Ekologisk växtproduktion

Publiceringsdatum: 22. september 2022

Anvisning: 819/04.02.00.01/2022

Till läsaren

Denna anvisning om ekologisk växtproduktion grundar sig på de produktionsregler som antagits genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2018/848 (ekoförordningen) och kommissionens genomförandeförordningar.

Bestämmelserna i ekoförordningen och genomförandeförordningarna utgör som sådana minimikrav för ekologisk växtproduktion. I denna anvisning ger Livsmedelsverket sin syn på hur bestämmelserna bör tillämpas på växtproduktion. Minimikraven ska följas på alla åkerskiften och andra jordbruksområden som hör till ekokontrollen, oavsett om gården har en förbindelse om ersättning för ekologisk produktion eller inte (ekoförbindelse).

Denna anvisning ersätter kapitlen 2, 14 -20 och bilagorna i Eviras anvisning 18219/7 Ekologisk produktion 1 Allmänna anvisningar och villkor för växtproduktion (7. upplagan). De andra kapitlen 1, 3 -13 i den tidigare anvisningen har uppdaterats och ersatts som en del av Livsmedelsverkets andra anvisningar om ekoproduktion Gemensamma villkor och Tillsyn över ekologisk produktion.

I tillämpningsområdet för ekologisk växtproduktion ingår också uppsamling av ekologiska naturprodukter. Minimikraven för sådan uppsamling har emellertid meddelats i en separat anvisning av Livsmedelsverket; Villkor för samlingsproduktion.

Modelldokumenten och blanketterna i kapitel 22 i den tidigare anvisningen finns att få på Livsmedelsverkets webbplats Blanketter och anvisningar för ekoproduktion.

1 Allmänna krav för ekologisk växtproduktion

Ekologisk växtproduktion utgår från bland annat följande mål och principer:

  • Bevara markens bördighet på lång sikt: Det innebär bland annat att bevara och förbättra livet i marken och markens naturliga bördighet, förmåga att binda vatten och mångfald genom att förhindra och bekämpa förlust av organiskt material i marken, sammanpackning och erosion samt att tillföra växterna näringsämnen huvudsakligen via markens ekosystem.
  • Ansvarsfull användning av energi och naturresurser: Det innebär bland annat att i första hand avfall och biprodukter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung som härstammar från ekologisk produktion återvinns i form av produktionsinsatser i växtproduktionen. Användningen av icke-förnybara naturresurser och externa produktionsinsatser bör begränsas till ett minimum och inriktas på naturmaterial eller naturligt härledda material och svårlösliga mineralgödselmedel.
  • Upprätthålla växthälsan genom förebyggande åtgärder, särskilt genom val av lämpliga arter, sorter eller heterogena material som är motståndskraftiga mot skadegörare och sjukdomar, genom en lämplig växtföljd, genom mekaniska och fysikaliska metoder samt genom att skydda skadegörarnas naturliga fiender.

Ekologiskt odlade växter ska produceras i levande jord i anslutning till den undre delen av jordmånen och berggrunden. Jorden kan blandas eller gödslas med material och produkter som är tillåtna inom ekologisk produktion, till exempel kalk, gödselmedel och växtsubstratkomponenter som lämpar sig för ekologisk produktion. I levande jord ska växternas rötter kunna växa till det naturliga djupet för den berörda växtartens rotsystem.

Det är tillåtet att odla växter för produktion av prydnadsväxter och örter som säljs i kruka till slutkonsumenten. Det är också tillåtet att odla fröplantor eller utplanteringsplantor i behållare för vidare omplantering.

Odling i näringslösning (hydrokultur) är förbjuden.

I kapitel 8 ingår en särskild anvisning om produktionsmetoder som gäller odling i avgränsade bäddar, särskilt i växthus och svampodlingar samt vid drivning av cikoriasallatshuvuden.

Alla växtproduktionsmetoder som används ska förebygga eller minimera förorening av miljön.

2 Växtföljd och markens bördighet

Syftet med en lämplig växtföljd är att skapa balans mellan de skeden i växtföljden som förbättrar markens bördighet och de skeden som tär på den. Detta sker genom att regelbundet odla baljväxter och andra växter som upprätthåller markens bördighet. Till upprätthållandet och förbättrandet av markens bördighet och biologiska aktivitet hör också att sprida stallgödsel och organiskt material som växtnäring. Växtföljd och växelbruk är viktiga när det gäller att bemästra ogräs och förebygga skador orsakade av växtsjukdomar och växtskadegörare.

2.1 Minimikraven för växtföljd vid odling av åkergrödor

Följande grundläggande krav för växtföljden måste följas vid odling av åkergrödor:

  • En ekogård ska ha en flerårig växtföljd där andelen baljväxter som huvudgröda eller bottengröda utgör minst 30 procent på vart och ett skifte och
  • växtföljden ska som huvudgröda innehålla minst ett växtbestånd som upprätthåller markens bördighet och
  • minst 50 procent av åren i den växtföljd som genomförs på odlingsskiftet ska utgöras av växter som i form av huvud-, mellan- eller fånggrödor upprätthåller markens bördighet.
  • Dessutom ska följande krav för växelbruk i anslutning till växtskydd följas:
    • Spannmålsväxter kan odlas högst tre år i följd på vart och ett skifte.
    • Trindsäd, oljeväxter, potatis samt andra ettåriga specialgrödor i samma växtsläkte kan odlas högst två år i rad på vart och ett skifte.

Beräkning av efter varandra följande grödor i fråga om blandade växtbestånd: Principen är att den växtart som är huvudkomponenten i det blandade växtbeståndet beaktas när årsföljden räknas ut. Huvudkomponenten är den växtart vars utsädesmängd mätt i vikt utgör hälften eller mera av den totala mängd utsäde som såtts till ett blandat växtbestånd. Om inte en enda komponents andel överstiger 50 procent beaktas det blandade växtbeståndet inte alls när årsföljden räknas ut.

Växtarter som självsår sig. Gränsen på högst två år efter varandra tillämpas inte på ettåriga arter (till exempel jordärtskocka) eller tvååriga arter (till exempel kummin) av specialväxter som självsår sig.

Med baljväxter avses växtarter som hör till familjen ärtväxter (se ordlistan). Baljväxter kan odlas till exempel genom odling av:

  • rena växtbestånd av baljväxter;
  • blandade växtbestånd av storfröiga baljväxtarter och till exempel stråsäd där andelen frön av baljväxter i blandningen utgör minst 50 procent
  • vallblandningar där andelen frön av småfröiga baljväxtarter är minst 15 procent eller 3 kg/ha.

Som växtbestånd som upprätthåller markens bördighet (bördighetsgrödor) beaktas:

  • ett- och fleråriga vallar som ingår i växtföljden
  • bottengrödor som kan vara vallbaljväxter eller andra vallväxter eller mellan- eller fånggrödor
  • odling av växter som producerar stora mängder skörderester (till exempel vitkål) i växtföljder med frilandsgrönsaker.

Exempel 1: klöver-timotejvall, 2. vårsäd, 3. Blandat växtbestånd med ärt-spannmål, 4. Vårsäd+bottengröda (timotej)

Baljväxtår: 1+0+1+0 = 2/4 = 50 %

Bördighetsgrödor: 1+0+0+1 =2/4 = 50 %

  • Växtföljden uppfyller minimikraven när det gäller såväl baljväxter som bördighetsgrödor.

Exempel 2a: 1. gröngödslingsväxtlighet (vickerdominerad), 2. vårsäd, 3. vårsäd, 4. rybs, 5. ärt-spannmål

Baljväxter: 1+0+0+0+1 = 2 /5 = 40 %

Bördighetsgrödor: 1+0+0+0+0 = 1/5 = 20 %

  • Växtföljden uppfyller minimikraven när det gäller baljväxter, men inte bördighetsgrödor. Växtföljden kan förbättras så att den uppfyller kraven, till exempel genom användning av bottengrödor i vårsäd.

Exempel 2b: 1. gröngödslingsväxtlighet (vickerdominerad), 2. vårsäd, 3. vårsäd+bottengröda (timotej), 4. rybs, 5. ärt-spannmål+bottengröda (klöver)

Baljväxter: 1+0+0+0+1 = 2/5 = 40 %

Bördighetsgrödor: 1+0+1+0+1 = 3/5 = 60 %

  • Växtföljden har ändrats genom komplettering med bottengrödor. Nu uppfyller växtföljden minimikraven i fråga om såväl baljväxter som bördighetsgrödor.

Exempel 3: 1. klöver-timotejvall, 2. klöver-timotejvall, 3. höstsäd, 4. vårsäd+bottengröda (timotej), 5. blandat växtbestånd med trindsäd-spannmål, 6. rybs, 7. vårsäd + klöver-timotej som bottengröda

Baljväxter: 1+1+0+0+1+0+1 = 4 /7 = 57 %

Bördighetsgrödor: 1+1+0+1+0+0+1 = 4/7 = 57 %

  • Växtföljden uppfyller minimikraven i fråga om såväl baljväxter som bördighetsgrödor.

2.2 Att upprätthålla och förbättra markens bördighet vid odling av vall

Inom ekoodlingen ska man också för vallarnas del använda sådana markbearbetnings- och odlingsmetoder som bevarar eller förbättrar markens innehåll av organiskt material, ökar markens stabilitet och biologiska mångfald samt förhindrar markpackning och erosion.

Minimikraven för växtföljd med åkergrödor gäller sådana områden där vallväxtlighet förnyas genom markbearbetning eller där man utöver vallväxter också odlar ett- eller tvååriga växtarter.

Kravet på växtföljd gäller inte sådana vallarealer som fortlöpande är täckta med vall i enlighet med ekoplanen (till exempel skyddszoner, permanenta betesvallar och andra långvariga vallar). Målen för vallarealernas produktion och skötselåtgärderna enligt dem, såsom mängden utsäde för kompletteringssådd, användningen av skörden, växtskyddsåtgärderna (till exempel vallputsning) och tidpunkterna för när åtgärderna vidtas ska beskrivas i ekoplanen.

2.3 Att upprätthålla och förbättra markens bördighet vid odling av fleråriga växter

Inom ekoodlingen ska man i fråga om andra fleråriga växter än vallar använda sådana markbearbetnings- och odlingsmetoder som bevarar eller förbättrar markens innehåll av organiskt material, ökar markens stabilitet och biologiska mångfald samt förhindrar markpackning och erosion.

Vid odling av fleråriga växter, till exempel fruktväxter med vedartad stam (äppel), bärväxter med örtstam (jordgubbe) eller grönsaksväxter med örtstam (rabarber) måste man bibehålla och öka jordens bördighet och biologiska aktivitet genom att odla gröngödslingsväxter, baljväxter och andra växter som bidrar till mångfalden till exempel gräs mellan raderna.

Skötselåtgärderna för fleråriga växtbestånd ska beskrivas i ekoplanen.

Ej tillåtet: Att fortlöpande hålla markytan bar, dvs. utan grästäcke, i en äppelodling.

Att bibehålla och öka markens bördighet vid växthusodling

Se separata anvisningar: Kapitel 8.

3 Gödsling

  • Gödslingen på en ekologisk gård baserar sig främst på växtföljd och användning av organiska gödselmedel och jordförbättringsmedel via markens ekosystem.
  • Kompletterande gödsling kan användas om en tillräckligt hög näringshalt inte kan uppnås med hjälp av växtföljd eller organiskt material från den egna eller från andra ekologiska enheter.
  • De tillåtna kompletteringsgödselmedlen förtecknas i bilaga 1 till denna anvisning.
  • Gödselns kvävemängd får inte överskrida 170 kg N/ha och år.

Näringsförsörjningen på en ekologisk gård utgörs i första hand av de näringsämnen som producerats på gården (växtföljd och tillförsel av organiskt material till jorden). Näringsämnena cirkulerar i första hand inom den ekologiska produktionen och den ekologiska produktionshelheten består av ekologisk växtproduktion och ekologisk animalieproduktion.

Villkoren för ekologisk produktion ställer inga krav på behandling av fast gödsel, flytgödsel och urin från ekologiska djur, men vid all lagring, behandling och kompostering samt användning av stallgödsel ska de andra bestämmelserna om behandling av gödsel tillämpas.

Nitratförordningen ska alltid följas inom ekologisk växtproduktion. Den aktuella förordningen kan läsas på webbadressen https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2014/20141250.

3.1 Kompletteringsgödsling

Kompletterande gödselmedel är gödsel- eller jordförbättringsmedel som inte härrör från en ekologisk produktionsenhet, som exempelvis gödsel från djur i konventionell produktion.

Användning av kompletteringsgödsel tillåts på följande villkor:

  • då en tillräcklig näringsmängd inte kan uppnås med hjälp av en flerårig växtföljd och organiska material från ekologiska produktionsenheter och
  • användningsbehovet och dess motivering har förts in i ekoplanen, om mängden lösligt kväve i kompletteringsgödslingen överstiger 30 kg/ha.
  • mängderna kompletteringsgödsel som använts har förts in i de skiftesvisa anteckningarna.

Det är helt förbjudet att använda mineralkvävegödsel.

Behovet att använda kompletterande gödselmedel kan påvisas till exempel genom balansberäkningar över gödslingsbehov eller näringsämnen. Användningen av spårämnen kan motiveras med till exempel en markkarteringsanalys eller med symptom på näringsämnesbrister som konstateras hos växtligheten. I de skiftesvisa anteckningarna antecknas vilka kompletterande gödselmedel som använts, använd mängd och datum samt motivering till varför de använts.

Kompletterande gödselmedel som är tillåtna inom ekoproduktion finns förtecknade i bilaga II till kommissionens genomförandeförordning 2021/1165 (Bilaga 1 i denna anvisning).

Det är förbjudet att använda avloppsslam från avloppsreningsverk och gödselfabrikat innehållande sådant slam.

Tolkning: Det är tillåtet att använda torrlatrinavfall eller slam från en fällningsbrunn från den egna ekogården som gödsel. Latrinavfallet eller fällningsslammet ska ändå hygieniseras på föreskrivet sätt exempelvis genom kompostering eller stabilisering med osläckt kalk.

Olika mikrobpreparat kan användas för att förbättra jordmånen och produkternas näringshalt. Växtbaserade preparat eller mikrobpreparat kan användas för att stimulera komposteringsprocessen. Produkterna får inte vara genetiskt modifierade.

Tolkning: Tekniska hjälpämnen som används vid behandling av flytgödsel. Exempel på tekniska hjälpämnen som, när de används i små mängder, inte gör flytgödseln olämplig för ekoproduktion: polymerer och biopolymerer som används för separering av stallgödsel, svavelsyra som används vid behandling av slam för att förhindra ammoniakemission, flytande lut som används för att höja rötslammets pH i syfte att döda salmonellabakterier.

Tolkning: Tekniska hjälpämnen som används i biogasprocesser och vid behandling av rötrester. Exempel på tekniska hjälpämnen som, när de används i små mängder, inte gör rötresten olämplig för ekoproduktion: ferrosulfat, glycerin och glycerol som används i biogasprocesser, organiska syror och mineralsyror som används för stripping.

3.2 Bearbetning och användning av stallgödsel

Konventionell urin eller flytgödsel ska luftas eller spädas ut. Som normal utspädning räcker det att leda skölj- och regnvattnet till slambehållaren.

Tolkning: Gödsel från pälsdjur ska komposteras. Även då det gäller fast gödsel från andra djur rekommenderas kompostering.

Användning av gödsel från djurproduktion av industriell karaktär är förbjuden. Industriell gödsel definieras som härrörande från konventionell produktion med en djurtäthet som överskrider 2,0 de/ha. Gödsel anses dock inte vara industriell om:

  • gödseln sprids på ett flertal gårdars åkrar så att den beräknade djurtätheten i genomsnitt för hela spridningsarealen är högst 2,0 de/ha, eller
  • gödseln levereras till en centraliserad gödselbearbetningsanläggning (till exempel en komposteringsanläggning för hönsgödsel).

Tolkning: Extensivitetsutredning om konventionell stallgödsel. Vid användning av konventionell stallgödsel ska den eller de gårdar som överlåter stallgödseln ge en utredning om gårdens beräknade antal djurenheter per hektar spridningsareal (de/ha). När det gäller ekogårdens konventionella animalieproduktion kan antalet djurenheter per hektar spridningsareal beskrivas i ekoplanen. En mall för utredningen finns att få på Livsmedelsverkets webbplats.

Obs! Om antalet djurenheter av djur som hör till ekokontrollen överstiger 2 de/ha, får gödseln från de ekodjur som överstiger 2 de/ha endast överlåtas till en annan ekologisk enhet. Det ska finnas ett skriftligt avtal om överlåtelsen. Till övriga delar kan gödsel också överlåtas till konventionella gårdar.

3.3 Förteckning över gödselfabrikat som är tillåtna inom ekoproduktion

Livsmedelsverket ger råd om hur olika gödselfabrikat lämpar sig för ekoproduktion. Aktörer inom gödselmedelssektorn som är verksamma på marknaden i Finland kan anhålla om att enskilda gödselfabrikat som lämpar sig för ekoproduktion upptas i den rådgivande förteckning över ekologiska gödselmedel (”ekogödselmedelslista”) som Livsmedelsverket upprätthåller.

Bedömningen av produkternas lämplighet och införandet i förteckningen är frivilligt och gratis för aktörerna. Användning av ett gödselfabrikat som lämpar sig för ekoproduktion förutsätter inte att gödselmedlet upptas i förteckningen, men publiceringen av uppgifter minskar effektivt förekomsten av olika tolkningar mellan de aktörer som behöver uppgifterna, det vill säga odlarna, rådgivarna, myndigheterna, gödseltillverkarna och säljarna.

Förteckningen över tillåtna gödselfabrikat inom ekoproduktion kan laddas ner från Livsmedelsverkets webbplats Gödsling inom ekologisk växtproduktion.

3.4 Märkning av gödselfabrikat som är tillåtna vid ekologisk produktion

Gödselfabrikat som det enligt bestämmelserna om ekologisk produktion är tillåtet att använda får märkas på motsvarande sätt. Märkningen kan till exempel vara ”tillåtet för användning i ekologisk produktion i enlighet med förordning (EU) 2018/848”. Uttrycket ”godkänt” får inte användas, eftersom en tillverkare av gödselmedel som är tillåtna inom ekoproduktion inte kan få ett certifikat i enlighet med EU:s ekoförordning eller använda EU-lövet på sina produkter.

4 Växtskydd

Förekomsten av ogräs, växtsjukdomar och skadedjur regleras inom ekologisk produktion med förebyggande åtgärder såsom bevarande av hela organismsamhällets balans på åkern och utnyttjande av växternas naturliga motståndskraft, odlingstekniska metoder och mekanisk bekämpning.

Viktiga metoder för att bemästra ogräs, växtsjukdomar och skadegörare är till exempel:

  • en fungerande växtföljd
  • förebyggande odlingsåtgärder såsom slåtter och markbearbetning vid rätta tidpunkter
  • gynnande av naturliga fiender
  • användning av motståndskraftiga sorter
  • biologiska bekämpningsåtgärder
  • mekaniska och termiska bekämpningsmetoder såsom ogräsharvning och bränning.

De förebyggande och intensifierade metoderna ska beskrivas i ekoplanen.

Gårdens förebyggande och regelbundna växtskyddsåtgärder som utförs årligen ska beskrivas i ekoplanen. Dessutom ska man beskriva de intensifierade åtgärder som vidtas om de årliga åtgärderna inte räcker till.

En intensifierad åtgärd kan till exempel vara en åtgärd som vidtas på gården om rotogräs får övertaget i ett växtbestånd, eller användning av växtskyddsmedel.

Om växterna inte kan skyddas mot skadegörare på vederbörligt sätt med användning av de ovan nämnda åtgärderna, eller om odlingarna bevisligen är i fara, får man använda endast sådana växtskyddsmedel som är tillåtna inom ekologisk produktion enligt bilaga I till kommissionens genomförandeförordning 2021/1165 (bilaga 2 till denna anvisning), och endast i den omfattning som behövs och att produkten som används är registrerad i Finland enligt kraven i lagen om växtskyddsmedel.

Användningen av växtskyddsmedel och motiveringarna för det ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna.

När det gäller produkter och ämnen som används i fällor och dispensrar, bortsett från feromondispensrar, ska fällorna och dispensrarna hindra att produkterna och ämnena sprids till miljön och att dessa produkter och ämnen och odlingsväxter kommer i kontakt med varandra. Alla fällor, också feromonfällorna, ska samlas in efter användningen och förstöras på ett säkert sätt.

En förteckning över växtskyddsmedel som lämpar sig för ekoproduktion finns att få på Livsmedelsverkets webbplats.

Det är tillåtet att använda konventionella råttgifter och rodenticider, men endast i fällor och på så vis att bekämpningsmedlet inte kommer åt att blandas med ekoprodukterna.

4.1 Allmänkemikalier som är tillåtna inom växtproduktion

Med allmänkemikalier avses verksamma ämnen som använts för bekämpning av växtsjukdomar eller växtskadegörare, som vanligen inte används för växtskyddsändamål men som ändå är nyttiga inom växtskyddet antingen som sådana eller i produkter som består av ämnet i fråga och ett enkelt lösningsmedel (vatten).

Det verksamma ämnet i en allmänkemikalie anses inte orsaka särskilda bekymmer, det stör inte hormonverksamheten och det är inte vare sig neurotoxiskt eller immunotoxiskt. När ett verksamt ämne har godkänts som allmänkemikalie får det användas i alla EU-medlemsstater utan separat godkännande.

Det är tillåtet att använda allmänkemikalier inom ekologisk produktion om de uppfyller definitionen av ett livsmedel och är av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. Allmänkemikalier som är tillåtna inom EU ingår i förteckningen över ämnen som är tillåtna inom ekologisk produktion (författningshänvisning nedan).

Livsmedel av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung som är godkända som allmänkemikalier får användas som växtskyddsmedel inom ekologisk odling för att bekämpa skadegörare och växtsjukdomar. Kemikalierna får inte användas för ogräsbekämpning.

En förteckning över allmänkemikalier som är tillåtna inom ekologisk växtproduktion finns i bilaga 2 till denna anvisning.

Närmare bruksanvisningar för var och en allmänkemikalie hittas på Säkerhets- och kemikalieverkets (TUKES) webbplats https://tukes.fi/sv/kemikalier/vaxtskyddsmedel/allmankemikalier.

4.2 Rengörings- och desinfektionsämnen som används inom växtproduktion

När man i byggnader, anordningar samt behandlings- och lagerlokaler för växtproduktion använder rengörings- och desinfektionsmedel som kan komma i kontakt med ekologiska produkter eller produkter i omläggningsskedet, måste ämnena och produkterna vara godkända för sitt ändamål inom ekologisk produktion. En förteckning över tillåtna ämnen och produkter är under beredning i EU-kommissionen och den avses träda i kraft 1.1.2024, vilket innebär att det tills vidare inte finns några begränsningar som utgår från ekoproduktionsbestämmelserna.

Tillämpas från och med 1.1.2024: Aktörerna ska från och med 1.1.2024 föra bok över användningen av produkterna, inklusive den eller de dagar då var och en produkt användes, produktens namn, verksamma substanser samt användningsplatsen.

5 Växtförökningsmaterial

I ekologisk produktion ska man redan från omläggningsskedets början använda i första hand ekologiskt producerat förökningsmaterial, dvs. frön, plantor och vegetativt förökningsmaterial såsom sticklingar. När det inte går att få tag i ekologiskt producerat förökningsmaterial som lämpar sig i kvalitativt och kvantitativt hänseende, får en ekoodlare använda förökningsmaterial som är producerat i omläggningsskedet.

Se närmare information om produktionskraven för förökningsmaterial som ekologisk produkt och som produkt under omläggning i avsnitten 5.5 och 6.2.

Uppgifter om sådant ekologiskt förökningsmaterial och förökningsmaterial under omläggning som finns att tillgå på marknaden förs in i registret över ekologiskt förökningsmaterial som förs av Livsmedelsverket.

I lagstiftningen har det slagits fast en bakre gräns för användningen av konventionellt förökningsmaterial inom ekologisk odling. Möjligheterna till undantag löper ut 31.12.2036.

Före det används ett flertal tillvägagångssätt vars syfte är att å ena sidan främja produktionen och marknadsföringen av ekologiskt förökningsmaterial eller förökningsmaterial under omläggning, men å andra sidan göra det möjligt att använda konventionellt producerat förökningsmaterial i situationer där det inte finns tillräckliga mängder ekologiskt förökningsmaterial eller förökningsmaterial under omläggning att tillgå.

Sådana tillvägagångssätt är en nationell förteckning, allmänna tillstånd till alla odlare och partispecifika tillstånd till enskilda odlare.

När det på den finländska marknaden finns ekologiskt förökningsmaterial eller förökningsmaterial under omläggning att tillgå i tillräckliga mängder och av lämpliga sorter, förs arten eller sorten in i den nationella förteckningen. När det gäller förökningsmaterial som förts in i förteckningen kan man bara i särskilda fall få tillstånd att använda konventionellt förökningsmaterial. Närmare information om den nationella förteckningen i avsnitt 5.2.

När det på den finländska marknaden inte alls finns ekologiskt förökningsmaterial eller förökningsmaterial under omläggning av en art eller sort att tillgå, kan Livsmedelsverket besluta om ett allmänt tillstånd för alla ekoodlare att använda konventionellt förökningsmaterial. Närmare information om allmänt tillstånd i avsnitt 5.3.1.

När det inte finns något lämpligt ekologiskt förökningsmaterial eller förökningsmaterial under omläggning att tillgå, kan NTM-centralen bevilja en enskild odlare ett partispecifikt tillstånd att använda konventionellt förökningsmaterial. Se närmare i avsnitt 5.3.2.

5.1 Register över växtförökningsmaterial

Livsmedelsverket för register över ekologiskt förökningsmaterial och förökningsmaterial under omläggning som finns att tillgå i Finland.

Registret bygger på anmälningar från företag som marknadsför växtförökningsmaterial när det gäller följande typer av förökningsmaterial:

  • frön och sättpotatis
  • vegetativa förökningsmaterial såsom sticklingar och svampmycel
  • moderplantor.

Också fröplantor är förökningsmaterial, men de hör inte till de typer av förökningsmaterial som ska förtecknas i registret. Med fröplanta avses en ung planta som drivits upp från frö och inte via delning.

Registret över förökningsmaterial finns på adressen: Ekologiskt producerat frön och plantor (förökningsmaterialregister).

5.2 Nationell förteckning

När det på den finländska marknaden finns ekologiskt förökningsmaterial eller förökningsmaterial under omläggning att tillgå i tillräckliga mängder och av lämpliga sorter, förs arten eller sorten in i den nationella förteckningen. För de arter, underarter eller sorter som är införda i den nationella förteckningen ges inte tillstånd att använda konventionellt förökningsmaterial. Den nationella förteckningen är ett nytt tillvägagångssätt och den baserar sig på EU:s ekoförordning.

Livsmedelsverket bedömer ett ekologiskt förökningsmaterial eller ett förökningsmaterial under omläggning som finns att få på den finländska marknaden. På basis av bedömningen beslutar Livsmedelsverket om vilka arter eller sorter som ska föras in i den nationella förteckningen som offentliggörs årligen före utgången av januari.

Livsmedelsverket kan till exempel på grund av exceptionella omständigheter stryka en art eller sort som redan är upptagen i förteckningen, om mängden eller kvaliteten på det förökningsmaterial som finns att tillgå visar sig vara otillräcklig eller olämplig.

Undantagsvis kan NTM-centralen bevilja tillstånd också för arter och sorter som är införda i den nationella förteckningen, när det är befogat med tanke på forskning, småskaliga fältförsök, skydd av sorter eller produktinnovationer.

5.3 Undantagsmöjligheter att använda konventionellt förökningsmaterial

5.3.1 Livsmedelsverkets allmänna tillstånd

Livsmedelsverket kan ge alla ekoodlare ett allmänt tillstånd att använda konventionellt producerat förökningsmaterial. Tillståndet kan gälla:

  • en art, om inte en enda sort av arten i fråga är införd i registret över förökningsmaterial eller
  • en sortgrupp, om inte en enda av de registrerade alternativa sorterna av samma art är lämplig (till exempel sorter av tidig potatis och vinterpotatis).
  • en bestämd sort, när förutsättningarna som beskrivs i avsnitt 5.3.2, underrubrik Olämplig sort, uppfylls.

Livsmedelsverket meddelar sitt beslut om ett allmänt tillstånd minst en gång om året. Beslutet är i kraft högst till dess att ett nytt beslut meddelas.

En förteckning över de växtarter, sorter och sortgrupper som beslutet gäller finns att få på Livsmedelsverkets webbplats: Allmänt tillstånd att använda konventionellt förökningsmaterial.

Registreringskrav och anmälningar om användning av allmänt tillstånd

En ekoodlare ska föra bok över det förökningsmaterial han eller hon använt med stöd av ett allmänt tillstånd.

En skriftlig anmälan om det konventionella förökningsmaterial (art, sort och använd mängd) som använts under kalenderåret ska ges in till NTM-centralen före årets slut. Odlarna informeras årligen om olika anmälningssätt (på papper och elektroniskt) och om de exakta uppgifter som ska lämnas.

Tolkningar av användningen av allmänt tillstånd:

Det allmänna tillståndet måste vara i kraft antingen vid anskaffningstidpunkten eller vid sådden. När du skaffar konventionellt förökningsmaterial som omfattas av Livsmedelsverkets allmänna tillstånd ska du verifiera anskaffningstidpunkten till exempel med beställningsbekräftelsen, forsedeln eller fakturan. Skiftesvisa anteckningar och lagerbokföring kan användas som verifikat när det gäller egenproducerat förökningsmaterial.

Konventionellt utsäde (egenodlat eller köpt) som fanns i ekoodlarens lager 1.10.2021 kan under växtperioden 2022 användas på basis av allmänt tillstånd när det gäller en art som minst en gång har omfattats av Livsmedelsverkets allmänna tillstånd under perioden 1.10.2021 - 31.3.2022.

En förteckning över de arter som omfattas av denna möjlighet finns att få på webbadressen Livsmedelsverket: Förökningsmaterialregister > Sammanfattning om giltighetsperioder av Livsmedelsverkets allmänna tillstånd.

5.3.2 Partispecifikt tillstånd att använda konventionellt förökningsmaterial

När ett förökningsmaterial inte har förts in i registret över ekologiskt förökningsmaterial som ekologiskt producerat eller som produkt under omläggning, kan ekoodlare ansöka hos NTM-centralen om ett partispecifikt tillstånd för ett parti konventionellt producerat förökningsmaterial. Tillståndet beviljas av NTM-centralen och gäller en växtperiod åt gången.

Om det parti som fått tillstånd blir överårigt (dvs. om hela partiet inte blir använt under tillståndets giltighetstid), måste ett nytt tillstånd skaffas för att använda partiet.

NTM-centralens möjlighet att bevilja partispecifika tillstånd inskränker sig till frö, sättpotatis, sättlök, annat vegetativt förökningsmaterial (till exempel revor och sticklingar) och produktion av nytt förökningsmaterial (t.ex. utsädesodling för odlarens eget bruk och moderplantor). Man kan inte få tillstånd för fröplantor av ettåriga växter.

NTM-centralen kan bevilja tillstånd att använda konventionellt förökningsmaterial endast i följande fall:

  1. Finns inte att få som ekologiskt producerat eller som produkt under omläggning: Registret upptar inga sorter av den växtart som odlaren avser att odla;
  2. Leveransproblem: Ingen säljare kan leverera förökningsmaterialet före sådd eller plantering trots att odlaren lämnat in sin beställning i god tid;
  3. Olämplig sort: Sorten som ekoodlaren önskar använda finns inte i registret och ekoodlarens motivering är att inget av de registrerade alternativen av samma sort är lämpligt att använda i produktionen på grund av odlings-, mark- och klimatförhållandena och nödvändiga teknologiska egenskaper och därför är tillståndet viktigt med tanke på ekoodlarens produktion;
  4. Forskningsändamål eller skyddsodling: Det är motiverat för ett av NTM-centralen godkänt forskningsändamål, småskaliga fältförsök eller skyddsodling av vissa sorter;
  5. Produktion av nytt förökningsmaterial för odlarens eget bruk.

Obs! Inledning av en omläggningsperiod är inte en i lagstiftningen angiven grund för beviljande av tillstånd. NTM-centralen kan bevilja tillstånd för odling av nytt förökningsmaterial för exempelvis ekoodlarens egen användning, vilket för sin del möjliggör anskaffning av nytt konventionellt utsäde eller utnyttjande av gammalt lager. Utnyttjande av ett gammalt lager kan vara möjligt också med stöd av Livsmedelsverkets allmänna tillstånd.

Tillståndsansökan

När det gäller vårsådda grödor ska tillstånd sökas hos NTM-centralen senast den 1 maj. NTM-centralen måste behandla en tillståndsansökan som inkommit även efter detta datum, om det är frågan om en helt ny odlare eller en exceptionell orsak. En sådan exceptionell orsak kan utgöras av exempelvis leveransproblem gällande ekoförökningsmaterialet, växthusproduktion, väderförhållanden eller höstsådda sorter. Om tillståndsansökan kommer in efter utsatt tid, ska ansökan innehålla en motivering till förseningen.

Tillståndet ska i samtliga fall sökas och beviljas före sådden. Tillstånd kan sökas med en pappersblankett eller i e-tjänsten TOUKO. Ett beslut om användning av konventionellt förökningsmaterial är avgiftsbelagt oberoende av om beslutet är nekande eller jakande. NTM-centralen strävar efter att fatta beslut på ansökan inom två veckor.

Tolkning: Om det anskaffade förökningsmaterialet har förts in i registret över ekologiskt förökningsmaterial efter det att jordbrukaren har köpt konventionellt förökningsmaterial, tillämpas samma praxis som vid allmänt tillstånd när NTM-centralen fattar beslut, dvs. situationen vid anskaffningstidpunkten beaktas vid fattandet av tillståndsbeslutet.

Registret upptar inget ekoförökningsmaterial av en växtart

NTM-centralen kan bevilja tillstånd när det i registret över ekologiskt förökningsmaterial inte finns en enda registrerad sort av det växtslag som ska odlas eller om växtslaget eller sortgruppen inte finns upptagna i Livsmedelsverkets allmänna tillstånd.

Exempel. Ekoutsäde finns inte att få i Finland: Av växtarter som odlas sällan i Finland, till exempel trädgårdsväxter, finns det ofta inte ekoutsäde att få i Finland. Du behöver ändå inte försöka skaffa ekoutsäde till exempel från utlandet, utan du kan få tillstånd av NTM-centralen att använda konventionellt utsäde.

Leveransproblem

Leveransproblem innebär en situation där en säljare som anmält partier till registret över ekologiskt förökningsmaterial inte kan leverera förökningsmaterialet före sådd eller plantering, trots att ekoodlaren har beställt förökningsmaterialet i god tid.

Tolkning: En skälig bakre gräns för anskaffning av utsäde för åkerväxter som sås på våren är den 15 april. Det betyder att det inte finns någon orsak att skjuta upp anhållan om tillstånd att använda konventionellt utsäde över den tidpunkten. Beviljande av NTM-centralens tillstånd förutsätter att odlaren i motiveringarna har klargjort tidpunkten för beställningen och vilka leverantörer som fått förfrågan om sorten i fråga.

Exempel. Leveransen av ett beställt fröparti uteblir eller försenas. Du har beställt ekologiskt utsäde, och har en orderbekräftelse som bevis. Om du inte får det ekologiska utsäde du beställt före 15.4, kan NTM-centralen ge dig tillstånd att använda konventionellt utsäde. Foga till ansökan en kopia av orderbekräftelsen för det ekoutsäde du inte fått.

Exempel. Du har fått fel fröparti. Du har beställt ekologiskt utsäde av en viss havresort, och har en orderbekräftelse som bevis. Utsädesaffären levererar konventionell havre till dig i slutet av mars. Du ansöker hos NTM-centralen om tillstånd att använda konventionellt utsäde. Tillstånd kan inte beviljas på basis av leveranssvårigheter, om det finns ekologisk utsädeshavre att få vid tidpunkten då tillståndet söks. Kontrollera alltid vid mottagningen att du fått vad du har beställt!

Tolkning: NTM-centralens tillstånd kan också motiveras med leveransproblem som anknyter till partistorlek när ett tillräckligt stort parti går inte att få från en enda leverantör. När grunden för undantagstillstånd är leveransproblem som anknyter till partistorlek kan NTM-centralen bevilja tillstånd redan före den 15 april.

Exempel. Leveransproblem som gäller partiets storlek. För den kommande vårens sådd behöver du sammanlagt 1000 kilo timotejfrö, men just nu finns det inget fröpackeri som kan leverera ett så stort parti. Situationen betraktas som leveransproblem på basis av vilket NTM-centralen kan bevilja dig tillstånd att använda konventionellt utsäde.

Tolkning: NTM-centralens tillstånd kan grunda sig på ett fröparti som är olämpligt på grund av förpackningsstorleken. När undantagstillstånd beviljas på basis av ett fröparti som är olämpligt på grund av förpackningsstorleken kan NTM-centralen bevilja tillstånd redan före den 15 april.

Exempel. Leveransproblem som gäller förpackningens storlek. Du ansöker om tillstånd att använda konventionellt morotsutsäde, eftersom ekofrön av sorten bara finns i 5 grams portionspåsar och du behöver 900 gram utsäde. Det skulle bli mycket dyrt att köpa portionspåsar. NTM-centralen kan bevilja tillstånd redan före den 15 april.

Tolkning: Leveransproblem kan även motiveras med onaturligt högt pris på grund av utbudsläget. En sådan situation kan uppstå på marknaden till exempel när det i registret över ekologiskt förökningsmaterial återstår bara en enda säljare som bjuder ut en viss sort. I sådana situationer kan Livsmedelsverket utfärda ett allmänt tillstånd till alla odlare, men också NTM-centralen har möjlighet att bevilja ett odlarspecifikt tillstånd att använda konventionellt utsäde. NTM-centralen måste från fall till fall bedöma vad som är ett onaturligt högt pris och en exceptionell utbudssituation.

Tolkning: Transport- och leveranskostnader kan avsevärt höja priset på ekoutsäde. Dessa betraktas ändå inte som leveransproblem, eftersom de inte är en sådan grund för tillstånd att använda konventionellt utsäde som EU:s ekolagstiftning känner till.

Olämplig sort

NTM-centralen kan bevilja tillstånd när sorten som odlaren önskar använda inte finns med i registret över ekoförökningsmaterial och ingen av sorterna i registret är lämplig att använda i produktionen.

Tolkning: Enbart ”odlingstekniska orsaker” eller ”kontraktsodling” räcker inte som motivering. Utredningen ska vara mera detaljerad och till exempel ange vilka odlingstekniska orsaker som åberopas eller hurudan kontraktsodling det gäller.

Odlingstekniska orsaker

Sorten lämpar sig inte för odling på gården, vare sig då det gäller växttid eller krav på växtplats.

Exempel. Den såmaskin du använder passar endast för sådd av pelleterade frön. NTM-centralen kan bevilja tillstånd att använda pelleterade konventionella morotsfrön, om det inte finns pelleterat ekologiskt frö att köpa.

Exempel. Hybridsort. NTM-centralen kan bevilja tillstånd på odlingstekniska grunder.

Odlingsproduktens användningsändamål

Sorterna som finns att tillgå kan vara olämpliga också på grund av det ändamål som odlingsväxtens skörd ska användas till. Skillnader i användningsändamålet är till exempel användning som foder, livsmedel och gröngödsling.

Exempel. Ren havre. Så kallad ren havre odlas, skördas, torkas och lagras åtskilt från annan spannmål för att säkerställa att råvaran är glutenfri. Det konventionellt odlade certifierade utsädespartiets större artrenhet eller mindre innehåll av växtsjukdomar kan betraktas som ett odlingstekniskt skäl, på basis av vilket NTM-centralen kan bevilja tillstånd.

Exempel. Spritmärgärt. Du odlar spritmärgärter, men det går inte att få tag på ekologiskt producerat utsäde. Även om åker- eller foderärt är av samma art som trädgårdsärter, såsom spritmärgärt, kan du få tillstånd av NTM-centralen att använda konventionellt utsäde på basis av spritmärgärtens sortegenskaper och användningsändamål.

Exempel. Ärtsort för odling till grönmassa. Du odlar ärter av en sort som producerar rikligt med grönmassa, men som inte mognar under de förhållanden som råder i Finland. Du kan få tillstånd av NTM-centralen att använda konventionellt utsäde på basis av användningsändamålet, om det inte finns ekologiskt producerat utsäde av sorten att tillgå.

Obs! Livsmedelsverket beaktar olika användningsändamål och odlingsformer också som grund för allmänt tillstånd. Till exempel vår- och höstvete, färsk- och vinterpotatis, malt- och foderkorn osv. Se närmare information också i punkt 5.3.1.

Risk för växtsjukdomar

Tillstånd kan beviljas om det ekologiska förökningsmaterial som finns att tillgå är förknippat med en grundat större risk för växtsjukdomar och skadedjur än motsvarande konventionella förökningsmaterial eller när ekoodlaren har växtskyddsmässiga skäl att skaffa sig utsäde som innehåller särskilt små mängder främmande arter eller ogräsfrön.

Undantag kan inte beviljas enbart på grund av att uppköparen av skörden äger/förmedlar en viss sort och för den skull förutsätter att just denna sort används, trots att registret innehåller sorter med motsvarande egenskaper.

Exempel. Ensamrätt till en sort är inte en grund för tillstånd. I registret över ekologiskt förökningsmaterial finns en ekologiskt producerad rybssort, men din kund ingår endast avtal om en rybssort som han själv representerar, och den sorten finns inte i registret över ekoförökningsmaterial. NTM-centralen kan inte bevilja tillstånd. En godtagbar orsak kunde vara till exempel att sorten har speciella egenskaper, eller att den är så ny på den finländska marknaden att representanten ännu inte har hunnit se till att det finns ekologiskt utsäde att få av sorten.

Forskningsändamål

NTM-centralen kan bevilja tillstånd när det är befogat att använda konventionellt förökningsmaterial för forskningsändamål, småskaliga fältförsök eller skyddsodling av vissa sorter som NTM-centralen har godkänt. En utredning över forskningen, en forskningsplan eller dylikt ska skickas med som bilaga till ansökan.

Exempel. Småskalig sortjämförelse. Du vet inte hur olika grönsakssorter lämpar sig för dina odlingar, så du måste provodla också sorter av vilka det inte finns ekologiskt frö att tillgå. Du kan få tillstånd av NTM-centralen att odla konventionella sorter i ett småskaligt fältförsök. Foga till din ansökan en plan över försökets mål och åtgärder, så att du samtidigt kan påvisa att produktionsmängderna är lämpliga för försöksverksamhet.

Produktion av nytt förökningsmaterial för eget bruk

NTM-centralen beviljar tillstånd att använda konventionellt förökningsmaterial när det gäller produktion av nytt förökningsmaterial för odlarens eget bruk. Det kan gälla till exempel:

  • anskaffning av konventionellt producerade moderplantor eller
  • odling av utsäde för gårdens egen produktion (t.ex. så kallat TOS-utsäde)
  • en oskyddad sort.

Närmare information om kraven för att producera ekologiskt förökningsmaterial eller förökningsmaterial under omläggning som är avsett för eget bruk ingår i avsnitten 5.5 och 6.2. I samma avsnitt berättas också kraven för produktion av ekologiskt förökningsmaterial och förökningsmaterial under omläggning när det gäller certifierat utsäde och annat kommersiellt förökningsmaterial.

5.4 Vissa krav och tolkningar som gäller användning av förökningsmaterial

Märkning och användning av utsädesblandningar som innehåller konventionella komponenter
Ekoförordningen gör det möjligt att märka certifierade utsädesblandningar som är avsedda för vall, foder och gröngödsling och som innehåller minst 70 procent ekologiskt utsäde eller utsäde under omläggning som komponenter. Uppgifter om den exakta andelen ekologiskt utsäde eller utsäde under omläggning på etiketten ska anges i viktprocent för varje art och, vid behov, för varje sort.

Märkningssättet innebär inte att blandningen automatiskt är tillåten i ekologisk odling. För att använda blandningen i Finland förutsätts att ekoodlaren har tillstånd att använda blandningen när det gäller alla konventionella komponenter som ingår i den. Tillstånd för en konventionell komponent kan vara Livsmedelsverkets allmänna tillstånd eller NTM-centralens partispecifika tillstånd.

Vidare, om blandningen innehåller konventionellt utsäde, ska garantibeviset innehålla följande text: Användningen av blandningen är tillåten endast inom ramen för godkännandet och inom territoriet i den medlemsstat där den behöriga myndighet som godkände användningen av denna blandning i överensstämmelse med punkt 1.8.5. i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter finns.

Tolkning: Användning av konventionellt utsädeslager på basis av ett allmänt tillstånd. Du hörde till ekokontrollen 1.10.2021. Den art av vilken du hade konventionellt utsäde i lager 1.10.2021 omfattades av Livsmedelsverkets allmänna tillstånd i några dagar före utgången av mars 2022. Du får använda det konventionella utsäde som du har i lager av den här arten under växtperioden 2022.

Obs! Du kan utnyttja ett allmänt tillstånd först när du har anslutit dig till ekokontrollen. Exempel: Du har anslutit dig till ekokontrollen 29.4.2022. Den art som du har konventionellt utsäde av i lager omfattas av Livsmedelsverkets allmänna tillstånd 29.4.2022. Du får använda det konventionella utsäde som du har i lager av den här arten under växtperioden 2022.

Tolkning: Överårig utsädesblandning. Inom ekoproduktionen måste man i första hand använda sådana blandningar vars samtliga komponenter är ekologiska eller producerade under omläggningsskedet. Om du vill använda blandningar som innehåller konventionellt producerade komponenter måste du ansöka om tillstånd hos NTM-centralen. Du behöver inget tillstånd av NTM-centralen om de konventionella komponenterna omfattas av Livsmedelsverkets allmänna tillstånd. När det gäller överåriga utsädesblandningar kan det av praktiska skäl vara särskilt svårt att uppfylla kravet på att tillståndsvillkoren måste uppfyllas i fråga om alla konventionellt producerade komponenter i blandningen.

Tolkning: Förlängt tillstånd att använda överårig utsädesblandning innehållande konventionella komponenter. Tillståndet att använda konventionellt utsäde gäller bara en växtperiod. Om det blir utsäde kvar som alltså blir överårigt kan det i synnerhet för utsädesblandningar vara särskilt svårt att uppfylla kravet på att tillståndsvillkoren måste uppfyllas för alla konventionellt producerade komponenter i blandningen. Om de konventionella komponenterna inte omfattas av allmänt tillstånd följande växtperiod, kan du ansöka hos NTM-centralen om partispecifikt förlängt tillstånd för dem. NTM-centralen kan bevilja tillståndet förutsatt att utsädesblandningspartiet ursprungligen har skaffats för en enda växtperiods behov.

5.5 Produktion av nytt förökningsmaterial som ekologisk produkt eller som produkt under omläggning

Produktionen av nytt ekologiskt förökningsmaterial eller förökningsmaterial under omläggning är förknippad med särskilda krav som gäller kraven på omläggningsperiod för de växtarter som produceras på odlingsskiftet och användning av konventionella modermaterial, till exempel stamutsäde eller moderplantor.

När det gäller kraven på omläggningsperiod tillämpas de allmänna kraven på omläggningsperiod för växtproduktion på produktionen av ekologiskt förökningsmaterial och förökningsmaterial under omläggning (närmare kapitel 6 Omläggningsskede).

Krav på konventionellt stamutsäde och modermaterial

För konventionellt stamutsäde som används vid produktion av certifierat förökningsmaterial behöver man växtperioden 2022 inte ansöka om undantag för någon som helst art, eftersom Livsmedelsverket har beviljat allmänt tillstånd för stamutsäde.

Efter skörden får det konventionella förökningsmaterialet inte behandlas med förbjudna ämnen.

Konventionellt stamutsäde får betas endast med betningsmedel och metoder som är tillåtna att använda inom ekoproduktion.

NTM-centralen kan bevilja tillstånd att som moderplanta använda en konventionell planta som har behandlats kemiskt som ett led i konventionell plantuppdrivning.

5.6 Plantor och produktion och användning av vegetativt förökningsmaterial

Undantagen för användning av konventionella plantor och vegetativt förökningsmaterial kan gälla:

  • konventionella sticklingar och annat vegetativt förökningsmaterial, men inte konventionella skördebärande plantor,
  • konventionella moderplantor, men inte konventionella skördebärande plantor.

Obs! Tillstånd kan inte beviljas för konventionellt producerade fröplantor av ettåriga växter (till exempel plantor av vitkål), men nog för användning av konventionellt utsäde (till exempel frön av vitkål). Se också punkt 5.7.1 Märkning av ekologiska plantor som drivits upp från konventionella frön.

Praxis med ”småplantor” slopas i och med att den nya EU-förordningen börjar tillämpas

I Finland har man inte tidigare tillämpat någon separat anvisning för produktion av plantor som produkt under omläggning. Däremot har Livsmedelsverket meddelat anvisningar om produktion av så kallade småplantor som alternativ till drivning av egentliga ekoplantor.

Den nya EU-lagstiftningen föreskriver om harmoniserade produktionsregler vid produktion av förökningsmaterial och de gäller också produktion av plantor som ekologiska produkter och produkter under omläggning. De nya produktionsreglerna ersätter också praxis med småplantor. Se närmare avsnitt 6.2 Omläggningsskedets längd.

På grundval av plantproducentens försäkran får småplantor användas under växtperioden 2022, men efter det krävs det att plantproducenten hör till ekokontrollen, dvs. har ett ekointyg eller avtal om underentreprenad.

5.6.1 Märkning av ekoplantor som drivits upp från konventionella frön

Allmänna eller partispecifika tillstånd enligt punkterna 5.3.1 och 5.3.2 kan gälla konventionellt utsäde som används för att producera fröplantor.

När man marknadsför ekoplantor som drivits upp från konventionellt utsäde måste förpackningarna och marknadsföringsmaterialet förses med tilläggsinformation eller märkningar som anger att fröplantan har producerats enligt del I punkt 1.8.6 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848. EU-lövet används inte.

Tilläggsinformationen hjälper kunderna att skilja fröplantor som har drivits upp från ekoutsäde från fröplantor som drivits upp från konventionellt utsäde.

5.6.2 Vegetativt förökningsmaterial

De allmänna eller partispecifika tillstånden enligt punkterna 5.3.1 och 5.3.2 gäller vegetativt förökningsmaterial (t.ex. jordgubbsrevor/revsticklingar, sticklingar av äppelträd, rotsticklingar av hallon och avläggare av vinbär).

Tillstånd kan inte beviljas för hela, konventionellt odlade skördebärande plantor (t.ex. rotade revplantor av jordgubbe, frigoplantor etc.).

5.6.3 Moderplantor

Ett partispecifikt tillstånd enligt punkt 5.3.2 kan gälla moderplantor. Till exempel för moderplantor av jordgubbe kan man få tillstånd av NTM-centralen att producera revor när förutsättningarna för tillståndet uppfylls.

5.6.4 Omstart av omläggningsskedet för anläggning av en flerårig odling

Tillgången på plantor av ekologiskt producerade fleråriga växter är tills vidare knapp på den finländska marknaden, och det går inte att bevilja tillstånd att använda konventionellt förökningsmaterial för odling av skördebärande plantor.

Tolkning: En ekoodlare kan starta om omläggningsskedet för ett skifte på frivillig väg, vilket gör det möjligt för honom eller henne att använda konventionella plantor av fleråriga, och i synnerhet vedartade växter. Omläggningsperioden är den normala för fleråriga växter, dvs. minst tre år före skörden av ekologiska produkter. Om metoden tillämpas kan det leda till en situation med parallellodling, för vilken behövs tillstånd av NTM-centralen. Se närmare avsnitt 7.3 Parallellodling av samma sorter eller sorter som är svåra att särskilja från varandra.

Exempel. Omstart av omläggningsskedet för anläggning av en flerårig odling. Eftersom det inte går att få tag på tillräckligt många ekoplantor av äpple, bedömer du att det är praktiskt att starta om omläggningsperioden för att kunna anlägga ett plantbestånd på ett nytt skifte. Du anmäler detta till NTM-centralen som en väsentlig förändring innan plantorna planteras. NTM-centralen ändrar skiftets omläggningsskede så att det blir periodens första år. Eftersom du har andra äppelodlingar också på andra skiften ansöker du samtidigt om tillstånd för parallellodling.

5.6.5 Kompletteringsplantor

Kompletterande plantering ska göras med ekologiska plantor eller plantor under omläggning, när det har uppstått luckor i ett bestånd av fleråriga växter till exempel på grund av utvintringsskador eller skadedjur.

Man kan bereda sig på ett eventuellt behov av kompletteringsplantor till exempel genom att odla plantor för omplanteringsändamål på ett separat jordbruksskifte.

6 Omläggningsskede

6.1 Övergång till ekologisk växtproduktion

Innan växtodlingsprodukter får användas eller marknadsföras som ekologiska eller som produkter under omläggning, måste man inom produktionen till exempel på ett åkerskifte följa kraven för ekologisk produktion under en bestämd tid. Den tiden kallas för omläggningsskede.

Omläggningsskedets längd beror på de växtarter som odlas och deras användningsändamål (livsmedel, foder eller förökningsmaterial).

På uppsamling av vilda växter tillämpas omläggningsperioderna för fleråriga växter, men närmare anvisningar om uppsamling av ekologiska naturprodukter ges i Livsmedelsverkets anvisning Samlingsproduktion.

Rastgårdar för djur är inte växtproduktion, men också för dem finns det särskilda krav vad gäller omläggningsskede. Se närmare information i Livsmedelsverkets anvisning Animalieproduktion (avsnitt 4.1).

Anmälan av en gård till ekokontrollen

En gård kan anmälas till ekokontrollen när som helst under året. Omläggningen av det första skiftet kan inte börja förrän gården har anmält sig till ekokontrollen. Faktorer som kan inverka på vilken anmälningstidpunkt som är lämplig, dvs. när gården bör anmäla sig till ekokontrollen är bland annat

  • när man har planerat att odlingsskiftenas omläggningsperioder ska börja,
  • längden på de planerade växtarternas omläggningsperioder på skiftet,
  • den planerade användningen av skördeprodukterna,
  • förbindelsevillkoren i samband med ekoersättningen.

När du anmäler dig till ekokontrollen uppges de skiftesvisa begynnelsetidpunkterna för omläggningsskedet på blankett 1a. På blanketten antecknar du basskiftessignumen och tidpunkten för omläggningen (kalenderår, månad eller datum). På blanketten antecknar du också uppgifter om skiften som hör till en eventuell konventionell enhet, dvs. de odlingsarealer som inte läggs om till ekoproduktion.

När du uppger det datum då ett skifte börjar läggas om till ekologisk produktion ska du beakta att skiftets omläggningsperiod ska ha pågått minst 24 månader före sådd när det gäller ettåriga växter såsom spannmål och minst 24 månader före skörd när det gäller fleråriga vallar, för att skörden ska vara ekologisk.

Obs! Om du också ansöker om ekoförbindelse måste de skiften som söks till förbindelsen och vars omläggningsskede börjar det första förbindelseåret odlas med ekologiska metoder från och med den 1 maj. På blankett 1a uppger du för dessa skiften den 1 maj eller tidigare som begynnelsedatum för omläggningsskedet.

Obs! En ny ekoodlare måste anmäla sig till ekokontrollsystemet före utgången av april, om han eller hon också ansöker om ekoförbindelse.

Anmälan av nya skiften till ekokontrollen

När du redan hör till ekokontrollen och börjar odla nya odlingsskiften, måste du till NTM-centralen anmäla samma uppgifter om dem som på blankett 1a.

Du kan börja omläggningen på skiftet genast när du har slutat använda sådana produktionsinsatser som är förbjudna inom ekoproduktion (betat utsäde, konstgödsel och växtskyddsmedel etc.) under växtperioden. Anmäl startdatumet för omläggningen av skiftet till NTM-centralen innan omläggningen påbörjas.

När du anmäler startdatumet för omläggningen av ett skifte ska du beakta att omläggningsskedet för skiftet ska ha pågått i minst 24 månader före sådd, när det gäller ettåriga växter såsom spannmål och minst 24 månader före skörd när det gäller fleråriga vallar, för att skörden ska vara ekologisk.

Om du vill att startdatumet för omläggning av ett skifte ska infalla tidigare än datumet då skiftet kom i din besittning, kan du ansöka om förkortning av omläggningsperioden för skiftet.

Anteckningar om omläggningsperioder

När det gäller skiften under omläggning ska ekoodlaren i samtliga fall ha fört in uppgifter om startdatum för omläggningen av vart och ett skifte och om det datum då omläggningsperioden för skiftet avslutades.

Tillämpning av ett förfarande med år noll

Med år noll avses ett tillvägagångssätt där skiftet odlas konventionellt under en del av året, men omläggningsskedet påbörjas redan under samma kalenderår efter det att man inte längre använder metoder som är förbjudna inom ekoproduktionen på skiftet.

För att tillämpa förfarandet med år noll ska du planera omläggningen noggrant och anmäla skiftet och den planerade starttidpunkten separat till NTM-centralen.

Exempel:

En gård har anslutit sig till ekokontrollen, men omläggningsskedet har inte påbörjats samtidigt på alla skiften. Gården har ansökt om ekoförbindelse till år 2022. Gården har två basskiften varav det ena (A) börjar läggas om till ekoproduktion 1.5.2022. Skifte B börjar omfattas av ekoersättningen år 2023.

Basskifte B odlas konventionellt fram till 15.5.2022. Efter det odlas skiftet ekologiskt, dvs. omläggningen börjar 16.5.2022. Skörden från skifte B är alltså konventionell år 2022 och ekoersättning kan inte betalas för skiftet för 2022. Skiftets omläggningsskede är dock OML1, och år 2023 är skedet OML2. I stödansökan antecknas skiftet tills vidare som konventionellt år 2022.

Under växtperioden 2023 är skifte B i skede OML2 och på skiftet kan odlas till exempel spannmål, TOS-utsäde eller foder som produkt under omläggning.

6.2 Förkortning eller förlängning av omläggningsskedet

Under vissa förutsättningar kan åkerskiftets tidigare användning anses inverka retroaktivt på omläggningsperioden.

Det är möjligt att omläggningsperioden förlängs exempelvis om växtskyddsmedel med lång verkan har använts på gården före övergången till ekologisk odling.

NTM-centralen fattar beslut om förlängning eller förkortning av omläggningsperioden med beaktande av skiftets tidigare användning.

Förkortning av omläggningsskedet för ”stödkontrollerad areal”

Åkerskiftets tidigare användning kan beaktas i sin helhet som förkortning av omläggningsskedet, om åtgärder (miljöersättningar och kompensationsersättningar) i samband med program enligt EU:s landsbygdsförordning (1305/2013) har tillämpats på skiftet och om produktionsinsatser som är förbjudna inom ekologisk produktion inte har använts på skiftet.

Som bevis på åkerns tidigare användning ska ekoodlaren till sin ansökan foga skifteskorten eller andra uppgifter som är ett villkor för stödet och som visar att ämnen som är förbjudna inom ekologisk odling inte har använts på skiftena.

Förkortning av omläggningsskedet kan sökas på samma villkor också för skiften som inte är ersättningsberättigande i fråga om miljöersättning eller kompensationsersättning, om de har ingått i stödansökan.

Förkortning av omläggningsskedet för ”annan ekologisk areal”

Med ”annan ekologisk areal” avses ett område i naturligt tillstånd (till exempel nyröjning eller skogsmark) eller jordbruksmark som inte omfattas av miljöersättning eller kompensationsersättning.

För att en fullständig förkortningstid ska kunna godkännas ska aktören till ansökan foga handlingar som visar att områdena inte har behandlats med ämnen som är förbjudna inom ekologisk odling under minst tre år.

Framläggandet av bevis är en process i flera steg och förutsätter alltid en kontroll på plats hos aktören innan förkortningen av omläggningsperioden godkänns:

  1. Aktörens ansökan, av vilken framgår geografiska uppgifter (skiftessignum, karta eller annan lokaliseringsuppgift och arealer) och produktionsuppgifter (beskaffenhet och mängd), skriftligt bevis för och/eller motiveringar till att kraven på ekologisk produktion uppfylls.
  2. NTM-centralens bedömning av provtagningsbehoven enligt skifte som bevis på hur kravet på tre års kemikaliefrihet har uppfyllts.
  3. Kontroll hos aktören som inbegriper eventuell provtagning och analys av proverna i ett ackrediterat laboratorium.
  4. NTM-centralens sammanfattande rapport om iakttagelserna vid kontrollen hos aktören, eventuella analysresultat och andra uppgifter som NTM-centralen anser behövliga samt ett utlåtande om förutsättningarna för godkännande skiftesvis.
  5. NTM-centralens beslut.

Ansökan om förkortning av omläggningsskedet

Ansökan om förkortning av omläggningsskedet kan göras på ekokontrollblankett 9d. Förkortning av omläggningsskedet kan sökas när som helst, men för att kontrollen hos aktören eventuellt ska kunna kopplas samman med den normala årskontrollen bör ansökningsprocessen inledas i god tid före växtperioden och bärgningen av skörden.

För handläggning av ansökan tas ut en avgift enligt Livsmedelsverkets prislista.

Förkortning av omläggningsperioden behöver inte sökas särskilt när ett befintligt basskifte på åkern utvidgas med högst 10 ar och arealändringen uppges i stödansökan eller med en separat anmälan till NTM-centralen.

Den tid som ansökan om förkortning gäller kan också vara kortare än skiftets fullständiga omläggningsperiod (dvs. normalt två år).

6.3 Omläggningsskedets längd

Omläggningsskedets längd för ekologiska produkter

Omläggningsperiodens minimilängd innan växtodlingsprodukter får användas eller marknadsföras som ekologiskt producerade:

  • För ett- eller tvååriga växter ska produktionsreglerna har tillämpats på odlingsskiftet i minst två år (24 månader) före sådd;
  • För fleråriga vall- och foderväxter ska produktionsreglerna ha tillämpats på odlingsskiftet i minst två år (24 månader) före den första skörden av ekologiska produkter;
  • För fleråriga växter, dvs. andra än fleråriga vall- och foderväxter, ska produktionsreglerna ha tillämpats på odlingsskiftet i minst tre år (36 månader) före den första skörden av ekologiska produkter.

Tabell 1 innehåller exempel på omläggningsperiodens längd vid odling av växter av olika typ.

Omläggningsskedets längd för produkter under omläggning

Växtprodukter under omläggning som odlas till livsmedel eller foder får märkas, användas och saluföras som produkter under omläggning när en omläggningsperiod på minst 12 månader har iakttagits vid produktionen på odlingsskiftet. Omläggningsperioden på 12 månader tillämpas på alla växtarter (ettåriga, tvååriga och fleråriga växter).

Växtförökningsmaterial får märkas, användas och saluföras som produkter under omläggning förutsatt att en omläggningsperiod på minst 12 månader har iakttagits på odlingsskiftet. När det gäller fleråriga växter måste växtligheten dessutom odlas på odlingsskiftet enligt reglerna för ekologisk produktion i minst 12 månader innan förökningsmaterialet skördas.

Tabell 1 innehåller exempel på omläggningsskedets längd för produkter under omläggning.

Tabell 1. Omläggningsperiodens längd vid produktion av ekologiska växtodlingsprodukter eller växtodlingsprodukter under omläggning

Växtgrupp Produkten är en produkt under omläggning när Produkten är en ekologisk produkt när
Ettåriga och tvååriga växter, inklusive höstformer av ettåriga växter (t.ex. havre, ärt, höstråg, kummin etc.) omläggningsskedet har pågått i minst 12 månader före bärgningen omläggningsskedet har pågått i minst 24 månader före sådden
Fleråriga vallväxter (t.ex. timotej, klöver, getruta) omläggningsskedet har pågått i minst 12 månader före bärgningen omläggningsskedet har pågått i minst 24 månader före bärgningen
Andra fleråriga växter (t.ex. jordgubbe, rabarber, äpple) omläggningsskedet har pågått i minst 12 månader före bärgningen omläggningsskedet har pågått i minst 36 månader före bärgningen

Exempel 1. Ettårig vårspannmål. Omläggningsskedet för skiftet började 1.5.2021. Skörden är en ekologisk produkt när produktionsreglerna har iakttagits på skiftet under ett minst två år långt omläggningsskede (24 mån.) före sådd, dvs. den första vårspannmålen som producerar ekologisk skörd kan sås tidigast 2.5.2023.

Exempel 2. Ettårig höstspannmål. Omläggningsskedet för skiftet började 1.5.2021. Den första höstspannmålen som ger ekologisk skörd kan sås tidigast 2.5.2023. Detta innebär att först höstspannmål som såtts till exempel 1.9.2023 producerar ekologisk skörd. Obs! Om höstspannmål sås under omläggningsskedets andra år (OML2), till exempel 1.9.2022, är skörden en produkt under omläggning, eftersom kravet på omläggningsperiod för skiftet för att skörden ska vara ekologisk är minst två år före sådd och detta krav uppfylls inte.

Exempel 3. Flerårig vall. Omläggningsskedet för skiftet började 1.5.2021. Omläggningsperioden för vallarealer är minst två år (24 mån.) innan skörden kan användas som ekologiskt foder, dvs. till exempel ekologiskt ensilage kan bärgas från skiftet från och med 2.5.2023.

Exempel 4. Flerårigt gammalt växtbestånd. Omläggningsskedet för skiftet började 1.5.2021. Omläggningsperioden för fleråriga växter, dvs. andra än fleråriga vall- och foderväxter, på ett odlingsskifte är minst tre år (36 mån.) innan den första skörden av ekologiska produkter. Till exempel kan man från och med 2.5.2024 skörda ekologiska äpplen från en äppelodling som lagts om till ekoproduktion.

Exempel 5. Flerårigt nytt växtbestånd. På ett skifte vars omläggningsperiod började 1.5.2021 planteras ekologiska jordgubbsplantor 2.6.2023. Den två år långa omläggningsperioden för skiftet har alltså avslutats 2.5.2023, vilket innebär att jordgubbsskörden från de planterade plantorna genast är ekologiska. Skördens skede följer alltså skiftets skede.

Obs! Anteckningar om skiftets omläggningsskede i växtföljdsplanen och uppfyllande av kravet på omläggningsperiod för en skördeprodukt. När det gäller växter för vilka man tillämpar en tvåårig omläggningsperiod, anges skiftets skeden i växtföljdplanerna vanligen med OML1-OML2-EKO. Märkningen OML1 i växtföljdsplanen betyder då det kalenderår under vilket skiftet börjar läggas om. Märkningen SV2 betyder det därpå följande kalenderåret och märkningen EKO kalenderåret efter det. När du använder dessa märkningar ska du alltid beakta när kraven på omläggningsperiod för skördeprodukter av respektive växtart uppfylls på ett skifte: trots märkningen OML2 är skördeprodukten en produkt under omläggning först när det innan skörd har gått minst 12 månader av skiftets omläggningsperiod. Trots skiftets EKO-märkning ska du före sådd av en ettårig växt, i synnerhet när det gäller höstsådda växtarter, försäkra dig om att det har gått minst 24 månader av skiftets omläggningsperiod. Om omläggningsperioden före sådd är kortare än så, är skörden en produkt under omläggning.

6.4 Att tillämpa kraven på omläggningsperiod på produktionen av förökningsmaterial

Produktionen av nytt ekologiskt förökningsmaterial eller förökningsmaterial under omläggning är förenad med särskilda krav som gäller kraven på omläggningsperiod för de växtarter som produceras på ett odlingsskifte och användningen av konventionellt modermaterial.

När det gäller kraven på omläggningsperiod tillämpas de allmänna kraven på omläggningsperiod inom växtproduktion på produktionen av ekologiskt förökningsmaterial och förökningsmaterial under omläggning (tabellerna 1, 2a och 2b).

Vid användning av konventionellt modermaterial, till exempel stamutsäde, för produktion av ekologiskt växtförökningsmaterial krävs det dessutom att stamutsädet har odlats enligt kraven för ekologisk odling i minst en generation eller, om det gäller fleråriga växter, i minst en generation under två växtperioder.

Krav som gäller omläggningsperioder för ett odlingsskifte och konventionellt modermaterial vid produktion av förökningsmaterial under omläggning och ekologiskt förökningsmaterial

Kraven på omläggningsperioder för ett odlingsskifte och på konventionellt modermaterial vid produktion av förökningsmaterial under omläggning och ekologiskt förökningsmaterial beskrivs med exempel i tabellerna 2a och 2b.

Tabell 2a. Produktion av förökningsmaterial från konventionellt modermaterial som produkt under omläggning

Växtgrupp Produkten är förökningsmaterial under omläggning när
Ettåriga och tvååriga växter, inklusive höstvarianter av ettåriga växter (exempelvis havre, råg, ärt, kummin) Det åkerskifte där växtligheten anläggs har varit under omläggning i minst 12 månader före skörd.
Fleråriga vall- och foderväxter (exempelvis timotej, klöver, getruta) På åkerskiftet har man iakttagit en minst 12 månader lång omläggningsperiod och växtbeståndet av den fleråriga grödan har odlats enligt ekokraven i minst 12 månader före skörd.
Fleråriga växter som förökas vegetativt (såsom jordgubbe, rabarber, äpple) På skiftet har man iakttagit en minst 12 månader lång omläggningsperiod och växtbeståndet av den fleråriga grödan har odlats enligt ekokraven i minst 12 månader innan förökningsmaterialet skördades.

Exempel

Konventionellt producerat havreutsäde sås 13.5.2022. Skiftets omläggningsskede påbörjades 1.5.2021. Fröskörd som produkt under omläggning kan bärgas på skiftet från och med 2.5.2022.

Konventionellt producerat utsäde av höstvete sås 1.9.2021. Skiftets omläggningsskede påbörjades 1.8.2021. Fröskörd som produkt under omläggning kan bärgas på skiftet från och med 2.8.2022.

Ett åkerskifte som anlagts med konventionellt timotejfrö 2021 läggs om till ekologisk odling från och med 1.5.2022. Fröskörd som produkt under omläggning kan bärgas på skiftet från och med 2.5.2023.

På ett skifte växer jordgubbar som anlagts som konventionell odling. Skiftet läggs om till ekologisk odling från och med 1.5.2022. Revsticklingar som produkt under omläggning kan tas från skiftet från och med 2.5.2023.

Skiftets omläggningsperiod började 1.5.2022. Konventionella moderplantor av jordgubbe planteras på skiftet 10.6.2022. Revsticklingar som produkt under omläggning kan tas från skiftet från och med 11.6.2023.

Tabell 2b. Produktion av ekologiskt förökningsmaterial från konventionellt modermaterial

Växtgrupp Produkten är ekologiskt förökningsmaterial när
Ettåriga och tvååriga växter, inklusive höstvarianter av ettåriga växter Modermaterialet har odlats ekologiskt i en generation, dvs. minst en hel produktionscykel från sådd till skörd.
Åkerskiftet där växligheten anläggs har varit under omläggning i minst 24 månader före sådd.
Fleråriga vall- och foderväxter (exempelvis timotej, klöver, getruta) Åkerskiftet har varit under omläggning i minst 24 månader före skörd. Modermaterialet har odlats enligt ekovillkoren i minst en generation under två växtperioder.
Fleråriga växter som förökas vegetativt (såsom jordgubbe, rabarber, äpple) Odlingsskiftet har varit under omläggning i minst 36 månader före skörd. Modermaterialet har odlats enligt ekovillkoren i minst en generation under två växtperioder.

Exempel

Konventionellt producerat havreutsäde sås 13.5.2022 på ett åkerskifte vars omläggningsskede började 1.5.2020. Fröskörden är ekologisk.

Konventionellt producerat utsäde av höstvete sås 1.9.2022 på ett åkerskifte vars omläggningsskede började 1.5.2020. Fröskörden är ekologisk.

Ett åkerskifte som anlagts med konventionellt timotejfrö 2021 läggs om till ekologisk odling från och med 1.5.2022. Ekologiskt producerad fröskörd kan bärgas på skiftet från och med 2.5.2024.

På ett skifte växer jordgubbar som anlagts som konventionell odling. Skiftet läggs om till ekologisk odling från och med 1.5.2022. Revsticklingar som ekologisk produkt kan tas från skiftet från och med 2.5.2025.

Konventionella moderplantor av jordgubbe planteras 12.6.2022 på ett skifte vars omläggningsskede är avslutat, dvs. skiftet är i ekologisk produktion. Revsticklingarna som kan tas växtperioden 2023 är ekologiska.

Tolkning. Bärskörd från moderplantor. En konventionell moderplanta av jordgubbe planteras på ett ekologiskt skifte. Om man förutom jordgubbsrevor också tar bärskörd från moderplantan, gäller det att för omläggningsperiodens del iaktta minst samma omläggningsperioder som i fråga om förökningsmaterial av fleråriga växter. Växtperioden efter planteringsåret får man ekologiska sticklingar och ekologiska bär av moderplantan.

7 Parallellodling

  • Vid parallellodling produceras samma växtslag i olika produktionsskeden (konventionell, omläggningsskede, ekologisk).
  • Partier som har producerats genom olika produktionssätt ska kunna särskiljas från varandra i alla skeden.
  • För permanent parallellodling på en del av gården krävs tillstånd av NTM-centralen.
  • Då hela gården övergår permanent till ekologisk odling behövs NTM-centralens tillstånd till parallellodling endast i undantagsfall.

Parallellodling innebär att samma växtart odlas på en ekogård i olika produktionsskeden samtidigt (konventionell, omläggningsskede eller ekologisk). Parallellodlingen på ekogården kan vara temporär eller permanent.

Med parallellodling inom en ekologisk enhet avses en temporär situation där hela gården eller ett nytt odlingsskifte är under omläggning till ekologisk odling i enlighet med ekoplanen, men under omläggningen produceras samma växtslag i olika produktionsskeden.

Med permanent parallellodling avses att gården är indelad i separata ekologiska och konventionella produktionsenheter. Parallellodlingen är alltså permanent.

Parallellodling orsakar risk för att produkter förväxlas. Växtföljdsplanen ska uppgöras extra omsorgsfullt för att undvika förväxling.

Vid lagring ska produkter i olika produktionsskeden kunna hållas åtskilt från varandra på ett säkert sätt. En beskrivning av åtgärder för att säkerställa detta ska ingå i ekoplanen.

Produkter som har producerats under olika produktionsskeden ska hållas åtskilt från varandra och hela tiden gå att identifiera och spåra. I bokföringen ska produktmängderna per produktionsskede ingå. På gårdar med ekologiska husdjur ska det vara möjligt att särskilja foder i olika produktionsskeden med hjälp av uppföljningen av foderförbrukningen.

7.1 Parallellodling inom en ekologisk enhet

Man behöver inte längre tillstånd av NTM-centralen för parallellodling under omläggningsskedet inom den ekologiska enheten. Inte heller sorterna måste vara lätta att skilja åt.

Ett undantag från denna anvisning utgör parallellodling under omläggningsskedet när det gäller sådana fleråriga växtarter som kräver minst tre års odling för att producera skörd. Sorterna av dessa växtslag kan vara samma eller svåra att särskilja, förutsatt att omläggningen sker inom ramen för omläggningsplanen och att den skiftesspecifika omläggningen till ekologisk produktion inleds så snart som möjligt och slutförs senast inom fem år. Tillstånd ska sökas hos NTM-centralen (se punkt 7.4).

Exempel. Stegvis omläggning av en äppelodling till ekologisk produktion. Äpple är en växtart som kräver minst tre års odling för att producera skörd. En äppelodling som läggs om till ekologisk produktion har tre separata skiften och samma sorter odlas på dem alla. För parallellodling av äpple i omläggningsskedet söks tillstånd hos NTM-centralen. Enligt planen börjar omläggningen till ekoproduktion ett skifte i sänder åren 2022 -2024, dvs. under tre års tid. På så sätt kan omläggningen slutföras också för det sista skiftets del inom fem år från det att omläggningen började, dvs. år 2027.

Lägg märke till att omstart av omläggningsskedet för ett odlingsskifte med en flerårig växt (till exempel äpple) på grund av att man använder konventionella plantor kan leda till en situation där det behövs ett tillstånd till parallellodling.

Exempel. Tillstånd till parallellodling på grund av omstart av omläggningsskedet för ett odlingsskifte. Om det saknas lämpliga ekologiskt producerade plantor av äppelträd planteras konventionella äppelträdsplantor på odlingsskiftet och det tre år långa omläggningsskedet startar om från början. Eftersom det också finns andra odlingsskiften med äppelträd på gården, uppstår en situation med parallellodling som kräver tillstånd av NTM-centralen.

7.2 Permanent parallellodling

Med permanent parallellodling avses en situation där gården är indelad i en ekologisk och en konventionell enhet, och parallellodlingen är av permanent karaktär. För permanent parallellodling behövs tillstånd av NTM-centralen (se avsnitt 7.4).

Tillståndet förutsätter att det odlas olika växtarter i den ekologiska och i den konventionella enheten (till exempel vete och råg).

Samma växtart får odlas endast om sorterna är lätta att särskilja från varandra. Sorterna ska vara lätta att identifiera utifrån själva skördeprodukten. Till exempel höst- och vårvete anses därmed inte vara lätta att särskilja. Sorter som är lätta att särskilja från varandra kan vara exempelvis skalfri havre och havre med skal, potatis med rött respektive gult skal eller gröna och röda vinbär.

7.3 Parallellodling av samma sorter eller sorter som är svåra att särskilja från varandra

Parallellodlingen kan endast i vissa undantagsfall gälla samma sorter eller sorter som är svåra att särskilja från varandra. För permanent parallellodling av samma sort eller sorter som är svåra att särskilja från varandra krävs tillstånd. NTM-centralen kan endast bevilja tillstånd då det gäller:

  1. ett landområde som är avsett för lantbruksforskning eller undervisning, eller
  2. produktion av frön och utsäde, vegetativt förökat material och plantor, eller
  3. växtförädlingsverksamhet.

7.4 Tillstånd till parallellodling

Tillstånd till parallellodling ska sökas skriftligen i god tid före skörd hos NTM-centralen på ekokontrollblankett 9a. Tillståndet måste vara beviljat före skörden. Tillstånd kan även beviljas för flera år.

Av ansökan ska framgå:

  • Växtarter och sorter av dessa som parallellodlas
  • Odlingsarealerna för växtarter i parallellodling
  • Basskiftenas nummer
  • Föreslagna åtgärder för särhållande av produkterna
  • Önskad giltighetstid för tillståndet.

En förutsättning för att tillstånd ska beviljas är att följande villkor uppfylls och efterlevs:

  • produkterna hålls permanent åtskilda med hjälp av åtgärder som beskrivs i ekoplanen, och genomförandet av planen bestyrks i samband med produktionskontrollerna,
  • NTM-centralen meddelas minst 48 timmar i förväg innan skörden inleds, och
  • aktören informerar omedelbart efter skörden NTM-centralen om de exakta mängderna av produkter som skördats på enheterna i fråga och de åtgärder som har vidtagits för att säkerställa särhållningen.

Godkännandet av parallellodlingen kan kräva ett avgiftsbelagt förnyat kontrollbesök.

8 Ekologisk växthusproduktion, svampproduktion och drivning av sallatscikoria

Detta kapitel kompletterar anvisningarna om ekologisk växtproduktion särskilt när det gäller växthusproduktion. Anvisningarna i detta kapitel tillämpas på:

  • växthus, som är ett fast, slutet utrymme med ståhöjd för odling av grödor, försett med ett vanligen genomskinligt yttre skal, som möjliggör kontrollerat utbyte av material och energi med omgivningen. Växthuset kan vara en odlingstunnel med öppna eller slutna gavlar och öppningsbara ventilationsluckor på sidorna.
  • slutna utrymmen för odling av växter, vars yttre skal inte är genomskinligt (till exempel för odling av svamp eller endiver).

Anvisningarna om ekologisk växthusproduktion tillämpas inte på produktion av grodda fröer, dvs. groddar, krasse (till exempel grönsakskrasse) och skott. Utmärkande för ekologisk produktion av grodda fröer är att de inte får gödslas via växtsubstratet och att det därför är tillåtet att odla bara på ett växtsubstrat som har till uppgift att hålla fröna fuktiga. Bestämmelser om produktion av grodda fröer finns i del I punkt 1.3 i bilaga II till EU-förordningen om ekologisk produktion 2018/848.

Denna anvisning tillämpas inte på växtarter som naturligt växer i vatten, till exempel källfräne (Nasturtium officinale).

8.1 Markrelaterad växtodling i växthus

I de allmänna principerna för ekologisk produktion ingår principen om markrelaterad växtodling där växterna huvudsakligen ges näring genom markekosystemet. Inom ekologisk växthusproduktion ska växterna odlas på och i levande jord i anslutning till den undre delen av jordmånen och berggrunden.

Jorden kan blandas eller gödslas med material och produkter som är tillåtna inom ekologisk produktion, till exempel kalk, gödselmedel och växtsubstratkomponenter som lämpar sig för ekologisk produktion. I levande jord ska växternas rötter kunna växa till det naturliga djupet för den berörda växtartens rotsystem.

Vid användning av utbytbara växtsubstrat, till exempel delvis avgränsade kärl, säckar eller pallar, måste man säkerställa att rötterna obehindrat kan växa ner till matjorden och den undre delen av jordmånen. Det är inte tillåtet att odla växter i behållare, påsar eller på växtsubstrat där rötterna inte är i kontakt med levande jord.

När växthus anläggs kan man byta ut den ursprungliga matjorden på jordgolvet och bygga upp jordgolvet utifrån ekologiskt godkända komponenter. Jorden kan förbättras årligen genom att man tillför gödsel, kalk eller ekologiskt godkända växtsubstratskomponenter.

Hydrokultur, dvs. en odlingsmetod där växter som inte växer naturligt i vatten odlas så att deras rötter endast växer i näringslösning eller i det inerta ämne till vilket näringslösningen tillsätts, är förbjuden. Det är dock tillåtet att använda flytande gödselmedel och näringsämnen som är tillåtna i ekologisk odling.

Tillvägagångssätt som undantagsvis är godkända på avgränsade bäddar

Obs! Tillvägagångssätten som beskrivs i det här avsnittet gäller som minimikrav inte de odlare och arealer för vilka man tillämpar det tidsbestämda undantaget om odling på avgränsade bäddar. Se närmare avsnittet Tidsbundet undantag för odling på avgränsade bäddar fram till 31.12.2031.

Följande tillvägagångssätt är tillåtna:

  • odling av växter som prydnadsväxter och örter i kruka för att säljas till den slutliga konsumenten
  • odling av fröplantor eller utplanteringsplantor i behållare för vidare omplantering.

”Ört” kan vara en kryddväxt- eller bladgrönsaksplanta som säljs inklusive odlingskrukan.

Som riktgivande förteckning kan man använda produktförteckningen i grupp 025000 (bladgrönsaker, örter och ätliga blommor) i bilaga I till rådets förordning 396/2005.

Den slutliga konsumenten definieras som den som slutligen konsumerar livsmedlet och inte använder livsmedlet som en del av verksamheten inom livsmedelssektorn. Det är inte tillåtet att sälja örter i kruka som ekologisk produkt till exempel till restauranger eller storkök.

  Grupp
Kodnummer Undergrupp
0250000 Bladgrönsaker, örter och ätliga blommor
0251000 a) Sallat och sallatväxter
0251010 Vårklynne/vintersallat/vårsallat/mâche(sallat)/fältsallat
0251020 Sallat
0251030 Escarole/escarolesallat
0251050 Vinterkrasse/vårgyllen
0251060 Rucola/rucolasallat/senapskål
0251070 Sareptasenap/salladssenap
0252000 b) Spenat och liknande blad
0252010 Spenat
0252020 Portlaker
0252030 Mangold/betblad
2056000 f) Örter och ätliga blommor

Tabell. Fragment ur produktförteckningen i grupp 025000 i bilaga I till rådets förordning 396/2005

Tidsbundet undantag för odling på avgränsade bäddar fram till 31.12.2031.

Undantaget gäller odlingsarealer på avgränsade bäddar på områden som omfattades av ekokontrollen före den 28 juni 2017.

Exempel på avgränsade bäddar är odling i säckar, odling i bäddar ovanpå betongunderlag, odling i kruka eller odling direkt på bord.

NTM-centralen fastställer att undantaget omfattar all den växthusareal inom kontrollsystemet för ekologisk produktion som aktören anmält till kontrollsystemet senast 27.6.2017 och som har införts i registret över ekologisk produktion för 2017. NTM-centralen kan på aktörens begäran minska arealen. Det är förbjudet att på något sätt utvidga de arealer som omfattas av undantaget. Eventuell förflyttning av arealen ska anmälas till NTM-centralen.

Ekologisk skörd från odlingsareal som omfattas av undantaget får säljas till en slutlig konsument eller andra såsom yrkesmässiga kök.

Detta innebär att om du odlar örter i kruka, kan du sälja örter både inklusive kruka och som skördade utan kruka.

Undantaget är i kraft fram till den 31 december 2031.

Byggande av växthusets jordgolv

Ett växthus med jordgolv kan byggas så att det under rotdjupet finns till exempel grus eller sand och dränering.

Jordgolvet får inte isoleras på ett sätt som hindrar rottillväxten.

De byggmetoder och tillvägagångssätt som använts måste ändå förhindra eller minimera skadliga verkningar för miljön.

8.2 Markvård och växtmångfald

Jordens bördighet och biologiska aktivitet i växthuset ska bibehållas och ökas genom odling av kortsiktiga gröngödselgrödor och baljväxter samt genom användning av växtmångfald.

För att jordens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas och ökas ska man utarbeta en skriftlig flerårig plan över den ekologiska växthusodlingen (mångfaldsplan) som ska hållas uppdaterad. I planen beaktas åtminstone växtföljd och växtmångfald.

I den kan till exempel följande odlingsmetoder tillämpas:

  • Gröngödselgrödor: Till skillnad från gröngödselgrödor som odlas hela året eller hela växtperioden kan kortsiktiga gröngödselgrödor bestå av till exempel botten- och fånggrödor, mellangrödor eller saneringsgrödor.
  • Växtföljd: Växtföljd är en metod där växterna på en viss odlingsareal varierar för varje produktionsperiod enligt den ordning och periodisering som planeras så att samma art inte utan avbrott odlas på samma växtplats.
  • Växtmångfald: Med växtmångfald strävar man efter att minska olägenheterna av ensidig odling. Till växtmångfalden hör både grödor som producerar skörd som ska säljas (huvudgrödor) och andra växter som ökar mångfalden i växthuset.

I övrigt tillämpas de allmänna kraven för ekologisk växtproduktion på gödslingen (avsnitt 3).

8.3 Växtskydd

I växthus är det tillåtet att ångbehandla matjorden till högst 10 cm djup.

Inom ramen för växtskyddsplanen får man delvis byta ut matjorden för att hantera ett ohållbart sjukdomstryck, om andra metoder för sjukdomskontroll visar sig vara misslyckade.

Till övriga delar tillämpas de allmänna kraven för ekologisk växtodling på växtskyddet (punkt 4).

8.4 Användning av artificiell belysning inom ekologisk växthusproduktion

EU-lagstiftningen om ekologisk produktion innehåller inga bestämmelser om detaljerade krav i fråga om minimimängden dagsljus eller begränsningar för användningen av artificiell belysning i växthus, till exempel vid plantproduktion. Att användningen av icke-förnybara naturresurser och utomstående produktionsinsatser begränsas så att den blir så liten som möjligt hör till de särskilda principerna för ekologisk jordbruksproduktion. Därför är kontinuerlig odling med enbart artificiell belysning inte tillåten.

8.5 Produktionsregler för svampproduktion

Vid odling av ekologiska svampar får man använda sig av avgränsade växtsubstrat som består av följande komponenter:

a. stallgödsel och djurexkrementer:

  1. antingen från ekologiska husdjursgårdar eller från husdjursgårdar under andra omläggningsåret, eller
  2. från konventionell husdjursproduktion, om ekologisk stallgödsel inte finns att tillgå och förutsatt att denna stallgödsel och dessa djurexkrementer inte utgör mer än 25 procent av den totala vikten av substratets samtliga komponenter, exklusive täckmaterial och eventuella tillsatser av vatten, före kompostering.

b. Andra produkter av jordbruksursprung än de som avses i led a från ekologiska produktionsenheter,

c. Torv som inte är behandlad med kemiska produkter,

d. Trä som inte är behandlat med kemiska produkter efter avverkning,

e. De mineralprodukter som är tillåtna inom ekologisk odling, vatten och jord.

8.6 Drivning av sallatscikoria

Det är tillåtet att driva huvuden av sallatscikoria, också genom nedsänkning i klart vatten, förutsatt att växternas förökningsmaterial är ekologiskt producerat.

Användning av växtsubstrat är tillåten endast om dess komponenter är ämnen och produkter som är tillåtna inom ekologisk produktion eller om substratet är gödslat med dessa ämnen och produkter.

9 Ordlista som rör kraven för ekologisk växtproduktion

modermaterial: det förökningsmaterial från vilket nytt förökningsmaterial produceras, till exempel ett stamutsäde vid produktion av certifierat utsäde eller en moderplanta som ger sticklingar

moderplanta: en identifierad planta från vilken växtförökningsmaterial tas för reproduktion av nya plantor, till exempel en moderplanta av jordgubbe som ger revsticklingar

växt: växtart som odlas eller växtlighet bestående av en eller flera växtarter

växtförökningsmaterial: växter och alla delar av växter i samtliga utvecklingsstadier, inklusive utsäde, som kan och är avsedda att producera hela växter

ekologisk produktionsenhet: en produktionsenhet som drivs i överensstämmelse med de krav som gäller för ekologisk produktion, förutom under en omläggningsperiod (2018/848 art 3.10)

småfröig baljväxtart: till exempel klöverarter och blålusern

rent växtbestånd: ett växtbestånd som har såtts med användning av endast en art eller växtarter i samma artgrupp

hydrokultur: en metod för odling av växter som inte naturligt växer i vatten, där växternas rötter står i en näringslösning eller i ett inert odlingsmedium (t.ex. stenull) till vilket en näringslösning tillsätts.

skördebärande planta: en planta av en flerårig växt, till exempel jordgubbe eller äpple, som används direkt för produktion av livsmedelsskörd och inte för produktion av nytt förökningsmaterial, dvs. som moderplanta.

fröplanta: en ung planta som härrör från frö och inte från delning

omläggningsskede: den tid under vilken omläggningen från konventionell produktion till ekologisk produktion sker. Under omläggningsskedet tillämpas ekoförordningens bestämmelser om ekologisk produktion. Under omläggningsskedet är det ännu inte möjligt att använda eller marknadsföra skörden som ekologiskt producerad. Har samma innebörd som definitionen omläggning (2018/848 art 3.6).

förkortning av omläggningsskedet: en tidigare period som anses ingå retroaktivt i omläggningsskedet (2018/848 art 10.3, 2020/464 art 1)

produkt under omläggning: en växtodlingsprodukt (livsmedel, foder eller förökningsmaterial) när en omläggningsperiod på minst 12 månader har iakttagits vid produktionen. Produkter under omläggning får märkas, användas och saluföras som produkter under omläggning. Förädlade livsmedels- och foderprodukter av vegetabiliskt ursprung kan också vara produkter under omläggning, förutsatt att produkten endast innehåller en ingrediens från jordbruksgrödor (2018/848 art 10)

produktionsenhet under omläggning: en produktionsenhet som drivs i överensstämmelse med kraven för ekologisk produktion under omläggningsperioden. Enheten får utgöras av odlingsskiften eller andra områden för vilka omläggningsperioden inleds vid olika tidpunkter. (2018/848 art 3.11)

generation: en grupp växter som utgör ett enda steg i en härstamningslinje

storfröig baljväxtart: till exempel ärt, bondböna, vicker och lupin

konventionell produktionsenhet (konventionell enhet): en produktionsenhet som inte drivs enligt kraven för ekologisk produktion. Har samma innebörd som definitionen ”icke-ekologisk produktionsenhet” i artikel 3.12 i ekoförordningen 2018/848

gård, jordbruksföretag: alla produktionsenheter som drivs inom ramen för en enda ledning i syfte att framställa levande eller obearbetade jordbruksprodukter, inklusive produkter från vattenbruk och biodling, i enlighet med artikel 2.1 a i ekoförordning 2018/848 (2018/848 art. 3.8)

TOS-utsäde: utsäde av skyddade sorter som odlaren producerar på sin egen gård. Rätten att producera TOS-utsäde gäller odling av sorter av följande växtslag med undantag för hybrider: havre, korn, råg, vete, rågvete, rybs, raps, oljelin, ärt, bondböna, potatis och bovete. Rätten är förenad med skyldighet att betala ersättning till sortens ägare enligt lagen om växtförädlarrätt (1279/2009).

produktionsenhet: ett jordbruksföretags områden och byggnader, till exempel primärproduktionslokaler, skiften, beten, utomhusrastgårdar, byggnader avsedda för djur eller delar av dessa byggnader, bikupor, lagerlokaler för grödor, växtprodukter och insatsmedel (2018/848 art 3.9)

Specialterminologi i anslutning till ekologisk växthusproduktion och avgränsade växtsubstrat:

Groddade frön: Omfattar följande klasser: groddar, krassar och skott.

Groddar: En produkt som framställs genom groning av frön och utveckling av dem i vatten eller annat medium och som skördas innan egentliga bladen utvecklats, samt som är avsedd att ätas i sin helhet, inklusive fröet.

Inert: Ett odlingsmedium eller dess beståndsdel som inte fungerar som näringskälla utan till exempel håller fröna fuktiga så att de gror.

Grönsakskrasse: Groddar som utvinns genom groning och utveckling av verkliga frön i jord eller genom hydrokultur (hydroponiskt odlingssubstrat) för att framställa gröna skott med mycket unga gröna blad och/eller hjärtblad. Krasse säljs som hela växter inklusive underlaget (odlingssubstratet) eller jorden.

Skott: Groddar som utvinns genom groning och utveckling av frön för att framställa gröna skott med mycket unga gröna blad och/eller hjärtblad. Skotten och bladen skördas i slutet av produktionsprocessen och slutprodukten innehåller inga fröskal eller rötter.

Växthus: Ett fast, slutet utrymme med ståhöjd för odling av grödor, försett med ett vanligen genomskinligt yttre skal, som möjliggör kontrollerat utbyte av material och energi med omgivningen och förhindrar utsläpp av växtskyddsmedel i miljön.

Växtsubstrat: Material som används som substrat för växande rötter och där växterna odlas. Gödselfabrikat som är tillåtna inom ekologisk odling får tillföras växtsubstratet. Växtsubstraten kan vara gödselfabrikat som framställts genom teknisk bearbetning och som är avsedda särskilt för odling av växter. Växtsubstratet för en planterad växt förmultnar och blir en del av matjorden.

Odling av växter på avgränsade bäddar: Odling till exempel i behållare, påsar eller bäddar där rötterna inte är i kontakt med levande jord. Odlingsplatsen kan vara ett beständigt slutet utrymme, till exempel ett växthus, eller ett utrymme utomhus.

Växtmångfald: Genom växtmångfald eftersträvas en minskning av nackdelarna med ensidig odling. Växterna odlas inte i första hand för att sälja skörden utan på grund av de så kallade ekosystemtjänsterna. Ekosystemtjänster kan produceras till exempel av kortsiktiga gröngödslingsgrödor. Korsblomstriga växter som odlas som saneringsgrödor utsöndrar glukosinolater som är föreningar som bidrar till bekämpningen av markburna växtsjukdomar och ogräs (biofumigering).

Jord: Löst jordskikt som täcker berggrunden eller urberget och som grovt kan indelas i matjord och alv.

Levande jord: Odlad matjord som är i kontakt med den undre delen av jordmånen och berggrunden. Odlad matjord innehåller stora mängder humus. Vid åkerodling når matjorden åtminstone ner till plöjningsdjupet dvs. bearbetningsskiktet. Växter med djupa rötter kan växa djupare ner än till bearbetningsskiktet. Under matjorden finns den undre delen av jordmånen. Alven ligger precis under den odlade jorden. Vid ekologisk växthusodling kan till exempel markbearbetnings-, jordförbättrings- och byggåtgärder riktas mot den undre delen av jordmånen.

Bild. Begrepp och uttryck som gäller jordmån i samband med ekologisk växthusproduktion.

BILAGA 1. Godkända gödselmedel, jordförbättringsmedel och näringsämnen

Gödselmedel, jordförbättringsmedel och näringsämnen som förtecknas i denna bilaga och som omfattar i synnerhet alla produktfunktionskategorier som anges i del I i bilaga I till förordning (EU) 2019/1009 får användas inom ekologisk produktion förutsatt att de är förenliga med:

  • relevant unionslagstiftning och nationell lagstiftning om gödselprodukter, särskilt förordning (EU) 2019/1009, och
  • unionslagstiftningen om animaliska biprodukter, särskilt förordning (EG) nr 1069/2009 och förordning (EU) nr 142/2011, särskilt bilagorna V och XI.

I enlighet med del I punkt 1.9.6 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 får preparat av mikroorganismer, såsom kväveympar, användas för att förbättra jordens allmänna tillstånd eller tillgången på näringsämnen i jorden eller grödan.

Gödselmedel, jordförbättringsmedel och näringsämnen får endast användas i enlighet med specifikationerna och begränsningarna för användning i respektive unionslagstiftning och nationell lagstiftning. Mer begränsande villkor för användning i ekologisk produktion anges i högra kolumnen i tabellen.

Namn

Produkter som är sammansatta av eller endast innehåller de material som anges i förteckningen nedan

Beskrivning, särskilda villkor och begränsningar

Stallgödsel

produkt som består av en blandning av djurexkrementer och vegetabiliska material (ströbädd och foderråvaror)

inte från industrijordbruk.

Torkad stallgödsel och dehydrerad fjäderfägödsel inte från industrijordbruk.
Komposterade djurexkrementer, inbegripet fjäderfägödsel och komposterad stallgödsel inte från industrijordbruk.
Flytande djurexkrementer

används efter kontrollerad jäsning och/eller lämplig utspädning

inte från industrijordbruk.

Komposterad eller fermenterad blandning av hushållsavfall

produkt från källsorterat hushållsavfall som komposterats eller genomgått anaerob fermentering för biogasproduktion

endast vegetabiliskt och animaliskt hushållsavfall

endast vid produktion i ett slutet, övervakat insamlingssystem som godtagits av medlemsstaten

högsta tillåtna koncentration i mg/kg i torrvikt; kadmium 0,7; koppar 70; nickel 25; bly 45; zink 200; kvicksilver 0,4; krom (totalt) 70; krom (VI): ej påvisbart

Torv får endast användas i samband med trädgårdsodling (grönsaks- blomster- och trädodling, plantskola)
Avfall från svampodling den ursprungliga sammansättningen av substratet ska vara begränsad till de produkter som anges i denna bilaga
Exkrementer från maskar (maskkompost) och substratblandning av exkrementer från insekter i tillämpliga fall enligt förordning (EG) nr 1069/2009
Guano  
Komposterad eller fermenterad blandning av vegetabiliskt material

produkt från blandning av vegetabiliskt material som komposterats eller genomgått anaerob fermentering för biogasproduktion

Rötrester från biogasanläggning som innehåller animaliska biprodukter som samrötats med material av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung som förtecknas i denna bilaga

animaliska biprodukter (inklusive biprodukter från vilda djur) i kategori 3 och mag- och tarminnehåll i kategori 2 (kategori 2 och 3 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009)

inte från industrijordbruk

processerna ska överensstämma med kommissionens förordning (EU) nr 142/2011

ska inte appliceras på ätliga delar av grödan

Tolkning: Innebär att en tre veckor lång karenstid ska tillämpas vid spridning av rötrester från biogasanläggning när rötresterna sprids före eller under växtperioden på växtlighet vars ovanjordiska skörd används som människoföda eller foder (t.ex. grönsaker, örter, bär, frukter, vall).

Produkter och biprodukter av animaliskt ursprung enligt följande:

Blodmjöl

Hovmjöl

Hornmjöl

Benmjöl eller benmjöl där gelatinet tagits bort

Fiskmjöl

Köttmjöl

Fjäder-, hår- och hudmjöl (”chiquette”)

Ull

Päls (1)

Hår

Mejeriprodukter

Hydrolyserade proteiner (2)

(1) Högsta tillåtna halt krom (VI) i mg/kg torrsubstans: ej påvisbart

(2) Ska inte appliceras på ätliga delar av grödan.

Tolkning: Innebär att en tre veckor lång karenstid ska tillämpas vid spridning av gödselprodukter innehållande hydrolyserade proteiner, när rötresterna sprids före eller under växtperioden på växtlighet vars ovanjordiska skörd används som människoföda eller foder (t.ex. grönsaker, örter, bär, frukter, vall).

Produkter och biprodukter av vegetabiliskt ursprung till gödsling t.ex. mjöl av oljekakor, kakaoskal, maltgroddar
Hydrolyserade proteiner av vegetabiliskt ursprung  
Alger och därav beredda produkter

när dessa har erhållits direkt genom

i) fysiska processer, däribland torkning, infrysning och malning

ii) extraktion med vatten eller sur och/eller alkalisk lösning

iii) jäsning, endast ekologiska eller skördade på ett hållbart sätt i enlighet med del III punkt 2.4 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848.

Sågspån eller träflis trä som inte är kemiskt behandlat efter avverkning
Komposterad bark trä som inte är kemiskt behandlat efter avverkning
Träaska från trä som inte är kemiskt behandlat efter avverkning
Mjukt malet råfosfat

produkt erhållen genom malning av mjuka råfosfater samt innehållande trikalciumfosfat och kalciumkarbonat som huvudbeståndsdelar.

minsta halt av näringsämnen (viktprocent): 25 % P2O5 fosfor uttryckt som P2O5 löslig i mineralsyror varav minst 55 % av angiven halt P2O5 är löslig i 2 %-ig myrsyra

partikelstorlek:

  • minst 90 % (mätt i vikt) passerar genom en sikt med en maskstorlek av 0,063 mm.
  • minst 99 % (mätt i vikt) passerar genom en sikt med en maskstorlek av 0,125 mm.

Fr.o.m. den 16 juli 2022 gäller de relevanta gränsvärden för förorenande ämnen som fastställs i förordning (EU) 2019/1009

Aluminiumkalciumfosfat

produkt erhållen i amorf form genom värmebehandling och malning samt innehållande aluminium och kalciumfosfat som huvudbeståndsdelar.

Minsta halt av näringsämnen (viktprocent):

30 % P2O5 fosfor uttryckt som P2O5 löslig i mineralsyror varav minst 75 % av angiven halt P2O5 är löslig i alkaliskt ammoniumcitrat (Joulie)

partikelstorlek:

  • minst 90 % (mätt i vikt) passerar genom en sikt med en maskstorlek av 0,160 mm.
  • minst 98 % (mätt i vikt) passerar genom en sikt med en maskstorlek av 0,630 mm.
Fr.o.m. den 16 juli 2022 gäller de relevanta gränsvärden för förorenande ämnen som fastställs i förordning (EU) 2019/1009 får endast användas på basisk jord (pH > 7,5).

Basisk slagg (Thomasfosfat eller Thomasslagg)

Obs! Till exempel stålslagg eller masugnsslagg är inte basisk slagg.

produkt erhållen vid järnframställning genom behandling av en fosforhaltig smälta samt innehållande kalciumfosfatsilikat som huvudbeståndsdel.

minsta halt av näringsämnen (viktprocent):

12 % P2O5 fosfor uttryckt som fosforpentoxid löslig i mineralsyror, varav minst 75 % av uppgiven halt av fosforpentoxid är löslig i 2 %-ig citronsyra eller 10 % P2O5 fosfor uttryckt som fosforpentoxid löslig i 2 %-ig citronsyra

partikelstorlek:

  • minst 75 % passerar genom en sikt med en maskstorlek av 0,160 mm.
  • minst 96 % passerar genom en sikt med en maskstorlek av 0,630 mm.
Fr.o.m. den 16 juli 2022 gäller de relevanta gränsvärden för förorenande ämnen som fastställs i förordning (EU) 2019/1009.
Kaliumråsalt

produkt erhållen från kaliumråsalter.

minsta halt av näringsämnen (viktprocent):

9 % K2O

kalium uttryckt som vattenlöslig K2O

2 % MgO

magnesium i form av vattenlösliga salter uttryckta som magnesiumoxid

Fr.o.m. den 16 juli 2022 gäller de relevanta gränsvärden för förorenande ämnen som fastställs i förordning (EU) 2019/1009.

Kaliumsulfat, eventuellt innehållande magnesiumsalt (EG-typbeteckning ”kaliumsulfat innehållande magnesiumsalt”) produkt erhållen från kaliumråsalt genom fysikalisk extraktion, eventuellt även innehållande magnesiumsalt.
Vinass och vinassextrakt undantaget vinass från ammoniumproduktion
Kalciumkarbonat, t.ex.: kalk, märgel, mald kalksten, kalkhaltiga havsalger (maerl), fosfathaltig krita

endast naturligt förekommande

Tolkningar: Kalkningsmedel som är olämpliga för ekoproduktion är enligt EG:s typbeteckningar bränd kalk och släckt kalk samt följande produkter som upptas i den nationella förteckningen över gödselfabrikat: mesakalk, fällningsrest från PCC-kalk, filterstoft från kalkugn, släckningsrest av kalk och anrikningsrest av kalk.

Avfall från blötdjur endast från ekologiskt vattenbruk eller hållbart fiske, i enlighet med artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Äggskal

inte från industrijordbruk.

Kalcium- och magnesiumkarbonat

endast naturligt förekommande.

t.ex. dolomitkalk, mald magnesiumhaltig kalksten.

Magnesiumsulfat (kieserit)

endast naturligt förekommande

Kalciumkloridlösning endast för behandling av blad på äppelträd för att förhindra kalciumbrist
Kalciumsulfat (gips) naturligt förekommande produkt, innehållande kalciumsulfat i olika hydratiseringsgrader:

25 % CaO

35 % SO3

kalcium och svavel uttryckt som totalt CaO+SO3

malningsgrad:

  • minst 80 % passerar genom en sikt med en maskstorlek av 2 mm.
  • minst 99 % passerar genom en sikt med en maskstorlek av 10 mm.
Fr.o.m. den 16 juli 2022 gäller de relevanta gränsvärden för förorenande ämnen som fastställs i förordning (EU) 2019/1009.
Industrikalk från produktion av socker (sockerbrukskalk) biprodukt från produktion av socker från sockerbetor och sockerrör.
Industrikalk från produktion av vakuumsalt biprodukt från produktion av vakuumsalt från saltfyndigheter i berg.
Elementärt svavel fr.o.m. den 16 juli 2022 gäller de relevanta gränsvärden för förorenande ämnen som fastställs i förordning (EU) 2019/1009.
Oorganiskt mikronäringsgödselmedel (bor, kobolt, koppar, järn, mangan, molybden eller zink) fr.o.m. den 16 juli 2022 gäller de relevanta gränsvärden för förorenande ämnen som fastställs i förordning (EU) 2019/1009.
Natriumklorid

 

Stenmjöl, leror och lermineraler

Tolkning: t.ex lättklinker, permikulit eller vermikulit

Leonardit (obehandlat organiskt sediment rikt på humussyror)

endast om det erhålls som biprodukt vid gruvdrift.

Humus- och fulvosyror endast om de erhålls genom oorganiska salter eller lösningar utom ammoniumsalter, eller erhålls genom rening av dricksvatten.
Xylit endast om den erhålls som biprodukt vid gruvdrift (t.ex. biprodukt av brunkolsbrytning).
Kitin (polysackarid som erhålls från kräftdjursskal) erhållet från ekologiskt vattenbruk eller hållbart fiske, i enlighet med artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Organiskt rikt sediment från sötvatten som bildats under syrefria betingelser

(t.ex. sapropel)

endast organiska sediment som är utvunna som biprodukter från verksamhet i sötvatten eller utvunna från tidigare sötvattensområden.

i tillämpliga fall bör utvinning ske på ett sätt som orsakar minsta möjliga påverkan på vattenmiljön.

endast sediment från källor som är fria från föroreningar av bekämpningsmedel, långlivade organiska föroreningar och bensinliknande ämnen.

Fr.o.m. den 16 juli 2022 gäller de relevanta gränsvärden för förorenande ämnen som fastställs i förordning (EU) 2019/1009.

Biokol – pyrolysprodukt som framställs av en mängd olika organiska material med vegetabiliskt ursprung och som används som jordförbättringsmedel

endast från vegetabiliska material, om det efter skörd endast behandlats med produkter i bilaga I.

Fr.o.m. den 16 juli 2022 gäller de relevanta gränsvärden för förorenande ämnen som fastställs i förordning (EU) 2019/1009.

BILAGA 2. Verksamma ämnen som ingår i växtskyddsmedel som är godkända för användning i ekologisk produktion

De verksamma ämnen som förtecknas i denna bilaga får ingå i växtskyddsmedel som används i ekologisk produktion enligt denna bilaga, förutsatt att dessa växtskyddsmedel är godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009.

Dessa växtskyddsmedel ska användas i enlighet med de villkor som anges i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 och i enlighet med de villkor som anges i de godkännanden som beviljats av de medlemsstater där de används. Mer begränsande villkor för användning i ekologisk produktion anges i sista kolumnen i varje tabell.

1. Allmänkemikalier

Allmänkemikalier som är av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung och baserade på livsmedel får användas för bekämpning av skadegörare och växtsjukdomar i ekologisk produktion. Sådana allmänkemikalier är markerade med en asterisk (*) i tabellen nedan.

Andra allmänkemikalier som inte är av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung och inte är baserade på livsmedel får endast användas för växtskydd i ekologisk produktion om de förtecknas i tabellen nedan.

Närmare information om bruksanvisningar och krav på användningen för var och en allmänkemikalie finns på säkerhets- och kemikalieverkets (TUKES) webbplats https://tukes.fi/sv/kemikalier/vaxtskyddsmedel/allmankemikalier.

Namn Särskilda villkor och begränsningar
Åkerfräken*  
Kitosanhydroklorid* Erhållet från Aspergillus eller ekologiskt vattenbruk eller hållbart fiske, enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013
Socker (sackaros)*  
Kalciumhydroxid  
Ättika*  
Lecitiner*  
Salix spp. Cortex*  
Fruktos*  
Natriumvätekarbonat  
Vassle*  
Diammoniumfosfat* Endast i fällor
Solrosolja*  
Extrakt av nässla*  
Väteperoxid  
Natriumklorid  
Öl*  
Senapsfröpulver*  
Lökolja*  
L-cystein (E 920)  
Komjölk*  
Lökextrakt*  
Andra allmänkemikalier som är av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung och är baserade på livsmedel*  

2. Verksamma ämnen med låg risk

Verksamma ämnen med låg risk, utom mikroorganismer, som förtecknas i del D i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 får användas för växtskydd i ekologisk produktion om de förtecknas i tabellen nedan eller någon annanstans i denna bilaga. Sådana verksamma ämnen med låg risk ska användas i enlighet med de användningsområden, villkor och begränsningar som föreskrivs i förordning (EG) nr 1107/2009 och med beaktande av eventuella ytterligare begränsningar i den sista kolumnen i tabellen nedan.

Namn Särskilda villkor och begränsningar
COS-OGA  
Cerevisan och andra produkter baserade på cellfragment från mikroorganismer Inte från genetiskt modifierade organismer.
Järnfosfat (järn(III)ortofosfat)  
Laminarin Kelp ska erhållas från ekologiskt vattenbruk eller skördas på ett hållbart sätt i enlighet med del III punkt 2.4 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848.

3. Mikroorganismer

Mikroorganismer, inbegripet virus, är biologiska bekämpningsmedel som betraktas som verksamma ämnen enligt förordning (EG) nr 1107/2009.

Alla mikroorganismer som förtecknas i delarna A, B och D i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 får användas i ekologisk produktion, förutsatt att de inte härrör från genetiskt modifierade organismer och endast används i enlighet med de användningsområden, villkor och begränsningar som anges i de relevanta granskningsrapporterna: https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/active-substances/?event=search.as.

4. Verksamma ämnen som inte ingår i någon av ovanstående kategorier

De verksamma ämnen som är godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och förtecknas i tabellen nedan får endast användas som växtskyddsmedel i ekologisk produktion om de används i enlighet med de användningsområden, villkor och begränsningar som föreskrivs i förordning (EG) nr 1107/2009 och med beaktande av eventuella ytterligare begränsningar i den högra kolumnen i tabellen nedan.

Namn Särskilda villkor och begränsningar
Spinosad  
Koldioxid  
Etylen endast på bananer och potatis; får dock också användas på citrusfrukter som del av en strategi för att förebygga skador från fruktflugeangrepp.
Fettsyror alla användningsområden godkända, utom herbicider.
Vitlöksextrakt (Allium sativum)  
Hydrolyserade proteiner utom gelatin  
Kaliumvätekarbonat  
Repellenter (doftämnen) av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung/fårtalg  
Feromoner och andra semiokemikalier endast i fällor och dispensrar

Aluminiumsilikat (kaolin)

 

Kiselgur (diatoméjord)

 

Kvartssand

 

Azadiraktin (margosaextrakt)

utvunnet ur nimfrön (Azadirachta indica).

Citronellaolja

alla användningsområden godkända, utom herbicider.

Nejlikolja

alla användningsområden godkända, utom herbicider.

Raps- och rybsfröolja

alla användningsområden godkända, utom herbicider.

Grönmyntaolja

alla användningsområden godkända, utom herbicider.

Apelsinolja

alla användningsområden godkända, utom herbicider.

Teträolja

alla användningsområden godkända, utom herbicider.

Pyretriner utvunna ur växter

 

Svavel

 

Paraffinoljor

 
Svavelkalk (kalciumpolysulfid)  

Maltodextrin

 

Eugenol

 

Geraniol

 

Tymol

 

Kopparhydroxid

Kopparoxiklorid

Kopparoxid

Bordeauxvätska

Trebasiskt kopparsulfat

i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 får endast användning som uppgår till totalt högst 28 kg koppar per hektar under en period på sju år godkännas.

Deltametrin

endast i fällor med särskilda lockämnen mot Bactrocera oleae och Ceratitis capitata.

Lambda-cyhalotrin

endast i fällor med särskilda lockämnen mot Bactrocera oleae och Ceratitis capitata.