3. Åtgärder som ska vidtas på jordbruksmark 2022

I det här kapitlet har vi sammanställt både tvärvillkorens och de olika stödens krav på åtgärder som ska vidtas på jordbruksmark.

Jordbruksmark och olika markanvändningsslag definieras i kapitlet Jordbruksmark, bas- och jordbruksskiften.

Se till att din jordbruksmark behåller sitt stödberättigande genom att du sköter marken. Det finns inga bestämmelser om vilka åtgärder som ska vidtas årligen, men skiftet ska vara i jordbruksanvändning. Att enbart anmäla skiftet i stödansökan innebär inte att skiftet skulle användas för jordbruk.

• Vidta jordbruksåtgärder på skiftet (till exempel sådd, slåtter, betesgång, bärgning eller förbättring av skiftets kulturtillstånd)
• Förnya växtligheten vid behov (till exempel om de odlade grödorna inte längre är dominerande art på en fodervall)
• Avlägsna träd och buskar i diken och på icke odlade dikesrenar som ingår i basskiftets areal senast när växtligheten är 1,5 meter hög. Enstaka träd och buskar är ändå tillåtna.

Om du inte längre sköter skiftet på något som helst sätt är det inte jordbruksmark. Anmäl inte ett sådant skifte i stödansökan. I kapitel 1.1 i avsnittet Jordbruksmark i Ansökningsguiden berättas närmare om att ta ett skifte ur jordbruksanvändning.

3.1 Anläggande av växtbestånd

• Så eller plantera senast 30.6. Vid odling av vissa trädgårdsväxter är det möjligt att så senare.
• Studera de exaktare kraven för anläggande av växtbestånd i tvärvillkorsguiden.  
  • Se även Ålands tvärvillkorsguide
• Åkerren: Lämna en minst en meter bred obearbetad ren längs utfallsdiken och vattendrag. Om växtligheten på renen förstörs, ska du så ny vallväxtlighet på den genast när omständigheterna medger det.
• Skyddsremsa i en miljöförbindelse: Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag ska det finnas en i genomsnitt minst 3 meter bred skyddsremsa vid skifteskanten mot vattendraget. Skyddsremsan ska vara besådd med gräs-, vall- eller ängsväxter.
• Mångfaldsremsa i en miljöförbindelse  i Fastlandsfinland: På de kanter av basskiftet som inte gränsar till vattendrag kan du anlägga en i genomsnitt högst 3 meter bred mångfaldsremsa som ingår i odlingsväxtens areal. Anlägg mångfaldsremsan genom att så frön av vall-, gräs-, vilt- eller landskapsväxter. Samma odlingsväxt som på resten av skiftet får också växa på mångfaldsremsor, men då ska remsorna skötas genom att skörden lämnas obärgad på en i genomsnitt högst 3 meter bred remsa längs en eller flera av skiftets kanter.

Om sådden eller planteringen på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast 30.6, ska du så eller plantera genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. Undantaget från den sista såningsdagen gäller odlad jordbruksmark och grönträdor.

3.2 Omsådd av förstörd växlighet

Du behöver inte så om en gröda som du anmält vid huvudstödansökan eller annullera stöd för grödans areal om du har odlat arealen enligt god jordbrukarsed, men växtligheten har förstörts av regn, torka eller någon annan motsvarande orsak. Du kan också anlägga växtligheten på nytt.

Du kan göra anmälan till kommunen om att växtligheten är förstörd. I vilket fall som helst ska du dokumentera de händelser som lett till att växtligheten förstördes och sköta växtskyddet på området och förhindra att ogräsen sprids.

När det gäller växter som drabbats av utvintringsskador ska det på huvuddelen (över hälften) av jordbruksskiftet växa en bärgnings- och marknadsduglig skörd för att miljöersättning, kompensationsersättning och ekoersättning ska kunna betalas för hela jordbruksskiftet. I annat fall ska du annullera ersättningarna eller så en ny gröda.

• Åkerren: Om växtligheten på renen är förstörd ska du beså den med vallväxter genast när omständigheterna medger det.
• Skyddsremsa: Om växtligheten på skyddsremsan är skadad eller förstörd ska du beså den med fleråriga vall-, gräs- eller ängsväxter genast när omständigheterna medger det. Förnya inte växtligheten på skyddsremsan genom insådd i skyddssäd.
• Åtgärder i en miljöförbindelse:
  • skyddszoner: Om växtligheten på skyddszonen skadas eller förstörs under vintern, på grund av flyghavrebekämpning, på grund av grävning av täckdiken eller någon annan motsvarande orsak, ska du så ny vallväxtlighet på den skadade arealen under samma växtperiod genast när omständigheterna medger det. 
  • naturvårdsåkrar och flerårig miljövall  i Fastlandsfinland: Beså den trasiga eller förstörda växtligheten med vall- eller gräsväxter genast när omständigheterna medger det.

3.3 Gödsling

Det finns en mängd begränsningar som anknyter till användningen av stallgödsel och gödselfabrikat.

Följ tvärvillkoren och de andra kraven i nitratförordningen (på Åland nitratbeslutet) när du använder kväve. Följ kraven i förordningen om gödselfabrikat när du använder fosfor. Enligt förordningen om gödselfabrikat får du under en femårsperiod sprida högst 325 kg/ha fosfor per hektar åker inom jordbruket och högst 560 kg/ha fosfor inom trädgårdsodlingen.

Om du har ingått en miljöförbindelse gäller för dig exaktare villkor för gödslingen och gödslingsnivåer för både fosfor och kväve.

Spridning av gödselmedel

Sprid stallgödsel och organiska gödselfabrikat 1.4–31.10, men observera att gödselmedel aldrig får spridas på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark. Du kan i Fastlandsfinland avvika från den ovan nämnda spridningstiden och sprida stallgödsel fram till utgången av november i situationer där stallgödseln inte har kunnat användas som gödselmedel på åkern under växtperioden. På Åland kan en förlängning av spridningstiden på hösten med maximalt 6 veckor beviljas av landskapsregeringen efter ansökan av en branschorganisation.

• Stallgödsel och organiska gödselfabrikat som spridits på åkerns yta ska du bearbeta in i jorden inom ett dygn från spridningen. Då får emellertid sprida gödselmedlet i växtligheten med slangspridare eller som bredspridning fram till 14.9. (gäller inte på Åland).
• Från och med 15.9 får du sprida stallgödsel och organiska gödselfabrikat på åkerskiften som har kvar sitt växttäcke över vintern enbart genom placering, om det inte är frågan om spridning av stallgödsel som görs före sådden av en växt som ska sås på hösten. (gäller inte på Åland).
• Läs mer om spridningen av gödselmedel i tvärvillkorsguiden.

Åland:

• Du får inte ytgödsla med stallgödsel eller andra organiska gödselfabrikat på vallväxtlighet efter 15.9.
• Sprider du stallgödsel eller organiska gödselfabrikat på obevuxen mark efter 15.9 ska du omedelbart, senast inom ett dygn mylla ned gödslet eller plöja åkern   
• se Ålands tvärvillkorsguide

Gödslingsnivåer:

Markkartering

Markkartering är ett villkor för en gårdsspecifik åtgärd i samband med miljöersättningen. Du kan läsa mer om markkartering i kapitel 4.3 i förbindelsevillkoren för miljöersättning (på Åland i kapilel 3.3 i villkoren för balanserad anvädning av näringsämnen). 

Kvävegödsling enligt tvärvillkoren utförs också enligt jordarten, så skyldigheten att låta analysera jordarten hör också samman med tvärvillkoren. 

3.4 Växtskydd

Både i Tvärvillkoren och i Förbindelsevillkoren för miljöersättning finns det anvisningar om användningen av växtskyddsmedel på jordbruksmark.

• För i anteckningarna in användningen av växtskyddsmedel och motiveringarna för användningen.
• Sköt växtskyddet på jordbruksmarken och förhindra ogräsens spridning mekaniskt, biologiskt, kemiskt eller med hjälp av växtföljd.
• Använd bara växtskyddsmedel som är godkända i Finland inom växtskyddet.
• Använd växtskyddsmedel korrekt med iakttagande av förpackningspåskrifterna.
• Bekämpa flyghavre, jätteloka, tromsöloka och bredloka på jordbruksmark kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder.
• Använd växtskyddsmedel korrekt enligt konstaterat behov och med iakttagande av bruksanvisningarna.
• Följ de allmänna principerna för integrerad bekämpning.
• Bespruta bara med en växtskyddsspruta som blivit godkänd i test (krav på test med 3 års mellanrum).
• Avlägg växtskyddsexamen.

Åkerren

• Du får inte behandla en åkerren med växtskyddsmedel. 
• Du får bekämpa ogräs på åkerrenen som punktbekämpning endast vid svåra ogräsfall.

Skyddsremsa

• Du får inte behandla en skyddsremsa med växtskyddsmedel.
• Du får bara undantagsvis vid svåra ogräsfall förstöra eller förnya växtligheten som punktbekämpning enligt användningsbegränsningarna för växtskyddsmedlet. Med svåra ogräsfall avses utbredd förekomst av ogräs som lätt sprider sig till andra skiften med vinden eller på annat sätt, att vedartade växter eller buskar etablerat sig på skiftet, förekomst av invasiva främmande arter och andra motsvarande situationer.

Trädor

• Förhindra att ogräsen sprids på trädesåkrarna.
• Du får bekämpa ogräsen kemiskt i samband med att växtligheten avslutas, från och med 1.9 eller från och med 15.7 om du besår trädesåkern med vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten. (OBS! Ekologisk fokusareal se nedan.)
• Du får bekämpa svårbekämpade ogräs på trädan för att förbättra trädesåkerns kulturtillstånd, i så fall ska området anmälas som svartträda.

Areal med ekologiskt fokus (ekologisk fokusareal)

• På en träda som du anmält som ekologisk fokusareal får du använda växtskyddsmedel tidigast 16.8, om du sår eller planterar en höstsådd gröda på arealen.
• Om du har anmält ett jordbruksskifte till förgröningsstödets ekologiska fokusareal som areal med kvävefixerande grödor, ska du beakta förbudet mot användning av växtskyddsmedel på dessa områden enligt villkoren för förgröningsstöd.
• Arealer med energived med kort omloppstid som anmälts som ekologisk fokusareal:
  • Av växtskyddsmedlen får du enbart använda växtskyddsmedel för bekämpning av ogräs året för etablering av växtligheten och året då växtligheten avslutas, tidigast 1.9.

Åtgärder i en miljöförbindelse  i Fastlandsfinland

• Skyddszoner: På en skyddszon får du bekämpa flyghavre eller molke, gråbo, åkertistel och andra svåra ogräs som sprider sig med vinden kemiskt enligt användningsbegränsningarna för växtskyddsmedlet
• Vallar på naturvårdsåker: På vallar på naturvårdsåker får du inte använda växtskyddsmedel efter det att växtligheten är anlagd.
• Flerårig miljövall: Du får genomföra växtskyddet enligt växten. Inga begränsningar för växtskyddsmedel ingår i villkoren för åtgärden.
• Mångfaldsåkrar: Du får inte använda växtskyddsmedel på mångfaldsåkrar efter sådden.
• Fånggröda: Du får genomföra växtskyddet enligt växten. Inga begränsningar för växtskyddsmedel ingår i villkoren för åtgärden.

Åtgärder i ett miljöåtagande på Åland

• Skyddszoner: På en skyddszon får du bekämpa flyghavre eller mjölktistel, gråbo, åkertistel och andra motsvarande svåra ogräs som sprider sig med vinden kemiskt enligt användningsbegränsningarna för växtskyddsmedlet
• Fånggröda: Du får inte bryta en fånggröda med kemiska preparat.

3.5 Slåtter, bete och bärgning av skörd

Gå till väga så att det är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om du ändå inte kan bärga skörden ska du ta hand om växtligheten på jordbruksmarken så att markens kulturtillstånd förblir gott och det igen nästa år går att anlägga ny växtlighet eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd på jordbruksmarken.

Beakta i fråga om slåtter och betesgång

• Om du använder vallen för betesgång måste markytan i huvudsak förbli täckt av växtlighet och markerosion får förekomma bara i liten utsträckning.
• Bärga skörden från en areal med frilandsgrönsaker (krav för nordligt hektarstöd) och använd skörden som människoföda.
• Du får bärga skörden från skyddsremsor och åkerrenar. På Åland får slåttern eller skörden inte ske före 15.7 såvida det inte är fråga om bekämpning av ogräs, växtsjukdomar eller skadegörare eller om att förhindra spridning av dem. Utförs slåttern efter 30.9 ska det slagna gräset föras bort. Husdjur får beta på skyddsremsan.    
• Du får ha djur på bete på grönträda, om markytan förblir täckt av gräs. Det är i regel tillåtet att använda trädor i ekonomiskt syfte.

Träda som är ekologisk fokusareal inom förgröningsstödet

• Du får ha djur att beta eller bärga skörden från och med 16.8.
• Du får slå trädan före 16.8 om du inte bärgar eller använder skörden.

Åtgärderna för miljöersättning i Fastlandsfinland:

• Du får slå en areal med fånggrödor under växtperioden.
• Naturvårdsåkrar måste slås vartannat år under växtperioden.
• Skyddszonvallar och fleråriga miljövallar måste slås årligen under växtperioden. Skörden bärgas årligen.
• På mångfaldsåkrar är slåtter inte obligatorisk, men tillåten från och med 1.8. Du får föra bort slåtterresterna.
• Viltväxtlighet på mångfaldsåkrar: Du måste lämna kvar eller använda växtligheten som föda för vilt.

Åtgärder i miljöåtagandena på Åland:

• Du får inte skörda fånggrödan, utnyttja den som bete eller använda den till någon annan form av produktion
• Från gröngödslingsvallarna får du bärga högst en skörd per år. Skörden ska bärgas före 30.6 och efter detta datum får inte djur beta på gröngödslingsvallen.

3.6 Att bevara och avsluta växtligheten

Förgröningsstöd

• Inom förgröningsstödet beräknas andelen odlingsväxter för tiden 30.6 – 31.8. Under den här tiden ska odlingsväxterna kunna räknas. Se till att det på din gård under den här perioden finns minst de två eller tre växter som kravet stipulerar och att växternas procentandelar uppfyller kraven. Om du befrias från kravet på diversifiering av grödor, till exempel på basis av din gårds vallareal, ska du se till att det finns så mycket vall som befrielsen förutsätter under den här perioden.
• Grön- och stubbträda som är ekologisk fokusareal i samband med förgröningsstödet får du avsluta tidigast 16.8, om du besår arealen med vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten.
• De kvävefixerande grödorna (efa) ska växa på åkerskiftet 30.6 - 31.8. Om du bärgar den kvävefixerande grödan (efa) före den berörda periodens slut, får du bearbeta åkerskiftet först från och med 1.9.

Trädor

• Du får avsluta växtligheten på en trädesåker kemiskt eller mekaniskt från och med 1.9.
• Om du besår trädesåkern med vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten, får du avsluta växtligheten från och med 15.7.

Åtgärderna för miljöstöd i Fastlandsfinland

• Landskaps- och viltväxtlighet på mångfaldsåkrar får du avsluta följande vår.
• Ängsväxtlighet på vall på naturvårdsåker och mångfaldsåker (2 år) får du avsluta efter det andra året från och med 1.9 eller från och med 15.7 om du besår arealen med en gröda som ska sås på hösten.
• En fånggröda får du avsluta med växtskyddsmedel tidigast 15.9 och genom bearbetning tidigast 1.10.
• Gröngödslingsvall får du avsluta med växtskyddsmedel tidigast 15.9 och genom bearbetning tidigast 1.10. Om du besår arealen med en gröda som ska sås på hösten, får du avsluta vallen tidigare.
• En skyddszon och flerårig miljövall får du avsluta först efter förbindelsetidens utgång.
• Närmare information om bevarandet av hampa ingår i kapitel 4.3.

Åtgärder i miljöåtagandena på Åland

• En fånggröda får du inte avsluta med kemiska växtskyddsmedel. Du får bearbeta eller plöja växtligheten tidigast 1.4 följande vår. Är jordarten på skiftet lera kan du bryta växtligheten från och med 1.11. Sår du höstsäd eller oljeväxter på skiftet får du bryta fånggrödan tidigast 15.8 samma år.
• Gröngödslingsvall får du avsluta med växtskyddsmedel tidigast 1.9 och genom bearbetning tidigast 1.10. Om du besår arealen med en gröda som ska sås på hösten, får du avsluta vallen tidigare

3.7 Användning av bevattningsvatten

• Information om användningen av bevattningsvatten ingår i kapitel 3.6 i Tvärvillkorsguiden, (kapitel 2.7 i Ålands tvärvillkorsguide).

3.8 Odling på grundvattenområde

• Information om odling på grundvattenområden ingår i kapitel 3.7 i Tvärvillkorsguiden,  (kapitel 2.8 i Ålands Tvärvillkorsguide).

3.9 Odling på Naturaområden

• Information om odling på Naturaområden ingår i kapitel 4.2 i Tvärvillkorsguiden (kapitel 3.2 i Ålands Tvärvillkorsguide) samt i kapitlet Förgröningsstöd i Ansökningsguiden.

3.10 Användning av jordbruksmark för annat än jordbruksverksamhet

Före sådd, efter skörd och under vinterperioden får du på jordbruksmarken utföra åtgärder som förbättrar kulturtillståndet samt åtgärder som inte anknyter till jordbruket. Åtgärder som inte anknyter till jordbruket är bland annat arbeten i anslutning till avlopp, ellinjer och annan samhällsteknik, (företags)verksamhet i samband med turism och rekreation samt verksamhet enligt allemansrätten. Dessa åtgärder får ändå inte äventyra skiftets användning för jordbruk under följande växtperiod. Åtgärder som utförs utanför växtperioden behöver du inte anmäla till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Lägg märke till att en del skötsel- eller användningsformer för ett skifte begränsar användningen mer exakt i fråga om vissa jordbrukarstöd. Till exempel vallar på naturvårdsåker i samband med miljöersättningen kräver att växtligheten bevaras på ett visst sätt eller under en viss tid.

Under växtperioden, före skörd, får skiftet emellanåt användas för annat än jordbruk, om verksamheten inte skadar skörden och du iakttar tvärvillkoren som gäller användning av odlad åker på skiftet. Till exempel kortvarig tältning eller evenemang för allmänheten är tillåtna inom dessa gränser.

Under växtperioden, före skörd, får du också vidta åtgärder som förbättrar åkerns kulturtillstånd (t.ex. gräva kantdiken och föra bort jordmassorna), med hänsyn till de ovan nämnda begränsningarna. Åtgärder som förbättrar åkerns kulturtillstånd får du också vidta på träda och på areal som tillfälligt inte odlas. Dessutom får du utöva annan tillfällig verksamhet på areal som tillfälligt inte odlas, såsom grävning som krävs för samhällsteknik eller till exempel långvarig förvaring av ensilagebalar. För areal som tillfälligt inte odlas betalas inga jordbrukarstöd.

Om det under pågående växtperiod uppstår behov av iståndsättningsåtgärder måste du eventuellt annullera jordbruksstöden för den areal där åtgärderna vidtas. Ta då kontakt med kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Stöden kan annulleras före meddelande om kontroll.

Samhällstekniska arbeten på åker

Uppmärksamma jordbruksstöden i samband med samhällstekniska arbeten på åkern, i synnerhet vid aktuella grävarbeten för elkablar.

Tips för förhandlingar med elbolaget eller en annan motsvarande part:

• Förhandla fram en sådan tidpunkt för grävningen att den stör odlingen så litet som möjligt. Den bästa tidpunkten är vanligen före sådden eller på hösten efter skörden, så att sådden kan genomföras enligt planerna.
• Om det här inte lyckas ska du förhandla fram en ersättning för de skörde- och stödförluster som grävningen orsakar.
• Om grävarbetet trots ditt önskemål ändå kommer att genomföras under växtperioden, efter sådden, är det följande enkla regler som gäller i fråga om jordbrukarstöden:
  • Grävarbetet görs efter sådden och före skörden på hösten
  • Inget behöver göras åt den sådda växtligheten, om det grävda området är smalt. Till exempel ett smalt schakt med en dräneringsplog på åkern eller i åkerkanten som knappt alls har trasat sönder växtligheten.
  • Så på nytt, om det grävda området är brett och växtligheten är en vallväxt. Till exempel när det grävs ett brett schakt med grävmaskin så att all jord som lyfts bort placeras bredvid det grävda schaktet.
  • Annullera stöden för det grävda området, om området är brett och växtligheten är någon annan gröda än en vallväxt som det inte är förnuftigt att så om. Exempelvis är det ingen idé att så om spannmål långt efter den egentliga såningstidpunkten. Det är skäl att förhandla klart om ersättningen för stöden för den berörda arealen.

När det grävda området inte sås om på nytt ska du vid annullering av stöden ändå kontrollera om det har någon inverkan på de arealkrav för växtarter som förutsätts i villkoren för förgröningsstöd, bidrag för jordbruksgrödor, kompensationsersättning eller miljöersättning.

Uppmärksamma att anmälan av tillfälligt icke odlad areal eller jordbruksskiften som är mindre än 0,05 ha inte aktiverar stödrättigheter.  Om ovan nämnda områden anmäls två år i följd kan det leda till att stödrättigheter dras in till reserven på grund av att de inte använts.

Gå till följande 4. Anmälan om växter 2022