IHN ( infectious haematopoietic necrosis) orsakas av ett rhabdovirus.
Symptom
IHN är en sjukdom hos laxfiskar. Symtomen är anemi, vätskeansamling i bukhålan och punktformiga blödningar särskilt i bukhålans fett och i simblåsan. IHN orsakar vanligen dödlighet hos fiskar som är yngre än två månader. Sjukdomen ger symtom när vattnet är 10–15 grader varmt.
Diagnos och provtagning
Sjukdomen kan inte konstateras enbart utgående från de kliniska symtomen. För diagnosen utväljs i första hand fiskar i dåligt skick med avvikande beteende. För virusprov tas en bit av fiskens hjärna, mjälte och främre delen av njuren. I stället för hjärnan kan man ta en bit av hjärtat. Diagnosen ställs genom att viruset påvisas i fiskarnas organ eller vävnader genom cellodling och så att virusets genom säkerställs med PCR-analys.
Smittvägar
Sjukdomen sprids via sjuka fiskar, symtomfria smittbärare och omgivningen.
Bekämpning och profylax
IHN är en djursjukdom som enligt lag ska bekämpas och omedelbart anmälas. IHN klassificeras i kategori c vid djursjukdomar. Det finns ingen medicinsk behandling och inget fungerande vaccin mot sjukdomen.
Övervakning
Förekomsten av IHN i fiskodlingsanläggningarna följs med hjälp av prov som tas regelbundet.
Anläggningarnas moderstammar av frilevande fisk eller av rom av sådan ska undersökas med tanke på IHN innan avkomman får säljas eller överlåtas för utplantering eller till andra anläggningar. När rom och mjölke flyttas från havs- och vandringsområdena ska moderfiskarna undersökas med tanke på IHN.
Förekomst i Finland och på andra ställen
Två IHN-epidemier har identifierats i Finland. IHN-viruset upptäcktes för första gången i Finland vintern 2017-2018 (se IHN i Finland 2017) och igen i maj 2021 på Åland (se IHN i Finland 2021). Finland är officiellt fritt från IHN med undantag för IHN-zonen på Åland.
IHN förekommer i Nord- och Latinamerika, Asien, flera europeiska länder och Ryssland.