Jordbruksmark, bas- och jordbruksskiften 2023

↵ Ansökningsguide om åkerstöd

Vad förändras år 2023

• Du kan inte anmäla areal som tillfälligt inte odlas.
• Du kan ta bort och återställa areal från jordbruksanvändning.
• Produktionsareal för barrväxter och plantskolor för skogsträd är inte jordbruksmark.

1. Jordbruksmark

I ansökan om åkerstöd ska du ange all jordbruksmark som du besitter. Jordbruksmarken ska vara odlingsbar från utgången av stödansökan till utgången av växtperioden under ansökningsåret, dock minst till och med den 31.8.

Med odlingsbarhet avses att

• Skiftet har genomgått normala iståndsättningsåtgärder som jordbruksverksamheten förutsätter och att skiftet kan ge skörd.
• Dikningen är tillräcklig så att odlingsåtgärderna kan utföras på det sätt som den odlade växten förutsätter.
• Grundkalkningen har gjorts och surheten är på rätt nivå för odlade växter.
• Jordmånen lämpar sig för odling av utvalda växter.

Odlingsbarheten måste också aktivt övervakas. Försummelse att sköta skiftet kan leda till att marken inte godkänns och att stödet minskar.

Jordbruksmarken ska hållas öppen och man ska bedriva årlig jordbruksverksamhet på den. Jordbruksmarken ska vara täckt av jord, buskväxtlighet eller mossa på marken tillåts inte, och den får inte täckas av skogliga växter. Till exempel godkänns inte ett strandområde, som upprepade gånger täcks av vatten, som jordbruksmark, förutom om det är fråga om översvämningar.

Närmare information om jordbruksverksamhet finns i Ansökningsguiden för åkerstöd under rubriken Jordbruksverksamhet.

Vad är jordbruksmark?

Med jordbruksmark avses areal med åker, permanent gräsmark och permanenta grödor.

• Åker är odlad mark som utnyttjas för växtproduktion eller för odling men som ligger i träda.
• Permanent gräsmark
  
  • Permanent gräsmark är en areal som används för att odla gräs- och vallväxter som funnits på samma plats i över fem år antingen genom självsådd eller genom sådd. Markanvändningsslaget permanent gräsmark kan vara en åker eller naturbete och naturäng.
  • På permanent gräsmark får det högst växa 50 utspridda träd per hektar. Som träd betraktas minst fyra meter höga en- eller flerstammiga träd och trädliknande buskar. Även enar av alla storlekar betraktas som träd. Träd på vindskyddsplantering beräknas inte i mängden av träd. På arealen får det växa lövbuskar och lövträdsplantor som lämpar sig som föda för produktionsdjur, om dessa utgör mindre än hälften av arealen av det jordbruksskifte som berättigar till stöd.
  • Över hälften (50 %) av jordbruksskiftets areal ska bestå av gräsväxter och vallfoderväxter. Kravet gäller också de skiften av permanent gräsmark där det finns träd eller lövbuskar eller båda.
• Permanenta grödor
  • Med permanenta grödor avses växter som inte ingår i växtföljden, som odlas i minst fem år och som ger upprepade skördar. Sådana växter är till exempel fruktträd, bärbuskar och prydnadsväxter.

Uppkomst och uppföljning av permanent gräsmark

Arealen blir permanent gräsmark när gräs- eller vallfoderväxter har anmälts för skiftet sex år i följd. Att förnya växtligheten till exempel genom att plöja avbryter inte beräkningen av år med gräsmark.

Markeringen permanent gräsmark är årsspecifik beroende på vilken växt som odlas på skiftet för vart år. Markeringen av permanent gräsmark på skiftet innebär inte att vall alltid ska odlas på arealen/skiftet i fråga. På ett skifte som markerats som permanent gräsmark kan du även odla andra odlingsväxter, då upphör arealen att vara permanent gräsmark. Finland har förbundit sig att bevara en viss mängd permanent gräsmark. Om arealen permanent gräsmark sjunker under det avtalade, införs ett förfarande för återställande. Endast om förfarandet tas i bruk i Finland kan man kräva att du ska bibehålla arealerna som permanent gräsmark. Närmare information om kraven på bevarande av permanent gräsmark finns i Guide om villkorlighet. På kartan i Viputjänsten kan du kontrollera om det finns permanent gräsmark eller fjärde eller femte årets gräsmark på skiftet. I ansökan om åkerstöd ser du arealen permanent gräsmark som finns, när du sparar jordbruksskiftesuppgifter.

Gräs- och vallfoderväxter som ackumulerar gräsmarksår är:

• Gröngödslingsvall (exkl. gröngödslingsvall för ekosystemstöd)
• Fodervall
• Betesvall
• Frövall
• Grönträda (vall och äng)
• Skyddsremsa
• Naturbete och naturäng *
• Miljöavtalsareal, permanent gräsmark *

* Om du meddelar denna växt för skiftet markeras arealen genast som permanent gräsmark. Ange arealen först när den uppfyller förutsättningarna för permanent gräsmark (bl.a. vallväxtlighet i minst 5 år).

Växter som stoppar eller fryser upp uppkomsten av gräsmarksår

En del växter stoppar, dvs. fryser, ansamlingen av gräsmarksår. Om du anmäler en växt som fryser skiftet förblir gräsmarksåren på skiftet oförändrade. Åren med permanent gräsmark nollställs eller ökar alltså inte, utan fryses.

Växter som fryser beräkningen

• Miljöersättningens skyddszon
• Vallar på torvåkrar som omfattas av miljöersättningen
• Gröngödslingsvall, för vilken man valt gröngödslingsvall för ekosystemstöd
• Naturvårdsvall i anslutning till ekosystemstödet
• Grönträda (gräs och äng), som anmälts som icke-produktiva arealer 

Du kan också anmäla vallåtgärder för miljöersättning och ekosystemstöd för permanent gräsmark. När du anmäler miljöersättningens eller miljösystemstödets gräsmarksåtgärder till arealen för permanent gräsmark räknas arealen inte som permanent gräsmark under förbindelsetiden.

För Nyland, Egentliga Finland och Åland omfattas av kravet på icke-produktiv areal. Du kan också anmäla icke-produktiv areal med grönträda (vall och äng) på permanent gräsmark. När grönträda (vall och äng) på en icke-produktiva areal anmäls för permanent gräsmark räknas arealen inte som permanent gräsmark under stödåret i fråga.

Nollställande av ackumulering av gräsmarksår

Om du meddelar att det på skiftet finns växter som inte bildar permanent gräsmark eller som fryser beräkningen av gräsmarksåren försvinner markeringen permanent gräsmark.

Markanvändningsslag

Åker avser en åker som odlas för växtproduktion.

• På åkern ska det i huvudsak odlas odlingsväxter som sås, gödslas och sköts årligen i syfte att producera en marknadsduglig skörd. Om det behövs ska växtligheten med fleråriga vallar förnyas, så att de odlade gräsen förblir den dominerande arten och åkerns skördeproduktionsförmåga bevaras. Åkern ska vara med i gårdens växtföljd.

Naturbete och naturängar är vallbelagda områden utanför åkern som används för jordbruksändamål.

• Gräs- och vallfoderväxterna ska jämnt täcka över 50 % av skiftets areal. På arealen får det finnas högst 50 spridda träd per hektar.
• Som träd betraktas vedartade växter som är högre än 4 meter och trädartade buskar samt enar som är mindre än 4 meter höga.
• Dessutom kan det på arealen finnas lövbuskar och lövträdsplantor som är under 2 meter höga och som lämpar sig som föda för produktionsdjur som täcker mindre än 50 % av basskiftets areal. Träden och buskarna ska vara utspridda på skiftet.
• Arealens ska skötas årligen genom bete eller slåtter senast den 31.8. Växtligheten kan också bestå av vildhö.

Skogsmark är en areal på ett basskifte som används som betesmark, men som inte är naturbete eller naturäng. Stöd för skogsmark kan betalas endast på basis av ett miljöavtal.

Övriga områden är arealer som omfattas av miljöavtal men som inte kan klassificeras som någon annan markanvändningstyp.

• Sådana arealer är till exempel våtmarker och våta strandområden.
• Stöd för dessa arealer kan endast betalas på basis av ett miljöavtal.

Vindskyddsplanteringar – nytt från och med 2023

Arealen för vindskyddsplantering kan räknas med i basskiftets areal. Med vindskyddsplantering avses rader av träd eller buskar som planterats på kanten av ett skifte. Planteringsområdet ska följa kanten av skiftet och området kan vara högst två meter brett. Om planteringen finns mitt på ett basskifte ska skiftet delas.

Plantering kan inte göras på den kant av basskiftet som gränsar till skogen. Utplanteringen av vindskydd längs vattendrag ersätter inte skyddsremsan och kan inte heller utöka skyddsremsan. Utöver planteringsområdet ska det alltid finnas en skyddsremsa på någondera sidan av planteringen. Som vindskyddsplantering godkänns inte buskage eller trädbestånd som bildats naturligt vid kanten av skiftet.

Odlingstunnlar och flyttbara säsongsrum

Växter som odlas i odlingstunnlar och säsongsrum med lätt konstruktion anges med växtens eget namn oberoende av om odlingen sker på marken eller på ett odlingsbord. Den ändamålsenliga gräsremsa som fästanordningarna och motsvarande stödkonstruktioner behöver kan höra till jordbruksskiftets areal. Remsan ska hållas öppen och där får inte växa vedartade växter. Ett överdimensionerat vallområde mellan tunnlar eller rum ska anges som ett eget jordbruksskifte av typen grönträda.

Observera följande:

• Om odlingsväxternas rötter inte har kontakt med marken, betraktas arealen inte som jordbruksmark. Antingen anges detta i jordbruksskiftets uppgifter vid ikryssningspunkten eller också ska arealen tas bort från basskiftet.
• Den odlade växtens växttäthet ska uppfyllas.

Fältförsöksrutor

Som jordbruksmark anses försöksodlings- eller forskningsverksamhet tillsammans, om växter odlas på marken.

Vad är inte jordbruksmark?

En areal är inte jordbruksmark, om den inte uppfyller de krav som ställs på jordbruksmark eller om arealens huvudsakliga syfte är något annat än jordbruksverksamhet.

Nedan beskrivs vilka arealer betraktas inte som jordbruksmark. Ta bort arealerna i fråga från din stödansökan på det sätt som beskrivs i punkten Anmälan om jordbruksmark och ändring av markanvändning på jordbruksmark.

2. Anmälan om jordbruksmark och ändring av markanvändning på jordbruksmark

Ange i stödansökan alla basskiften som du besitter och som är jordbruksmark senast före utgången av stödansökan och förblir sådana till utgången av växtperioden, dock alltid minst fram till den 31.8.

Åkerstöd betalas inte för bas- och jordbruksskiften som är mindre än 0,05 hektar. Sådana arealer beaktas dock i beräkningen av minimiarealer som ingår i stödformerna, såsom förbindelsearealer. Om du besitter högst 1 hektar basskiften som är mindre än 0,05 hektar är det inte obligatoriskt att uppge dem som basskiften, utan i Viputjänsten kan du alternativt i ansökan om åkerstöd ange att du besitter sådana basskiften i fliken Gårdens uppgifter.

Som stödsökande ansvarar du för att dina skiften uppfyller stödvillkoren och att gränserna för dina skiften är korrekta.

Från och med år 2023 kan du inte anmäla areal som tillfälligt inte odlas. Läs mer i punkten Arealer som tillfälligt inte odlas på skiftet.

Anmälan om areal som tas ur jordbruksanvändning eller återgår till jordbruksanvändning

Om basskiftet inte längre uppfyller förutsättningarna för jordbruksmark ska det tas ur jordbruksanvändning i avsnittet Basskiftesändringar i ansökan om åkerstöd. Om endast en del av skiftet inte längre är jordbruksmark, ska du ta bort arealen i fråga från basskiftet genom en gränskorrigering.

Om du efter att den egentliga ansökningstiden gått ut märker att arealen inte är jordbruksmark, kan du inom ramen för ändringstiden anmäla att växtligheten på arealen är ”Icke odlad”, och då tar myndigheten bort arealen från basskiftet.

Om arealen återigen tas i bruk för jordbruksanvändning, kan du ta med den i ansökan om åkerstöd på stödansökan:

• Helt basskifte: rita ett nytt basskifte som motsvarar arealen.
• Areal som avlägsnats från skiftet: korrigera basskiftets areal.

Den tidigare tillämpade karenstiden på fyra år före återställande av en jordbruksareal som tidigare tagits ur bruk är inte längre i kraft.

En areal som tagits ur jordbruksanvändning förlorar sin rätt till ersättning. En areal som återställts för jordbruksanvändning kan bli berättigad till ersättning, om jordbrukaren kan visa att den är jordbruksmark.

Även på arealer som tagits ur bruk inom jordbruket ska de lagstadgade kraven för lagring och användning av gödsel  samt för naturskydd och växtskyddsmedel iakttas.

Anmälan om nya basskiften

Ett nytt basskifte som bildas ska vara odlingsbart från det att ansökan om stöd upphört till utgången av vegetationsperioden, dock minst till och med den 31.8. Om kravet inte uppfylls ska du ange arealen i stödansökan först följande år.

Skiftet är odlingsbart om

• jordmånen på skiftet kan odlas med sedvanliga maskiner och metoder
• saneringsåtgärder har vidtagits för skiftet
• normala odlingsåtgärder kan vidtas på skiftet och
• skiftet kan ge skörd.

För naturbeten krävs att det på arealen har bildats gräs- eller vallväxtlighet.

Luonnonlaitumelta vaaditaan, että alalle on muodostunut heinä- tai nurmikasvusto.

Skiftets odlingsduglighet 31.12.2022 påverkar skiftets odlingsmöjligheter

Alla skiften som är odlingsbara före utgången av ansökan om åkerstöd är berättigade till grundläggande inkomststöd, omfördelningsinkomststöd och inkomststöd för unga jordbrukare.

Om du anmäler arealer som inte har varit odlingsbara 31.12.2022, ska du spara skiftet som permanent gräsmark (villkorlighetens krav på vallväxtlighet).

I tabell 1 beskrivs hur tidpunkten för skiftets odlingsbarhet påverkar kravet på vallväxt och utbetalningen av grundläggande inkomststöd.

Tabell 1. Tidpunkten för odlingsbarheten påverkar skiftets odlingsmöjligheter.

Arealer som tillfälligt inte odlas på skiftet

Från och med år 2023 kan du inte anmäla areal som tillfälligt inte odlas. Beroende på hur arealen används kan du antingen avlägsna området från jordbruksmarken eller anmäla det som träda. Vissa arealer kan räknas som jordbruksskiftets växtareal. I den bifogade listan beskrivs anmälningssättet i olika situationer.

3. Basskiften

Basskifte

Med basskifte avses ett geografiskt enhetligt odlingsområde som sökanden odlar och som begränsas av kommungränsen, gränsen för äganderätten, gränsen för stöd- eller miljöavtalsområdet, permanent gräsmark i Naturaområde, ersättningsberättigade, vattendrag eller havsområde, kantdike, väg, skog eller annan motsvarande gräns.

Basskiftet ska innehas av den som ansöker om stöd. Flera stödsökande kan inneha besittningen av skiften som används gemensamt.

Kantdike

För diken som avgränsar ett basskifte används benämningen kantdike. Beroende på kantdikets genomsnittliga bredd avgörs det om diket kan inkluderas i basskiftets areal.

Om ett kantdike som är högst 3 m brett omger ett basskifte, är gränsen för basskiftet i mitten av diket. Mät dikets bredd i övergången mellan diket och åkern.

• Ett högst 3 meter brett kantdike: Gränsen för ett basskifte är i mitten av diket, om det från mitten av diket till kanten av växtbeståndet är högst 2 meter.
• Ett högst 3 meter brett dike med dikesrenar förutsätter inte längre att basskiftet delas, även om det inte finns någon odlingsförbindelse över diket.

Om basskiftet omges av ett kantdike som är över 3 m brett, är basskiftets gräns vid åkerkanten, dvs. vid övergången mellan åkern och diket.

• Ett över 3 meter brett kantdike: om den icke-odlade dikesrenen från övergången mellan dike och åker till kanten av växtbeståndet inte är bredare än 2 meter, kan dikesrenen godkännas som en del av arealen av det odlade jordbruksskiftet.

Om det vid kantdiket finns en skyddsremsa eller en mångfaldsremsa, kan det från dikets mitt till den odlade kanten vara högst 4 meter.

Om ett basskifte avgränsas av något annat än ett dike eller vattendrag, är basskiftets gräns vid åkerkanten. Då får du i basskiftet inte inkludera randområden som permanent inte används för odling.

Bild 1: Mätning av kantdikets bredd.

Tvåstegsdiken

Om ett basskifte gränsar till ett tvåstegsdike som har anlagts i ett dike och som baserar sig på en plan enligt vattenlagen*, är gränsen för basskiftet i mitten av tvåstegsdiket. Om tvåstegsdiket är ett vattendrag, begränsas skiftet av övergången mellan översvämningsplatån och åkern. Du kan granska situationen för en enskild fåra på kartnivån Vipu-vattendrag.

Om ett tvåstegsdike har anlagts genom en icke-produktiv investering och ett miljöavtal ingås om skötseln av den, ska ett eget basskifte bildas av dikesområdet och fogas till avtalet. Dessa arealer är inte jordbruksmark.

Observera att det på översvämningsplatån inte får finnas bestånd med vedartade växter, med undantag av enskilda träd och buskar.

* Vattenlagen 5 kap., 15 § (587/2011), 10 kap. 13 § i vattenlagen för landskapet Åland (1996:61)

Tegdiken och andra diken inom ett basskifte

Med tegdike avses ett dike inom ett basskifte som behövs för grundtorrläggning av åker. Tegdiken eller andra smala diken godkänns för arealen av ett basskifte, om de tillsammans med den icke-odlade dikesrenen är högst 3 m breda. Om den sammanlagda bredden på ett dike och en icke-odlad dikesren är över 3 meter ska du ta bort arealen från basskiftet genom en gränskorrigering.

Av odlingstekniska skäl kan dikesrenen inom ett basskifte variera från år till år. Om tegdiken eller andra smala diken som vanligtvis är smalare än 3 m av odlingstekniska skäl är över 3 m breda inklusive dikesrenar ska du ta bort dem från basskiftet genom en gränskorrigering.

Bild 2. Ett tegdike eller något annat dike inne på ett skifte och en dikesren som inte odlas får vara högst 3 meter brett.

Avlägsnande av dikesareal eller tilläggning av dikesareal i basskiftet samt växtlighet som är tillåten i diken och dikesrenar

På det sätt som beskrivs ovan påverkar dikets bredd huruvida det kan höra till arealen av ett basskifte. Om den maximala bredden överskrids ska kant- och tegdikets areal avlägsnas från basskiftet genom en gränskorrigering.

På motsvarande sätt kan du flytta skiftets gräns till mitten av diket genom en gränskorrigering, om dikets bredd underskrider den maximala bredden till exempel på grund av att diket rörläggs.

Du kan också återställa tegdiken som avlägsnats från basskiftets areal på grund av växtlighet eller om det varit för brett till skiftets areal när du har avlägsnat växtligheten eller om diket till exempel har fyllts i samband med täckdikning. Du kan bli ombedd att lägga till en bild i samband med återställandet.

På en icke-odlad dikesren på ett skifte får det endast finnas buskar eller trädplantor som är lika stora som ettåriga växter, men inte ett trädbestånd som vuxit i över ett år. I ett dike som hör till ett basskiftes areal får det finnas högst 1,5 meter höga buskar eller träd. Enstaka träd eller buskar är tillåtna i diken eller i dikesrenar.

4. Jordbruksskiften

Definition av jordbruksskifte

Med jordbruksskifte avses ett enhetligt område som hör till ett basskifte och för vilket du anmäler samma växt eller användningssätt. Ett basskifte kan ha ett eller flera jordbruksskiften. Jordbruksskiftenas gränser och således deras arealer kan variera årligen inom basskiftet.

Vilka arealer behöver inte avskiljas som ett eget jordbruksskifte?

Nedan är en sammanställning av de användningsformer för jordbruksmark som anses höra till arealen för den växt som anmälts för skiftet. Om arealen hör till arealen för den odlingsväxt som anmälts för skiftet, behöver du inte dela upp den i ett separat jordbruksskifte.

Skyddsremsa (villkorlighet)

• En minst 3 meter, men i genomsnitt högst 4 meter bred remsa som är täckt av vall-, gräs- eller ängsvegetation och som ska anläggas på den kant av skiftet som gränsar till vattendraget. Mät bredden från skiftets kant mot åkern, och i fråga om kantdiken från dikets mitt mot åkern.
• Om skyddsremsans bredd överstiger 4 meter, gör ett eget jordbruksskifte av arealen och ange ’Skyddsremsa’ som växt.
• På körfältet får det finnas högst ettårig vedartad växtlighet.

Mångfaldsremsa

• Ett ett- eller flerårigt blomster- eller vallbestånd som är i genomsnitt högst 4 meter brett och har såtts. Du kan också anlägga remsor på andra kanter av basskiftet än sådana som gränsar till vattendrag för att främja den biologiska mångfalden.
• Dikesrenor som tidigare anlagts längs utfallsdiken godkänns också som mångfaldsremsor. Om det tidigare utfallsdiket inte är ett kantdike och du vill bevara renen, ange den som ett separat jordbruksskifte och uppge fodervall eller naturvårdsvall som växt.*
• Om mångfaldsremsans genomsnittliga bredd överstiger 4 meter, gör ett eget jordbruksskifte av arealen och uppge fodervall eller naturvårdsvall som växt.*
• På remsorna får det inte växa vedartad växtlighet i mer än ett år i rad.

Odlingstunnel eller flyttbart växthus

• Om odlingsväxtens rötter har kontakt med marken, ange endast den odlade växten.
• Om rötterna inte har kontakt med marken, dela upp arealen i ett eget jordbruksskifte.
• Om odlingen sker år efter år så att växtens rötter inte har kontakt med marken kan du avlägsna arealen från basskiftet.

Odlingstekniska vändtegar och skötselkorridorer

• Skötselkorridorer som hör till odlingssättet för ett- eller fleråriga växter samt odlingstekniska vändtegar.
• Skötselkorridorerna och vändtegen ska vara nödvändiga för odlingen samt ändamålsenliga till storlek, läge och mängd. De måste vara jordbruksmark. Grusbelagda eller belagda gångar ska avlägsnas från skiftets areal.

Landskapselement

• Ett villkorligt landskapselement som är skyddat med stöd av naturvårdslagen (1096/1996 eller 9/2023) när dess areal är högst 0,2 hektar
• Uppge arealen på blankett 442 (anmälan görs endast en gång).

5. Ändringar i digitaliseringen av basskiften

Basskiftena flygfotograferas med cirka tre års mellanrum. Utifrån bilderna kontrollerar och korrigerar förvaltningen vid behov de ritade skiftesgränserna, dvs. uppdaterar digitaliseringen av skiftena. Digitaliseringen kan också uppdateras utifrån tillsynen vid din gård eller utifrån tillsyn av ett grannskifte, om det finns en gemensam gräns för skiftena.

I Viputjänsten visas föregående års och årets arealer i ansökan om åkerstöd. Dina ändringar i stödansökan skickas till kommunen för behandling och därefter till den som gör digitaliseringen. I dessa behandlingar kan arealerna ännu förändras.

6. Europeiska gemenskapens infrastruktur för geografisk information

Europeiska gemenskapens geografiska informationsinfrastruktur (INSPIRE) består av medlemsstaternas etablerade geografiska informationsresurser, vilket harmoniserar deras förvaltning och användbarhet. Direktivet som har antagits för att genomföra detta kräver att myndigheterna beskriver geografiska informationsresurser och gör dem tillgängliga för delning via nätverk (sök-, visnings- och nedladdningstjänster).

Som en del av verkställandet av INSPIRE-direktivet publicerar Livsmedelsverket följande material:

• Åkerskiftesregistret (marktäcke)
• Landskapselement på jordbruksmark (marktäcke)
• Jordbruksskifte med geografisk information (markanvändning)
• Jordbruksmark: åker, permanent gräsmark eller permanent växt (markanvändning)

Du kan se material och tjänster med metadata i den nationella geodataportalen Paikkatietoikkuna, paikkatietoikkuna.fi.

Anvisningar för laddning av material och användarvillkor finns på Livsmedelsverkets webbplats på adressen ruokavirasto.fi/sv/om-oss/oppeninformation/inspire/.