Förekomsten i livsmedel
Bly är en giftig tungmetall som av naturen förekommer i miljön. Bly hamnar i miljön också som en följd av människans verksamhet till exempel i smältverk, inom batteriindustrin, vid hantering av avfall och på skjutbanor. Som en följd av människans verksamhet begränsas mängden bly som frigörs i miljön i miljölagstiftningen. Tidigare användes allmänt blyhaltig bensin. I Finland upphörde användningen av bly i bensinen på 1990-talet, vilket också lett till att blyhalterna i livsmedlen betydligt minskat.
Växterna kan kontamineras med bly då bly sugs upp i dem ur marken under växttiden och särskilt via nedfall av blyhaltigt damm i luften. Gamla målarfärger och tryckfärger och fogar i gamla vattenledningar kan innehålla bly. Vilt som fällts med blykulor innehåller bly i och kring skottsåret.
Från livsmedelskontaktmaterial kan också migrera bly till livsmedlen. Särskilt från gamla kärl i keramik, i vilka blyglasyrer använts, kan bly migrera också i stora mängder till livsmedlen. I kristallglas som införts från utlandet kan blyhalterna också vara höga. Bly förekommer också som förorening i tennkärl, i apparatur för tillverkning av livsmedel och i tryckfärgerna på livsmedelskontaktmaterial.
Skadliga inverkningar på hälsan
Exponering för stora blyhalter har en negativ inverkan på centrala nervsystemet och orsakar bland annat beteendestörningar och sänkt intelligenskvot. Bly har också påvisats skada njurarna och hjärt- och cirkulationsorganen. Blyet anhopas i benstommen, men i viss mån också i levern och njurarna.
Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA har fastställt det toxikologiska referensvärdet (BMDL01, Benchmark dose) för bly till 0,5 µg per kilo kroppsvikt och dygn. BMDL01-värdet har fastställts som den genomsnittliga långtidsexponeringsnivå, på vilken risken för den undersökta hälsoskadan på befolkningsnivå stiger med en procent från den nivå som den icke exponerade befolkningen skulle ha. På lång sikt ökar 0,5 µg bly per kilo kroppsvikt och dygn hos barn risken för sådana nervskador under utvecklingsstadiet, som yppar sig i form av sänkt intelligenskvot, med en procent i jämförelse med den icke exponerade befolkningen. BMDL01-värdena som fastställts för blyets övriga skadeverkningar, såsom skador på hjärt- och cirkulationsorganen och njurarna, är högre.
Gränsvärden i livsmedel
I EU-lagstiftningen ((EU) 2023/915 med ändringar) har fastställts gränsvärden för bly i mjölk, modersmjölksersättningar och tillskottsnäringar, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och små barn, livsmedel för speciella medicinska ändamål avsedda specifikt för spädbarn och små barn, drycker avsedda för spädbarn och små barn, kött, vissa biprodukter, muskelkött från fisk, skaldjur, musslor, spannmål och torkade baljväxter, grönsaker, frukt och bär, fetter och oljor, fruktjuicer och fruktnektar, viner, kosttillskott och honung.
I EU:s direktiv om keramik, som i Finland satts i kraft med handels- och industriministeriets (HIM) förordning 165/2006, har fastställts ett gränsvärde för bly som migrerar från keramik till ett livsmedel och det är 0,08 mg/dm2, 1,5 mg/dm2 eller 4,0 mg/dm2 allt enligt kärlets storlek och användningsändamål. I Finland finns också ett nationellt beslut 268/1992 (HIM), i vilket man fastställt ett gränsvärde för migrationen som är 0,5 mg/dm2 och det gäller alla livsmedelskontaktmaterial. Migrationen från livsmedelskontaktmaterial avsedda för små barn får vara endast 1/10 av denna mängd. I samma förordning har också fastställts gränsvärden för kadmium, krom och nickel som migrerar från livsmedelskontaktmaterial.