Villkor för fjäderfä (förbindelsevillkor för ersättning för djurens välbefinnande 2023)

Publiceringsdatum: 21. december 2022

Information om ansökan om förbindelse om ersättning för djurens välbefinnande ingår i villkor för ansökan om ersättning för djurens välbefinnande 2023. I detta avsnitt har vi samlat villkoren för ersättning för djurens välbefinnande som gäller fjäderfä.

Definitioner

I dessa förbindelsevillkor avser:

  • fjäderfä värphöns och deras mödrar samt broilrar och kalkoner som föds upp för köttproduktion,
  • värphöna en minst 16 veckor gammal höna vars äggproduktion används för produktion av kycklingar eller för konsumtion,
  • broiler en kyckling som har förädlats för köttproduktion och som slaktas vid omkring 40 dagars ålder samt en kyckling som slaktas vid minst 81 dagars ålder vid produktion som bedrivs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007.

Djurgrupper av fjäderfä i samband med ersättningen för djurens välbefinnande

  • Värphöns (inklusive moderdjur av värphöns)
  • Broilrar
  • Kalkoner
  • Slaktade broilrar
  • Slaktade kalkoner

Allmänna villkor för förbindelse

 De fjäderfän för vilka ersättning söks ska vara i sökandens besittning varje dag, bortsett från ett tillfälligt uppehåll på grund av byte av uppfödningsomgång. 

Villkoren för de valda åtgärderna ska börja uppfyllas 1.1.2023 och de ska följas fram till 31.12.2023.

Sökanden kan inte välja en åtgärd som inte går att genomföra i alla gårdens byggnader där det finns fjäderfä som omfattas av åtgärden.

Minimiantal djur som krävs för förbindelse

Den som ansöker om ersättning för djurens välbefinnande ska i sin besittning under året ha i genomsnitt minst det djurantal enligt tabell 1 av det djurslag som ansökan om ersättning gäller.  Uppfyllandet av minimiantalet djur granskas inte per åtgärd.

Tabell 1.Minimiantal djur i förbindelsen

Djurslag

Djurenheter som krävs (de)

Broilrar

60 (8572 st)

Värphöns

14 (1000 st)

Kalkoner

60 (2000 st)

Registreringskrav för fjäderfä

En förutsättning för ersättning för djurens välbefinnande är att bestämmelserna om identifiering och registrering av djur följs. Ett villkor för stödet är att fjäderfän hålls på en registrerad djurhållningsplats som uppgetts i stödansökan. Närmare anvisningar om kraven på registrering av fjäderfä ingår i Guiden om djurstöd samt på adressen livsmedelsverket.fi/märkning-och-registrering-av djur/. Fjäderfänas djurhållningsplatssignum ska uppges i stödansökan.

Ersättningsnivåer för åtgärderna

Beloppet av ersättning för djurens välbefinnande (€/de) baserar sig på de kalkylerade kostnader eller inkomstbortfall som åtgärden orsakar för gården.

Tabell 2.Gårdsspecifika åtgärder för fjäderfägårdar

Åtgärder för fjäderfän

Ersättning € / de

Välbefinnandeplan för fjäderfä

9

Förbättrande av förhållandena för fjäderfä

27

Hur ersättningen bestäms och betalas

Ersättningen för djurens välbefinnande betalas på basis av de djurenheter som beräknats enligt djurgrupp.

I samband med ansökan om förbindelse uppger sökanden det genomsnittliga djurantalet av fjäderfä. De faktiska djurantalen ska uppges i anmälan om djurantal senast 1.2.2024 i Viputjänsten. Ersättningen betalas dock högst enligt det djurantal som uppgetts i samband med ansökan om förbindelse.

När antalet djurenheter beräknas använder man det faktiska antal per djurgrupp den första dagen i varje kalendermånad som framgår av djurbokföringen. I fråga om broilrar används vid beräkningen dock det högsta faktiska djurantal som har hållits i minst ett dygn under kalendermånadens 1:a–5:e dag. När antalet djurenheter beräknas utesluts ur beräkningen av de genomsnittliga djurenhetsantalen de sex månader då djurantalet i djurgruppen har varit minst.

Som ansökt antal slaktade fjäderfän i samband med åtgärden Förbättrande av förhållandena för fjäderfä uppges det sammanlagda antalet (inte medeltalet) djur som förts till slakteriet under året. Det faktiska sammanlagda antalet slaktade fjäderfän ska uppges i anmälan om djurantal senast 1.2.2024 i Viputjänsten. Ersättningen betalas dock högst enligt det ansökta antalet djur i samband med ansökan om förbindelse.

Vid betalningen av ersättning för åtgärden Förbättrande av förhållandena för fjäderfä granskas början av året (1.1–30.6) och slutet av året (1.7–31.12) separat vad gäller uppfyllandet av stödvillkoren och betalningen görs till den del stödvillkoren har uppfyllts (slaktade djur under början av året och/eller slaktade djur under slutet av året).

Broilrar: Godkända djur st x 0,007 de x 27€ / 6,5 (genomsnittligt antal partier)

Kalkoner: Godkända djur st x 0,03 de x 27€ / 2,5 (genomsnittligt antal partier)

Ersättningen beräknas på basis av de eurobelopp för respektive åtgärd som anges i tabell 2 och de djurenhetskoefficienter som anges i tabell 3. Ersättningen för djurens välbefinnande för 2023 betalas i en enda rat. Det belopp av ersättning för välbefinnande som betalas till sökanden för förbindelseåret ska vara åtminstone 100 euro för att ersättningen ska kunna betalas ut.

Tabell 3. Djurantalen omvandlas till djurenheter enligt koefficienterna i tabellen.

Djurslag

Djurenheter (de)

Värphöns

0,014

Broilrar

0,007

Kalkoner

0,03

I samband med utbetalning av ersättningen beräknas antalet djurenheter per åtgärd bara för de djur som omfattas av åtgärden. Uppfyllandet av minimiantalet djur granskas inte per åtgärd.

Gårdsspecifika åtgärder för fjäderfägårdar

En fjäderfägård kan välja följande åtgärder:

  • Välbefinnandeplan för fjäderfä (obligatorisk för alla som ansöker om åtgärder för fjäderfän)
  • Förbättrande av förhållandena för fjäderfän

Utöver stödvillkoren ska du också följa den grundläggande lagstiftningens minimikrav.

Åtgärden Välbefinnandeplan för fjäderfän

Villkoren för åtgärden ska följas för gårdens alla fjäderfän.

Sökanden ska ha en övergripande välbefinnandeplan för fjäderfä från och med början av förbindelseperioden. Välbefinnandeplanen är en årlig plan för hantering och utveckling av verksamheten, som innehåller gårdsspecifika åtgärder för fjäderfänas välbefinnande, hälsovård och biosäkerhet.

För uppgörandet av välbefinnandeplanen kan du använda Livsmedelsverkets mallar som du kan ladda ner på adressen livsmedelsverket.fi/valbefinnandeplaner. Blankett 495, som hör ihop med systemet för jordbruksrådgivning, kan inte användas som välbefinnandeplan.

I välbefinnandeplanen ska med hänsyn till gårdens förhållanden och produktionssätt beskrivas

  • förhållandena på djurhållningsplatsen,
  • gällande utfodringsplaner och foderanalyser för varje djurkategori samt annat genomförande av utfodringen,
  • sjukdomsskyddet,
  • förbättrandet av välbefinnandet,
  • eventuella observationer och utvecklingsbehov.

Det sjukdomsskydd (dubbel smittspärr) som avses ovan omfattar två byten av skor på olika områden, skyddsutrustning, handtvätt och torkning av händer med engångshanddukar (=pappershandduk eller tyghandduk som tvättas efter varje användning). Om byggnaden har flera avdelningar, ska i varje avdelning användas skor avsedda för avdelningen i fråga. Läs mer i Djurens hälsa ETT https://www.ett.fi/sv/fjaderfa/smittskydd/.

Proteinet i den spannmål som används i utfodringen ska analyseras. En analys ska göras när utfodringsplanen byts, om spannmålspartiet byts. Om det används fabrikstillverkat foder där fodertillverkaren redan har analyserat den spannmål som ingår i fodret. behöver den spannmålen inte analyseras på nytt. Resultatet av proteinanalysen ska utgöra en del av utfodringsplanen.

Inlämnande av välbefinnandeplanen

Lämna in välbefinnandeplanen, utfodringsplanen per djurgrupp och foderanalysen i Viputjänsten under tiden för stödansökan. Om du inte lämnar in välbefinnandeplanen under tiden för stödansökan betalas du inte ersättning för djurens välbefinnande för fjäderfänas del.

Ersättningen för åtgärden grundar sig på den tid som åtgått till att göra upp planen och kostnaderna för planering av utfodringen.

Åtgärden förbättrande av förhållandena för fjäderfä

Villkoren för åtgärden ska uppfyllas för alla värphöns och värphönors mödrar, broilrar och kalkoner på gården.  Man kan inte välja om gården producerar hönsägg i inredda burar.

För att främja fjäderfänas välbefinnande ska sökanden hela tiden sörja för:

  • noggrannare uppföljning av fjäderfänas välbefinnande
  • uppfödningsanläggningens uppvärmning
  • ventilation
  • fuktighet
  • övriga förhållanden.

Villkor för åtgärden, broilrar

  • I uppfödningsanläggningen ska det finnas stimulerande föremål, nivåer, ramper och sittpinnar för alla fåglar. Sökanden ska göra en skriftlig beskrivning, vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra förhållandena och vilka stimulanser gården använder.
  • I halvårsrapporterna över broilerslaktpartier får procentandelen slaktkroppar som kasserats på grund av ödem inte överstiga en procent, och resultatet av besiktningsveterinärens partispecifika bedömning av hudinflammation på trampdynorna vid köttkontrollen ska ligga under 30 poäng. Om resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna ligger under 25 poäng, beaktas inte andelen slaktkroppar som kasserats på grund av ödem.

Villkor för åtgärden, kalkoner

  • I uppfödningsanläggningen ska det finnas stimulerande föremål, nivåer, ramper och sittpinnar för alla fåglar. Sökanden ska göra en skriftlig beskrivning, vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra förhållandena och vilka stimulanser gården använder.
  • Vid köttkontroll av kalkoner ska den halvårsvisa andelen hela slaktkroppar som kasserats på grund av slemsäcksinflammation ligga under två procent.

Villkor för åtgärden, värphöns

  • I uppfödningsanläggningen ska det finnas stimulerande föremål, nivåer, ramper och sittpinnar för alla fåglar. Sökanden ska göra en skriftlig beskrivning, vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra förhållandena och vilka stimulanser gården använder.
  • Den veckospecifika ammoniakhalten i hönseriets luft ska vara under 18 ppm i ett golvhönseri. Ammoniakhalten i hönseriets luft ska registreras.

Inlämnande av slaktpartirapporter (broilrar och kalkoner)

De halvårsvisa slaktpartirapporterna för förbindelseåret ska senast 1.2.2024 ges in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som bilagor till anmälan om djurantal. Av rapporterna ska framgå antalet djur som levererats till slakteriet och antalet djur som uppfyller stödvillkoren (kasserade djur). Rapporterna ska bevaras under förbindelseåret och de fyra påföljande åren. Journalföring och bevarande av handlingarna är villkor för att ersättning för åtgärden ska beviljas.

Ersättningen för åtgärden baseras på det merarbete som förbättrandet av förhållandena i uppfödningsanläggningen medför.

Miniminivåerna för ersättning för djurens välbefinnande enligt åtgärd

Utöver kraven för ersättningen för djurens välbefinnande ska du följa de nedan uppräknade minimikraven för djurens välbefinnande.

Miniminivåerna för alla fjäderfägårdar

Djurskyddslagen (247/1996) 4 och 5 §, statsrådets förordning om skydd för höns (673/2010) 6 § samt 9 § 2 och 3 mom., statsrådets förordning om skydd av broilrar (375/2011) 7 § samt 10 § 2 och 5 mom. samt statsrådets förordning om skydd av kalkoner (677/2010) 7 § samt 10 § 1 och 3 mom.

  • Ett förvaringsutrymme för djur skall vara tillräckligt rymligt, skyddande, ljust, rent och tryggt samt även i övrigt ändamålsenligt med hänsyn till djurartens behov. Det är förbjudet att hålla djur på ett sätt som åsamkar onödigt lidande.
  • Genom förordning kan utfärdas närmare stadganden om krav på förvaringsutrymmen för djur. Genom förordning kan också stadgas att jord- och skogsbruksministeriet får meddela närmare föreskrifter om dessa.
  • Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta.
  • Genom förordning kan utfärdas närmare stadganden om krav på djurskötseln. Genom förordning kan också stadgas att jord- och skogsbruksministeriet får meddela närmare föreskrifter om dessa.
  • Om hönsen har möjlighet att röra sig ute, ska den väg som leder ut från djurstallet vara trygg för hönsen. Inhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt och tryggt för hönsen. Stängslen ska hållas i gott skick så att de hindrar att hönsen skadar sig.
  • Inhägnaden ska vara tillräckligt rymlig med beaktande av antalet hönor och bottnens beskaffenhet. Inhägnadens botten ska vara sådan att den kan hållas torr. I inhägnaden får det inte finnas konstruktioner eller föremål som kan skada fåglarna. Hönsen ska vid behov ha lämpliga väderskydd i inhägnaden.
  • Hönsen ska ha tillgång till en tillräcklig mängd foder och ständig tillgång till dricksvatten. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas.
  • Anläggningar och utrustning avsedda för utfodring och vattning av höns ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.
  • Om broilrarna har möjlighet att röra sig ute, ska den gång som leder ut ur uppfödningsavdelningen vara trygg för broilrarna. Utomhusinhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt för broilrar och vara tryggt för dem. Stängslen ska hållas i gott skick så att broilrarna inte skadar sig.
  • Utomhusinhägnaden ska vara tillräckligt rymlig med hänsyn till antalet broilrar och underlagets beskaffenhet. Underlaget i inhägnaden ska vara sådant att det kan hållas torrt. I utomhusinhägnaden får det inte finnas konstruktioner eller föremål som kan skada broilrarna. Broilrarna ska vid behov utomhus ha tillgång till lämpliga väderskydd.
  • Broilrar ska ha tillgång till en tillräcklig mängd foder antingen ständigt eller portionsvis. Det ska finnas ständig tillgång till dricksvatten. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas.
  • Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.
  • Om kalkonerna har möjlighet att vistas ute, ska den gång som leder ut från djurstallet vara trygg för kalkonerna. I utomhusinhägnaden får det inte finnas konstruktioner eller föremål som kan skada kalkonerna. Underlaget i inhägnaden ska vara sådant att det kan hållas torrt. Omgivningen ska vara tillräckligt lugn och bullerfri.
  • Inhägnaden ska vara tillräckligt rymlig med hänsyn till kalkonernas ålder, storlek, aktivitet och antal. Om kalkonerna inte har möjlighet att komma till inomhusutrymmen från inhägnaden, ska kalkonerna ha lämpliga väderskydd.
  • Utomhusinhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt för kalkoner och vara tryggt för kalkonerna. Stängslen ska hållas i gott skick så att kalkonerna inte skadar sig eller rymmer. Om nätstängsel används i inhägnaden, ska nätets öglor vara av sådan storlek att kalkonerna inte kan fastna i nätet.
  • Kalkonerna ska ha tillgång till tillräckligt med foder av lämplig näringssammansättning och ständig tillgång till dricksvatten.
  • Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av kalkoner ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning eller mängd undvikas.

Välbefinnandeplan för fjäderfä

Djurskyddsförordning 9 § 1 mom., statsrådets förordning om skydd av höns 9 § 1 mom. och statsrådets förordning om skydd av broilrar 10 § 1 mom.

  • Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring.
  • Foder som ges till höns ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. Vid utfodring av broilrar ska särskild uppmärksamhet fästas vid näringens sammansättning så att uppkomsten av ledskador och skador på benstommen hindras.
  • Foder som ges till broilrar ska vara näringsrikt och balanserat. I fråga om utfodringen av broilrar och näringens sammansättning ska särskild uppmärksamhet fästas vid förebyggandet av ledskador och skador på benstommen.

Förbättrande av förhållandena för fjäderfä

Djurskyddsförordning 1 § 1 och 4 mom., 2 § 1 mom., statsrådets förordning om skydd av broilrar 3 § 3 mom., 4 § 1, 2 och 6 mom. och 16 §, statsrådets förordning om skydd av kalkoner 4 § 1-3 mom. samt statsrådets förordning om skydd av höns 4 § 1 mom., 12 § 4-6 mom., 13 § 1 och 2 mom., 14§

  • Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar skall planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret skall rymma är så små som möjligt. Det skall vara möjligt att hålla förvaringsutrymmet rent och att iaktta god hygien i det och de djur som befinner sig där skall kunna inspekteras och skötas utan svårigheter.
  • Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme skall kunna lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet.
  • Uppfödningavdelningar, redskap och anordningar ska hållas rena och i gott skick så att de inte skadar broilrarna eller äventyrar deras hälsa och välbefinnande. Broilrar som dött ska dagligen avlägsnas från uppfödningsavdelningen. Alla utrymmen, anordningar och redskap som broilrar kommer i beröring med ska i sin helhet rengöras och desinfekteras alltid när utrymmet töms och innan en ny grupp broilrar tas in. Efter tömningen ska allt använt strö avlägsnas och rent strö läggas ut. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i uppfödningsavdelningen.
  • Uppfödningsavdelningen ska ha en sådan ventilation att luftfuktigheten, luftens strömningshastighet, temperaturen, dammängden och halten av skadliga gaser inte stiger till en skadlig nivå. Ventilationen ska vid behov kombineras med uppvärmningssystem för att upprätthålla en lämplig temperatur och avlägsna överskottsfuktighet.
  • Om djurens välbefinnande och hälsa är beroende av ett mekaniskt ventilationssystem ska det även vid eventuella fel i det mekaniska ventilationssystemet i uppfödningsavdelningen vara möjligt att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens välbefinnande och hälsa. Det mekaniska ventilationssystemet ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet.
  • Alla broilrar ska ständigt ha tillgång till strö som är lagom torrt och luckert på ytan.
  • Besiktningsveterinären ska göra en anmälan enligt 41 a § 3 mom. i djurskyddslagen, om resultatet av en bedömning av hudinflammation på trampdynorna hos flocken överstiger 80 poäng eller om den kumulativa dagliga dödligheten inom flocken överstiger det procenttal som fås med hjälp av formeln i punkt 5 i bilagan.
  • Dödlighetsgränsvärde för besiktningsveterinärs anmälan Kt. Kt=(1+0,12 × t) %, där t är antalet dagar då broilrar i den berörda flocken funnits i uppfödningsavdelningen.
  • Förvaringsutrymmet ska ha sådan inredning och utrustning som är lämplig för kalkoner samt sådant material med hjälp av vilket kalkonerna får sina behov när det gäller arttypiskt beteende tillgodosedda, t.ex. att bada i sand eller strö, putsa fjädrarna eller annars sköta kroppen.
  • Kalkoner får hållas endast i system med golvanläggning. Golvet i förvaringsutrymmet för kalkoner ska vara tillverkat av ett material som är lämpligt för kalkoner samt sådant att det inte skadar kalkonerna eller äventyrar deras hälsa eller välbefinnande. Förvaringsutrymmet ska ha helt golv med undantag för det golv som finns i omedelbar närhet till vattningsanordningar och som kan vara försett med avlopp för att avleda stänkvatten samt det galler som finns framför moderdjurens reden för att redena ska kunna hållas rena. På golvet i förvaringsutrymmet ska det finnas tillräckligt med lämpligt strö som ska hållas lagom torrt.
  • Storleken på en grupp kalkoner som hålls i samma utrymme ska vara lämplig med avseende på fåglarnas ålder, storlek, kön och det utrymme som står till förfogande. I förvaringsutrymmet ska kalkonerna kunna stå i normal ställning, vända sig, flaxa, putsa sig, få sociala beteendemönster som är typiska för kalkoner tillgodosedda och springa undan andra kalkoner. Kalkonernas liggplats ska vara tillräckligt stor så att kalkonerna samtidigt kan ligga ned.
  • Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, strömningshastighet, dammängd och halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig. Temperaturen ska vara lämplig för de höns som hålls i djurstallet.
  • Hönorna ska ha tillgång till strö som de kan picka och sprätta i.
  • Hönorna ska ha lämpliga platser där de kan värpa. Det ska finnas minst ett rede per varje påbörjad grupp på sju hönor. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst 1 kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 120 höns.
  • I hönseriet ska det finnas lämpliga sittpinnar som ger varje höna minst 15 centimeter. Sittpinnarna ska vara av ett material som är lämpligt för hönorna, utan vassa kanter och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär.
  • När det finns minst 350 värphöns i ett golvhönseri ska det finnas en ströarea på minst 250 kvadratcentimeter per höna, och minst en tredjedel av golvarean ska täckas med strö.
  • Sittpinnarna får inte vara placerade ovanför ströbädden, och det horisontella avståndet mellan pinnarna ska vara minst 30 centimeter och 20 centimeter mellan pinne och vägg.
  • I ett hönseri med värphönsmödrar ska det finnas minst ett rede per fyra eller fem mödrar. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst en kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 100 höns.
  •