ESBL är en allmän benämning på gramnegativa tarmbakterier (bland annat Escherichia coli, klebsiella, salmonella) som producerar ESBL-enzymer (Extended Spectrum Beta-Lactamase) som bryter ner antibiotika. Egenskapen att producera ESBL-enzymer kan överföras mellan enskilda bakterier och även mellan olika bakteriearter.
Förekomsten av salmonella- och Escherichia coli -bakterier (E. coli) som producerar ESBL och andra liknande enzymer som exempelvis pAmpC-enzymer har ökat globalt hos djur och livsmedel på 2000-talet. Dessa enzymer bryter effektivt ner en del av de mest använda antibiotikan (till exempel penicillin och antibiotika med brett spektrum som har effekt på många olika bakterier, som cefalosporiner). ESBL-producerande bakterier är även ofta resistenta mot många andra viktiga antibiotika. Enzymen gör att bakterierna blir resistenta mot de mest använda antibiotika inom öppenvården och på sjukhus. ESBL-producerande bakterier har också orsakat sjukhusepidemier. En del av de ESBL-bakterier som har påträffats hos människor bedöms komma från livsmedel. Bakterierna sprids till livsmedel från djurens tarmkanal till exempel under slaktprocessen eller genom bevattningsvatten.
ESBL-bakteriestammar har påvisats hos alla arter av livsmedelsproducerande djur, men oftast hos fjäderfä och fjäderfäprodukter.
ESBL-bakterier av animaliskt ursprung hos människor
Andelen bakterier som producerar ESBL-enzym av de E. coli -bakterier som hittades i blododlingar på människor ökade under 2012–2018, men under 2020–2022 sjönk andelen under den tidigare nivån (mer information om ESBL:s prevalens hittas på THLs webbsida på finska). I en undersökning publicerad 2022 avvek de ESBL-bakterier som isolerats från människors infektioner genetiskt från de bakterier som isolerats från djur och inga tecken på att bakterier överförs från djur till människor kunde alltså konstateras (källa: Kurittu m.fl., 2022).
ESBL-bakterier i livsmedel
För första gången förekomsten av ESBL/AmpC-producerande E. coli-bakterier i inhemskt broilerkött i detaljförsäljning utreddes i ett forskningprojekt under åren 2010–2012. Resistensen ökade signifikant under forskningsperioden så att resistens av typen plasmidmedierad AmpC konstaterades i 18 % av undersökta köttpartier år 2012. Broilerkött undersöktes även år 2013 då plasmidmedierad AmpC resistens konstaterades i 13 % av de undersökta köttpartierna.
År 2014 inleddes en mer konstant uppföljning i Finland som en del av ett EU-omfattande program för uppföljning av ESBL som även inkluderar kött i detaljhandeln. Sedan 2016 har prevalensen i färskt broilerkött undersökts vart annat år genom att analysera cirka 300 provpartier av broilerkött av inhemskt ursprung. Av undersökta inhemska broilerkött i detaljförsäljning, 22 % innehöll ESBL/AmpC-producerande E. coli -bakterier i Finland år 2016. Förekomsten har därefter minskat avsevärt. År 2018 konstaterades dessa bakterier i 15 % av proverna, medan siffran 2020 endast var 0,3 % och 1,7 % år 2022. Enzymtypen AmpC har tidigare varit vanligare än ESBL i Finland. Av de 309 prover som analyserades 2016 konstaterades E. coli -bakterier som producerar ESBL-enzymer i 5 % och AmpC-E. coli-bakterier i 17 % av proverna. I analyserna av 300 prover av broilerkött 2018 konstaterades E. coli -bakterier som producerar ESBL-enzymer i 3 % av proverna och E. coli -bakterier som producerar AmpC-enzymet i 12 % av proverna. År 2020 konstaterades ESBL-E. coli i ett köttprov av 296, år 2022 i fem prov av 300.
År 2015, 2017 och 2019 utreddes förekomsten av ESBL-bakterier i färskt svin- och nötkött inom EU. I Finland har förekomsten av dessa bakterier varit liten. Av 303 prover av svinkött som undersöktes i Finland år 2015 påvisades E. coli -bakterier som producerar ESBL-liknande enzymer endast i ett prov. År 2017 och 2019 undersöktes 301 och 306 svinköttsprover. Inget av proverna innehöll dessa bakterier. Sammanlagt 300 och 302 nötköttsprover undersöktes 2015 och 2017. Inga ESBL- eller AmpC-bakterier konstaterades. ESBL-E. coli konstaterades 2019 i två nötköttsprodukter av utländskt ursprung. Sammanlagt undersöktes 297 nötköttsprover 2019. Största delen av de svin- och nötköttsprodukter som har undersökts är av inhemskt ursprung.
ESBL-bakterier kan även förekomma i grönsaker, dit de hamnat med bevattningsvattnet eller via växtunderlaget. I ett forskningsprojekt 2017 utreddes förekomsten av ESBL-bakterier i bladgrönsaker och örter som har förpackats i detaljhandeln och ska förtäras som sådana. Sammanlagt undersöktes 102 st. prover, varav andelen inhemska produkter var 44 procent (45 st.) och utländska produkter 38 procent. I 18 procent (18 st.) var provernas ursprungsland okänt. En E. coli -bakteriestam som producerade AmpC-enzym konstaterades i ett prov (1 procent). Även om förekomsten var liten, kunde undersökningen inte utesluta salladsblandningarnas andel som eventuella spridare av ESBL-bakterier i Finland.
Figur. Förekomsten av ESBL/AmpC-E. coli -bakterier i kött i detaljhandeln (pdf)
ESBL-bakterier hos djur i Finland
I Finland har screeningen av djur för bakteriestammar som producerar ESBL/AmpC-enzymer varit mer systematisk sedan 2010-talet. Uppföljningsprover av ESBL/pAmpC-enzymproduktion i E. coli -bakterier hos livsmedelsproducerande djur har tagits turvis ett år åt gången av slaktsvin, slaktnöt och slaktbroilrar sedan år 2011. I uppföljningen tas proverna från friska djur vid slaktning. Förekomsten av ESBL/AmpC-enzymproducerande E. coli -bakterier har också utretts i separata forskningsprojekt och genom prover som tagits i samband med utredning av sjukdom hos djur samt vid import av fjärdefä.
Figur. Förekomsten av ESBL/AmpC-E. coli -bakterier i finska livsmedelsproducerande djur (pdf)
ESBL-bakterier i broileruppfödningskedjan
Den första observationen hos broilrar i Finland av E. coli -bakterier som producerar betalaktamas av typen pAmpC gjordes hos dagsgamla kycklingar i mor- och farföräldraled som importerats för avel i slutet av år 2010. Observationen gjordes i samband med ett forskningsprojekt där det också konstaterades att E. coli -bakterier som producerar betalaktamas av typen pAmpC hade spridits genom hela broilerproduktionskedjan.
Fem partier av de till Finland under åren 2010–2012 införda dagsgamla kycklingar undersöktes för resistens. Resistens påvisades i nästan alla undersökta partier. Föreningen för djurens hälsa ETT rf har sedan år 2013 rekommenderat att alla partier av införda dagsgamla kycklingar ska undersökas för ESBL/AmpC-producerande E. coli -bakterier. År 2018, 2019, 2021 och 2022 inga ESBL/AmpC-producerande E. coli -bakterier konstaterades i ett enda parti undersökta dagsgamla kycklingar. År 2020 konstaterades AmpC-E. coli hos en kyckling i en flock av hönsmödrar som importerats för äggproduktion. Resultaten för de undersökta partierna från 2014 och framåt presenteras i nedanstående tabell.
Resistens har också påvisats i senare skeden av broilerproduktion. Inom ramen för ett forskningsprojekt under åren 2011–2012 utreddes resistens hos broilrar i uppfödningsstadiet genom att ta sockprover från golvet i fåglarnas uppfödningsmiljö. Hos 35 % (7/20) av de undersökta moderflockarna och hos 17 % (18/107) av broilerflockarna avsedda för köttproduktion påvisades E. coli-bakterier som producerar betalaktamas av typen pAmpC.
Vid samma tid år 2011 undersöktes innehållet i blindtarmen hos en fågel per flock i den riksomfattande uppföljningen av slaktbroilrar, och man påvisade E. coli -bakterier som producerar betalaktamas av typen AmpC i 0,9 % (3/352) av slaktflockarna. År 2014 konstaterades med känsligare laboratoriemetoder E. coli -bakterier av ESBL- och AmpC-typ i sammanlagt 7 procent (25/356) av slaktflockarna: 4 procent var E. coli -bakterier som producerar ESBL-enzymer och 3 procent E. coli -bakterier som producerar AmpC-enzymet. År 2016 hade förekomsten av ESBL/AmpC E. coli -bakterier i de undersökta slaktflockarna ökat till 14 procent (44/306). År 2018 låg förekomsten på samma nivå, medan förekomsten av E. coli -bakterier av typen ESBL/AmpC var 13 % (38/289) av de analyserade slaktflockarna, men den minskade avsevärt 2020, då ESBL-E. coli -bakterier endast konstaterades i en slaktflock. År 2022 var förekomsten 1,3 % (4/301). Resultatet är dock inte direkt jämförbart med resultaten från tidigare år. På grund av förändringen i lagstiftningen som reglerar övervakning på EU-nivå togs varje prov från ett samprov på 10 fåglar istället för ett prov per fågel.
Även om bakterierna sannolikt kommit till landet med fåglar från föräldraled, har ESBL/AmpC-E. coli -bakterierna enligt forskningen i huvudsak inte spridits vertikalt i produktionskedjan för broiler i Finland från fåglar i föräldraled via äggen till avkomman (källa: Oikarainen m.fl., 2019). Det är sannolikare att spridningen skett på ett annat sätt (via tillväxtmiljöer, redskap, personal eller plasmider). Även uppföljningens resultat stödjer denna slutsats: en minskning av förekomsten av ESBL/AmpC-E. coli -bakterier i prover från pappersunderlag för importerade kycklingar i föräldraled observerades redan i slutet av 2017, men i slaktbroiler konstaterades en minskning av förekomsten först år 2020.
ESBL-bakterier hos andra produktionsdjur
ESBL/AmpC-producerande E. coli -bakteriestammar har påvisats även hos slaktboskap och slaktsvin. Av slaktboskapen som undersöktes för första gången vid uppföljningen år 2012 påvisades ESBL-producerande E. coli -bakterier hos två djur (2/324). År 2016 konstaterades i Finland dessa bakterier hos cirka 1 procent (3/233) av slaktnöt med hjälp av en sensitivare forskningsmetod. År 2020 förekomsten av dessa bakterier var cirka 3 % (9/295).
I Finland undersöktes slaktsvin för ESBL- ja AmpC-E. coli -bakterier första gången år 2013. Då konstaterades AmpC- eller ESBL-E. coli i 4,7 procent (15/320) av proverna. Från och med 2015 ändrades screeningmetoden i och med EU-uppföljningen: 2015, 2017 och 2019 konstaterades dessa bakterier hos cirka 2–3 procent av slaktsvin (9/306, 8/299 och 7/288). År 2021 var förekomsten 6,5 % (20/307).
Av enzymtyperna har AmpC varit klart vanligare än ESBL hos svin och nöt.
ESBL-bakterier hos pälsdjur
Förekomsten av ESBL-bakterier hos pälsdjur i Finland utreddes för första gången år 2020 och i början av år 2021 från djur som skickats från pälsdjursfarmer till Livsmedelsverket av olika orsaker. Undersökningarna gjordes på samprover från 1–5 djur från samma farm. Under uppföljningsperioden undersöktes sammanlagt 106 prov, som representerade djur från 81 olika pälsfarmer. Största delen (75 %) av undersökningarna gällde minkar (231 djur/80 prov, 57 farmer). Dessutom undersöktes blårävar (32 djur/14 prover, 13 farmer) och mårdhundar (29 djur/12 prover, 11 farmer). ESBL/AmpC-E. coli-bakterier konstaterades hos djur från två minkfarmer (den ena ESBL, den andra AmpC).
ESBL-bakterier hos sällskapsdjur
På 2000-talet har E. coli -bakterier som producerar ESBL-enzymer isolerats även hos sällskapsdjur och keldjur. Man har påträffat tarmbakterier i träck hos sällskapsdjur som producerar ESBL- eller AmpC-enzymer och orsakar sjukdom hos djur.
Både i Livsmedelsverkets och Helsingfors universitets undersökningar har ESBL/AmpC E. coli -bakterier konstaterats hos hundar som har importerats till Finland från utlandet. I Livsmedelsverkets forskningsprojekt 2018 konstaterades 29 procent (25/85) av de importhundar som undersöktes vara bärare av ESBL/AmpC E. coli -bakterier och till exempel hade cirka hälften av de hundar som hade kommit från Ryssland och Rumänien ESBL- eller AmpC-E. coli (källa: rapporten för importhundprojektet, 2019, på finska). Även i Helsingfors universitets undersökningar konstaterades nästan hälften av de hundar som hade importerats från ryska kennlar vara symtomfria ESBL-bärare (källa: Helsingfors universitet, 2017). I Livsmedelsverkets och Helsingfors universitets undersökningar konstaterades även kolistinresistenta ESBL-E. coli -bakterier hos tre av de hittehundar som hade importerats från Ryssland (källor: Helsingfors universitet, 2018; Livsmedelsverket, 2018). Kända riskfaktorer för ESBL-bärarstatus bland hundar är råfoder, användning av antimikrobiella medel samt att leva i kennel.
ESBL-bakterier i foder
Djur kan även få ESBL-bakterier via näringen. Resistenta bakterier kan förekomma särskilt i råfoder för sällskapsdjur, förutom andra zoonotiska bakterier till exempel ESBL-bakterier, eftersom råfoder inte har behandlats genom upphettning eller på annat sätt för att förstöra mikroberna.
I ett separat forskningsprojekt 2018 utreddes förekomsten av ESBL-bakterier i råfoder för sällskapsdjur (källa: rapporten för råfoderprojektet, 2019). I projektet undersöktes sammanlagt 37 frysta rådfoder för keldjur. Huvudråvaran för produkterna var rått kött eller animaliska biprodukter från nöt, svin, broiler, kalkon, häst, lamm eller havsöring. ESBL- eller AmpC-E. coli -bakterier konstaterades i sammanlagt sex prover (16 procent). Relativt flest fynd gjordes i de produkter som innehöll fjäderfä.
Betydelsen av ESBL-bakterier hos djur i Finland
Spridningen av ESBL bland djur kan även påverka ESBL-situationen bland människor, även om man inte känner hur de ESBL- och AmpC-bakterier som förekommer hos djur i Finland påverkar människor. I Finland har E. coli -bakterier som producerar ESBL/AmpC-enzymer konstaterats hos produktionsdjur främst i uppfödningskedjan för broilrar och endast vid enstaka tillfällen hos nöt och svin. De enzymtyper som hittills har konstaterats hos djur har huvudsakligen varit bakteriestammar av AmpC-typ, medan ESBL-typen har varit klart vanligare bland människor.
Senast i början av 2010-talet har plasmidöverförda E. coli-bakterier av AmpC-typ hamnat i den finska broilerproduktionskedjan. Lite senare har även bakterier av ESBL-typ spridits via avelsfåglar som har importerats från utlandet och sedan vidare till inhemskt broilerkött. Efter detta fynd har flockar av dagsgamla kyckligar som importeras till Finland regelbundet undersökts för ESBL och AmpC. Dessutom har ETT rf krävt att de dagsgamla kycklingar som anländer till Finland inte ska ha fått förebyggande antibiotika. I Finland har produktionsfjäderfä inte medicinerats med antibiotika sedan 2009, vilket antagligen har förebyggt spridningen av resistenta bakterier hos produktionsbroilrar. Efter år 2017 har ESBL/AmpC-E. coli -bakterier inte konstaterats i fjäderfäflockar som importerats för broilerköttproduktion, vilket sannolikt på längre sikt också har påverkat slaktbroilrarna och broilerköttet.
Dock det anses vara osannolikt att ESBL- eller AmpC-producerande bakterier i inhemska djur eller livsmedel skulle ha orsakat infektioner hos människor i Finland.
Källor
Helsingfors universitet (2017). Multiresistenta bakterier är oroväckande vanliga hos importerade hundar (på finska). Publicerad 17.11.2017.
Helsingfors universitet (2018). Kolistinresistenta bakterier har åter hittats från hundar som hämtats till Finland från Ryssland Publicerad 27.3.2019
Kurittu P E, Khakipoor B, Jalava J, Karhukorpi J & Heikinheimo A (2022). Whole-genome sequencing of extended-spectrum beta-lactamase-producing Escherichia coli from human infections in Finland revealed isolates belonging to internationally successful ST131-C1-M27 subclade but distinct from non-human sources. Front. Microbiol., 12: 789280.
Oikarainen P E, Pohjola L K, Pietola E S & Heikinheimo A (2019). Direct vertical transmission of ESBL/pAmpC-producing Escherichia coli limited in poultry production pyramid. Vet. Microbiol., 231:100-106.
Färskfoderprojektets rapport (2019)
Livsmedelsverket (2018). Kolistinresistens hittades hos importerade hundar i Finland (på finska). Publicerad 5.12.2018.
Zoonotiska patogener hos importhundar -rapport (på finska) (2019).