Livsmedelsburna epidemier
Figur 1.*) Livsmedelsburna epidemier orsakade av campylobakter år 2001–2020 (pdf)
2022
År 2022 rapporterades tre epidemier orsakade av campylobacter. Av dessa var två små epidemier där symtomen hade börjat efter en måltid på en restaurang. Den tredje epidemin var medelstor där 12 personer insjuknade efter att ha ätit mat som serverats på en bröllopsfest. Även i detta fall förblev det exakta överförande livsmedlet och de faktorer som bidrog till smittan okända.
2021
År 2021var campylobakter alstrare till sex livsmedelsburna epidemier, varav två var medelstora och fyra små. I största delen av fallen kunde epidemierna kopplas samman med en specifik måltid trots att det exakta livsmedlet inte kunde fastställas och de faktorer som bidrog till matförgiftningsepidemin förblev okända. Bevisningen var stark i en epidemi som inträffade i Helsingfors i juni där fyra personer insjuknade efter att ha ätit hemmagjort ankbröst av franskt ursprung. Både i livsmedels- och patientproverna påträffades Campylobacter jejuni. Faktorer som bidrog till matförgiftningsepidemin var förorenad råvara och korskontamination.
2020
År 2020 orsakade campylobakter tre små epidemier i vilka samtliga insjuknade färre än tio personer.
2019
År 2019 rapporterades två små epidemier orsakade av campylobakter. I Lojo insjuknade sex personer efter att ha ätit på en restaurang. Det överförande livsmedlet var kycklingfilé. I Björneborg igen insjuknade fyra personer efter att ha ätit en kycklingmåltid från en ambulerande livsmedelslokal. I bägge fall ledde förorenad råvara, korskontamination och otillräcklig upphettning av fjäderfäköttet till epidemiutbrottet.
2018
Under 2018 orsakade campylobakter tre små epidemier. I Lahtis insjuknade 12 och i Helsingfors 7 personer på grund av korskontamination och missförhållanden i arbetshygienen till följd av bristfälliga arbetsrutiner i restaurangerna. I Helsingfors rapporterades också ett fall där 7 personer av 11 exponerade insjuknade efter att ha ätit otillräckligt upphettat ankbröst i hemmet.
2017
Via smittöverföring av otillräckligt upphettat kött av anka eller kyckling orsakade campylobakter tre epidemier under 2017. I augusti insjuknade 2 av 100 exponerade efter att ha ätit broilerlår i en restaurang i Helsingfors. I oktober uppdagades i Helsingfors två separata campylobakterepidemier; i den enda insjuknade 9 efter att ha serverats innerfilé av broiler och i den andra konstaterades 2 personer ha smittats av Campulobacter jejuni som visade sig vara överförd via ankbröst.
2014–2016
År 2016 rapporterades fem matförgiftningsepidemier som orsakades av campylobakter samt under åren 2014 och 2015 en under vartdera året. Av dessa epidemier var fyra medelstora och två små. I april 2015 insjuknade 15 personer på Kimitoön efter ett ladugårdsbesök i diarré och feber. En del av de insjuknade hade druckit obehandlad mjölk på lantgården Bakterien Campylobacter jejuni isolerades ur patientprover och en identisk campylobakterstam påvisades också i prover från lantgårdens mjölkfilter och kornas avföring.
2012
Under året konstaterades två campylobakterepidemier som överförts av obehandlad mjölk. I januari konstaterades fyra sjukdomsfall på en nötkreatursgård på grund av smitta från C. jejuni, av de insjuknade behövde två sjukhusvård. På nötkreatursgården drack man dagligen obehandlad mjölk. I den obehandlade mjölken från gården och i filtret från dess mjölkningsmaskin påvisades bakterien Campylobacter jejuni. Kommunens miljöhälsovårdsmyndighet förbjöd användning av obehandlad mjölk på gården utan pastörisering.
I november konstaterades 18 personer ha smittats av C. jejuni och tre av dem behövde sjukhusvård. Smittfallen härrörde från en nötkreatursgård som idkade direktförsäljning av obehandlad mjölk. Antalet exponerade konstaterades vara 62. En del av de insjuknade bodde på gården och en del hade köpt obehandlad mjölk från gården. 75 procent av personerna som hade druckit obehandlad mjölk hade haft diarrésymtom. Man kunde påvisa ett direkt samband mellan insjuknande och att ha druckit obehandlad mjölk, även om en del av de insjuknade kunde ha fått smittan direkt från gårdsmiljön. I den obehandlade mjölken som producerades på gården, i ladugårdsmiljön och i nötkreaturens avföring påvisades bakterien Campylobacter jejuni. Den påvisade bakterien motsvarade till sin PFGE -typ den stam som isolerats hos patienterna. Användning av gårdens mjölk utan pastörisering förbjöds.
Dricksvattenburna epidemier
Figur 2.*) Dricksvattenburna epidemier orsakade av campylobakter år 2001–2020 (pdf)
2020
År 2020 var campylobakter orsak till en epidemi som överfördes via dricksvatten. I epidemin insjuknade 43 personer till följd av ett fel i behandlingen av vattnet i ett vattenledningsnät.
2014–2016
Under åren 2014–2016 misstänktes förekomst av campylobakter i fem vattenburna epidemier. I ett av fallen kunde Campylobacter jejuni påvisas hos såväl patienten som i dricksvattnet som använts. I de fyra övriga fallen påvisades Campylobacter jejuni bara i prover från patienterna
2011
År 2011 rapporterades en dricksvattenöverförd epidemi med campylobakter. I juni insjuknade 10 personer i en liten stugby i Petäjävesi i magsjuka som yttrade sig som feber och magkramper. Den enda faktor som var gemensam för de insjuknade var att de använde vatten från samma borrbrunn, från vars vattenprover också campylobakter påvisades. Borrbrunnen var relativt ny, byggd år 2007, men misstanke fanns om att den blivit nedsmutsad av avloppsvatten som hade absorberats i jordmånen till följd av en avloppsvattenolycka i närheten.
*) Bilderna uppdateras inte efter år 2020. De nyaste uppgifterna finns på Livsmedelsverkets webbtjänst (på finska).