Växer det för många träd på ditt naturbete?

Naturbetena är områden som inte är åkermark och vars markanvändningsslag är naturbete och naturäng. För dessa områden betalas grundstöd, förgröningsstöd och EU-stöd till unga jordbrukare, om gården har tillräckligt stödrättigheter. År 2015, i samband med förnyandet av systemet med stödberättigande för skiften, beviljades de skiften som anmälts som naturbeten 2014 ersättningsberättigande i fråga om kompensationsersättning. För sådana områden betalas också kompensationsersättning och dess husdjursförhöjning.

Vid övervakningarna har det observerats naturbetesskiften som inte uppfyller villkoren för stödberättigande för permanent gräsmark. I de flesta fall beror detta på att det växer för många träd på skiftena. Jordbrukarna har dessutom inte varit medvetna om hurdana krav som gäller för områdena i fråga. Ibland har det rentav kommit som en överraskning att områdena överhuvudtaget har betalats stöd, i synnerhet kompensationsersättning.

Gör så här

Kontrollera i Viputjänsten om du i din besittning har basskiften vars markanvändningsslag är naturbete och naturäng.

Uppgifterna ser du i punkten Skiftesuppgifter i modulen Gård. I tabellen Basskiften kan du kontrollera om området är ersättningsberättigande. Kompensationsersättning betalas för naturbeten vars ersättningsberättigande har noteringen Ja eller Endast LFA. Alla naturbeten ska ändå uppfylla de villkor som ställts för dem.

Vipustjänsten basskiften markanvändningsslag naturbete och naturäng

Kontrollera om skiftena uppfyller följande villkor:

  • På skiftet växer högst 50 träd per hektar. Som träd betraktas sådana över två meter höga vedartade växter som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,5–2 meter höga vedartade växter som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur (till exempel enar).
  • Träden växer inte som grupper utan är glest spridda på hela skiftet. Inget exakt meterantal har föreskrivits för avståndet mellan träden.
  • Träden ska växa så glest att de inte utgör ett hinder för normala jordbruksåtgärder, exempelvis slåtter.
  • Utöver träd kan det på skiftet växa lövbuskar och plantor av lövträd (under två meter höga) som är lämpliga som föda för produktionsdjur, om de växer enskilt eller i små grupper och utgör mindre än 50 procent av skiftets areal.
  • Skiftet är gräsbevuxet och andelen gräsväxter och vallfoderväxter utgör mer än hälften av skiftets areal.

Ett stödberättigande naturbete är gräsbevuxet

Ett stödberättigande naturbete är gräsbevuxet. Träden som växer glest utspridda hindrar inte skötseln av området.

Stödberättigande jordbruksmark ska uppfylla de ovan nämnda villkoren under hela kalenderåret 1.1-31.12. Det här innebär att om det växer för många träd eller buskar på ett naturbetesskifte vid årets början, uppfyller skiftet inte längre stödvillkoren under året i fråga.

När du själv anmäler rätt gröda för ett icke stödberättigande område, behåller skiftet sitt ersättningsberättigande. På så vis undviker du också påföljderna av en eventuell övervakning och återkrav för tidigare år.

  • Om du i år iståndsätter området så att det uppfyller villkoren, ska du vid stödansökan anmäla Tillfälligt icke odlad naturbetes- och ängsmark som gröda för det här året. Lägg märke till att skog inte blir stödberättigande naturbete enbart genom att träden fälls.
  • Om du inte iståndsätter skiftet så att det uppfyller villkoren, ska du ta skiftet ur jordbruksanvändning i samband med huvudstödansökan i Viputjänsten eller på blankett 102C. Om skiftet betas anmäler du Skogsbete eller Hagmark, trädbevuxen vid stödansökan.
  • Om bara en del av skiftet inte uppfyller villkoren och du iståndsätter området i fråga, ska du inrätta ett separat jordbruksskifte av området och välja gröda för det enligt punkt ett. Om du inte tänker iståndsätta området delar du det till ett separat basskifte och tar det ur jordbruksanvändning. Om området betas inrättar du det till ett separat jordbruksskifte och anmäler grödan enligt punkt två.
  • I det fall att skiftet omfattas av ett gällande miljöavtal ska du vid stödansökan anmäla Miljöavtalsareal, övrig areal som gröda och ta kontakt med NTM-centralens miljöavtalshandläggare och utreda hur arealen bör anmälas.