Sentinel-satelliterna producerar bilder

Källan för fjärranalysmaterialet är satelliterna Sentinel-1 och Sentinel-2 som ingår i Copernicusprogrammet. EU har tillsammans med sina medlemsstater redan skickat upp flera av Sentinel-satellitfamiljens satelliter i omloppsbana runt jorden. Sentinel-satelliternas bildmaterial är ganska grovt. I bästa fall är bilderna 10*10 m pixlar, så det går inte att urskilja något särskilt detaljerat på bilderna.

Sentinel-satelliterna kretsar ändå snabbt kring jordklotet. Därför är det möjligt att urskilja olika förändringar på markytan med bildernas hjälp. På detta sätt kan verksamheten på jordbruksmarken bedömas utan besök i terrängen.

Det material som satelliterna producerar är tillgängligt för alla och gratis. Sentinel-1 producerar radarbilder från finskt territorium med 1–3 dagars mellanrum. Fördelen med radarbilder är att molnigheten inte påverkar kvaliteten på erhållna data, eftersom radarsignalen går genom moln. Torka eller väta i växtbeståndet på åkern inverkar däremot på signalens kvalitet. Sentinel-2 använder ett optiskt instrument för att producera bilder från Finland med 2–4 dagars mellanrum. Utmaningen med bilder som tagits med ett optiskt instrument är molnigheten. Det kan vara omöjligt att tolka en bild som tagits i mulet väder. Med hjälp av fjärranalysmaterialet följer man till exempel variationen i vegetationsindexet (NDVI) under växtperioden. Indexet beskriver klorofyllets utveckling, vilket gör det möjligt att följa med hur växtligheten utvecklas på åkrarna.

Satellitbilderna analyseras automatiskt med hjälp av en algoritm. Detta innebär att satellitbilder från olika tidpunkter matas in i ett datorprogram och programmet analyserar hur bilderna förändrats. Som resultat av analysen får vi till exempel en förteckning över jordbruksskiften där det har observerats exempelvis markbearbetning, slåtter, betesgång eller bärgning av skörd.

Sidan har senast uppdaterats 21.3.2023