Förbindelsevillkor för stöd för djurens välbefinnande 2022

Exempel 2: Gården har 70 mjölkkor, 40 nötkreatur som är yngre än 12 månader (ej kalvar som är yngre än 2 månader) och 40 nötkreatur som är åtminstone 12 månader gamla (ej mjölkkor). Alternativ:

1. gården väljer åtgärd 1.5a -> det boxutrymme som behövs är 4 x 11 m2 = 44 m2
2. gården väljer både åtgärd 1.5a och åtgärd 1.5b -> det boxutrymme som behövs är 44 m2 + 16 m2 = 60 m2.

Inom åtgärd 1.5a ska sjuk-, behandlings- och kalvningsboxarna utrustas så att

1. det i dem hela tiden finns tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalitet,
2. liggplatsen är välströad och mjuk och har helt golv,
3. det är möjligt att mjölka mjölkkor med maskin.

Ersättningen för åtgärden baseras på ströet, merarbetet och det inkomstbortfall som minskningen av djurantalet medför.

1.5b Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur

Villkoren för åtgärden ska iakttas i fråga om gårdens alla nötkreatur som är minst 2 månader gamla, med undantag av mjölkkor och dikor som har kalvat. Ersättning för välbefinnande betalas för gårdens alla nötkreatur som är minst 2 månader gamla, utom för mjölkkor och dikor som har kalvat.

För varje påbörjat 50-tal nötkreatur ska det finnas minst en fast eller monterbar fristående box eller motsvarande utrymme för nötkreatur som är sjuka, som ska vårdas eller som ska kalva. I grupp- eller ensamboxar ska det för nötkreatur som är under 12 månader gamla finnas minst 6 m2/djur och för nötkreatur som är över 12 månader gamla minst 10 m2/djur. I en gruppbox ska det finnas beredskap att inhägna djur för sig.

113 Färska krosskador eller frakturer

160 Slaktfel

161 Avföringskontamination

162 Utmönstrades vid anläggningen

163 Fel kön

164 Påträffades döda i lådab, ska ersättas

165 Påträffades döda i lådab, ska inte ersättas

166 Avlivades i mottagningslagret

167 Utmänstrades före slakten

Att lämna in slaktpartirapporter

Slaktpartirapporterna för förbindelseåret ska senast 2.2.2023 ges in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som bilagor till anmälan om djurantal. De ska bevaras under förbindelseåret och de fyra påföljande åren. Bokföring och bevarande av handlingarna är villkor för att ersättning för åtgärden ska beviljas.

Djurantalet beräknas som ett medelvärde för de slaktpartier som uppfyller åtgärdsvillkoren. Om en flock dunungar som anlänt till gården har slaktats i två eller flera slaktpartier, kombineras slaktpartierna så att de motsvarar den ursprungliga flocken. Antalet djur i de godkända slaktpartier som består av en och samma flock dunungar räknas ihop. Vid beräkningen år 2022 kan man beakta fåglar som slaktats senast 31.1.2023, om alla fåglar i motsvarande flock dunungar har slaktasts senast då.

Om något parti inte uppfyller kraven för åtgärden, kasseras det.

Ersättningen för åtgärden baseras på det merarbete som förbättrandet av förhållandena i uppfödningsanläggningen medför.

4.3 Förbättrande av luftkvaliteten i värphönserier

• Åtgärden kan väljas för ett hönseri där all spillning (golvet + eventuella nivåer) kan avlägsnas tre gånger per vecka.
• Villkoren för åtgärden ska iakttas i fråga om alla värphöns som gården har i sin besittning.
• Ersättning för välbefinnande betalas för djur i djurgruppen värphöns.
• De djurskyddsbestämmelser som ska iakttas som miniminivå för åtgärden finns i bilaga 2 i slutet av den här anvisningen.
• Spillningen ska avlägsnas ur hönseriet minst tre gånger per vecka. Det gör att luftkvaliteten i hönseriet förbättras och ammoniakhalten i luften sänks. Ammoniakhalten i luften per vecka ska vara under 18 ppm i ett golvhönseri och under 8 ppm i ett hönseri med stimulansburar (= inredda burar).
• Gården ska ha en ventilationsdator som lämpar sig för mätning av ammoniakhalten eller skaffa utrustning för engångsmätning av ammoniakhalten. Det ska föras journal över utgödslingen och luftens ammoniakhalt i hönseriet.
• Ersättningen för åtgärden baseras på det merarbete som hänför sig till utgödslingen och ammoniakmätningen.

4.4 Stimulerande föremål för fjäderfä

• Åtgärden kan inte väljas, om gården har ett hönshus med stimulansburar (= inredda burar).
• Villkoren för åtgärden ska iakttas i fråga om alla värphöns, broilrar och kalkoner som gården har i sin besittning. Ersättning för välbefinnande betalas för alla djur i djurgrupperna av fjäderfä, utom för slaktade broilrar och slaktade kalkoner.
• De djurskyddsbestämmelser som ska iakttas som miniminivå för åtgärden finns i bilaga 2 i slutet av den här anvisningen.
• Träbitar och plastföremål som hänger i kedjor och som fåglarna kan sätta i rörelse, hängande rep eller andra motsvarande föremål, exempelvis lösa träbriketter, innebandy- eller golfbollar eller tillräckligt hållbara saftflaskor av plast, ska användas som stimulerande föremål.

I varje avdelning i en kalkonhall ska det finnas minst två stimulerande föremål för varje påbörjat 100-tal kvadratmeter.

I broilerhallar och hallar för värphöns ska det i varje avdelning finnas minst fyra stimulerande föremål för varje påbörjat 100-tal kvadratmeter. I värphönshus med flervåningssystem för frigående hönor anses golvytan och våningsytorna ingå i avdelningens yta.

De stimulerande föremålen behöver inte vara jämnt fördelade i avdelningarna. De kan avlägsnas tidigast 3 dygn innan fåglarna samlas ihop. Då ska föremålen emellertid förvaras så att deras existens kan bevisas. När de stimulerande föremålen placeras ut och väljs ska jordbrukaren ägna särskild uppmärksamhet åt att hygien- och underhållsåtgärderna löper smidigt samt förvissa sig om att föremålen är trygga.

Ersättningen för åtgärden baseras på de stimulerande föremålen och underhållet av dem.

4.5 Nivåer, ramper och sittpinnar för fjäderfä

Åtgärden kan inte väljas, om gården har ett hönshus med stimulansburar (= inredda burar).

Villkoren för åtgärden ska iakttas i fråga om alla värphöns, broilrar och kalkoner som gården har i sin besittning. Ersättning för välbefinnande betalas för alla djur i djurgrupper av fjäderfä, utom för slaktade broilrar och slaktade kalkoner.

De djurskyddsbestämmelser som ska iakttas som miniminivå för åtgärden finns i bilaga 2 i slutet av den här anvisningen.

Antal nivåer, ramper och sittpinnar

Värphöns

Värphöns ska ha nivåer och ramper till sitt förfogande. Sittpinnar kan inte användas för att genomföra åtgärden.

I värphönshus med flervåningssystem för frigående honor anses golvytan och våningsytorna ingå avdelningens yta. Nivåerna eller ramperna ska utgöra minst 10 % av avdelningens yta. Exempel: avdelningens storlek 1 000 m² x 10 % = 100 m² nivåer och ramper.

Broilrar och kalkoner

Broilrar och kalkoner ska ha nivåer, ramper eller sittpinnar till sitt förfogande.

Minst 10 % av slaktfjäderfäna ska ha sittpinne så att varje broiler har minst 15 cm sittpinne och varje kalkon minst 20 cm sittpinne (exempel som gäller broilrar: 20 000 x 0,10 x 0,15 m = 300 m, exempel som gäller kalkoner: 4 000 x 0,10 x 0,20 m = 80 m).

Nivåerna eller ramperna ska utgöra minst 10 % av avdelningens yta. Exempel: avdelningens storlek 1 000 m2 x 10 % = 100 m2 nivåer och ramper.

Om gården har både nivåer, ramper och sittpinnar kan mängderna räknas ihop. Exempel: 5 % av avdelningens yta utgörs av ramper och 5 % av avdelningens yta utgörs av nivåer.

I fråga om kalkoner kan mängden nivåer, ramper och sittpinnar beräknas utgående från djurantalet i slutuppfödningsskedet, alltså efter att kalkonerna har fördelats på olika avdelningar enligt kön.

När uppfödningsringar används vid startuppfödning av kalkoner behövs i dem inte nivåer, ramper eller sittpinnar under de 7 första dygnen.

Exempel på hur beräkningen görs, om en gård med slaktfjäderfä använder ramper, nivåer och sittpinnar (hall = avdelning):

Exempel på hur beräkningen görs, om en gård med slaktfjäderfä använder ramper, nivåer och sittpinnar (hall = avdelning):

Behov av ramper, nivåer och sittpinnar för broilrar

Exempel 1:

I hallen finns 40 000 broilrar. Broilrarna har tillgång till 400 m sittpinnar, och resten av kravet fylls med ramper och nivåer.

Behov av sittpinnar: 40 000*0,1*0,15 m = 600 m

Mängden ramper och nivåer beräknas så här:
((behov av sittpinnar – mängden sittpinnar)/behov av sittpinnar) * hallens yta * 0,1
→ ((600 – 400)/600)*2 300*0,1 = 76,7 m²

Esimerkki 2

I hallen finns 40 000 broilrar. Broilrarna har tillgång till 30 m² ramper och nivåer, och resten av kravet fylls med sittpinnar.

Behov av ramper och nivåer: 2 300*0,1 = 230 m²

Mängden sittpinnar beräknas så här:
((behov av nivåer – mängden nivåer)/behov av nivåer) * antalet broilrar * 0,1*0,15 m
→ ((230 – 30)/230)*40 000*0,1*0,15 = 521,7 m

Behov av ramper, nivåer och sittpinnar för kalkoner

Exempel 3: 

I hallen finns 10 000 kalkoner. Kalkonerna har tillgång till 50 m sittpinnar, och resten av kravet fylls med ramper och nivåer.

Behov av sittpinnar: 10 000*0,1*0,2 m = 200 m

Mängden ramper och nivåer beräknas så här:
((behov av sittpinnar – mängden sittpinnar)/behov av sittpinnar) * hallens yta * 0,1
→ ((200 – 50)/200)*1 000*0,1 = 75 m²

Exempel 4:

I hallen finns 10 000 kalkoner. Kalkonerna har tillgång till 80 m² ramper och nivåer, och resten av kravet fylls med sittpinnar.

Behov av ramper och nivåer: 1 000*0,1 = 100 m²

Mängden sittpinnar beräknas så här:
((behov av nivåer – mängden nivåer)/behov av nivåer) * antalet kalkoner * 0,1*0,2 m
→ ((100 – 80)/100)*10 000*0,1*0,2 = 40 m

Krav på nivåer, ramper och sittpinnar

• Som material för nivåer, ramper och sittpinnar kan man använda trä, plast eller metall.
• Nivåerna, ramperna och sittpinnarna ska vara hållbara och trygga för fåglarna.
• Sittpinnarna ska vara runda och fåglarna ska kunna kröka tårna omkring dem.
• Om djurtätheten i ett värphönshus med flervåningssystem för frigående hönor är högst 9 hönor/kvadratmeter yta som hönorna har till sitt förfogande, kan de ramper och nivåer som överstiger detta krav på kvadratmeter beaktas för att uppfylla kravet på 10 % inom ersättningen för djurens välbefinnande.

Ersättningen för åtgärden baseras på det merarbete som hänför sig till montering, förflyttning, rengöring och underhåll av nivåerna, ramperna och sittpinnarna.

18. Tillsyn och påföljder

Grunderna för beviljande av ersättning för djurens välbefinnande och iakttagandet av ersättningsvillkoren övervakas både genom kontroller på plats som utförs på gårdarna och genom administrativa korsgranskningar. Med korsgranskning avses att uppgifter i stödförvaltningens integrerade administrations- och kontrollsystem jämförs med uppgifterna i olika register. Den administrativa kontrollen omfattar alla stödsökande.

Gårdsövervakning utförs i form av kontroll på plats, och den omfattar åtminstone 5 procent av stödsökandena. Av de gårdar som ska bli föremål för gårdsbesök väljs 20–25 procent ut slumpmässigt, och resten väljs ut på basis av viktade riskfaktorer. I Finland styr och administrerar Livsmedelsverket (Ruokavirasto) övervakningen av jordbruksstöd. Kontrollerna utförs av inspektörer som är anställda vid närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna). Jordbrukaren kan underrättas om kontrollen i förväg, men EU-lagstiftningen förutsätter att kontroller utförs också utan förhandsanmälan. När det gäller övervakning av djurstöd kan förhandsanmälan göras tidigast 48 timmar före kontrollen.

Jordbrukaren är skyldig att utan ersättning för den myndighet som utför inspektion lägga fram alla handlingar som anknyter till ersättningen och att även i övrigt bistå vid inspektionen. I den omfattning som tillsynsuppgiften kräver har den som utför inspektionen rätt att inspektera jordbrukarens husdjursbyggnader, djur och övriga förutsättningar för att bevilja och betala ut ersättningen. Hemfriden beaktas dock vid inspektionen.

Vad är det som granskas?

Vid övervakningen kontrolleras det att miniminivåerna för de åtgärder som jordbrukaren har valt uppfylls och att stödvillkoren iakttas. Vid övervakningen kontrolleras dessutom att uppgifterna i djurregistren är korrekta; det sker genom att alla individuella produktionsdjur som vid kontrolltidpunkten finns på gården inspekteras på nöt-, får- och getgårdar samt genom att det sammanlagda antalet djur kontrolleras på svin- och fjäderfägårdar. Uppgifterna i djurregistren och djurförteckningarna säkerställs också med hjälp av verifikat över köp och försäljningar av djur. Förkastande av djur leder alltid till påföljder.

Vid gårdsövervakningen av nöt-, får- och getgårdar kontrolleras också eventuellt ersättningsberättigande djur, alltså sådana individuella produktionsdjur som vid kontrolltidpunkten inte är ersättningsberättigande men längre fram under förbindelseåret kan komma att bli ersättningsberättigande. Sådana djur kontrolleras på samma sätt som de djur som är ersättningsberättigande vid kontrolltidpunkten. Om ett eventuellt ersättningsberättigande djur förkastas leder det till en påföljd i fråga om den ersättning för välbefinnande som betalas till gården. En eventuell påföljd i fråga om bristfälligt märkta eller bristfälligt registrerade djur som inte alls har någon möjlighet att bli ersättningsberättigande under stödåret bestäms via tvärvillkoren (övervakning av de tvärvillkor som gäller märkningen och registreringen av djur).

Övervakningsresultat

Ersättningen minskas helt eller delvis, om det vid inspektionen noteras fel i djurantalet eller om jordbrukaren har underlåtit att iaktta ersättningsvillkoren. Minskningen påverkas av antalet djur som förkastas, av de upptäckta bristerna i fråga om att iaktta ersättningens basnivå och av allvaret, omfattningen, varaktigheten samt upprepningen av försummelser att iaktta stödvillkoren för åtgärderna. Europeiska unionens lagstiftning och den nationella lagstiftningen iakttas i fråga om minskning av ersättningen och beslut att inte betala ersättning.

Om försummelsen av ett ersättningsvillkor är allvarlig eller om jordbrukaren har lagt fram förfalskade bevis eller inte har gett in de uppgifter som behövs, utesluts jordbrukaren från ersättningen för djurens välbefinnande för det aktuella året och det följande året.

Ersättning som betalats ut felaktigt eller utan grund återkrävs, om förutsättningarna för beviljande eller utbetalning av ersättningen inte har uppfyllts, om jordbrukaren inte har följt ersättningsvillkoren, om jordbrukaren har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av ersättningen, om jordbrukaren förhindrar genomförandet av en inspektion eller om Europeiska unionens lagstiftning förutsätter återkrav. Sådana påföljder och återkrav i fråga om ersättningen för djurens välbefinnande som beror på felaktiga djurantal kan utsträckas till de fyra föregående åren.

19. Stödets offentlighet

Uppgifterna om ersättningen för djurens välbefinnande är offentliga, om det inte särskilt har föreskrivits att de är sekretessbelagda. Den behöriga myndigheten sänder på begäran uppgifterna för påseende.

EU-lagstiftningen förutsätter dessutom att medlemsstaterna i en söktjänst publicerar uppgifterna om de stöd, inklusive uppgifter om stöden till privatpersoner, som har betalats till stödtagarna ur Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Genom publiceringen av uppgifterna om stöden till privatpersoner strävar kommissionen efter att insynen i fondernas medelsanvändning ska bli större. Uppgifterna publiceras på webbplatsen ruokavirasto.fi i söktjänsten för uppgifter om EU-stöd.

20. Definitioner

I samband med ersättningen för djurens välbefinnande avses med

1. nötkreatur ett nötkreatur som hålls för produktion av mjölk, kött eller andra livsmedel eller hudar eller för andra motsvarande ändamål,
2. diko ett nötkreatur av simmentalras som har fått avkomma och som i nötregistret har antecknats för annat än mjölkproduktion och en bison som har fått avkomma samt ett nötkreatur av rasen aberdeen angus, belgian blue, blonde d’aquitane, charolais, hereford, highland cattle, limousin, piemontese, dexter, galloway och texas longhorn och ett annat nötkreatur som framavlats genom korsning med en sådan ras och som till minst 50 % är av köttras och har fått avkomma,
3. dikokviga ett minst åtta månader men högst fyra år gammalt nötkreatur av honkön som inte har kalvat, som är ämnat som diko och som i nötregistret har antecknats för något annat än mjölkproduktion,
4. tjur ett nötkreatur av hankön,
5. köttnöt tjurar, stutar, dikor, dikokvigor och andra nötkreatur som föds upp för köttproduktion,
6. mjölkko ett nötkreatur som har fått avkomma och som används för mjölkproduktion, som är av simmentalras och som i nötregistret har antecknats för mjölkproduktion eller är av raserna ayrshire, jersey, brown swiss, guernsey, holstein eller montbéliarde eller av östfinsk, västfinsk eller nordfinsk ras,
7. kalv ett nötkreatur som är yngre än sex månader,
8. nötkreatur av hankön tjurar och stutar,
9. slaktsvin ett över tre månader men under åtta månader gammalt svin som hålls för köttproduktion,
10. ungt avelssvin ett över tre månader men under åtta månader gammalt svin av han- eller honkön som är avsett att användas som avelsdjur,
11. svin ett svin som hålls för produktion av kött eller andra livsmedel eller för avel eller andra ändamål, dock inte vildsvin eller minigrisar som hålls som sällskapsdjur,
12. smågris av hankön ett högst tre månader gammalt svin av hankön,
13. sugga ett svin av honkön som är över åtta månader och har grisat,
14. gylta ett svin av honkön som är över åtta månader och inte har grisat,
15. tacka ett över 12 månader gammalt får av honkön,
16. lamm ett minst två månader och högst 12 månader gammalt får,
17. honget en över 12 månader gammal get av honkön, dock inte en dvärgget,
18. killing en minst två månader och högst 12 månader gammal get,
19. bagge ett får av hankön,
20. bock en get av hankön, dock inte en dvärgget,
21. fjäderfä värphöns samt broilrar och kalkoner som föds upp för köttproduktion,
22. värphöna en minst 16 veckor gammal höna vars äggproduktion används för konsumtion,
23. broiler en kyckling som har förädlats för köttproduktion och som slaktas vid omkring 40 dagars ålder samt en kyckling som slaktas vid minst 81 dagars ålder vid produktion som bedrivs enligt rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91,
24. bete åkerområden med ett- eller fleråriga gräs- eller foderväxter där produktionsdjur äter foder,
25. rastgård ett område i djurstallets omedelbara närhet där djuren rastas regelbundet 
26. nötkreatur som föds upp utomhus nötkreatur av raserna highland cattle, bison, galloway och texas longhorn.
27. lammkammare avgränsade områden som bara lamm har tillträde till. Där kan lammen bjudas på foder och vatten.

Bilaga 1. Djurgrupper inom ersättningen för djurens välbefinnande

Nötkreatur

• Nötkreatur som har kalvat
• Nötkreatur som har kalvat, högst 24 månader
• Nötkreatur av honkön som inte har kalvat, 6 månader - 24 månader
• Kalvar, ej köttras. 2 månader - under 6 månader
• Kalvar, av köttras, 2 månader - under 6 månader
• Kalvar, ej köttras, under 2 månader
• Kalvar, av köttras, 2 månader - under 6 månader
• Nötkreatur av hankön, över 24 månader
• Nötkreatur av hankön, 6 månader - under 12 månader
• Nötkreatur av hankön, 12 månader - 24 månader
• Nötkreatur som har kalvat: highland cattle, bison, galloway och texas longhorn
• Nötkreatur av hankön, 6 månader - under 12 månader: highland cattle, bison, galloway och texas longhorn
• Nötkreatur av hankön, över 24 månader: highland cattle, bison, galloway och texas longhorn
• Nötkreatur som inte har kalvat, 6 månader - 24 månader: highland cattle, bison, galloway och texas longhorn
• Nötkreatur som inte har kalvat, över 24 månader: highland cattle, bison, galloway och texas longhorn
• Nötkreatur som har kalvat, högst 24 månader: highland cattle, bison, galloway och texas longhorn
• Kalvar, 2 månader - under 6 månader: highland cattle, bison, galloway och texas longhorn
• Nötkreatur av hankön, 12 månader - 24 månader: highland cattle, bison, galloway och texas longhorn

Svin

• Suggor, minst 8 månader
• Grisar, 3 månader eller yngre
• Slaktsvin, över 3 månader - under 8 månader
• Galtar, minst 8 månader
• Unga avelssvin, över 3 månader - under 8 månader

Får och getter

• Får över 12 månader
• Lamm över 2 månader
• Getter över 12 månader
• Killingar över 2 månader

Fjäderfä

• Värphöns
• Broilrar
• Kalkoner
• Slaktade broilrar
• Slaktade kalkoner

Bilaga 2. Grundläggande lagstftnng inom ersättningen för djurens välbefinnande

Åtgärder på nötkreatursgårdar

1.1. Välbefinnandeplan för nötkreatur

Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar

5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta.

Djurskyddsförordning 396/1996 med ändringar

9§ 1 mom

Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring.

Srf 592/2010

5 § 2 mom

Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska det i djurstallet vara möjligt att ordna tillräcklig ventilation med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid störningar. Det maskinella ventilationssystemet ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet.

6 § 4 mom

Nötkreatur som föds upp utomhus året om ska ha ändamålsenliga mat- och vattenbehållare. Vattenbehållarna eller vattningssystemen ska kunna uppvärmas om man inte på annat sätt kan säkerställa att dricksvattnet inte fryser utan håller en lämplig temperatur.

13 § 1-2 mom
Det foder som ges har en näringssammansättning som är lämplig för nötkreatur.

En kalv ska utfodras och ges att dricka minst två gånger om dagen. En sjuk eller skadad kalv ska hela tiden ha tillgång till färskt vatten. Vid varm väderlek ska dock alla kalvar ha tillgång till färskt vatten hela tiden. Nötkreaturens vattenbehållare och vattningssystem ska hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.

1.2a, 1.2b och 1.2c Förbättrade av de förhållanden under vilka kalvarna hålls

Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar

26 a § 1–2 mom.
Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren och över antalet döda djur.

Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år och bokföringen över antalet döda djur och bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som inte hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. Bokföringen ska på

begäran visas upp för regionförvaltningsverket, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, polisen, besiktningsveterinären, gränsveterinären och djurskyddsövervakaren.

Lag medicinsk behandling av djur 387/2014

20 §
Djurets ägare eller innehavare är skyldig att föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur har behandlats med. Djurets ägare eller innehavare, till vilka en veterinär överlåter läkemedel i enlighet med 16 §, ska föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur behandlats med i ett system för uppföljning av hälsovården, om systemet har en sådan möjlighet, eller i något annat motsvarande elektroniskt system, från vilket uppgifterna kan överföras till systemet för uppföljning av hälsovården.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om journalföringen, de uppgifter som ska antecknas i journalerna och i ett system för uppföljning av hälsovården eller i något annat elektroniskt system och hur länge uppgifterna ska bevaras.

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt.

23 § 1 mom 7 punkten
Utan hinder av 7 § 1 och 2 mom. i djurskyddslagen är följande åtgärder som utförs på djur tillåtna: 7) avhorning av nötkreatur, får och getter genom kirurgi när åtgärden vidtas av en veterinär samt förstö ring av hornanlaget hos nötkreatur som är yngre än fyra veckor när åtgärden vidtas av en kompetent person.

Srf 592/2010

4 § 1 mom
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas.

7 §
Under två veckor gamla kalvar ska ha en väl ströad liggplats .

Kalvar som är äldre än åtta veckor får inte hållas i enskilda kättar, om det inte föreligger veterinärmedicinska skäl för det.

Om en kalv som är under åtta veckor gammal hålls i en ensambox, ska boxens väggar vara sådana att de tillåter ögonkontakt och direkt beröring med de andra nötkreaturen. Av veterinärmedicinska skäl kan en kalv dock hållas i en box med kompakta väggar. Boxen för en kalv som ska hållas i en ensambox ska ha minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd ska vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ischii (sittbenet) multiplicerat med 1.1.

För kalvar som föds upp i grupp ska det utrymme som kalvarna förfogar över vara sådant att djuren kan vända sig runt och utan svårigheter ligga ned. I boxen ska det fria utrymmet vara minst 1,5 kvadratmeter för varje kalv under 150 kilogram, minst 1,7 kvadratmeter för varje kalv minst 150 kilogram men under 220 kilogram och minst 1,8 kvadratmeter för varje kalv minst 220 kilogram.

12 § 3 mom
Kalvar får inte hållas uppbundna i bås, kättar eller andra konstruktioner annat än tillfälligt under högst en timme medan djuret utfodras eller sköts på annat sätt.

16 § 1 mom
Destruktion av hornanlagen hos en kalv som är yngre än fyra veckor är tillåten endast genom kall- eller varmbränning. De instrument eller anordningar som används vid bränningen ska hållas rena och funktionsdugliga.

1.3a. Förbättrade av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt.

4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent.

8 §
Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas.

Srf 592/2010

4 § 1 mom
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ndamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas.

8 §
Båset ska vara tillräckligt långt och brett så att djuret kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag. Den främre hälften av båset för en bunden ko, kviga och tjur ska ha helt golv.

1.3b Förbättrande av de förhållanden under vilka minst 12 månader gamla nötkreatur av hankön hålls

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt.

4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent.

8 §
Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas.

Srf 592/2010

4 § 1 mom
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ndamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas.

8 §
Båset ska vara tillräckligt långt och brett så att djuret kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag. Den främre hälften av båset för en bunden ko, kviga och tjur ska ha helt golv.

1.4. Förbättrade förhållanden för nöt av hankön som är minst 12 månader

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt.

4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent.

8 §
Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppsvård djuret behöver ska ombesörjas.

Srf 592/2010

4 § 1 mom
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas.

8 §
Båset ska vara tillräckligt långt och brett så att djuret kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag. Den

främre hälften av båset för en bunden ko, kviga och tjur ska ha helt golv. 

1.4a och 1.4b Betesgång och rastning för nötkreatur

Srf 592/2010

17 §
Mjölkkor samt kvigor som föds upp huvudsakligen för mjölkproduktion och som hålls uppbundna, ska under minst 60 dagar släppas på bete eller beredas någon annan ändamålsenlig plats för rastning under en period som börjar den 1 maj och slutar den 30 september. Rastningsplatsen ska vara minst 6 kvadratmeter per nötkreatur. Ytan ska dock alltid vara minst 50 kvadratmeter.

Regionförvaltningsverket kan bevilja befrielse från det krav att ordna bete eller en plats för rastning som avses i 1 mom., om produktionsenheten inte till sitt förfogande har lämplig betesmark, eller om någon annan ändamålsenlig plats för rastning inte rimligen kan ordnas, eller om uppfyllandet av kravet är oskäligt av orsaker som hänför sig till trafiken, terrängen eller avstånden. Befrielse beviljas för högst tre år åt gången, och den återkallas om förutsättningarna för beviljandet upphör.

1.5a och 1.5b Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur I-II

Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar

5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta. 

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt.

11 §
Om ett djur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur skall vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, skall djuret avlivas eller slaktas. 

Srf 592/2010

4 § 1 mom
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Vid behov ska liggområdet för nötkreatur ströas.

7 §
Under två veckor gamla kalvar ska ha en väl ströad liggplats.

Kalvar som är äldre än åtta veckor får inte hållas i enskilda kättar, om det inte föreligger veterinärmedicinska skäl för det.

Om en kalv som är under åtta veckor gammal hålls i en ensambox, ska boxens väggar vara sådana att de tillåter ögonkontakt och direkt beröring med de andra nötkreaturen. Av veterinärmedicinska skäl kan en kalv dock hållas i en box med kompakta väggar. Boxen för en kalv som ska hållas i en ensambox ska ha minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd ska vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ischii(sittbenet) multiplicerat med 1,1. För kalvar som föds upp i grupp ska det utrymme som kalvarna förfogar över vara sådant att djuren kan vända sig runt och utan svårigheter ligga ned. I boxen ska det fria utrymmet vara minst 1,5 kvadratmeter för varje kalv under 150 kilogram, minst 1,7 kvadratmeter för varje kalv minst 150 kilogram men under 220 kilogram och minst 1,8 kvadratmeter för varje kalv minst 220 kilogram.

Åtgärder för svingårdar

2.1. Välbefinnandeplan för svin

Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar

5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta.

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

9 § 1 mom
Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring.

SRf 629/2012 med ändringar

6 § 2 mom
Om ventilationen i djurstallet i huvudsak baserar sig på mekanisk ventilation, skall det även vid eventuella fel i ventilationssystemet vara möjligt att åstadkomma en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande. I ett mekaniskt ventilationssystem skall det vid behov finnas ett larmsystem som slår larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemet måste prövas regelbundet.

15 § 1 mom
Det foder som ges till svinen ska till näringssammansättningen vara lämpligt för svin och innehålla tillräckligt med energi. Svinen skall utfodras minst en gång per dag. Sinsuggor och gyltor skall dessutom ges tillräckligt med mättande och fiberrikt foder så att hungerkänslorna kan mättas och tuggbehovet tillgodoses.

15 § 3 mom 

Svin som är äldre än två veckor ska ha ständig tillgång till färskt och rent vatten i tillräcklig mängd. 

2.2. Utevistelse för sinsuggor och gyltor

Författningsgrund: det finns ingen basnivå

2.3 Förbättrade förhållanden för sinsuggor och gyltor

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe.

4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. 

SRf 629/2012 med ändringar

3 § 1–2 mom., 4–5 mom.
Svin skall hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen.

En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under en tid som börjar en vecka före beräknad tidpunkt för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet.

---

Svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren har avskilts från gruppen ska obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl.

Svin får inte hållas uppbundna med bindslen.

4 § 3-4 mom
I sitt förvaringsutrymme skall svinen kunna se andra svin och ha möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin.

Djurstall, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för svinhållning ska hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall. I förvaringsutrymmet ska svinen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad.

10 § (nya svinstallar och svinstallar som genomgått grundlig reparation 1.7.2013 eller senare)

I gruppboxar ska den sammanlagda fria golvytan vara minst 2,25 kvadratmeter per sugga och minst 1,64 kvadratmeter per gylta. Av den sammanlagda golvytan ska minst 1,3 kvadratmeter per sugga och minst 0,95 kvadratmeter per gylta utgöras av ett enhetligt golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan (högst

15 % i svinstallar som genomgått grundlig reparation eller tagits i bruk före 1.7.2013).

Till den sammanlagda fria golvytan räknas inte golvytan under utfodrings- eller liggboxar (gäller inte svinstallar som genomgått grundlig reparation eller tagits i bruk före 1.7.2013).285

Om djuren hålls i en grupp på under sex individer, ska den sammanlagda fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 procent större än den yta som djuren beräknas behöva. I fråga om en grupp på minst 40 individer kan den totala fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 % mindre än den golvyta som räknas ut enligt moment 1.

Sidorna på gemensamboxar för suggor och gyltor skall vara över 2,8 meter långa. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer ska sidorna på boxen dock vara över 2,4 meter långa.

19§ 4 mom
På ett svinstall som är verksamt när denna förordning träder i kraft ska kravet enligt 10 § 1 mom. på att dräneringsöppningarna får utgöra högst 10 procent av golvytan samt 2 mom. i nämnda paragraf tillämpas från och med den 1 januari 2028.

2.4a. Förbättrade grisningsförhållanden

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe. 

SRf 629/2012 med ändringar

3 § 1–2 mom., 4–5 mom.
Svin skall hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen.

En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under en tid som börjar en vecka före beräknad tidpunkt för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet.

---

Svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren har avskilts från gruppen ska obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl.

Svin får inte hållas uppbundna med bindslen.

4 § 3-4 mom
I sitt förvaringsutrymme skall svinen kunna se andra svin och ha möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin.

Djurstall, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för svinhållning ska hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall. I förvaringsutrymmet ska svinen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad.

5 § 1 mom
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Golvet ska vara lämpligt med beaktande av hur stora och tunga de svin som förvaras där är. Om strö inte används ska golvytan vara stark, stabil och jämn. Vid behov ska liggområdet för svin ströas.

9 §
I grisningsboxen eller grisningshäcken ska det finnas tillräckligt med fritt utrymme bakom suggan eller gyltan för grisningen. Grisningsboxen eller -häcken skall vara sådan att suggan utan svårigheter kan dia smågrisarna. Om suggan kan gå fritt i grisningsboxen måste boxen vara utformad så att smågrisarna skyddas mot suggan, t.ex. genom en stång som löper runt boxen nära golvet.

Minst hälften av golvytan i grisningsboxen ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan (gäller inte svinstallar som genomgått grundlig reparation eller tagits i bruk före 1.7.2013).

I grisningsboxen ska smågrisarna ha en liggplats med fast och torrt underlag där alla smågrisar samtidigt kan ligga ned.

Dessutom ska smågrisarna vid behov ha en ändamålsenlig värmeapparat.

16 § 2 mom
Veckan före beräknad tidpunkt för grisning måste grisande suggor och gyltor få tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av.

19§ 3 mom
På ett svinstall som är verksamt när denna förordning träder i kraft ska 8 §, 9 § 2 mom. samt kraven på golvstrukturen i en box enligt 11 § 1 mom. och punkt 2 i bilagan tillämpas från och med den 1 januari 2028.

2.4b Fri grisning

Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar

4 § 1 mom

Ett förvaringsutrymme för djur skall vara tillräckligt rymligt, skyddande, ljust, rent och tryggt samt även i övrigt ändamålsenligt med hänsyn till djurartens behov. Det är förbjudet att hålla djur på ett sätt som åsamkar onödigt lidande.

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

1 § 1 mom

Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar skall planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret och att brandfaran och risken för att djuret skall rymma är så små som möjligt. Det skall vara möjligt att hålla förvaringsutrymmet rent och att iaktta god hygien i det och de djur som befinner sig där skall kunna inspekteras och skötas utan svårigheter.

1 § 4 mom

Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. De djur som hålls i ett och samma förvaringsutrymme skall kunna lägga sig samtidigt i förvaringsutrymmet.

3 § 1 mom

Djurstallets väggar och golv skall till konstruktion och material vara lämpliga för de djur som hålls där. Djurstallsgolvet får inte vara halt, och det skall vara lätt att hålla torrt. Öppningarna i spaltgolv, perforerade golv och golv med nätbotten skall ha släta kanter och till sin storlek och form vara sådana att djuret inte löper risk att skadas. Djuret skall ha tillgång till en lämplig liggplats.

SRf 629/2012 med ändringar

3 § 2 mom

En sugga eller en gylta får dock hållas avskilt från gruppen under den tid som börjar en vecka före beräknad tid för grisning och slutar fyra veckor efter följande betäckning eller inseminering som leder till dräktighet.

9 §

I grisningsboxen eller grisningshäcken ska det finnas tillräckligt med fritt utrymme bakom suggan eller gyltan för grisningen. Grisningsboxen eller grisningshäcken ska vara sådan att suggan utan svårigheter kan dia smågrisarna. Om suggan kan gå fritt i grisningsboxen måste boxen vara utformad så att smågrisarna skyddas mot suggan, t.ex. genom en stång som löper runt boxen nära golvet.

Minst hälften av golvytan i grisningsboxen ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan.

I grisningsboxen ska smågrisarna ha en liggplats med fast och torrt underlag där alla smågrisar samtidigt kan ligga ned.

Dessutom ska smågrisarna vid behov ha en ändamålsenlig värmeapparat.

16 § 2 mom
Veckan före beräknad tidpunkt för grisning måste grisande suggor och gyltor få tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av.

2.5. Ströade boxar för slaktsvin, unga avelssvin och avvanda grisar

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

 1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe.

4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. 

SRf 629/2012 med ändringar

3 § 1 mom., 4–5 mom.
Svin skall hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen.

---

Svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren har avskilts från gruppen ska obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl.

Svin får inte hållas uppbundna med bindslen.

4 § 3-4 mom
I sitt förvaringsutrymme skall svinen kunna se andra svin och ha möjlighet till socialt samspel. Suggor och gyltor kan dock en vecka före grisningen och under grisningen förvaras så att de inte ser andra svin.

Djurstall, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för svinhållning ska hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstall. I förvaringsutrymmet ska svinen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för svin, och vid behov vara lämpligt dränerad.

5 § 1 mom., 43 mom.
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Golvet ska vara lämpligt med beaktande av hur stora och tunga de svin som förvaras där är. Om strö inte används ska golvytan vara stark, stabil och jämn. Vid behov ska liggområdet för svin ströas.

---

Gruppboxen för avvanda grisar, slaktsvin och uppfödningssvin ska motsvara kraven enligt punkt 2 i bilagan.

Punkt 2 i bilagan

Svinets vikt (kg)	Golvyta (m2 / djur)
Under 10	0,15
10-95	0,17  + (vikt kg / 130)
Över 95, men högst 107	0,90
Över 107, men högst 130	1,00
Över 130	1,20

Punkt 2 i bilagan. Minimikrav på fria golvytor i gruppboxar för avvanda grisar slaktsvin och gödsvin per svin.

Minst två tredjedelar av golvytan i en gruppbox för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan.

19§ 2 mom
På ett svinstall som var verksamt när denna förordning trädde i kraft ska kraven på golvytan i gruppboxar för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin enligt punkt 2 i bilagan tilllämpas från och med den 1 januari 2025. 

2.6. Avlägsnande av smärta vid kastration (Smärtlidning vid kastering )

 Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar

26 a § 1–2 mom.
Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren och över antalet döda djur.

Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år och bokföringen över antalet döda djur och bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som inte hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. Bokföringen ska på

begäran visas upp för regionförvaltningsverket, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, polisen, besiktningsveterinären, gränsveterinären och djurskyddsövervakaren. 

Lag medicinsk behandling av djur 387/2014

20 §
Djurets ägare eller innehavare är skyldig att föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur har behandlats med.

Djurets ägare eller innehavare, till vilka en veterinär överlåter läkemedel i enlighet med 16 §, ska föra journal över alla de läkemedel som ett produktionsdjur behandlats med i ett system för uppföljning av hälsovården, om systemet har en sådan möjlighet, eller i något annat motsvarande elektroniskt system,

från vilket uppgifterna kan överföras till systemet för uppföljning av hälsovården.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om journalföringen, de uppgifter som ska antecknas i journalerna och i ett system för uppföljning av hälsovården eller i något annat elektroniskt system och hur länge uppgifterna ska bevaras.

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

23 § 1 mom 5 punkten
Utan hinder av 7 § 1 och 2 mom. i djurskyddslagen är följande åtgärder på djur tillåtna: --- 5) kastrering av grisar som är högst sju dagar gamla genom en öppen kirurgisk metod, utan att vävnader slits sönder, när åtgärden vidtas av en kompetent person, kastrering av får som är yngre än sex veckor gamla med Burdizzotång när åtgärden vidtas av en kompetent person, kastrering av renar med Burdizzotång när

åtgärden vidtas av en kompetent person samt kastrering av getter, hästar, nötkreatur, över sju dagar gamla grisar och över sex veckor gamla får när åtgärden vidtas av en veterinär och ingreppet sker under behövlig bedövning och med smärtlindring, (7.11.2002/910) 

2.7. Stimulans

SRf 629/2012 med ändringar

13 § 3 mom
Svin ska ha ständig tillgång till en tillräcklig mängd sådant material som inte äventyrar djurens hälsa och med vars hjälp svinen kan tillfredsställa sina arttypiska beteendebehov såsom att böka och undersöka. 

2.8. Sjuk- och behandlingsboxar för svin

Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar

5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta. 

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe.

11 §
Om ett djur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur skall vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, skall djuret avlivas eller slaktas. 

SRf 629/2012 med ändringar

3 § 1 mom., 4–5 mom.
Svin skall hållas i grupp, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. Efter att orsaken undanröjts ska svinet återplaceras i gruppen.

---

Svin som av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren har avskilts från gruppen ska obehindrat kunna vända sig i sin individuella box, om inte något annat följer av veterinärmedicinska skäl.

Svin får inte hållas uppbundna med bindslen.

5 § 1 mom., 3 mom.
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett  ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Golvet ska vara lämpligt med beaktande av hur stora och tunga de svin som förvaras där är. Om strö inte används ska golvytan vara stark, stabil och jämn. Vid behov ska liggområdet för svin ströas.

---

Gruppboxen för avvanda grisar, slaktsvin och uppfödningssvin ska motsvara kraven enligt punkt 2 i bilagan.

7 § 2 mom
Förvaringsutrymmet för svin ska ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, trågen och vattningssystemen ska vara placerade i förvarings-utrymmet så att de är inom räckhåll för alla djur och så att de inte skadar djuren.

10 §
I gruppboxar ska den sammanlagda fria golvytan vara minst 2,25 kvadratmeter per sugga och minst 1.64 kvadratmeter per gylta. Av den sammanlagda golvytan ska minst 1,3 kvadratmeter per sugga och minst 0,95 kvadratmeter per gylta utgöras av ett enhetligt golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan (högst 15 % i svinstallar som genomgått grundlig reparation eller tagits i bruk före 1.7.2013).287

Till den sammanlagda fria golvytan räknas inte golvytan under utfodrings- eller liggboxar. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer, ska den sammanlagda fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 procent större än den yta som djuren beräknas behöva. I fråga om en grupp på minst 40 individer kan den totala fria golvyta som finns till djurens förfogande vara 10 % mindre än den golvyta som räknas ut enligt moment 1.

Sidorna på gemensamboxar för suggor och gyltor skall vara över 2,8 meter långa. Om djuren hålls i en grupp på under sex individer ska sidorna på boxen dock vara över 2,4 meter långa.

11 §
I en galtbox ska det finnas minst 6 kvadratmeter fri golvyta, och minst 4 kvadratmeter av denna yta ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan (bara minst 6 m² golvyta i svinstallar som genomgått grundlig reparation eller tagits i bruk före 1.7.2013).

Galten ska dessutom kunna känna lukten av, höra och se andra svin.

Om galtens box också används för betäckning ska det finnas minst 10 kvadratmeter fri golvyta.

15 § 3 mom
Svin som är äldre än två veckor ska ha ständig tillgång till färskt och rent vatten i tillräcklig mängd.

Punkten 2 i bilagan. Minimikrav på fria golvytor i gruppboxar för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin per svin.

Svinets vikt (kg)Golvyta	(m2 / djur)
Under 10	0,15
10-95	0,17 (paino kg / 130)
Över 95, men högst 107	0,90
Över 107, men högst 130	1,00
Över 130	1,20

Minst två tredjedelar av golvytan i boxen för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan.

19§ 2 -4 mom.
På ett svinstall som var verksamt när denna förordnig trädde i kraft ska kraven på golvytan i gruppboxar för avvanda grisar, slaktsvin och gödsvin enligt punkt 2 i bilagan tillämpas från och med den 1 januari 2025.

På ett svinstall som var verksamt när denna förordning trädde i kraft ska 8 §, 9 § 2 mom. samt kraven på golvstruktuern i en box enligt 11 § 1 mom. och punkt 2 i bilagan tillämpas från och med den 1 januari 2028.

På ett svinstall som var verksamt när denna förordning trädde i kraft ska kravet enligt 10 § 1 mom. på att dräneringsöppningarna får utgöra högst 10 procent av golvytan samt 2 mom. i den paragrafen tilllämpas från och med den 1 januari 2028.

Åtgärder för får- och getgårdar

3.1. Välbefinnandeplan för får och getter

Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar

5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta.

 

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

9 § 1 mom
Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring.

Srf 587/2010

7 § 
Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, temperatur, dammängd och halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig. Fåren får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel (dB(A)).

 

Srf 589/2010

7 § 1 mom

Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, temperatur, dammängd och halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig.

11 § 1 mom

Foder som ges till getter ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler.

3.2. Förbättrade av de förhållanden under vilka får och getter hålls

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

1 § 4 mom
Djuret skall kunna resa sig på ett naturligt sätt i förvaringsutrymmet. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt i sitt djurhållningsställe.

4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. 

Srf 587/2010

4 §
Golvytan i förvaringsutrymmen för får som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan.

Om ett får hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt.

I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en tacka jämte lamm förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter. Utfodringsutrymmen som är avsedda endast för lamm ska ha en yta på minst 0,2 kvadratmeter per lamm.

	Fårens genimsnittiga vikt/ djur (kg)	Golv med ströyta (m2 / djur)	Gallergolv (m2 / djur)	Spaltgolv (m2 / djur)
Lamm	Under 15	0,25	0,25	-
Lamm	30	0,50	0,50	-
Lamm	Över 30	0,75	0,75	-
Får	55	1,0	0,8	0,8
Får	75	1,4	1,0	1,0
Dräktig tacka	55	1,3	1,1	1,1
Dräktig tacka	75	1,7	1,3	1,3

5§
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Fåren ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned.

Spaltgolv, gallergolv eller andra perforerade golv ska vara sådana att fårens klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 millimeter och spaltbredden får vara högst 25 millimeter. Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för lamm får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för lamm ska vara försett med en riklig ströbädd. 

Srf 589/2010

4 §
Golvytan i förvaringsutrymmen för getter som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan.

Om en fullvuxen get hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt.

I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en honget jämte killing förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter.

5 §
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Getterna ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned.

Spaltgolv, gallergolv eller andra perforerade golv ska vara sådana att getternas klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 millimeter och spaltbredden får vara högst 25 millimeter.

Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för killingar får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för killingar ska vara försett med en riklig ströbädd.

3.3. Skötsel av får och getter

Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar

5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta.

26 a § 1–2 mom.
Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren och över antalet döda djur.

Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år och bokföringen över antalet döda djur och bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som inte hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. Bokföringen ska på

begäran visas upp för regionförvaltningsverket, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen, polisen, besiktningsveterinären, gränsveterinären och djurskyddsövervakaren.

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

11 §
Om ett djur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Ett sjukt eller skadat djur skall vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, skall djuret avlivas eller slaktas.

Srf 587/2010

3 § 3 mom
För sjuka eller skadade får och getter ska finnas en avskild ändamålsenlig box eller något annat utrymme där djuret kan vårdas och varifrån det om möjligt har synkontakt med andra får och getter.

4 §
Golvytan i förvaringsutrymmen för får som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan.

Om ett får hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt.

I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en tacka jämte lamm förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter. Utfodringsutrymmen som är avsedda endast för lamm ska ha en yta på minst 0,2 kvadratmeter per lamm.

Bilaga. Minimigolvyta per får i förvaringsutrymmet med undantag för foderhäckens yta när får hålls i grupp.

	Fårens genomsnittliga vikt / djur (kg)	Golv med ströyta (m2 / djur)	Gallergolv (m2 / djur)	Spaltgolv (m2 / djur)
Lamm	Alle 15	0,25	0,25	-
Lamm	30	0,50	0,50	-
Lamm	Yli 30	0,75	0,75	-
Får	55	1,0	0,8	0,8
Får	75	1,4	1,0	1,0
Dräktig tacka	55	1,3	1,1	1,1
Dräktig tacka	75	1,7	1,3	1,3

5 §
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Fåren ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned.

Spaltgolv, gallergolv eller andra perforerade golv ska vara sådana att fårens klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 millimeter och spaltbredden får vara högst 25 millimeter. Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för lamm får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för lamm ska vara försett med en riklig ströbädd.

6 § 2 mom
Ett förvaringsutrymme för får ska ha tillräckligt många dricksplatser. För varje påbörjad grupp av 30 får ska det finnas minst en vattenbehållare eller dricksho. Vattenbehållarna, trågen och drickshoarna ska

vara placerade i förvaringsutrymmet så att de är inom räckhåll för alla får och inte orsakar dem någon fara. Om automatiska vattnings- och utfodringssystem används, ska fåren vänjas vid att använda dem.

12 § 3 mom
Ett lamm ska ges råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln. Lamm ska från en veckas ålder ha tillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder samt rent vatten.

15 § 1 mom
Får ska klippas minst en gång per år.

Srf 589/2010

3 § 3 mom
För sjuka eller skadade getter ska finnas en avskild ändamålsenlig box eller något annat utrymme där djuret kan vårdas och varifrån det om möjligt har synkontakt med andra getter.

4 §
Golvytan i förvaringsutrymmen för getter som hålls i grupp ska överensstämma med kraven i bilagan.

Om en fullvuxen get hålls i en ensambox, ska boxen vara minst 1,4 kvadratmeter och till sin form sådan att djuret obehindrat kan vända sig runt.

I ett förvaringsutrymme med golv med ströbädd ska en honget jämte killing förfoga över en golvyta på minst två kvadratmeter.

5 § 1 mom., 3 mom.
Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Getterna ska förfoga över ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned.

Lamningsboxar och förvaringsutrymmen för killingar får inte ha spaltgolv. Golvet i lamningsboxar och förvaringsutrymmen med fast golv för killingar ska vara försett med en riklig ströbädd.

11 § 4–5 mom.
Getternas vattningsanordningar och vattenbehållare ska hållas rena. Urin och avföring får inte kontaminera fodret eller dricksvattnet, och vattnet får inte heller frysa.

Hongetter som mjölkas ska ständigt ha tillgång till rent vatten.

3.4. Betesgång och rastning för får och getter

Författningsgrund: det finns ingen basnivå

Åtgärder som gäller gårdar med fjäderfä

4.1 Välbefinnandeplan för fjäderfjä

Djurskyddslagen 247/1996 med ändringar

5 § 1 mom
Djur som tagits om hand får inte lämnas utan skötsel eller överges. Djuren skall få tillräckligt med lämplig föda, dryck och annan behövlig skötsel. Djur som insjuknat skall få ändamålsenlig vård. Djurens välbefinnande och miljö skall kontrolleras tillräckligt ofta. 

26 c § 3 mom

Om djurtätheten för broilrar överstiger 33 kilogram levande vikt per kvadratmeter, ska den som äger eller håller broilrarna göra en skriftlig beskrivning av produktionssystemet i broileruppfödningsstallet, vilken ska innehålla tekniska uppgifter om byggnaderna och deras anordningar. Beskrivningen ska hållas uppdaterad och på begäran visas upp för regionförvaltningsverket. Den djurtäthet som tillämpas i uppfödningsstallet eller en ändring av djurtätheten och viktiga uppgifter om produktionssystemet ska anmälas till regionförvaltningsverket senast 15 dagar innan den första flocken sätts in i stallet. Sådana förändringar i produktionssystemet som kan påverka broilrarnas välbefinnande ska utan dröjsmål anmälas till regionförvaltningsverket.

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

9 § 1 mom
Ett djur i vård skall ges sådan föda och dryck av god kvalitet som är lämplig för djuret. Vid utfodringen skall djurets behov beaktas och det skall säkerställas att varje djur får tillräckligt med näring. 

Srf 673/2010

4 § 2 mom
Om ventilationen i djurstallet i huvudsak baserar sig på maskinell ventilation, ska det även vid eventuella fel i anordningen vara möjligt att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande. I en maskinell ventilationsanordning ska det vid behov finnas ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet.

9 § 1 mom
Foder som ges till höns ska vara näringsrikt och balanserat samt vid behov kompletterat med mineraler. 

 

Srf 375/2011

4 § 2 mom
Om djurens välbefinnande och hälsa är beroende av ett mekaniskt ventilationssystem ska det även vid eventuella fel i det mekaniska ventilationssystemet i uppfödningsavdelningen vara möjligt att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens välbefinnande och hälsa. Det mekaniska ventilationssystemet ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet.

10 §
Foder som ges till broilrar ska vara näringsrikt och balanserat. I fråga om utfodringen av broilrar och näringens sammansättning ska särskild uppmärksamhet fästas vid förebyggandet av ledskador och skador på benstommen. 

 

Srf 677/2010

5 § 2 mom

Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett mekaniskt ventilationssystem ska det i djurstallet finnas möjlighet att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid eventuella störningar i det mekaniska ventilationssystemet. I ett mekaniskt ventilationssystem ska det finnas ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemet ska testas regelbundet.

10 §
Kalkonerna ska ha tillgång till tillräckligt med foder av lämplig näringssammansättning och ständig tillgång till dricksvatten.

4.2. Förbättrade av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls

Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar

41 a § 12 mom.
Vilken inverkan de förhållanden under vilka broilrar hålls och andra motsvarande faktorer har på broilrarnas välbefinnande bedöms utifrån dödligheten inom flocken och den bedömning av hudinflammation på trampdynorna som görs i samband med köttbesiktningen (faktorer som beskriver broilrars välbefinnande). 

Srf 375/2011

15 § 2 mom
Förekomsten av hudinflammation på trampdynorna bedöms genom kontroll av den ena fotsulan hos minst hundra fåglar i en flock. Vid kontrollen poängsätts hudinflammationens svårighetsgrad på basis av hur djup skadan är. Poängen indelas i tre klasser 0, 1 och 2, Klass 0 motsvarar en frisk trampdyna, klass 1 lindrig, ytlig inflammation och klass 2 djup inflammation. Resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna hos flocken fås med hjälp av formeln i punkt 4 i bilagan.

Bilaga

4) Resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna J
J=100 × (n1×0,5+n2×2)/ntot, där
n1 är antalet fötter i klass 1
n2 är antalet fötter i klass 2
ntot är det totala antalet bedömda fötter

16 §
Besiktningsveterinären ska göra en anmälan enligt 41 a § 3 mom. i djurskyddslagen, om resultatet av en bedömning av hudinflammation på trampdynorna hos flocken överstiger 80 poäng eller om den kumulativa dagliga dödligheten inom flocken överstiger det procenttal som fås med hjälp av formeln i punkt 5 i bilagan.

19 § 1 mom., 3 mom.
Vid bedömningen av broilrars välbefinnande ska sådana av broilerägaren eller broilerhållaren oberoende eller exceptionella orsaker beaktas som har lett till att dödligheten bland broilrarna eller mängden hudinflammationer på trampdynorna har ökat under uppfödningstiden.

---

En av broilerägaren och broilerhållaren oberoende eller exceptionell orsak som påverkar mängden hudinflammationer på trampdynorna kan vara till exempel en oväntad funktionsstörning i vattningsanordningarna.

Djurskyddsförordningen 396/1996 med ändringar

2 § 1 mom
I ett förvaringsutrymme för djur skall tillräcklig ventilation ombesörjas så, att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. I förvaringsutrymmet får inte förekomma oavbrutet buller som stör djuret eller åsamkar det olägenhet.

4 § 1 mom
Ett förvaringsutrymme för djur skall hållas rent. 

Srf 673/2010

4 § 1 mom
Djurstallet ska ha en sådan ventilation att luftens fuktighet, strömningshastighet, dammängd och halt av skadliga gaser inte stiger till en nivå som är skadlig. Temperaturen ska vara lämplig för de höns som hålls i djurstallet. 

4.4. Stimulans

Srf 673/2010

11 § 3 mom (Inredda burar)
Hönsen ska ha tillgång till ett rede, strö som de kan picka och sprätta i samt lämpliga sittpinnar med en längd på minst 15 centimeter per höna. Sittpinnarna ska vara av lämpligt material och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär.

12 § 4-6 mom (Golvhönserier)
Om oavbrutna vattentråg används, ska det finnas minst 2,5 centimeter trågkant per höna. Om runda vattentråg används, ska det finnas minst 1 centimeter trågkant per höna. Om vattennipplar eller vattenkoppar används, ska det finnas minst en vattennippel eller vattenkopp per varje påbörjad grupp på tio höns så att minst två vattennipplar eller två vattenkoppar är tillgängliga för varje höna.

Hönorna ska ha tillgång till strö som de kan picka och sprätta i.

Hönorna ska ha lämpliga platser där de kan värpa. Det ska finnas minst ett rede per varje påbörjad grupp på sju hönor. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst 1 kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 120 höns.

13 § 1-2 mom (golvhönserier med minst 350 hönor)
När det finns minst 350 värphöns i ett golvhönseri ska det finnas en ströarea på minst 250 kvadratcentimeter per höna, och minst en tredjedel av golvarean ska vara täckt med strö.

Sittpinnarna får inte vara placerade ovanför ströbädden, och det horisontella avståndet mellan pinnarna ska vara minst 30 centimeter och 20 centimeter mellan pinne och vägg. 

Srf 375/2011

4 § 6 mom
Alla broilrar ska ständigt ha tillgång till strö som är lagom torrt och luckert på ytan.

10 § 4-5 mom.
Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av broilrar ska hållas rena.

Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.

Srf 677/2010

4 § 1 mom
Förvaringsutrymmet ska ha sådan inredning och utrustning som är lämplig för kalkoner samt sådant material med hjälp av vilket kalkonerna får sina behov när det gäller arttypiskt beteende tillgodosedda, t.ex. att bada i sand eller strö, putsa fjädrarna eller annars sköta kroppen.

10 § 3 mom.
Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av kalkoner ska hållas rena.

Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar

Kalkoner får hållas endast i system med golvanläggning. Golvet i förvaringsutrymmet för kalkoner ska vara tillverkat av ett material som är lämpligt för kalkoner samt sådant att det inte skadar kalkonerna eller äventyrar deras hälsa eller välbefinnande. Förvaringsutrymmet ska ha helt golv med undantag för det golv som finns i omedelbar närhet till vattningsanordningar och som kan vara försett med avlopp för att avleda stänkvatten samt det galler som finns framför moderdjurens reden för att redena ska kunna hållas rena. På golvet i förvaringsutrymmet ska det finnas tillräckligt med lämpligt strö som ska hållas lagom torrt.

4.5. Plan, ramper och sittpinnar

Srf 673/2010

11 § 3 mom (Inredda burar)

Hönsen ska ha tillgång till ett rede, strö som de kan picka och sprätta i samt lämpliga sittpinnar med en längd på minst 15 centimeter per höna. Sittpinnarna ska vara av lämpligt material och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär.

12 § 4-6 mom (Golvhönserier)
Hönorna ska ha tillgång till strö som de kan picka och sprätta i.

Hönorna ska ha lämpliga platser där de kan värpa. Det ska finnas minst ett rede per varje påbörjad grupp på sju hönor. Om kollektivreden används, ska det finnas en yta på minst 1 kvadratmeter för varje påbörjad grupp på 120 höns.

I hönseriet ska det finnas lämpliga sittpinnar som ger varje höna minst 15 centimeter. Sittpinnarna ska vara av ett material som är lämpligt för hönorna, utan vassa kanter och sådana att hönorna kan använda dem utan besvär.

13 § 1-2 mom (golvhönserier med minst 350 hönor)
När det finns minst 350 värphöns i ett golvhönseri ska det finnas en ströarea på minst 250 kvadratcentimeter per höna, och minst en tredjedel av golvarean ska vara täckt med strö.

Sittpinnarna får inte vara placerade ovanför ströbädden, och det horisontella avståndet mellan pinnarna ska vara minst 30 centimeter och 20 centimeter mellan pinne och vägg.

Srf 375/2011

4 § 6 mom
Alla broilrar ska ständigt ha tillgång till strö som är lagom torrt och luckert på ytan.

10 § 4-5 mom.
Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av broilrar ska hållas rena.

Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. 

Srf 677/2010

4 § 1 mom
Förvaringsutrymmet ska ha sådan inredning och utrustning som är lämplig för kalkoner samt sådant material med hjälp av vilket kalkonerna får sina behov när det gäller arttypiskt beteende tillgodosedda, t.ex. att bada i sand eller strö, putsa fjädrarna eller annars sköta kroppen.

10 § 3 mom.
Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av kalkoner ska hållas rena.

Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansätting eller mängd undvikas.

[1] VNa 629/2012 19 §, MMMa 14/EEO/2002 Liite 1.7

[2] VNa 629/2012 19 §

[3] VNa 629/2012 19 §

[4] VNa 629/2012 19 §, MMMa 14/EEO/2002 Liite 1 kohta 1.7

[5] VNa 629/2012 19 §, MMMa 14/EEO/2002 Liite 1 kohta 1.7

[6] VNa 629/2012 19 §, MMMa 14/EEO/2002 Liite 1 kohta 1.8

[7] VNa 629/2012 19 §

Bilaga 3. Förteckning över författningar om ersättning för djurens välbefinnande

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG)
• Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429
• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg
• Kommissionens genomförandeförordning om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller spårbarhet för vissa hållna landlevande djur
• Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG
• Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor
• Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor
• Lag om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare 1360/2014
• Lag om verkställighet av jordbruksstöd 192/2013 ändringar
• Lag om ett system för identifiering av djur 238/2010
• Djurskyddslagen 247/1006 med ändringar
• Lag om djursjukdomar 441/2013
• Lag om medicinsk behandling av djur 387/2014
• Lag om identifiering och registrering av djur 1069/2021
• Statsrådets förordning om stödområden för jordbruksstöd och de delområden av
  stödområdena som räknas som skärgård 5/2015 ändringar
• Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
  enligt tvärvillkoren 4/2015 ändringar
• Statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs 7/2015
• Statsrådets förordning om djurenheter i vissa stöd till jordbruket 45/2015 ändringar
• Statsrådets förordning om ingående av en förbindelse för ersättning för djurens välbefinnande 2021 XX/2022
• Statsrådets förordning om ersättning för djurens välbefinnande 121/2015 ändringar
• Statsrådets förordning om övervakning av djurbidrag som finansieras av Europeiska unionen 502/2015
• Statsrådets förordning om förfarandet för överföring av ansökningar om jordbruksstöd XX/2022
• Statsrådets förordning om förbud mot användningen av vissa läkemedelssubstanser för djur 1054/2014 ändringar
• Statsrådets förordning om skydd av nötkreatur 592/2010
• Statsrådets förordning om skydd av får 587/2010 ändringar
• Statsrådets förordning om skydd av getter 589/2010
• Statsrådets förordning om skydd av svin 629/2012 ändringar
• Statsrådets förordning om skydd av höns 673/2010 ändringar
• Statsrådets förordning om skydd av broilrar 375/2011
• Statsrådets förordning om skydd av kalkoner 677/2010
• Djurskyddsförordningen 396/1996 ändringar
• Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ersättning för djurens välbefinnande 117/2015 ändringar
• Jord- och skogsbruksministeriets förordning om försiktighetsåtgärder för förebyggande av överföringen av aviär influensa mellan vilda fåglar och fjäderfä 386/2006 ändringar
• Jord- och skogsbruksministeriets förordning om försiktighetsåtgärder för förebyggande av spridning av afrikansk svinpest mellan frigående vildsvin och husdjur 401/2017
• Jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering och registrering av djur XXXX/2021
• Landsbygdsverkets föreskrift om ansökan om ersättning och förbindelsen för djurens välbefinnande förbindelseåret 2022 XX/2022.