Frågor och svar om obehandlad mjölk

Obehandlad mjölk bör användas så snabbt som möjligt och endast när den upphettast eller i mat som hettas upp vid tillredningen. Speciellt barn, åldre, gravida kvinnor eller personer med ett allvarligt underliggande medicinskt tillstånd riskerar att bli allvarligt sjuka av ouppvärmd obehandlad mjölk. Om du inte är säker på vilka risker i samband med obehandlad mjölk som gäller dig, ska du fråga din läkare.

1. Listeriatest tillämpligt på obehandlad mjölk, när den obehandlade mjölkens försäljningstid är mindre än 5 dagar?

I kommissionens förordning (EG nr 2073/2005) (förordningen om mikrobiologiska kriterier) föreskrivs om mikrobiologiska kriterier för livsmedel.

Listeria får inte finnas i någon mat som kan ätas som den är när maten lämnar tillverkaren. Undantaget från detta är produkter för vilka operatören kan visa att listeria inte kan växa till in i produkten mer än 100 pmy/g i produkten under försäljningsperioden.

Livsmedelsprodukter med en försäljningstid på mindre än 5 dagar anses vara sådana att listeria inte hinner växa i dem under försäljnings- och användningsperioden. Operatören måste undersöka den obehandlade mjölken han säljer eller hålla försäljningsperioden kort.

Mer information om listeria i livsmedel och om sjukdomen listerios som den orsakar hos människa:

2. Hur fastslås hållbarhetstiden för obehandlad mjölk?

Livsmedelsverket rekommenderar i sin anvisning att även tiden mellan mjölkning och överlåtelse av obehandlad mjölk på primärproduktionsstället är högst två dygn.

Livsmedlens hållbarhetstid bestäms i regel genom undersökningar av hållbarhetstid i laboratorium. Dessa undersökningar ger information om mikrobiologisk förskämning av livsmedlet, men inte om livsmedlet innehåller sjukdomsframkallande bakterier.

Mjölkproducenten behöver inte låta utföra undersökningar av hållbarhetstid, om producenten sätter högst två dygn efter överlåtelsen som sista förbrukningsdag för obehandlad mjölk, vilket är Livsmedelsverkets rekommendation.

På så sätt kan sista förbrukningsdagen för obehandlad mjölk vara högst fyra dygn efter mjölkningen utan att några undersökningar av hållbarhetstiden behövs.

Försäljare av obehandlad mjölk ska låta utföra undersökningar av hållbarhetstid om den obehandlade mjölken förpackas eller om man önskar sätta ett senare sista förbrukningsdatum för mjölken än 2 dygn efter överlåtelsen.

Obehandlad mjölk kan innehålla tillräckligt med sjukdomsalstrande bakterier för att orsaka sjukdom även om hållbarhetstiden inte har gått ut.

3. Hur kontrolleras risken för listeria och andra patogener vid produktion och försäljning av obehandlad mjölk?

Eftersom obehandlad mjölk inte pastöriseras ska riskerna för patogener i produkten kontrolleras på annat sätt. Mjölkproducenten ska vara synnerligen noggrann med att djuren är rena och friska samt att mjölkningshygienen är god då man producerar obehandlad mjölk att intas som den är. Utrustning och kärl som används vid hantering av mjölk ska vara rena. Efter mjölkningen ska mjölken kylas ner omedelbart och kylkedjan vara obruten. Producenten ska dessutom låta utföra de mikrobiologiska undersökningar av djur och obehandlad mjölk som behövs.

Till riskhanteringsmetoderna hör också den information som ska ges till köpare av obehandlad mjölk om dess risker och riskgrupper samt om förvaringstemperatur och förvaringstid. Konsumenten sköter för sin del om riskhanteringen genom att hålla den obehandlade mjölken tillräckligt kall och använda den före utgången av sista förbrukningsdag. Då man bjuder på obehandlad mjölk ska man se till att de som dricker den vet att mjölken är obehandlad. Det rekommenderas att de som hör till riskgrupperna inte använder obehandlad mjölk om den inte upphettats först.

4. Hurudana rengöringsåtgärder ska man vidta på gården då listeria har påvisats i obehandlad mjölk och man vill fortsätta sälja obehandlad mjölk på gården?

Listeria är en allmän miljöbakterie som bland annat förekommer i jordmånen och hamnar därför lätt i ladugården. Listeria fäster sig på mjölkningsutrustningens och kyltankens ytor, och det kan därför vara svårt att bli fri från bakterien.

Om Listeria monocytogenes påvisas i obehandlad mjölk ska särskilt stor uppmärksamhet fästas vid rengöring av de ytor som kommer i beröring med mjölken. Det kan vara nyttigt att ta prover av mjölkningsutrustningen, mjölktanken samt mjölkrören för att utreda kontaminationskällan. Djurens vattenkärl och utfodringsbord ska rengöras effektivt. Det är viktigt att djuren är rena och att mjölkningshygienen är god. Ett nytt prov tas efter att åtgärderna har vidtagits. 

Ovan nämnda åtgärder hör till den normala mjölkningshygienen men den ska skötas extra effektivt i en sådan här situation.

5. Varför begränsar Livsmedelsverket försäljningen av obehandlad mjölk?

Livsmedelsverket har inte som uppgift att stifta lagar eller förordningar. Livsmedelsverket styr iakttagandet av lagstiftningen och ger tolkningar om tillämpningen av lagstiftningen. Livsmedelsverket styr regionförvaltningsverkens och de kommunala myndigheternas verksamhet. Livsmedelsverkets anvisningar är till sin rättsliga natur inte bindande för andra myndigheter eller företagare. Tolkningarna i Livsmedelsverkets anvisningar är Livsmedelsverkets syn på hur lagstiftningen borde tillämpas.

Kommunen ansvarar för livsmedelstillsynen inom det egna verksamhetsområdet. Kommunen övervakar genomförandet av lagstiftningen och ger råd vid behov. Kommunen fattar nödvändiga beslut och utfärdar eventuella förbud.

Regionförvaltningsverket har som uppgift att styra kommunernas livsmedelstillsyn.

Lagar och förordningar som gäller hygieniska krav på och kontroll av livsmedel utfärdas av den Europeiska gemenskapen och även nationellt. I Finland bereds den nationella livsmedelslagstiftningen av jord- och skogsbruksministeriet.

EU-lagstiftningen ger medlemsländerna själva möjlighet att själva besluta om försäljning av obehandlad mjölk i medlemsländerna. Försäljning av obehandlad mjölk kan antingen förbjudas helt, vilket man har gjort i en del medlemsländer, eller tillåtas på vissa villkor. I Finland tillåts försäljning av obehandlad mjölk på vissa villkor. Jord- och skogsbruksministeriets förordning 318/2021 om livsmedelshygien fastställer villkoren för produktion och försäljning av större partier obehandlad mjölk.

6. Utgör obehandlad mjölk en stor risk för konsumenten?

Friska vuxna i arbetsför ålder insjuknar sällan på grund av obehandlad mjölk. Obehandlad mjölk kan ändå innehålla sjukdomsalstrare som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos riskgrupperna och kan leda till sjukhusvård, invalidisering eller sjukdomar som leder till döden. Målet med Livsmedelsverkets verksamhet är att säkerställa livsmedelssäkerheten för hela befolkningen.

Livsmedelsverket har sammanställt en riskprofil om de biologiska farorna med obehandlad mjölk som producerats i Finland (på finska): Suomessa tuotetun raakamaidon biologiset vaarat -riskiprofiilin (pdf).

7. Hur kan jag inverka på kraven som gäller listeria och andra krav på obehandlad mjölk?

Jord- och skogsbruksministeriet bereder nationella lagar om livsmedel som behandlas och godkänns i riksdagen. Vid sidan om de lagar som godkänts av riksdagen bereder jord- och skogsbruksministeriet ministeriets förordningar och statsrådets förordningar som hör till ministeriets verksamhetsområde.

Man kan påverka ändringar av de nationella lagarna och förordningarna om livsmedel genom att sända in respons till jord- och skogsbruksministeriet samt genom att kontakta riksdagsledamötena och få dem att föra ärendet vidare i form av lagmotioner.

8. Varför rekommenderar myndigheterna att barn, åldringar, gravida och personer som har en allvarlig primärsjukdom inte dricker obehandlad mjölk oupphettad?

Obehandlad mjölk kan innehålla sjukdomsalstrare som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos riskgrupperna. Mera information under Obehandlad mjölk och matförgiftningar.

9. Vilka aspekter har köpare och användare av obehandlad mjölk särskilt orsak att beakta?

Du som använder obehandlad mjölk borde:
• undvika att inta och servera oupphettad obehandlad mjölk 
• se till att speciellt barn, åldringar, gravida eller personer som har försvagat immunförsvar undviker att inta oupphettad obehandlad mjölk
• se till att alla som serveras obehandlad mjölk vet att mjölken de dricker är obehandlad
• förstå att man inte får gå in i ladugården och mjölkrummet
• undvika att röra eller mata djur på bete
• tvätta händerna väl, och i synnerhet barnens händer, efter att ha rört vid djur eller besökt en mjölkgård

• skaffa ett kärl för transport av obehandlad mjölk som kan förslutas tätt och är framställt av ett material som är lämpat för livsmedelsbruk och är hållbart och lätt att rengöra
• se till att transportkärlet är oklanderligt rent
• se till att den obehandlade mjölken transporteras hem utan dröjsmål och att transportkärlet i synnerhet sommartid hålls svalt under transporten
• vara medveten om att även obehandlad mjölk av god kvalitet kan innehålla sjukdomsalstrande eller andra skadliga mikrober

Livsmedelsverket rekommenderar att man endast köper obehandlad mjölk på gårdar där mjölkens kvalitet kontinuerligt och ständigt har varit av klass E. Klass E betyder att mjölken är av särskilt god kvalitet. Klass I är den normala målsättningen i EU och klass II uppfyller inte de lagstadgade kraven i EU. Det lönar sig därför för köparen att be att få se de månatliga resultaten av de lagstiftade kvalitetsundersökningarna av mjölken som produceras på gården.

Även om mjölkens kvalitetsklass är god, garanterar det ändå inte säkerheten hos obehandlad mjölk. En god kvalitetsklassificering visar ändå att mjölkningshygienen är god på gården, vilket inverkar på antalet bakterier som hamnar i mjölken.

10. Vad är obehandlad mjölk, gårdsmjölk, betingsmjölk och råmjölk?

Med obehandlad mjölk avses mjölk från husdjur som inte har upphettats till mer än 40 °C eller behandlats på något annat liknande sätt. Ingenting har tagits bort från eller lagts till obehandlad mjölk, utan den har endast kylts ner.
(Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung).

Tinkimaito är ett traditionellt finskt namn på obehandlad mjölk, som säljs direkt till konsumentens behållare från mjölkproduktionsgårdar. Obehandlad mjölk kallas även gårdsmjölk, och mera sällan betingsmjölk.

Med råmjölk avses mjölk som har mjölkats under 3-5 dagars tid efter nedkomst
(kommissionens förordning (EG) nr 1662/2006 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung).

11. Vilken är skillnaden mellan obehandlad mjölk och mjölk från butiken?

Obehandlad mjölk har inte bearbetats på något annat sätt än att den kylts ner.

Vanlig mjölk från butiken är pastöriserad och homogeniserad. Mjölkfettet har tagits bort delvis eller helt, och mjölkens fetthalt har standardiserats. Därtill har D-vitaminhalten i mjölken standardiserats så att den motsvarar den genomsnittliga nivån på D-vitamin i mjölk. D-vitamin tillsätts till flera mjölkkvaliteter som säljs i butiken, eftersom mängden fettlösligt D-vitamin i mjölken minskar då man tar fettet ur mjölken.

Vid pastörisering upphettas mjölken till minst +72 °C under 15 sekunder. Pastörisering dödar de flesta patogenerna, det vill säga de sjukdomsframkallande mikroberna. Metoden utvecklades för att få bukt med sjukdomar, i synnerhet tuberkulos, men den förbättrar också mjölkens hållbarhet. Vid homogenisering finfördelas mjölkfettets struktur så att fettet inte klumpar sig och stiger upp till ytan på mjölken.

I butiken säljs även pastöriserad mjölk som inte är homogeniserad och är utan tillsats av D-vitamin. Man kan också köpa obehandlad mejeriförpackad mjölk i butiken.

12. Hur ska obehandlad mjölk hanteras och förvaras?

De viktigaste faktorerna då det gäller hållbarhet hos obehandlad mjölk är dess hygieniska kvalitet, rena förvaringskärl och att kylkedjan bevaras från gården ända hem till kylskåpet.

Enligt Finlands lagstiftning ska temperaturen på obehandlad mjölk och råmjölk vara högst + 6 °C under förvaring och transport. En tumregel för förvaring av mjölk är, att två timmar i rumstemperatur åstadkommer skadliga verkningar som leder till att mjölken förskäms.

13. Undersöker ingen riskerna med obehandlad mjölk för konsumenten?

Livsmedelsverkets riskvärderingsenhet har utrett riskerna med finländsk obehandlad mjölk. I projektet har kartlagts biologiska faror med obehandlad mjölk som eventuellt kan utgöra en hälsorisk för konsumenten och hur de kan kontrolleras.

Lagstiftare, tillsynsmyndigheter, mjölkproducenter och konsumenter kan använda sig av resultaten av utredningen för att kontrollera livsmedelssäkerhetsriskerna som är förknippade med konsumtion av obehandlad mjölk.

14. Kan obehandlad mjölk säljas/köpas via matringar?

Obehandlad mjölk kan beställas i förväg på olika vis. Förordningen om obehandlad mjölk medförde inga ändringar till det att konsumenten ska hämta obehandlad mjölk själv, antingen från gården som producerat mjölken eller från en livsmedelslokal som säljer obehandlad mjölk. Obehandlad mjölk som har förpackats i en anläggning kan ändå levereras från anläggningen eller detaljhandeln till konsumenten och köpas via matringar. Obehandlad mjölk som hämtas från en gård lämpar sig däremot inte för matringar.

Nedfryst råmjölk får säljas direkt från primärproducenten eller via en matring, som distansförsäljning eller levereras till detaljhandeln. Färsk råmjölk (som inte är frusen) och som hämtas från primärproducenten lämpar sig däremot inte för matringar. Färsk råmjölk får endast säljas på gården och ska sättas direkt i konsumentens kärl. Råmjölk som förpackats på en anläggning får levereras från en anläggning till detaljhandeln och till livsmedelslokaler samt säljas till konsumenten via matringar.

15. Får obehandlad mjölk hämtas från en mjölkgård och användas för tillagning av exempelvis bakverk, gröt eller karelska piroger för att sedan säljas i egen butik tillsammans med andra livsmedel?

Om det finns ett ställe för direktförsäljning på en mjölkgård, kan produkter av gårdens obehandlade mjölk framställas och säljas där. Kommunens livsmedelstillsynsmyndighet ska meddelas om framställning och försäljning av dessa produkter. Obehandlad mjölk får ändå inte hämtas från en mjölkgård för framställning av livsmedel någon annanstans. Även i dessa livsmedelslokaler är det tillåtet att använda obehandlad mjölk som förpackats i en anläggning inom mjölkbranschen och sälja produkter som framställts av mjölken tillsammans med andra livsmedel. 

Sidan har senast uppdaterats 28.11.2023