnådd skördenivå

Tabell 3. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till vallar och andra grödor.

Tabell 4. Maximigivor av kväve till trädgårdsväxter när det gäller grönsaker och kryddväxter (kg/ha/år).

Tabell 5. Maximigivor av fosfor (kg/ha/år) på basis av bördighetsklass

Tabell 6. Mängden fosforgödsling (kg/ha/år) som ska korrigeras på basis av uppnådd skördenivå.

Tabell 7. Maximigivor av fosfor (kg/ha/år) till trädgårdsväxter på basis av bördighetsklass.

* Övre gränser för fosforgödsling av krukplantor: Grundgödsling 165 g/m3, långverkande gödsling och kompletteringsgödsling 250 g/m3.

** Fosforgödsling vid tillväxtstarten kan ges, om planteringen/sådden sker före 15.5. Utanför styrningsområde III senast 15.6.

*** För jordgubbe som droppbevattnas kan gödslingen ökas så att om skörden överstiger 10 000 kg/ha kan fosforgödslingen ökas med 0,4 kg/ha per varje skördeökning om 1 000 kg/ha. 

För hallon som droppbevattnas kan gödslingen ökas så att om skörden överstiger 4 000 kg/ha, kan fosforgödslingen ökas med 0,7 kg/ha per varje skördeökning om 1 000 kg/ha. Justering enligt skördenivån kan tillämpas steglöst. För bärplantor som odlas i kruka är den övre gränsen för fosforgödsling 490 g/m3.

Tabell 8. Metoder för bekämpning och uppföljning av växtsjukdomar inom åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter.

Metodgrupp I

Metodgrupp II

BILAGA 1.Tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav

Guide om tvärvillkor 2021, ruokavirasto.fi/sv/odlare/guider/ansokningsguider/guide-om-tvarvillkor

Författningar och rättsakter om föreskrivna verksamhetskrav som gäller miljön, klimatförändringen och markens odlingskick Guide om tvärvillkor kapitel 9.

BILAGA 2. Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

Kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden bygger på statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren (4/2015) med ändringar.

Du hittar de skrivna kraven i kapitel 3 till guiden om tvärvillkor.

BILAGA 3. Krav för de gårds- och skiftesspecifika åtgärdernas basnivå

Bilaga 3_alanserad användning av näringsämnen

Ett krav för åtgärdens basnivå är att iaktta minimikraven för användning av växtskyddsmedel samt miniminivåns gödslingskrav i enlighet med kapitel 3.2 i förbindelsevillkoren.

Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

Också renar och skyddsremsor enligt tvärvillkoren är krav för basnivån. På jordbruksmark längs vattendrag och utfallsdiken ska det lämnas en minst 1 meter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel sprids. Vid svåra ogräsfall är det tillåtet att på dikesrenar punktbekämpa ogräs med växtskyddsmedel. Om växtligheten på en dikesren skadas eller förstörs under vintern, i samband med punktbekämpning av ogräs eller arbeten med iståndsättning av diken, eller av någon annan motsvarande anledning, ska vallväxtlighet sås så snart omständigheterna medger det. Beså dikesrenen så snart omständigheterna medger det också om det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk och på vars dikesren det inte finns vallväxtlighet från tidigare.

Dikesren behöver dock inte lämnas om:

1. det mellan jordbruksmarken och vattendraget eller utfallsdiket alltid finns i genomsnitt minst 10 meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område och vattnet inte når fram till jordbruksmarken ens vid översvämning,
2. jordbruksmarken ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet pumpas bort eller leds bort på något annat motsvarande sätt.

Gödsling närmare ett vattendrag än 5 meter är förbjudet. På den följande 5 meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen.  De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.

Ett krav för basnivån är att en odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området användas och mängden frön ska vara tillräcklig. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan till statsrådets förordning (4/2015) räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Om sådd på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd.  Om det likväl sås eller planteras salladsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, kålrabbi, rova, spenat eller dill på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.  

På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. 

Som ett krav för basnivån ska också användningsbegränsningarna för kvävegödselgivor enligt statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) följas. Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som sprids årligen får vara högst 170 kg/ha. Om gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året ska mängden delas upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna ska vara minst två veckor. Från ingången av september får mängden lösligt kväve i stallgödsel från produktionsdjur och i organiska gödselfabrikat som sprids vara högst 35 kg/ha. Mängden lösligt kväve som spridits på hösten beaktas i sin helhet som en del av gödslingen av följande gröda. I maximimängderna för lösligt kväve ingår lösligt kväve i oorganiska gödselmedel, i stallgödsel från produktionsdjur, stallgödsel som samlas där djuren betar, och i organiska gödselfabrikat. Det kväve som ingår i stallgödsel som blir kvar på skiften som används för bete har beaktats i de maximala mängderna för kvävegödsling. De maximala mängderna lösligt kväve per år (kg/ha) är följande för olika växter:

* Gödsling före ingången av september anses inte som höstgödsling, men den minskas från maximimängderna.

Som ett krav för basnivån ska jordbrukaren vart femte år låta göra en gödselanalys för att bestämma halterna av lösligt kväve, totalkväve och totalfosfor i stallgödseln. Gödslingen ska planeras antingen utifrån gödselanalysen eller på basis av de tabellvärden som anges i kapitel 4. Jordbrukaren ska bevara uppgifterna från gödselanalysen och varudeklarationerna för de organiska gödselfabrikaten och på begäran visa dem för tillsynsmyndigheten.

Ett krav för basnivån är att årligen föra bok över gödslingen och på begäran lämna uppgifterna till tillsynsmyndigheten. Bokföringen ska innehålla uppgift om mängden stallgödsel och organiska gödselfabrikat samt kvävegödsel som använts för tillförsel av näringsämnen på åkrarna samt det lösliga kvävet och totalkvävet i dem, skördenivåer och tidpunkterna då stallgödsel eller organiska gödselfabrikat har spridits på åkrarna.

Ett krav för basnivån är att använda växtskyddsmedel korrekt och med iakttagande av god växtskyddspraxis i enlighet med tvärvillkorens krav. Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland får användas vid växtskyddet. Växtskyddsmedel ska användas korrekt med iakttagande av förpackningspåskrifterna och de ska förvaras åtskilt från livsmedel och foder utom räckhåll för barn i enlighet med anvisningarna på förpackningen. Det ska också föras journal över användningen av växtskyddsmedel.

Bilaga 3_Placering av flytgödsel i åker

Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

Som ett krav för åtgärdens basnivå ska kraven för användning av gödselmedel i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) iakttas. Spridning av gödselmedel på åkrar ska göras så att det inte sker någon avrinning i vatten och så att det inte finns någon risk för alvförtätning. Vid gödsling ska genomsnittlig skördenivå, odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart beaktas. Spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat på åkrar är förbjuden från ingången av november till utgången av mars. Undantag från förbudet mot gödselspridning kan dock medges till utgången av november i situationer där stallgödsel under växtperioden inte har kunnat utnyttjas som gödselmedel på en åker på grund av exceptionella väderleksförhållanden. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas situationer där en åker på grund av långvariga rikliga regn och liten avdunstning varit så våt att detta förhindrat spridning av stallgödsel före utgången av oktober. Gödselmedel får inte spridas på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark. Gödsling närmare ett vattendrag än 5 meter är förbjudet. På den följande 5 meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen. De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.

På sådana delar av åkerskiften där lutningen är minst 15 procent är spridning av flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat på annat sätt än genom placering alltid förbjudet. Andra typer av stallgödsel och organiska gödselfabrikat som sprids ut på sluttande delar av åkerskiften ska bearbetas in i jorden inom tolv timmar från spridningen.

Kring brunnar som används för hushållsvatten och kring källor ska det, beroende på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten, lämnas en skyddszon på minst 30–100 meter som inte gödslas med stallgödsel eller organiska gödselfabrikat.

Bilaga 3_Återanvändning av näringsämnen och organiskt material

Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

Som ett krav för åtgärdens basnivå ska följande krav enligt statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) iakttas när det gäller användning av gödselmedel. Spridning av gödselmedel på åkrar ska göras så att det inte sker någon avrinning i vatten och så att det inte finns någon risk för alvförtätning. Vid gödsling ska genomsnittlig skördenivå, odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart beaktas. Spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat på åkrar är förbjuden från ingången av november till utgången av mars. Undantag från förbudet mot gödselspridning kan dock medges till utgången av november i situationer där stallgödsel under växtperioden inte har kunnat utnyttjas som gödselmedel på en åker på grund av exceptionella väderleksförhållanden. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas situationer där en åker på grund av långvariga rikliga regn och liten avdunstning varit så våt att detta förhindrat spridning av stallgödsel före utgången av oktober. Gödselmedel får inte spridas på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark. Torrgödsel och organiska gödselfabrikat med en torrsubstans på minst 30 % kan under spridningstiden förvaras på åkern i högst fyra veckor i väntan på spridningen. Stallgödsel som spridits ut på åkern och organiska gödselfabrikat ska bearbetas in i jorden inom ett dygn från spridningen, med undantag för spridning över växtbeståndet med slangspridare eller genom bredsåning. På åkerskiften där växttäcket hålls över vintern får stallgödsel och organiska gödselfabrikat från och med 15.9 spridas endast genom placering, om det inte gäller spridning av stallgödsel före sådd av växter som sås på hösten. Gödsling närmare ett vattendrag än fem meter är förbjudet. På den följande fem meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen. De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.

Kring brunnar som används för hushållsvatten och kring källor ska det, beroende på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten, lämnas en skyddszon på minst 30—100 meter som inte gödslas med stallgödsel eller organiska gödselfabrikat.

Som ett krav för åtgärdens basnivå ska också bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006) och som gäller begränsningar för användning av avloppsslam från systemreningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och fastighetsspecifika system vid åkerodling iakttas.

Med slam avses avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse, slam från slamavskiljare och annat slam från fastighetsspecifika eller gårdars gemensamma system för behandling av avloppsvatten och också avfall från torrtoaletter samt annat slam från reningsverk för avloppsvatten.

Avloppsslam får användas:

1. inom jordbruket bara om det uppfyller kraven för gödselfabrikat i typbeteckningsgrupperna Biprodukter som används som jordförbättringsmedel som sådana 3A5 och Biprodukter som används som organiska gödselmedel som sådana 1B4.
2. bara på sådana odlingsmarker vars halter av skadliga metaller inte överstiger de högsta tillåtna halterna (tabell a)
3. bara om den belastning av skadliga metaller som beror på användningen av slam inte överstiger de årliga maximibelastningarna (tabell b)
4. bara på sådana odlingsmarker vars pH är över 5,8 då man använder gödselfabrikat enligt punkt 1. Vid användning av kalkstabiliserat slam ska odlingsmarkens pH överstiga 5,5.
5. bara på sådana odlingsmarker där det odlas spannmål, sockerbeta eller oljeväxter eller sådana växter som i allmänhet inte används till människoföda så att man äter växtens underjordiska del som färsk, eller till djurfoder. På vall får slam spridas bara när vallen anläggs tillsammans med skyddssäd och slammet myllas ner omsorgsfullt.

Om avloppsslam har använts inom jordbruket får du odla potatis, rotfrukter, grönsaker samt rot- och örtkryddor tidigast fem år efter den sista slamspridningen. Karenstiden får vara kortare än fem år om ett slambaserat gödselfabrikat har getts en kortare karenstid i kraven för typbeteckning.

Kraven i punkterna 1–4 gäller dock inte slam från slamavskiljare avsett för en eller flera gårdars gemensamma bruk eller avfall från torrtoaletter som härrör från boende på en gård eller annan verksamhet som utövas på gården eller andra boendefastigheter i gårdens närhet och för vars användning det inte krävs miljötillstånd. Då ska slammet från slamavskiljaren och avfallet från torrtoaletten behandlas genom kalkstabilisering, kompostering, termofil eller mesofil rötning före användningen. Mesofilt rötat slam ska före eller efter rötningen hygieniseras, komposteras, torkas på termisk väg eller behandlas på något annat motsvarande sätt.

Tabell a. De högsta tillåtna halterna av skadliga metaller i odlingsmark där det sprids slam från reningsverk för avloppsvatten

Tabell b. Den högsta tillåtna genomsnittliga årliga belastningen av skadliga metaller i jordbruket till följd av användning av slam från reningsverk för avloppsvatten

*Belastningar av koppar och zink som betraktas som växtnäringsämnen får vara högst dubbelt så höga, om det råder brist på dessa näringsämnen i den mark där gödselfabrikat vars råvara utgörs av enbart slam från reningsverk eller behandlat slam från reningsverk eller slam från slamavskiljare och slam från reningsverk för avloppsvatten eller en blandning av dessa slamtyper ska användas. Detta får emellertid inte leda till högre halter i marken än vad som bestäms i tabell a.

Bilaga 3_Hantering av avrinningsvatten

Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmetoder. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

Ett grundläggande krav vid användningen av bevattningsvatten är också att iaktta de bestämmelser om tagandet av vatten som ingår i 4 kap. i vattenlagen (587/2011). När du använder vatten för bevattning ska du med miljötillståndsmyndigheten utreda om du behöver ett tillstånd att ta vatten. I regel får du leda vatten från en annans vattenområde för användning som hushållsvatten eller till exempel som bevattningsvatten, om vattnet förslår också för dem som tar vatten i egenskap av ägare eller på basis av erhållet tillstånd. Tillstånd att ta vatten från ett vattendrag behövs till exempel när vattnet inte förslår för de ägare eller delägare i vattenområdet som tar vatten från området.

Ett krav för basnivån är att en odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området användas. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan till statsrådets förordning (4/2015) räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Med slam avses avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse, slam från slamavskiljare och annat slam från fastighetsspecifika eller gårdars gemensamma system för behandling av avloppsvatten och också avfall från torrtoaletter samt annat slam från reningsverk för avloppsvatten.

På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. 

Bilaga 3_Miljövårdsvallar

Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

Också renar och skyddsremsor enligt tvärvillkoren är krav för basnivån. På jordbruksmark längs vattendrag och utfallsdiken ska det lämnas en minst 1 meter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel sprids. Vid svåra ogräsfall är det tillåtet att på dikesrenar punktbekämpa ogräs med växtskyddsmedel. Om växtligheten på en dikesren skadas eller förstörs under vintern, i samband med punktbekämpning av ogräs eller arbeten med iståndsättning av diken, eller av någon annan motsvarande anledning, ska vallväxtlighet sås så snart omständigheterna medger det. Beså dikesrenen så snart omständigheterna medger det också om det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk och på vars dikesren det inte finns vallväxtlighet från tidigare. Dikesren behöver dock inte lämnas om

• det mellan jordbruksmarken och vattendraget eller utfallsdiket alltid finns i genomsnitt minst 10 meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område och vattnet inte når fram till jordbruksmarken ens vid översvämning,
• jordbruksmarken ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet pumpas bort eller leds bort på något annat motsvarande sätt.

Gödsling närmare ett vattendrag än 5 meter är förbjudet. På den följande 5 meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen.  De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.

Ett krav för basnivån är att en odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området och en tillräcklig mängd frön användas. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan till statsrådets förordning (4/2015) räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd.  Om det likväl sås eller planteras sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, kålrabbi, rova, spenat eller dill på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.

På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. 

Bilaga 3_Växttäcke vintertid

Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. 

Som ett krav för basnivån ska förbudet mot stubbränning följas. Stubb av odlingsväxter får inte brännas. Med stubb avses stubb efter spannmål, oljeväxter, spånadsväxter, baljväxter eller frökryddor, det vill säga växtens rotända som blir kvar i marken.

Bilaga 3_Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis

Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

En odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området samt en tillräcklig mängd frön användas. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd.  Om det likväl sås eller planteras sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, kålrabbi, rova, spenat eller dill på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.

Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts det att det finns minst 15 000 plantor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, ska planttätheten under den första vegetationsperioden vara minst 11 000 plantor per hektar. Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts minst 1 200 plantor per hektar, vid odling av hallon minst 2 800 plantor per hektar, vid odling av bärhäggmispel och havtorn minst 800 plantor per hektar, vid odling av buskblåbär minst 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd minst 400 plantor per hektar.

På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. 

Bilaga 3_Åkernaturens mångfald

Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

Också renar och skyddsremsor enligt tvärvillkoren är krav för basnivån. På jordbruksmark längs vattendrag och utfallsdiken ska det lämnas en minst 1 meter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel sprids. Vid svåra ogräsfall är det tillåtet att på dikesrenar punktbekämpa ogräs med växtskyddsmedel. Om växtligheten på en dikesren skadas eller förstörs under vintern, i samband med punktbekämpning av ogräs eller arbeten med iståndsättning av diken, eller av någon annan motsvarande anledning, ska vallväxtlighet sås så snart omständigheterna medger det. Beså dikesrenen så snart omständigheterna medger det också om det är frågan om ett skifte som för första gången tas i odlingsbruk och på vars dikesren det inte växer vallväxtlighet sedan tidigare. Dikesren behöver dock inte lämnas om

1. det mellan jordbruksmarken och vattendraget eller utfallsdiket alltid finns i genomsnitt minst 10 meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område och vattnet inte når fram till jordbruksmarken ens vid översvämning,
2. jordbruksmarken ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet pumpas bort eller leds bort på något annat motsvarande sätt.

Gödsling närmare ett vattendrag än 5 meter är förbjudet. På den följande 5 meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen.  De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.

Ett krav för basnivån är att en odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området och en tillräcklig mängd frön användas. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan till statsrådets förordning (4/2015) räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd.  Om det likväl sås eller planteras sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, kålrabbi, rova, spenat eller dill på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.

På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. 

Bilaga 3_Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

Vid användningen av växtskyddsmedel ska de allmänna principerna för integrerad bekämpning enligt lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) följas. På en gård får växtskyddsmedel spridas endast av en person som har avlagt den examen som avses i 10 § i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011), eller som fått rätt att ordna denna examen eller som har utbildning som avses i 28 § 4 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket 2007–2013 (366/2007) som fortfarande är i kraft.

Den växtskyddsspruta som används för spridning av växtskyddsmedel på gården måste testas på det sätt som bestäms i 4 kap. i lagen om växtskyddsmedel. En ny växtskyddsspruta behöver inte testas förrän fem år efter att den skaffats, om växtskyddssprutan uppfyller kraven i statsrådets förordning om maskiners säkerhet  och bestämmelserna i standardserien EN ISO 16119 eller, om när gäller växtskyddssprutor som skaffats före den 15 december 2011, om växtskyddssprutan uppfyller bestämmelserna i standardserien SFS-EN 12761. Traktorsprutor i yrkesmässigt bruk måste testas en gång senast 26.11.2016. Om spridningsutrustningen har testats tidigare på ett sätt som avses i 28 § 3 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket 2007–2013 (366/2007, behöver den inte testas på nytt förrän det har gått fem år sedan det senaste testet. Från och med 1.1.2021 ska växtskyddssprutan testas vart tredje år.

Ett krav för miljöersättningens basnivå är att bevara jordbruksmarken öppen så att den lämpar sig att ta i bruk som betesmark eller för odling utan att det krävs annat än sedvanliga jordbruksrutiner och jordbruksmaskiner. En areal med permanenta grödor anses vara öppen även om där finns fruktträd, bärbuskar, plantskolor eller skottskog med kort omloppstid. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 träd per hektar av andra än ovan avsedda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5—2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur.

Ett krav för basnivån är att använda växtskyddsmedel korrekt och med iakttagande av god växtskyddspraxis i enlighet med tvärvillkorens krav. Endast växtskyddsmedel som är godkända i Finland får användas vid växtskyddet. Växtskyddsmedel ska användas korrekt med iakttagande av förpackningspåskrifterna och de ska förvaras åtskilt från livsmedel och foder utom räckhåll för barn i enlighet med anvisningarna på förpackningen. Det ska också föras journal över användningen av växtskyddsmedel.

Ett krav för basnivån är att en odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området och en tillräcklig mängd frön användas. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan till statsrådets förordning (4/2015) räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd.  Om det likväl sås eller planteras sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, kålrabbi, rova, spenat eller dill på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.

Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts det att det finns minst 15 000 plantor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, ska planttätheten under den första vegetationsperioden vara minst 11 000 plantor per hektar. Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts minst 1 200 plantor per hektar, vid odling av hallon minst 2 800 plantor per hektar, vid odling av bärhäggmispel och havtorn minst 800 plantor per hektar, vid odling av buskblåbär minst 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd minst 400 plantor per hektar.

På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. 

BILAGA 4. Trädgårdsväxter

Till trädgårdsväxter hänförs de jordbruksskiften där prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor, krydd- och medicinalväxter odlas. Med prydnadsväxter avses ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland för att användas som snittblommor eller eterneller. Till grönsaker hänförs också bland annat dill, persilja och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom jordärtskocka, rabarber och sparris. Till frökryddor hänförs bland annat koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medicinalväxterna kan hänföras bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjan, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äkta malört, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla, dock inte nässla som odlas för fiber, rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtimjan, turkisk drakblomma, kungsljus, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide, då ett avtal om odlingen har ingåtts med en läkemedelsfabrik.

Till fleråriga trädgårdsväxter hänförs bland annat äppel, plommon, krikon, körsbär, päron, söta rönnbär, jordgubbe, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, gröna vinbär, krusbär, hallon, åkerbärshallon, björnbär, åkerbär och allåkerbär, havtorn, buskblåbär, bäraronia, ros för produktion av nypon, rosenkvitten, häggmispel, lingon, tranbär och hjortron. Med plantskoleväxter avses plantproduktion av fleråriga prydnadsväxter, det vill säga perenner, buskar och träd, samt plantproduktion av bär- och fruktväxter, till vilken hänförs också produktion av gatu- eller parkträdsodlingar. Till plantskoleväxter hänförs också fleråriga träd och buskar som odlas på åker och varav årligen på yrkesmässigt sätt bärgas snittgrönt eller barrväxter till snitt. Plantskoleproduktionsarealen omfattar också produktion av sticklingar och krukplantor under täckmaterial på jordbruksskiften, t.ex. i plasthus av lätt konstruktion.

BILAGA 5. Kommuner i styrningsområde

Kommuner i styrningsområde I

Alajärvi förutom området i tidigare Lehtimäki kommun, Alavieska, Björneborg, Brahestad, Bötom, Eura, Euraåminne, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Harjavalta, Honkajoki, Huittinen, Ilmajoki, Jakobstad, Jalasjärvi, Kalajoki, Kankaanpää, Kannus, Karleby, Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Kempele, Kjulo, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Kuortane, Kumo, Kurikka, Kärsämäki, Laihela, Laitila, Lappajärvi, Lappo, Larsmo, Lavia, Limingo, Lumijoki, Luvia, Malax, Merijärvi, Muhos, Mynämäki, Nakkila, Nivala, Nokia, Nykarleby, Nystad, Närpes, Oulainen, Pedersöre, Pyhäjoki, Pyhäranta, Påmark, av Pöytyä kommun området i tidigare Yläne kommun, Raumo, Sastamala, Sastmola, Seinäjoki, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Siikalatva, Storkyro, Storå, Säkylä, Tavastkyro, Toholampi, Tyrnävä, Uleåborg förutom områdena i tidigare Haukipudas, Kiiminki och Ylikiiminki kommuner, Ulvsby, Vasa, Vetil, Vimpeli, Vörå, Ylivieska, Östermark.

Kommuner i styrningsområde II

Akaa, Asikkala, Askola, Aura, Birkala, Björneborg, Borgnäs, Borgå, Esbo, Eura, Euraåminne, Forssa, Fredrikshamn, Grankulla, Gustavs, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hausjärvi, Heinola, Helsingfors, Hollola, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors, Iitti, Ikalis, Imatra, Ingå, Janakkala, Jockis, Juupajoki, Jämijärvi, Jämsä förutom områdena i tidigare Jämsänkoski och Kuorevesi kommuner, Kangasala, Kankaanpää, Kervo, Kimitoön, Kjulo, Koski, Kotka, Kouvola, Kuhmoinen, Kumo, Kyrkslätt, Kärkölä, Lahtis, Laitila, Lappträsk, Lavia, Lemi, Lempäälä, Lojo, Loimaa, Loppi, Lovisa, Lundo, Luumäki, Luvia, Marttila, Masku, Miehikkälä, Mynämäki, Mäntsälä, Mänttä-Vilppula, Mäntyharju, Mörskom, Nakkila, Nastola, Nokia, Nousis, Nurmijärvi, Nystad, Nådendal, Orimattila, Oripää, Orivesi, Padasjoki, Pargas, Pemar, Pukkila, Punkalaidun, Pyhäranta, Pyttis, Påmark, Pälkäne, Pöytyä, Raseborg, Raumo, Reso, Riihimäki, Rusko, Sagu, Salo, Sastamala, Sibbo, Sjundeå, Somero, S:t Karins, Sysmä, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tarvasjoki, Tavastehus, Tavastkyro, Träskända, Tusby, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Valkeakoski, Vanda, Vehmaa, Vesilahti, Vichtis, Villmanstrand, Virolahti, Ylöjärvi förutom området i tidigare Kuru kommun, Ypäjä, Åbo

Skärgårdsområden i styrningsområde II

Öar i Östersjön som finns inom följande kommuners område:

Borgå, Fredrikshamn, Gustavs, Ingå, Kimitoön, Kotka, Lovisa, Masku, Nystad, Nådendal, Pargas, Pyttis, Raseborg, Raumo, Sagu, Salo, S:t Karins, Tövsala, Vehmaa och Åbo.

Kommuner i styrningsområde III

Kommunerna och skärgårdsområdena i styrningsområde II samt Alajärvi, Alavieska, Alavus, Bötom, Ilmajoki, Jakobstad, Jalasjärvi, Kalajoki förutom området i tidigare Himinka kommun, Kannus, av Karleby stad områdena i tidigare Kälviä, Lohtaja och Ullava kommuner, Karvia, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappajärvi, Lappo, Malax, av Mänttä-Vilppula stad området i tidigare Vilppula kommun, Nivala, Nykarleby, Närpes, Oulainen, Pedersöre, Pyhäjoki, Reisjärvi, Sastmola, Seinäjoki, Sievi, Siikainen, Soini, Storkyro, Storå, Toholampi, Vasa, Vetil, Vörå, Ylivieska, av Ylöjärvi stad området i tidigare Kuru kommun, Östermark.

BILAGA 6. Organiska gödselfabrikat som godkänns inom åtgärden Placering av flytgödsel i åker

Nationella typbeteckningar för gödselfabrikat på basis av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat (1051/2011):

• 1B1 8 Organisk gödselmedelslösning av animaliskt ursprung
• 1B2 4 Organisk gödselmedelslösning
• 1B3 2 Tångextrakt
• 1B3 4 Humuspreparat eller - extrakt
• 1B3 5 Vattenlösning eller oljeemulsion med alkohol
• 1B3 6 Växtextrakt
• 1B3 7 Aminosyrapreparat
• 1B4 1 Melassextrakt
• 1B4 2 Vinass och vinassextrakt
• 1B4 3 Cellsaft från potatis
• 1B4 4 Rejektvatten
• 3A2 6 Syrebehandlat och stabiliserat reningsverksslam
• 3A2 7 Förmultningsrest till jordförbättring
• 3A5 1 Kalkstabiliserat reningsverksslam
• 3A5 2 Rötrest
• 3A5 3 Förmultat reningsverksslam
• 3A5 7 Kemiskt oxiderat reningsverksslam

BILAGA 7. Organiska gödselfabrikat som godkänns inom åtgärden Återanvändning av näringsämnen och organiska material

Nationella typbeteckningar för gödselfabrikat på basis av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat (1051/2011):

• 1B1 Organiska gödselmedel av animaliskt ursprung
• 1B2 Organiska gödselmedel av icke animaliskt ursprung
• 1C1 5 Kött- och benmjöl eller bearbetat animaliskt protein med kaliumsulfattillägg
• 3A1 Jordförbättringsmedel
• 3A2 Organiska jordförbättringsmedel
• 3A5 Biprodukter som används som sådana som jordförbättringsmedel
• 5A1 Torv
• 5A2 Jordblandningar
• 5A3 Övriga