Försäljning av obehandlad mjölk från en livsmedelsanläggning och förpackning på anläggningen
1. Vilka krav ställer lagstiftningen på obehandlad mjölk som säljs på gården direkt till konsumenten?
Lagstiftningen om försäljning av obehandlad mjölk fastställs i jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygien 318/2021.
2. Vilka uppgifter skall lämnas till den som ansöker om att få köpa obehandlad mjölk direkt?
Informationen kan skrivas i fritt format, men i enlighet med förordningen om obehandlad mjölk ska följande uppgifter finnas med:
- produkten består av obehandlad mjölk
- produkten kan innehålla sjukdomsalstrande mikrober
- obehandlad mjölk bör inte konsumeras utan att ha värmebehandlats
- produktens transport- och förvaringstemperatur (högst + 6 °C)
- sista förbrukningsdatum (Livsmedelsverket rekommenderar att sista förbrukningsdatumet i regel är två dygn efter att den obehandlade mjölken har överlåtits)
3. Hur mycket obehandlad mjölk kan man sälja på gården direkt till konsumenten?
Enligt lagstiftningen kan en mjölkproduktionsgård sälja högst 2 500 liter obehandlad mjölk som primärprodukt per år direkt till konsumenten för dennas eget bruk.
I samband med försäljning av obehandlad mjölk ska konsumenten alltid informeras skriftligen om riskerna med obehandlad mjölk, om transport- och förvaringstemperaturer samt sista förbrukningsdatum. Dessutom rekommenderar Livsmedelsverket, att obehandlad mjölk endast ska köpas från gårdar vars mjölkkvalitet konsekvent har varit i den så kallade E-kategorin.
Om mängden mjölk som säljs direkt till konsumenten överskrider 2 500 l inom ett år, ställs ytterligare krav på verksamheten i lagstiftningen. Då ska det bland annat finnas en anmäld livsmedelslokal för försäljning av mjölk på gården och prover av både djur och mjölk ska analyseras regelbundet för vissa sjukdomsalstrare.
4. Varför får obehandlad mjölk inte säljas fritt som primärproduktion i så stora mängder som man själv vill?
På grund av hälsoriskerna i obehandlad mjölk har försäljning på gården direkt till konsumenten begränsats till en liten mängd (2 500 liter per år). Lagstiftningen fungerar här som en riskhanteringsmetod.
Livsmedelsverket har utrett riskerna med Suomessa tuotetun raakamaidon biologiset vaarat -riskiprofiilin (pdf). Resultaten av denna utredning används också vid ändringar i lagstiftningen.
5. Kan obehandlad mjölk säljas/köpas via matringar?
Obehandlad mjölk kan beställas i förväg på olika sätt. I förordningen om obehandlad mjölk föreskrivs fortfarande att konsumenten ska hämta obehandlad mjölk själv, antingen från gården som producerat mjölken eller från en livsmedelslokal som säljer obehandlad mjölk. Obehandlad mjölk som har förpackats i en anläggning kan ändå levereras från anläggningen eller detaljhandeln till konsumenten och köpas via matringar. Obehandlad mjölk som hämtas direkt från en gård lämpar sig däremot inte för matringar.
Nerfryst råmjölk får säljas direkt från primärproducenten eller via en matring, som distansförsäljning eller levereras till detaljhandeln. Färsk råmjölk (som inte är nerfrusen) och som hämtas från primärproducenten lämpar sig däremot inte för matringar. Färsk råmjölk får endast säljas på gården och ska sättas direkt i konsumentens kärl. Råmjölk som förpackats på en anläggning får levereras från en anläggning till detaljhandeln och till livsmedelslokaler samt säljas till konsumenten via matringar.
6. Vad är obehandlad mjölk av E-klass?
Enligt lagstiftningen får obehandlad mjölk innehålla bakterier högst 100 000 cfu/ml och somatiska celler högst 400 000 st/ml då den levereras till pastörisering. Cfu/ml betyder antalet enheter som bildar bakteriehärdar per milliliter mjölk. Obehandlad mjölk av E-klass (särskilt god) är ändå mjölk av högre kvalitet, i vilken mängden bakterier underskrider 50 000 cfu/ml och mängden somatiska celler underskrider 250 000 st./ml. Enligt förordningen om obehandlad mjölk ska mjölk som säljs på gården till konsumenten eller säljs till mejeri för att förpackas som obehandlad vara av klass E. Andelen obehandlad komjölk av E-klass år 2020 i Finland var 96,0 % (Källa: Förbundet för mjölkhygien, på finska)
Kvalitetsklassificeringen anger ändå inte om den obehandlade mjölken innehåller patogena, dvs. sjukdomsframkallande bakterier eller andra patogena mikrober. I mejeriet analyseras endast den totala mängden bakterier i mjölk som ska pastöriseras, och inte om det finns patogener hos dessa bakterier.
Opastöriserad obehandlad mjölk kan innehålla till exempel listeria, EHEC-bakterier, campylobakter eller salmonella, även om mjölken är av E-klass. Inte ens en god kvalitetsklassificering garanterar säkerheten hos obehandlad mjölk om den konsumeras oupphettad.
7. Vad får man och vad får man inte göra i mjölkrummet?
Mjölkrummet får endast användas för verksamhet som hänför sig till hantering av mjölk och mjölkningsredskap.
Obehandlad mjölk och råmjölk får hällas i konsumentens egna kärl i mjölkrummet. Mjölken ska inte överlåtas till konsumenten i mjölkrummet. Råmjölk får också förpackas i detaljhandelsförpackningar. Mjölkprodukter får inte framställas i mjölkrummet.
Dessa verksamheter räknas som primärproduktion. Verksamheten ska anmälas till kommunens livsmedelstillsynsmyndighet som anmälan om primärproduktion.
Mjölkningsdukar och mjölkningsoveraller får tvättas i mjölkrummet. Däremot får inte juverskydd eller annan smutstvätt från ladugården tvättas i mjölkrummet.
Foder får varken hanteras eller förvaras i mjölkrummet. Råmjölk eller obehandlad mjölk som producerats på den egna gården och ska användas som foder får ändå förvaras i mjölkrummet i ett skilt kärl separat från mjölk som ska användas som livsmedel. Mera information om mjölkproduktionsgårdar.
8. Hur hamnar mikroberna i mjölken?
Mikrober förekommer normalt utanpå och inuti djurets juver. Under mjölkningen består mikrobfloran i obehandlad mjölk av mikrober som hamnat i mjölken från juvrets insida och utsida och som hamnat i mjölken från luften i ladugården, mjölkarens händer och mjölkningsutrustningen.
Efter mjölkningen kan fler mikrober hamna i den obehandlade mjölken från kyltankens insida och luften i mjölkrummet. Mikrober kan även hamna i den obehandlade mjölken via ytorna på rörledningar, pumpar och utrustning som kommer i kontakt med mjölken i mjölkbilen.
Kort sagt är renheten och hygienen hos alla slags ytor som kommer i kontakt med obehandlad mjölk av största vikt vid produktion av obehandlad mjölk av hög kvalitet.
9. Är god mjölkningshygien inte nog för att bekämpa sjukdomar i Finland?
Mjölkningshygienen är för det mesta god i Finland. Det finns information om kvaliteten på obehandlad mjölk från finländska kor på webbsidorna för Förbundet för mjölkhygien (på finska).
Mjölkningshygienen mäts genom det totala antalet bakterier i mjölken. Det nationella medelvärdet för antalet bakterier i den obehandlade mjölken som producerades i Finland år 2020 var 5 900 cfu/ml (kolonibildande enheter per milliliter). Det högsta tillåtna värdet är 100 000 cfu/ml. Faktorer som äventyrar den obehandlade mjölkens hygien efter mjölkningen är renheten hos kyltanken, transporttanken och transportkärlet. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid rengöringen av dessa.
Till god mjölkningshygien hör också att mjölken från sjuka kor och kor som är under läkemedelsbehandling inte blandas med mjölken från friska kor utan mjölken förstörs.
Av en undersökning som utfördes av veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet år 2011 (Lindström et al. 2012) framgick att det även förekommer sjukdomsalstrande bakterier på gårdar där det totala antalet bakterier är mycket lågt. Alltså kan inte ens en god produktionshygien garantera säkerheten hos opastöriserad obehandlad mjölk.
10. Ska man frysa ner all råmjölk som går till försäljning?
Råmjölk behöver inte djupfrysas på samma sätt som industriella frysvaror, utan råmjölk kan frysas i en frys avsedd för hemmabruk. Nerfryst råmjölk ska förvaras och transporteras i en temperatur på -12 °C eller kallare ända tills den överlåts till konsumenten. Råmjölk som har frusits ner på gården kan levereras till detaljhandeln, till exempel till butiker eller matringar. Råmjölk får säljas färsk (behöver inte frysas ner) på mjölkproduktionsenheten och sättas direkt i konsumentens eget kärl. Råmjölk får också säljas färsk om den har förpackats i en anläggning inom mjölksektorn.