Jordbruksmark, bas- och jordbruksskiften 2024

Publiceringsdatum: 5. april 2024

Ansökningsguide om åkerstöd 

1. Jordbruksmark

I ansökan om åkerstöd ska du ange all jordbruksmark som du besitter. Jordbruksmarken ska vara odlingsbar från utgången av stödansökan till utgången av växtperioden under ansökningsåret, dock minst till och med den 15.9.

Med odlingsbarhet avses att

  • Skiftet har genomgått normala iståndsättningsåtgärder som jordbruksverksamheten förutsätter och att skiftet kan ge skörd.
  • Dikningen är tillräcklig så att odlingsåtgärderna kan utföras på det sätt som den odlade växten förutsätter.
  • Grundkalkningen har gjorts och surheten är på rätt nivå för odlade växter.
  • Jordmånen lämpar sig för odling av utvalda växter.

Odlingsbarheten måste också aktivt övervakas. Försummelse att sköta skiftet kan leda till att marken inte godkänns och att stödet minskar.

Jordbruksmarken ska hållas öppen och man ska bedriva årlig jordbruksverksamhet på den. Jordbruksmarken ska vara täckt av jord, buskväxtlighet eller mossa på marken tillåts inte, och den får inte täckas av skogliga växter. Till exempel godkänns inte ett strandområde, som upprepade gånger täcks av vatten, som jordbruksmark, förutom om det är fråga om översvämningar.

Närmare information om jordbruksverksamhet finns i Ansökningsguiden för åkerstöd under rubriken Jordbruksverksamhet.

Vad är jordbruksmark?

Med jordbruksmark avses areal med åker, permanent gräsmark och permanenta grödor.

  • Åker är odlad mark som utnyttjas för växtproduktion eller för odling men som ligger i träda.
  • Permanent gräsmark
    • Permanent gräsmark är en areal som används för att odla gräs- och vallväxter som funnits på samma plats i över fem år antingen genom självsådd eller genom sådd. Markanvändningsslaget permanent gräsmark kan vara en åker eller naturbete och naturäng.
    • På permanent gräsmark får det högst växa 50 utspridda träd per hektar. Som träd betraktas minst fyra meter höga en- eller flerstammiga träd och trädliknande buskar. Även enar av alla storlekar betraktas som träd. Träd på vindskyddsplantering beräknas inte i mängden av träd. På arealen får det växa lövbuskar och lövträdsplantor som lämpar sig som föda för produktionsdjur, om dessa utgör mindre än hälften av arealen av det jordbruksskifte som berättigar till stöd.
    • Över hälften (50 %) av jordbruksskiftets areal ska bestå av gräsväxter och vallfoderväxter. Kravet gäller också de skiften av permanent gräsmark där det finns träd eller lövbuskar eller båda.
  • Permanenta grödor
    • Med permanenta grödor avses växter som inte ingår i växtföljden, som odlas i minst fem år och som ger upprepade skördar. Sådana växter är till exempel fruktträd, bärbuskar och prydnadsväxter.

Lista över permanenta grödor:

  • Aroniabär
  • Buskblåbär
  • Energiskog, snabbväxande (asp och vide)
  • Energiskog, snabbväxande (hybridasp och poppel)
  • Fiberbrännässla
  • Hallon och korsningar av hallon och åkerbär
  • Havtorn
  • Humle
  • Krusbär
  • Körsbär
  • Plantskolor, minst 5 år bär-, frukt-, dekorations.
  • Plommon
  • Prydnadsvide för flätning, 5–20 år
  • Prydnadsväxter, 5 år och över, kontinuerlig skörd från friland
  • Päron
  • Rabarber
  • Röda vinbär
  • Rönn (bärproduktion)
  • Rörflen (energi)
  • Rörflen (strö/foder)
  • Saskatoon (bärhäggmispel)
  • Sparris
  • Svarta vinbär
  • Vindruva
  • Vita vinbär
  • Åkerbär
  • Äpple
  • Örtväxter minst 5 år
  • Övriga bärväxter
  • Övriga frukter

Uppkomst och uppföljning av permanent gräsmark

Arealen blir permanent gräsmark när gräs- eller vallfoderväxter har anmälts för skiftet sex år i följd. Att förnya växtligheten till exempel genom att plöja avbryter inte beräkningen av år med gräsmark.

Markeringen permanent gräsmark är årsspecifik beroende på vilken växt som odlas på skiftet för vart år. Markeringen av permanent gräsmark på skiftet innebär inte att vall alltid ska odlas på arealen/skiftet i fråga. På ett skifte som markerats som permanent gräsmark kan du även odla andra odlingsväxter, då upphör arealen att vara permanent gräsmark. Finland har förbundit sig att bevara en viss mängd permanent gräsmark. Om arealen permanent gräsmark sjunker under det avtalade, införs ett förfarande för återställande. Endast om förfarandet tas i bruk i Finland kan man kräva att du ska bibehålla arealerna som permanent gräsmark. Närmare information om kraven på bevarande av permanent gräsmark finns i Guide om villkorlighet. På kartan i Viputjänsten kan du kontrollera om det finns permanent gräsmark eller fjärde eller femte årets gräsmark på skiftet. I ansökan om åkerstöd ser du arealen permanent gräsmark som finns, när du sparar jordbruksskiftesuppgifter.

Gräs- och vallfoderväxter som ackumulerar gräsmarksår är:

  • Gröngödslingsvall (exkl. gröngödslingsvall inom stöd för miljösystem)
  • Fodervall
  • Betesvall
  • Frövall
  • Grönträda (vall och äng)
  • Skyddsremsa
  • Naturbete och naturäng *
  • Miljöavtalsareal, permanent gräsmark *

* Om du meddelar denna växt för skiftet markeras arealen genast som permanent gräsmark. Ange arealen först när den uppfyller förutsättningarna för permanent gräsmark (bl.a. vallväxtlighet i minst 5 år).

Växter som stoppar eller fryser upp uppkomsten av gräsmarksår

En del växter stoppar, dvs. fryser, ansamlingen av gräsmarksår. Om du anmäler en växt som fryser skiftet förblir gräsmarksåren på skiftet oförändrade. Åren med permanent gräsmark nollställs eller ökar alltså inte, utan fryses.

Växter som fryser beräkningen

Du kan också anmäla vallåtgärder för miljöersättning och stöd för miljösystem för permanent gräsmark. När du anmäler miljöersättningens eller miljösystemstödets gräsmarksåtgärder till arealen för permanent gräsmark räknas arealen inte som permanent gräsmark under förbindelsetiden.

För Nyland, Egentliga Finland och Åland omfattas av kravet på icke-produktiv areal. Du kan också anmäla icke-produktiv areal med grönträda (vall och äng) på permanent gräsmark. När grönträda (vall och äng) på en icke-produktiva areal anmäls för permanent gräsmark räknas arealen inte som permanent gräsmark under stödåret i fråga.

Nollställande av ackumulering av gräsmarksår

Om du meddelar att det på skiftet finns växter som inte bildar permanent gräsmark eller som fryser beräkningen av gräsmarksåren försvinner markeringen permanent gräsmark.

Markanvändningsslag

Åker avser en åker som odlas för växtproduktion.

  • På åkern ska det i huvudsak odlas odlingsväxter som sås, gödslas och sköts årligen i syfte att producera en marknadsduglig skörd. Om det behövs ska växtligheten med fleråriga vallar förnyas, så att de odlade gräsen förblir den dominerande arten och åkerns skördeproduktionsförmåga bevaras. Åkern ska vara med i gårdens växtföljd.

Naturbete och naturängar är vallbelagda områden utanför åkern som används för jordbruksändamål.

  • Gräs- och vallfoderväxterna ska jämnt täcka över 50 % av skiftets areal. På arealen får det finnas högst 50 spridda träd per hektar.
  • Som träd betraktas vedartade växter som är högre än 4 meter och trädartade buskar samt enar som är mindre än 4 meter höga.
  • Dessutom kan det på arealen finnas lövbuskar och lövträdsplantor som är under 2 meter höga och som lämpar sig som föda för produktionsdjur som täcker mindre än 50 % av basskiftets areal. Träden och buskarna ska vara utspridda på skiftet.
  • Arealens ska skötas årligen genom bete eller slåtter senast den 15.9. Växtligheten kan också bestå av vildhö.

Skogsmark är en areal på ett basskifte som används som betesmark, men som inte är naturbete eller naturäng. Stöd för skogsmark kan betalas endast på basis av ett miljöavtal.

Övriga områden är arealer som omfattas av miljöavtal men som inte kan klassificeras som någon annan markanvändningstyp.

  • Sådana arealer är till exempel våtmarker och våta strandområden.
  • Stöd för dessa arealer kan endast betalas på basis av ett miljöavtal.

Odlingstunnlar och flyttbara säsongsrum

Växter som odlas i odlingstunnlar och säsongsrum med lätt konstruktion anges med växtens eget namn oberoende av om odlingen sker på marken eller på ett odlingsbord. Den ändamålsenliga gräsremsa som fästanordningarna och motsvarande stödkonstruktioner behöver kan höra till jordbruksskiftets areal. Remsan ska hållas öppen och där får inte växa vedartade växter. Ett överdimensionerat vallområde mellan tunnlar eller rum ska anges som ett eget jordbruksskifte av typen grönträda.

Observera följande:

  • Om odlingsväxternas rötter inte har kontakt med marken, betraktas arealen inte som jordbruksmark. Antingen anges detta i jordbruksskiftets uppgifter vid ikryssningspunkten eller också ska arealen tas bort från basskiftet.
  • Den odlade växtens växttäthet ska uppfyllas.

Fältförsöksrutor med behövliga skötselgångar

Som jordbruksmark anses försöksodlings- eller forskningsverksamhet tillsammans, om växter odlas på marken.

Vindskyddsplanteringar

Arealen för vindskyddsplantering kan räknas med i basskiftets areal. Med vindskyddsplantering avses rader av träd eller buskar som planterats på kanten av ett skifte. Planteringsområdet ska följa kanten av skiftet och området kan vara högst två meter brett. Om planteringen finns mitt på ett basskifte ska skiftet delas.

Plantering kan inte göras på den kant av basskiftet som gränsar till skogen. Utplanteringen av vindskydd längs vattendrag ersätter inte skyddsremsan och kan inte heller utöka skyddsremsan. Utöver planteringsområdet ska det alltid finnas en skyddsremsa på någondera sidan av planteringen. Som vindskyddsplantering godkänns inte buskage eller trädbestånd som bildats naturligt vid kanten av skiftet.

Areal för odling på fuktig mark

Med odling på fuktig mark avses odling på jordbruksmark där grundvattenytan har höjts genom reglerbar dränering eller andra tekniska lösningar och där avsikten är att producera sådana jordbruksprodukter som lämpar sig för produktion på sådan areal. Arealer för odling på fuktig mark kan vara jordbruksmark, om det på arealerna kan vidtas sådana odlingsåtgärder som de arter som lämpar sig för odling på fuktig mark kräver.

Vad är inte jordbruksmark?

En areal är inte jordbruksmark, om den inte uppfyller de krav som ställs på jordbruksmark eller om arealens huvudsakliga syfte är något annat än jordbruksverksamhet.

Nedan beskrivs vilka arealer betraktas inte som jordbruksmark. Ta bort arealerna i fråga från din stödansökan på det sätt som beskrivs i punkten 3. Anmälan om jordbruksmark och ändring av markanvändning på jordbruksmark.

Ta bort arealerna i fråga från din stödansökan på det sätt som beskrivs i punkten Anmälan om jordbruksmark och ändring av markanvändning på jordbruksmark.

Arealer med byggnader

  • Fasta byggnader.
  • Skiftet kan ha lätta eller flyttbara konstruktioner, till exempel konstruktioner som används som utfodrings- eller väderskydd.
  • På jordbruksmark kan det också finnas säsongsrum eller odlingstunnlar med lätt konstruktion.

Areal där ingen jordbruksverksamhet har observerats under tre år i följd.

  • Om det vid satellitövervakning eller annan övervakning upptäcks att kravet på årlig jordbruksverksamhet inte uppfylls tre år i följd, tar administrationen bort arealen från jordbruksanvändning, oberoende av vilken växt du har anmält på arealen. Arealen tas också bort om du återkallar stödet tre år i följd.
  • Du kan återställa arealen för jordbruksanvändning genom att inrätta ett nytt basskifte med stödansökan. Myndigheten returnerar de egenskapsuppgifter som funnits för arealen innan den togs ur jordbruksanvändning. Det kan krävas att du lämnar in en bild av den areal som ska återställas.

Förbuskade diken och dikesrenar

  • Kant- och tegdiken, till den del de innehåller vedartade växter på över 1,5 meter.
  • I dikesrenar får det inte finnas bestånd med vedartade växter som sträcker sig över ett år, med undantag av enskilda träd eller buskar.

Över 3 meter breda diken

  • Ta bort från basskiftets areal
    • över 3 meter breda kantdiken och
    • över 3 meter breda diken som går inom skiftet

Rasthage

  • Till exempel ett rastningsområde med sand- eller grusbotten.
  • Gräsbete är jordbruksmark.

För trädbevuxen permanent gräsmark

  • Betesområde som har
    • gräsväxtlighet på mindre än 50 procent av arealen.
    • över 50 träd per hektar.
    • färre än 50 träd per hektar, men träden är inte enskilda eller i små grupper.

Skogsbeten

  • Med skogsbete avses en areal som används för bete och som omfattar mer än 50 träd per hektar.
  • Anmäl inte skogsbeten i stödansökan om du inte ansöker om ett miljöavtal för dem. Om arealen är ett rastningsområde för ekologiska djur, ange dem enligt punkten nedan.

Område för utevistelse för djur som ska anmälas för ekokontroll

  • Om du har betande ekologiska djur någon annanstans än på jordbruksmark, till exempel på skogsmark, ska du ange ”Annan areal för ekokontroll” som växt på denna areal.
  • Skiftets markanvändningstyp ska då vara ”Skogsmark” eller ”Annat område”.

Areal med otillräcklig grundtorrläggning

  • Areal där odlingsåtgärder eller produktion av skörd inte är möjlig på grund av överdriven väta.

Areal som inte används för jordbruk

  • Park-, rekreations- eller gårdsområde eller odling för husbehov på tomtområde.
  • Areal där det primära användningsändamålet är ett lagerområde för till exempel maskiner eller produkter och där skörd inte bärgas..

Areal där växtligheten huvudsakligen består av naturväxter och -växtlighet

  • Areal med älggräs, hundkäx, mjölkört eller motsvarande växter.
  • Areal som är övervuxet med buskage, nya trädskott eller mossa.

Vägområde

  • Alla typer av farleder, som byggts för en vägförbindelse eller som inrättats på jordbruksmark för passage.
  • Till exempel en väg som leder ut i skogen eller till byggnader och som kan urskiljas med flygfoto.
  • En väg som används för jordbruk kan godkännas som jordbruksmark och ingå i skiftets areal, om området ingår i skiftets växtföljd och bearbetas i samband med att växtbeståndet förnyas.

Skog eller ett område med skogsväxter

  • kogsmark, tvinmark eller impediment eller andra områden där det växer skogsmarksväxter eller avverkningsområden.
  • Julgransodling, plantskola eller odlingsområde för skogsträd eller produktionsareal för barrväxter.

Myr

  • Myr- eller torvproduktionsområde.

Stenar

  • Bergsområde, stenfält, stenhögar samt enskilda stenar som syns på flygbild.

Våtmark

  • Naturligt eller anlagt våtmarksområde.

Areal där odlingsväxternas rötter inte har någon kontakt med marken (bl.a. så kallad table-top-odling)

  • Arealen är inte stödberättigad för något stöd.
  • Arealen behöver inte anmälas. Om du anmäler arealen, ange bristen på kontakt mellan rötterna och marken genom att kryssa för punkten i tilläggsuppgifterna om jordbruksskiftet.

Produktionsareal för solenergi

  • Areal för solpaneler eller andra solsamlare är inte jordbruksmark. Arealen mellan panelerna kan vara jordbruksmark om arealen är tillräckligt bred så att det är möjligt att vidta de odlingsåtgärder som den odlade växten förutsätter, förutsättningarna för jordbruksverksamhet uppfylls och till exempel skuggning hindrar inte produktionen av skörd. Det område som anges i stödansökan måste också vara i jordbrukarens besittning.
  • Samma gäller för vindkraftsområden som ligger på jordbruksmark.

2. Den mark du uppger i ansökan om åkerstöd måste vara i din besittning

Du kan endast få stöd för en sådan areal som är i din besittning. Som besittning betraktas ägande eller arrendering av mark. Ditt arrendeavtal kan vara skriftligt eller muntligt. Ett muntligt avtal kan gälla i högst två år.

Som besittning betraktas inte betesavtal eller andra avtal som grundar sig på användningen av området.

Om dina åkrar ligger i ett C-område och du ansöker om nationella stöd (allmänt hektarstöd, nordligt hektarstöd eller stöd till unga jordbrukare) är villkoret att arealen är i din besittning under hela växtperioden senast på dagen för ansökan om stöd. Motsvarande villkor gäller för nationellt stöd för sockerbeta som betalas ut i hela landet. I fråga om stöd som helt eller delvis finansieras av EU ska marken vara i din besittning senast den 15 juni 2024. I miljöavtal ska avtalsområdet vara i din besittning under avtalsperioden.

Jordbruksmark som arrenderas ut till energibolag

Energibolagen, till exempel vindkraftsbolagen och solkraftsbolagen, arrenderar stora markområden av markägarna redan i projektens planeringsskede. Det slutliga området för kraftverket fastställs i allmänhet först när projektet framskrider. Arrendeavtalet kan innehålla åkerområden som används för jordbruk och för vilka markägaren ansöker om jordbruksstöd.

Om du har arrenderat ut åkerområdena som du äger till ett energibolag ska du se till att det i arrendeavtalet separat skriftligen har avtalats om att besittningen av åkerområdena kvarstår hos arrendegivaren så länge som åkrarna används för jordbruk. Stöd betalas inte för en sådan areal vars besittning entydigt har överförts till energibolaget.

När byggprojekten framskrider ska sådana områden avgränsas från arealen som inte är i jordbruksanvändning.

Kontroll av besittningen

Besittningen av basskiftena kontrolleras årligen för en del av basskiftena. Om besittningen av det basskifte du angett väljs ut för kontroll kan myndigheten

  • kontrollera besittningen av den areal du anmält att du äger från fastighetsregistret eller den som ansöker om stöd
  • begära att få se ett skriftligt arrendeavtal
  • kontrollera att det muntliga avtalet är giltigt hos arrendegivaren.

Om det råder oklarhet om besittningen av ett basskifte, avbryts stödbetalningen för arealen i fråga tills besittningen har klarlagts. Inget stöd betalas ut för en areal som inte är i din besittning. Att den inte är i din besittning orsakar det dessutom en arealskillnad.  Om arealskillnaden är över 3 procent eller 2 ha, minskas ditt stöd med en arealskillnadsprocent på 1,5 eller 2 gånger.

3. Anmälan om jordbruksmark och ändring av markanvändning på jordbruksmark

Ange i stödansökan alla basskiften som du besitter och som är jordbruksmark senast före utgången av stödansökan och förblir sådana till utgången av växtperioden, dock alltid minst fram till den 15.9.

Åkerstöd betalas inte för bas- och jordbruksskiften som är mindre än 0,05 hektar. Sådana arealer beaktas dock i beräkningen av minimiarealer som ingår i stödformerna, såsom förbindelsearealer. Om du besitter högst 1 hektar basskiften som är mindre än 0,05 hektar är det inte obligatoriskt att uppge dem som basskiften, utan i Viputjänsten kan du alternativt i ansökan om åkerstöd ange att du besitter sådana basskiften i fliken Gårdens uppgifter.

Som stödsökande ansvarar du för att dina skiften uppfyller stödvillkoren och att gränserna för dina skiften är korrekta.

Från och med år 2023 kan du inte anmäla areal som tillfälligt inte odlas. Läs mer i punkten Arealer som tillfälligt inte odlas på skiftet.

Anmälan om areal som tas ur jordbruksanvändning eller återgår till jordbruksanvändning

Om basskiftet inte längre uppfyller förutsättningarna för jordbruksmark ska det tas ur jordbruksanvändning i avsnittet Basskiftesändringar i ansökan om åkerstöd. Om endast en del av skiftet inte längre är jordbruksmark, ska du ta bort arealen i fråga från basskiftet genom en gränskorrigering.

Om du efter att den egentliga ansökningstiden gått ut märker att arealen inte är jordbruksmark, kan du inom ramen för ändringstiden anmäla att växtligheten på arealen är ”Icke odlad”, och då tar myndigheten bort arealen från basskiftet.

Om arealen återigen tas i bruk för jordbruksanvändning, kan du ta med den i ansökan om åkerstöd på stödansökan:

  • Helt basskifte: rita ett nytt basskifte som motsvarar arealen.
  • Areal som avlägsnats från skiftet: korrigera basskiftets areal.

En areal som tagits ur jordbruksanvändning förlorar sin rätt till ersättning. En areal som återställts för jordbruksanvändning kan bli berättigad till ersättning, om jordbrukaren kan visa att den är jordbruksmark.

Även på arealer som tagits ur bruk inom jordbruket ska de lagstadgade kraven för lagring och användning av gödsel samt för naturskydd och växtskyddsmedel iakttas.

Anmälan om nya basskiften

Ett nytt basskifte som bildas ska vara odlingsbart från det att ansökan om stöd upphört till utgången av vegetationsperioden, dock minst till och med den 15.9. Om kravet inte uppfylls ska du ange arealen i stödansökan först följande år.

Skiftet är odlingsbart om

  • jordmånen på skiftet kan odlas med sedvanliga maskiner och metoder
  • saneringsåtgärder har vidtagits för skiftet
  • normala odlingsåtgärder kan vidtas på skiftet och
  • skiftet kan ge skörd.

För naturbeten krävs att det på arealen har bildats gräs- eller vallväxtlighet.

Skiftets odlingsduglighet 31.12.2022 påverkar skiftets odlingsmöjligheter

Alla skiften som är odlingsbara före utgången av ansökan om åkerstöd är berättigade till grundläggande inkomststöd, omfördelningsinkomststöd och inkomststöd för unga jordbrukare.

Om du anmäler arealer som inte har varit odlingsbara 31.12.2022, ska du spara skiftet som permanent gräsmark (villkorlighetens krav på vallväxtlighet).

I tabell 1 beskrivs hur tidpunkten för skiftets odlingsbarhet påverkar kravet på vallväxt och utbetalningen av grundläggande inkomststöd.

Tabell 1. Tidpunkten för odlingsbarheten påverkar skiftets odlingsmöjligheter.

 

Har skiftet villkorligt krav på vallväxt?

Fodervall har angetts för skiftet. Kan stöd betalas för skiftet?

Havre har angetts för skiftet. Kan stöd betalas för skiftet?

Skiftet har varit odlingsbart den 31.12.2022

 

Nej

 

Ja

 

Ja

Skiftet har inte varit odlingsbart den 31.12.2022, men kommer vara det före utgången av stödansökan.

 

 

Ja

 

 

Ja

Ja, men arealen omfattas av villkorlig uppföljning, eftersom kravet på vallväxt inte har iakttagits.

Arealer som tillfälligt inte odlas på skiftet

Från och med år 2023 kan du inte anmäla areal som tillfälligt inte odlas. Beroende på hur arealen används kan du antingen avlägsna området från jordbruksmarken eller anmäla det som träda. Vissa arealer kan räknas som jordbruksskiftets växtareal. I den bifogade listan beskrivs anmälningssättet i olika situationer.

Från och med år 2023 kan du inte anmäla areal som tillfälligt inte odlas. Beroende på hur arealen används kan du antingen avlägsna området från jordbruksmarken eller anmäla det som träda. Vissa arealer kan räknas som jordbruksskiftets växtareal.

Lagringsareal för foderbalar eller foderstackar

  • Ange arealen enligt skiftets växt, när samma balar inte förvaras längre än ett år på skiftet och det skördade fodret lagras på skiftet och småningom används som djurfoder
  • Ett separat jordbruksskifte behöver inte inrättas.

Areal som i första hand används som lagerområde och som inte ingår i växtföljden

  • Till exempel
    • för maskiner, byggnadsmaterial eller virke från avverkningsplatsen.
    • samma foderbalar i över ett år.
  • Ta bort arealen från basskiftets areal med en gränskorrigering. Återställ arealen med gränskorrigering från och med det år då den åter odlas.

Skiftets kant- eller tegdiken grävs i vallar eller högar vid dikets kant

  • Om schaktjorden finns på skiftet under högst en odlingsperiod, kan du anmäla området som en del av odlingsväxtens areal.
  • Om jorden ligger på skiftet en längre tid, avlägsna arealen från skiftet med en gränskorrigering. Du kan återställa arealerna till basskiftet när jorden har avlägsnats från skiftet.

Växtlighet som inte gått i brodd på grund av väderförhållanden

  • Anmäl arealen enligt sådd växt. Om du sår om grödan kan du byta under växtens ändringstid.

Areal som inte har såtts eller areal som ska iståndsättas grundligt (t.ex. täckdikning)

  • Små, enhetliga arealer på mindre än 5 ar som inte såtts kan godkännas som areal för den växt som anmälts för jordbruksskiftet.
  • Ange arealen beroende på skiftets status som öppen träda, stubbträda eller grönträda (obs. trädorna har skötselkrav).

Arealer där växtligheten förstörts under vintern, som du inte sår på nytt på våren

  • Arealen kan godkännas enligt den sådda växten.
  • Bekämpa ogräs på arealen mekaniskt eller kemiskt.
  • Om det sås kompletterande sådd på en areal med förstörd höstsäd med vårsäd av samma art, ange hela arealen för den växt som är störst.

Markägarens odlingsareal för husbehov på det basskifte du arrenderat ut

  • Avlägsna arealen från basskiftet med en gränskorrigering eller uppge ’Trädgårdsland’ som växt på jordbruksskiftet.

Ett rastningsområde, till exempel med sand- eller grusbotten

  • Gäller inte gräsbete.
  • Ta bort arealen från basskiftets areal med en gränskorrigering. Återställ arealen med gränskorrigering från och med det år då den åter odlas.

Byggnader, väg- eller andra byggarbetsplatser

  • Ta bort arealen från basskiftets areal med en gränskorrigering. Återställ arealen med gränskorrigering från och med det år då den åter odlas.

En areal i dåligt skick som inte är odlingsbar

  • Till exempel en buskbetäckt åker eller ett naturbete.
  • Om ett helt basskifte tas ur jordbruksanvändning ska det tas ur bruk i avsnittet Basskiftesändringar i stödansökan.
  • Ta bort arealen med gränskorrigering om det endast är fråga om en del av ett basskifte.

4. Basskiften

Basskifte

Med basskifte avses ett geografiskt enhetligt odlingsområde som sökanden odlar och som begränsas av kommungränsen, gränsen för äganderätten, gränsen för stöd- eller miljöavtalsområdet, permanent gräsmark i Naturaområde, ersättningsberättigade, vattendrag eller havsområde, kantdike, väg, skog eller annan motsvarande gräns.

Basskiftet ska innehas av den som ansöker om stöd. Flera stödsökande kan inneha besittningen av skiften som används gemensamt.

Kantdike

För diken som avgränsar ett basskifte används benämningen kantdike. Beroende på kantdikets genomsnittliga bredd avgörs det om diket kan inkluderas i basskiftets areal.

Om ett kantdike som är högst 3 m brett omger ett basskifte, är gränsen för basskiftet i mitten av diket. Mät dikets bredd i övergången mellan diket och åkern.

  • Ett högst 3 meter brett kantdike: Gränsen för ett basskifte är i mitten av diket, om det från mitten av diket till kanten av växtbeståndet är högst 2 meter.
  • Ett högst 3 meter brett dike med dikesrenar förutsätter inte längre att basskiftet delas, även om det inte finns någon odlingsförbindelse över diket.

Om basskiftet omges av ett kantdike som är över 3 m brett, är basskiftets gräns vid åkerkanten, dvs. vid övergången mellan åkern och diket.

  • Ett över 3 meter brett kantdike: om den icke-odlade dikesrenen från övergången mellan dike och åker till kanten av växtbeståndet inte är bredare än 2 meter, kan dikesrenen godkännas som en del av arealen av det odlade jordbruksskiftet.

Om det vid kantdiket finns en skyddsremsa eller en mångfaldsremsa, kan det från dikets mitt till den odlade kanten vara högst 4 meter.

Om ett basskifte avgränsas av något annat än ett dike eller vattendrag, är basskiftets gräns vid åkerkanten. Då får du i basskiftet inte inkludera randområden som permanent inte används för odling.

Bilderna om mätning av kantdikets bredd.

Bild 1: Mätning av kantdikets bredd.

Tvåstegsdiken

Om ett basskifte gränsar till ett tvåstegsdike som har anlagts i ett dike och som baserar sig på en plan enligt vattenlagen*, är gränsen för basskiftet i mitten av tvåstegsdiket. Om tvåstegsdiket är ett vattendrag, begränsas skiftet av övergången mellan översvämningsplatån och åkern. Du kan granska situationen för en enskild fåra på kartnivån Vipu-vattendrag.

Om ett tvåstegsdike har anlagts genom en icke-produktiv investering och ett miljöavtal ingås om skötseln av den, ska ett eget basskifte bildas av dikesområdet och fogas till avtalet. Dessa arealer är inte jordbruksmark.

Observera att det på översvämningsplatån inte får finnas bestånd med vedartade växter, med undantag av enskilda träd och buskar.

* Vattenlagen 5 kap., 15 § (587/2011), 10 kap. 13 § i vattenlagen för landskapet Åland (1996:61)

Tegdiken och andra diken inom ett basskifte

Med tegdike avses ett dike inom ett basskifte som behövs för grundtorrläggning av åker. Tegdiken eller andra smala diken godkänns för arealen av ett basskifte, om de tillsammans med den icke-odlade dikesrenen är högst 3 m breda. Om den sammanlagda bredden på ett dike och en icke-odlad dikesren är över 3 meter ska du ta bort arealen från basskiftet genom en gränskorrigering.

Av odlingstekniska skäl kan dikesrenen inom ett basskifte variera från år till år. Om tegdiken eller andra smala diken som vanligtvis är smalare än 3 m av odlingstekniska skäl är över 3 m breda inklusive dikesrenar ska du ta bort dem från basskiftet genom en gränskorrigering.

Jordbruksmark 2021_basskifte_bild 3.PNG

Bild 2. Ett tegdike eller något annat dike inne på ett skifte och en dikesren som inte odlas får vara högst 3 meter brett.

Avlägsnande av dikesareal eller tilläggning av dikesareal i basskiftet samt växtlighet som är tillåten i diken och dikesrenar

På det sätt som beskrivs ovan påverkar dikets bredd huruvida det kan höra till arealen av ett basskifte. Om den maximala bredden överskrids ska kant- och tegdikets areal avlägsnas från basskiftet genom en gränskorrigering.

På motsvarande sätt kan du flytta skiftets gräns till mitten av diket genom en gränskorrigering, om dikets bredd underskrider den maximala bredden till exempel på grund av att diket rörläggs.

Du kan också återställa tegdiken som avlägsnats från basskiftets areal på grund av växtlighet eller om det varit för brett till skiftets areal när du har avlägsnat växtligheten eller om diket till exempel har fyllts i samband med täckdikning. Du kan bli ombedd att lägga till en bild i samband med återställandet.

På en icke-odlad dikesren på ett skifte får det endast finnas buskar eller trädplantor som är lika stora som ettåriga växter, men inte ett trädbestånd som vuxit i över ett år. I ett dike som hör till ett basskiftes areal får det finnas högst 1,5 meter höga buskar eller träd. Enstaka träd eller buskar är tillåtna i diken eller i dikesrenar.

5. Jordbruksskiften

Definition av jordbruksskifte

Med jordbruksskifte avses ett enhetligt område som hör till ett basskifte och för vilket du anmäler samma växt eller användningssätt. Ett basskifte kan ha ett eller flera jordbruksskiften. Jordbruksskiftenas gränser och således deras arealer kan variera årligen inom basskiftet.

Vilka arealer behöver inte avskiljas som ett eget jordbruksskifte?

Nedan är en sammanställning av de användningsformer för jordbruksmark som anses höra till arealen för den växt som anmälts för skiftet. Om arealen hör till arealen för den odlingsväxt som anmälts för skiftet, behöver du inte dela upp den i ett separat jordbruksskifte.

Skyddsremsa (villkorlighet)

  • En minst 3 meter, men i genomsnitt högst 4 meter bred remsa som är täckt av vall-, gräs- eller ängsvegetation och som ska anläggas på den kant av skiftet som gränsar till vattendraget. Mät bredden från skiftets kant mot åkern, och i fråga om kantdiken från dikets mitt mot åkern.
  • Om skyddsremsans bredd överstiger 4 meter, gör ett eget jordbruksskifte av arealen och ange ’Skyddsremsa’ som växt.
  • På körfältet får det finnas högst ettårig vedartad växtlighet.

Mångfaldsremsa

  • Ett ett- eller flerårigt blomster- eller vallbestånd som är i genomsnitt högst 4 meter brett och har såtts. Du kan också anlägga remsor på andra kanter av basskiftet än sådana som gränsar till vattendrag för att främja den biologiska mångfalden.
  • Dikesrenor som tidigare anlagts längs utfallsdiken godkänns också som mångfaldsremsor. Om det tidigare utfallsdiket inte är ett kantdike och du vill bevara renen, ange den som ett separat jordbruksskifte och uppge fodervall eller naturvårdsvall som växt.*
  • Om mångfaldsremsans genomsnittliga bredd överstiger 4 meter, gör ett eget jordbruksskifte av arealen och uppge fodervall eller naturvårdsvall som växt.*
  • På remsorna får det inte växa vedartad växtlighet i mer än ett år i rad.

Odlingstunnel eller flyttbart växthus

  • Om odlingsväxtens rötter har kontakt med marken, ange endast den odlade växten.
  • Om rötterna inte har kontakt med marken, dela upp arealen i ett eget jordbruksskifte.
  • Om odlingen sker år efter år så att växtens rötter inte har kontakt med marken kan du avlägsna arealen från basskiftet.

Odlingstekniska vändtegar och skötselkorridorer

  • Skötselkorridorer som hör till odlingssättet för ett- eller fleråriga växter samt odlingstekniska vändtegar.
  • Skötselkorridorerna och vändtegen ska vara nödvändiga för odlingen samt ändamålsenliga till storlek, läge och mängd. De måste vara jordbruksmark. Grusbelagda eller belagda gångar ska avlägsnas från skiftets areal.

Landskapselement

  • Ett villkorligt landskapselement som är skyddat med stöd av naturvårdslagen (1096/1996 eller 9/2023) när dess areal är högst 0,2 hektar
  • Uppge arealen på blankett 442 (anmälan görs endast en gång).

6. Ändringar i digitaliseringen av basskiften

Basskiftena flygfotograferas med cirka tre års mellanrum. Utifrån bilderna kontrollerar och korrigerar förvaltningen vid behov de ritade skiftesgränserna, dvs. uppdaterar digitaliseringen av skiftena. Digitaliseringen kan också uppdateras utifrån tillsynen vid din gård eller utifrån tillsyn av ett grannskifte, om det finns en gemensam gräns för skiftena.

I Viputjänsten visas föregående års och årets arealer i ansökan om åkerstöd. Dina ändringar i stödansökan skickas till kommunen för behandling och därefter till den som gör digitaliseringen. I dessa behandlingar kan arealerna ännu förändras.

7. Europeiska gemenskapens infrastruktur för geografisk information

Europeiska gemenskapens geografiska informationsinfrastruktur (INSPIRE) består av medlemsstaternas etablerade geografiska informationsresurser, vilket harmoniserar deras förvaltning och användbarhet. Direktivet som har antagits för att genomföra detta kräver att myndigheterna beskriver geografiska informationsresurser och gör dem tillgängliga för delning via nätverk (sök-, visnings- och nedladdningstjänster).

Som en del av verkställandet av INSPIRE-direktivet publicerar Livsmedelsverket följande material:

  • Åkerskiftesregistret (marktäcke)
  • Landskapselement på jordbruksmark (marktäcke)
  • Jordbruksskifte med geografisk information (markanvändning)
  • Jordbruksmark: åker, permanent gräsmark eller permanent växt (markanvändning)

Du kan se material och tjänster med metadata i den nationella geodataportalen Paikkatietoikkuna, paikkatietoikkuna.fi.

Anvisningar för laddning av material och användarvillkor finns på Livsmedelsverkets webbplats på adressen ruokavirasto.fi/sv/om-oss/oppeninformation/inspire/.