Salmonellakontroll inom livsmedelsproduktion

Infektioner av salmonellabakterier är ett betydande folkhälsoproblem överallt i världen. De nordiska länderna är här ett undantag. Situationen i Finland, Norge och Sverige har hållits på en betydligt bättre nivå än i den övriga världen. I Finland har man under senare år funnit lite över tusen fall av salmonellainfektioner därav 15-20 % av inhemskt ursprung.

Nationella programmet för kontroll av salmonella i Finland

Eftersom salmonellaläget i Finland är betydligt bättre än i övriga EU-länder, med undantag av Norden, ville man bevara det goda förhållandet även efter landets anslutning till EU. Det nationella programmet för salmonellakontroll är en av metoderna med vilka man kan säkra en låg förekomst av salmonella. Programmet för salmonellakontroll, som godkändes av Europeiska gemenskapernas kommission i samband med Finlands förhandlingar om anslutning till EU i slutet av år 1994, ger goda förutsättningar för kontroll av salmonellaläget för djur och livsmedel av animaliskt ursprung. Om man vid kontrollen påträffar salmonella, reglerar lagstiftningen om åtgärderna som följer därav.

Tack vare kontrollprogrammet fick Finland särskilda garantier, dvs. partier av kött och ägg skall i avgångslandet undersökas beträffande förekomsten av salmonella, och salmonella får inte förekomma i parti. Bland annat för Norges och Sveriges del krävs inte sådana undersökningar, då salmonellakontrollprogrammen som tillämpas hos dem motsvarar den finländska nivån och har godkänts av kommissionen. Mer information om särskilda garantier för livsmedel finns på Livsmedelsverkets sidor.

Det finländska programmet för salmonellakontroll omfattar nötdjur, svin och fjäderfän samt kött och ägg från dessa. Salmonellakontrollen verkställs för såväl köttfjäderfän som äggproduktionen över hela kedjan, dvs. från generationerna av far- och morföräldrar eller föräldrar fram till produktionsgenerationen. Det tas prover enligt programmet i olika skeden av kedjan, med början i kläckerier fram till slakterier och styckningsanläggningar. Beträffande nötdjur och svin är salmonellakontrollen inte lika systematisk för levande djur, provtagningen koncentreras till slakterier och styckningsanläggningar.

Programmet för salmonellakontroll ingår i jord och skogsbruksministeriets förordning om zoonoser (316/2021). Förordining föreskrivs om provtagning och åtgärder i gårdar, slakterier och styckninsanläggningar som hör till salmonellakontrollprogrammet.

I programmet har Finland förbundit sig att separat för varje djurart hålla salmonellanivån under en procent av djur som undersökts i gårdar och slaktdjur som undersökts i slakterier. I köttet eftersträvas att förekomsten av salmonella hålls under halv procent av undersökta partier. Mer information om programmet för salmonellakontroll hos levande djur finns på sidan Salmonella.

Salmonellakontroll inom livsmedelsproduktion

Livsmedelsverkets besiktningsveterinärer övervakar att programmet genomförs i slakterier och styckningsanläggningar deras samband. I övriga styckningsanläggningar och äggpackerierna svarar kommunalveterinärerna för övervakningen.  

Från slaktade slaktsvin, suggor och nöt ska i hela landet årligen tas sammanlagt minst 2 100 lymfkörtelprover per djurkategori. Av dessa prover tas en del slumpmässigt fördelade så jämnt som möjligt över hela året. Resten ska genom selektivt urval inriktas på djur som ska slaktas, för exempel på djur som har större sannolikhet för förekomst av salmonella. Dessa provtagningar används för att fastställa förekomsten av salmonella hos levande djur.

Från slaktade svin och nöt ska i hela landet årligen tas minst 2 100 ytstrykprover av slaktkroppar från båda djurkategorierna. Proverna ska tas slumpmässigt och vara fördelade så jämnt som möjligt över hela året. I slakterier för höns, broilrar och kalkoner tas prover av slaktkroppar. Förekomsten av salmonella på slaktkroppens yta omedelbart efter slakt bestäms genom provtagning. 

I styckningsanläggningar tas prover från kött av slaktsvin, suggor, nöt och olika slag av fjäderfä (anka, gås eller pärlhöna). Om höns, broilrar och kalkoner styckas i en styckningsanläggning som inte ligger i anslutning till slakteriet tas även prover på köttet av dessa fågelarter. Provtagning används för att fastställa förekomsten av salmonella i köttet.

Om i ett prov som tagits i slakteriet eller styckningsanläggningen konstateras salmonella, ska kött i detaljhandeln återkallas. Källan till salmonellasmittan ska i möjligaste mån spåras och provtagningen ökas och rengöringen effektiviseras i anläggningen.

När det gäller värphöns övervakas genomförandet av salmonellakontrollprogrammet i äggpackningsanläggningar genom att säkerställa att de mottagna äggen kommer från primärproduktionsställe som uppfyller kraven för salmonellakontroll.

Undersökningarna för programmet för salmonellakontroll utförs i  laboratorier som har utsetts för programmet. Laboratorierna sänder månatligen uppgifterna om analyser som de har utfört för det nationella programmet för salmonellakontroll till Livsmedelsverket. 

Livsmedelsverket har till uppgift att ge anvisningar om praktisk tillämpning om programmet för salmonellakontroll, koordinera, insamla resultat samt rapportera om hela landet.

Rapporter om resultat

Mycket lite salmonella påträffas i Finland i djur och i livsmedel av animaliskt ursprung. Sedan år 1995, då man började verkställa det nationella programmet för salmonellakontroll i Finland, har man systematiskt kontrollerat förekomsten av salmonella och insamlat rapporter om resultat. Om salmonella och andra sjukdomar som kan överföras från djur till människor och tvärtom finns information på Zoonooscentrets sidorna: Zoonoscentret

Sidan har senast uppdaterats 29.11.2022