Under flera somrar har det påträffats döda och sjuka havslaxar i Torne älv. Detta har skapat oro i Finland och Sverige från och med sommaren 2014, då det påträffades mer död lax än normalt i vattenområdet och mycket hudskador på uppstigande lax. Fenomenet lyftes senast fram i offentligheten och på sociala medier sommaren 2019, då det meddelades om observationer av laxar som uppvisar symtom som avviker från de tidigare, såsom allmän svaghet och passivitet.
Livsmedelsverket (f.d. Livsmedelssäkerhetsverket Evira) har i flera års tid undersökt orsakerna bakom laxdöden i Torne älv i samarbete med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Sverige. Någon entydig orsak som skulle förklara hela fenomenet har inte hittats.
Oklart vad som orsakar laxdöden
Sommaren 2016 genomförde dåvarande Evira i samarbete med SVA en omfattande provtagning i Torne älvs vattenområde. Provtagningen bekostades av fiskekortsmedel. Då observerades ett flertal faktorer som orsak till laxdöden. Det vanligaste fyndet var hudsår till följd av olika orsaker, men också blödningar i huden och ytliga hudinflammationer var vanligt förekommande i proverna. Vattenmögel som lätt infekterar trasig hud hos fiskar betraktades däremot som en sekundär orsak till laxdöden.
På basis av SVA:s undersökningar kunde en orsak till laxdöden i Torne älv vara kallbrand i huden hos laxfiskar (Ulcerative Dermal Necrosis UDN) som sommaren 2015 konstaterades i två laxprover tagna på den svenska sidan. Den skadade huden angrips sedan av bakterier och vattenmögelsvamp. Till slut dör fisken av störningar i vätskebalansen eller av sekundära infektioner. Uppkomstmekanismen bakom sjukdomen har inte kunnat klargöras. Man vet inte heller om det handlar om en smittsam sjukdom eller om sjukdomen orsakas av något annat.
I Finland har sjukdomen UDN inte påträffats i prover från Torne älv, men den har däremot nog konstaterats hos havslaxhonor fångade i Kemi älvs och Simo älvs mynningar. Det finns inga säkra uppgifter om att sjukdomen UDN skulle ha förekommit i odlad lax eller annan odlad fisk. Den har konstaterats i vild uppstigande lax och vild havsöring. Likartade hudförändringar har rapporterats även i odlad laxfisk. Livsmedelsverket har inte kännedom om att sjukdomen UDN eller hudförändringar som påminner om denna skulle ha förekommit i fiskodlingar i havsområdena i Finland. Eftersom sjukdomsorsaken inte har hittats, är det tills vidare omöjligt att vidta praktiska åtgärder för att eliminera sjukdomen.
Också miljögifter har misstänkts ligga bakom de sjuka laxarna i Torne älv, men några klara indicier för detta har dock inte fåtts.
Arbetet med att utreda laxdöden fortsätter
Livsmedelsverket har i flera år deltagit i undersökningarna (pdf) av laxar i Torne älv tillsammans med de svenska myndigheterna. Alla undersökningsresultat (pdf) från föregående år är ännu inte klara, och därför är mer ingående fortsatta undersökningar i planeringsstadiet. Vid Livsmedelsverket bedrivs forskning också kring de faktorer som ligger bakom symptom på vattenmögel. Forskningen sker inom ramen för ett fristående projekt.
Till följd av nya symptom som framkommit sommaren 2019 tas det ytterligare prover. Livsmedelsverket samarbetar med Lapplands NTM-central och regionförvaltningsverket, Naturresursinstitutet samt med kontaktfiskare längs älven, så att det går att få prover i så gott skick som möjligt för undersökning till verksamhetsstället i Uleåborg.
Anvisningar för att skicka prover
Den som fiskar i Torne älvs vattenområde ombeds skicka in laxar som fångats levande som prov till Livsmedelsverkets verksamhetsställe i Uleåborg samt att ta kontakt om de hittar sjuka laxar eller laxar som nyss dött. Prover önskas i synnerhet av laxar som uppvisar sjukdomssymptom men ännu inte är kraftigt angripna av vattenmögel. Fisken behöver inte vara vid liv, men nog ha fångats levande, eftersom fiskar som påträffats döda är alltför ruttna för att kunna undersökas.
I fråga om sjuka laxar från Torne älv kan man ta kontakt direkt med Livsmedelsverkets verksamhetsställe i Uleåborg på numret 050 462 7093 (eller 040 569 4541).