Lagen om djurvälfärd (693/2023) som träder i kraft 1.1.2024 ställer nya krav även på den som håller hundar. Dessutom blir en del av de ingrepp och redskap som den tidigare lagstiftningen tillåter förbjudna i och med den nya lagen. Även innehav av sådana redskap förbjuds i fortsättningen.
Bestämmelser om kraven på hundarnas välfärd finns förutom i lagen om djurvälfärd även i statsrådets förordning om skydd av hundar, katter och andra smådjur som hålls för sällskap och hobby (674/2010), som utfärdats med stöd av den nuvarande djurskyddslagen och som förblir i kraft tills vidare. Författningen i fråga ersätts senare med en ny förordning. Genom de förordningar som statsrådet utfärdar med stöd av lagen om djurvälfärd kommer man också att utfärda närmare bestämmelser om bl.a. kompetenskrav för dem som gör olika ingrepp, förbjudna ingrepp samt ramvillkor för användningen av djur för avel.
Kontinuerlig tillgång till vatten och utrymmen som behövs för vård på en permanent djurhållningsplats
Tillräcklig tillgång till vatten är djurets grundläggande fysiologiska behov och att ta hand om djuret är en väsentlig del av djurhållningen. Från och med 1.1.2024 ska ett djur på en permanent djurhållningsplats för hundar ha kontinuerlig tillgång till vatten.
I lagstiftningen om djurvälfärd hänvisas med en djurhållningsplats till hundens omedelbara närmaste omgivning. Med en djurhållningsplats avses exempelvis en bostad, annan byggnad, rastgård, inomhusbur eller annat avgränsat utrymme där hunden hålls permanent eller tillfälligt. Med en permanent djurhållningsplats avses i lagen om djurvälfärd en djurhållningsplats där djuret tillbringar största delen av sin tid. Den permanenta djurhållningsplatsen kan variera beroende på situationen. Under sommaren kan den permanenta djurhållningsplatsen för en hund vara exempelvis en rastgård eller gårdsplan, om hunden tillbringar största delen av sin tid där, medan den permanenta djurhållningsplatsen för samma hund vintertid kan vara inomhus i en bostad. Om hunden hålls mer än hälften av dygnet t.ex. i ett rum som avgränsats från resten av bostaden eller i ett annat avgränsat utrymme, betraktas rummet i fråga som hundens permanenta djurhållningsplats där den ska ha kontinuerlig tillgång till vatten. Vattnet får inte vara fruset. Om hundens permanenta djurhållningsplats året om är en rastgård utomhus kan det i fortsättningen behövas en vattenkopp som kan värmas upp vintertid.
Tillräcklig tillgång till vatten ska också ombesörjas för en hund som hålls någon annanstans än på dess permanenta djurhållningsplats, men då behöver vatten inte vara tillgängligt hela tiden, utan det kan ges till hunden med jämna mellanrum. Närmare bestämmelser om hur hunden ska ges vatten kan utfärdas senare genom förordning.
Det finns vissa undantag från den kontinuerliga tillgången till vatten. Kontinuerlig tillgång till vatten förutsätts inte på sådana permanenta djurhållningsplatser där det är orimligt svårt att hela tiden ordna tillgång till vatten av orsaker som har att göra med djurhållningsformen och väderförhållandena. Närmare bestämmelser om sådana djurhållningsplatser kommer att utfärdas genom förordning av statsrådet. I fråga om hundar kommer undantaget gällande kontinuerlig tillgång till vatten att gälla draghundar som hålls på yrkesmässiga draghundsgårdar, dock så att undantaget gäller endast vid köldgrader. Vid köldgrader är det inte nödvändigt att hela tiden ha tillgång till vatten, men draghundar ska ges vatten minst tre gånger per dag. När det inte är köldgrader ska vatten alltid finnas tillgängligt också på yrkesmässiga draghundsgårdar. Likaså ska digivande tikar och icke avvanda hundvalpar hela tiden ha tillgång till vatten på sin permanenta djurhållningsplats.
På en permanent djurhållningsplats för hundar eller i anslutning till den ska det från och med 1.1.2024 finnas utrymmen och redskap som är nödvändiga för att inspektera och hantera djur samt utrymmen för vård och isolering av hundar som är sjuka eller skadade. Samma utrymmen och anordningar kan utnyttjas både för den dagliga skötseln och för annan inspektion och hantering av djuren, samt vid behov även för vård och isolering av djur som är sjuka eller skadade. För hundarnas del räcker det att man vid behov reserverar en lugn och lämplig plats för hunden där den kan vila och återhämta sig utan att den störs exempelvis av andra hundar. En hund som vistas i en rastgård ska vid behov föras inomhus, exempelvis om hunden måste använda en hundkrage som hindrar den från att komma in i sin koja.
Avel
En hund får inte användas för avel om den inte kan föröka sig naturligt eller om användningen för avel sannolikt medför betydande men för djurets välfärd eller för dess framtida avkomma. De djur som föds till följd av avel bör ha sådana egenskaper att de kan leva ett artstypiskt liv.
I djurskyddslagstiftningen avses med avel förökning av alla typer av djur i människans vård – såväl s.k. målinriktad djuruppfödning som verksamhet där det inte finns något tydligt definierat mål i fråga om avkommans arvsmassa eller egenskaper. Bestämmelsen gäller i samma bemärkelse såväl planerad som oplanerad avel av renrasiga hundar, blandrashundar och raskorsningar. Den som håller hundar ska förhindra att de djur som hen håller förökar sig på ett okontrollerat sätt.
En hanhund som används för avel ska kunna föröka sig på naturligt sätt. Bestämmelsen hindrar inte att hanhundar används för seminering om de också klarar av att föröka sig på naturligt sätt eller om de inte klarar av att föröka sig på naturligt sätt exempelvis på grund av en olycka. En tik som på grund av sin egen kroppsbyggnad eller avkommans förväntade kroppsbyggnad inte kan föda sin avkomma utan kejsarsnitt får inte användas för avel.
Ärftliga faktorer som orsakar men för välfärden kan vara s.k. letalfaktorer, som leder till avkommans död eller allvarliga missbildningar, samt ärftliga faktorer i anslutning till vissa sjukdomar, extrema anatomiska drag eller strukturella svagheter, som försämrar djurets fysiska funktionsförmåga. Med extrema anatomiska drag avses exempelvis en överdrivet kort nos som orsakar hunden kontinuerliga andningssvårigheter, samt överdrivna hudveck som leder till ögonskador eller kroniska hudinfektioner. Även djurets psykiska funktionsförmåga och nedärvning av dess karaktär ska beaktas vid valet av avelsdjur.
För att förebygga ärftliga sjukdomar och fel ska sådana avelskombinationer undvikas som leder till att sjukdomen eller felet kan ärvas av avkomman. Till exempel är det möjligt att använda ett djur som har en frisk fenotyp men som bär på en känd sjukdomsgen för avel på så sätt att djuret paras med ett djur vars feno- och genotyp har en frisk arvsmassa, varvid det inte finns någon risk för att avkomman insjuknar i sjukdomen i fråga.
Djur med extrema anatomiska drag som medför men för välfärden får inte användas för avel, om det inte till exempel med hjälp av gentestning kan säkerställas att avkomman inte ärver menet. Det är också möjligt att använda sådana djur om avsikten är att exempelvis genom raskorsning förbättra avkommans egenskaper i detta avseende. Då måste man emellertid alltid säkerställa att förökningen inte orsakar djuret självt men i anslutning till välfärden på grund av dessa extrema drag.
Närmare bestämmelser om vilka djur som inte får användas för avel kommer att utfärdas genom en separat förordning. I lagen om utövning av veterinäryrket föreskrivs om veterinärernas skyldighet att anmäla men och sjukdomar som de diagnostiserar hos hundar och som begränsar djurets användning för avel. Anmälningarna kommer att göras till Livsmedelsverkets hundregister.
Yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av hundar
Lagen om djurvälfärd förutsätter att den som håller hundar yrkesmässigt eller annars storskaligt gör en anmälan om sin verksamhet till regionförvaltningsverket. Som yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av hundar betraktas verksamhet som definieras i bilaga 2 till lagen om djurvälfärd. Sådan verksamhet är till exempel ett hundpensionat. Definitionen av yrkesmässig eller annars storskalig verksamhet uppfylls också om man till exempel håller minst sju hundar som är äldre än sex månader eller föder upp tre kullar per år. Till kullarna räknas också katter, frettar och kaniner.
Den som håller hundar yrkesmässigt eller annars storskaligt ska ha lämplig utbildning eller på annat sätt, såsom genom praktisk erfarenhet förvärvad tillräcklig kompetens för att sköta sina uppgifter. Hen ska dessutom se till att det finns ett tillräckligt antal kompetenta djurskötare som sköter hundarna. Den som håller hundar yrkesmässigt eller annars storskaligt ska förbereda sig på eldsvådor och strömavbrott och andra motsvarande störningar som hotar djurens välfärd. Aktören ska på förhand planera hur hundarnas skötsel kan genomföras under exceptionella omständigheter samt vart hundarna kan flyttas bort från djurhållningsplatsen exempelvis i händelse av eldsvåda.
Definitionen av yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av hundar, liksom gränserna för antalet djur, i den nya lagen om djurvälfärd som träder i kraft 1.1.2024 skiljer sig något från definitionen i den nuvarande djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Detta kan medföra att nya aktörer omfattas av anmälningsskyldigheten. Verksamhet som från och med 1.1.2024 klassificeras som yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av hundar, men som inte tidigare har anmälts, ska anmälas till regionförvaltningsverket senast 1.3.2024. Uppgifterna kan lämnas på en blankett eller via e-tjänsten för djurhållar- och djurhållningsplatsregistret på adressen epr.ruokavirasto.fi. På samma adress kan man också kontrollera och uppdatera uppgifterna i en tidigare anmälan.
Närmare anvisningar om anmälan av yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av hundar och tilläggskrav i anslutning till verksamheten finns i Livsmedelsverkets anvisning Anmälningspliktig djurhållning och annan verksamhet, som under slutet av året läggs ut på Livsmedelsverkets webbplats Anmälningspliktig djurhållning.
Krav i anslutning till försäljning av hundar och valpar
Vid marknadsföring av hundvalpar eller hundar som man vill sälja eller överlåta ska vissa minimiuppgifter anges i annonsen. Obligatoriska uppgifter är säljarens namn, djurets födelsetid och ålder eller uppskattade ålder, det land där djuret är fött (om det är ett annat än Finland) samt var djuret finns (ort eller land) vid tidpunkten i fråga. Om säljaren bedriver yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av hundar, ska i anmälan dessutom anges en kod som specificerar verksamheten, dvs. aktörens kundsignum eller lägenhetssignum som syns i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret. I fråga om utländska aktörer kan man vid behov identifiera säljaren med hjälp av det s.k. signumet för den avsändande anläggningen enligt TRACES-systemet. Om foton används i marknadsföringen av hundar ska åtminstone ett foto föreställa det djur som annonsen gäller eller djurets moder. Denna information ska framgå av fotona. I samband med överlåtelse av djur ska säljaren ge mottagaren behövliga uppgifter om skötseln av djuret och andra omständigheter som är väsentliga med tanke på djurets välfärd.
En hundvalp som är yngre än sex månader får inte föras in från ett annat land till Finland, om avsikten är att sälja eller på annat sätt överlåta valpen vidare i Finland inom fyra månader från införseln. Tullen kan bestämma att en sådan hundvalp ska återsändas till utreselandet. Bestämmelsen hindrar inte att en valp som är yngre än sex månader skaffas från utlandet, förutsatt att ett köpeavtal har ingåtts innan valpen förs in till Finland. Även i fortsättningen är det alltså tillåtet att köpa en valp som är yngre än sex månader från utlandet och själv hämta den till Finland eller ordna transporten av valpen på annat sätt.
Minderåriga personers och deras vårdnadshavares ansvar för hundens välfärd
Från och med 1.1.2024 är det förbjudet att sälja eller överlåta ett djur till en person under 16 år utan vårdnadshavarens samtycke. En person under 16 år kan inte heller ensam ha ansvaret för djurets välfärd. Den som håller djur ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter om djurarten innan djuret skaffas samt tillräckliga ekonomiska resurser för att sörja för djurets skötselkostnader både under normala omständigheter och exempelvis om djuret plötsligt insjuknar. Personer under 16 år saknar ofta förutsättningar att uppfylla dessa skyldigheter som ställs på djurhållningen. Bestämmelsen hindrar dock inte att en person under 16 år äger eller sköter djur.
Föräldrar eller andra vårdnadshavare till barn under 15 år är skyldiga att se till att barnet inte behandlar djuret hårdhänt eller på något annat sätt som orsakar djuret onödig smärta eller onödigt lidande. Skyldigheten gäller också andra personer som har uppsikt över ett barn under 15 år.
Förbjudna redskap
I samband med skötseln av en hund får inte användas redskap eller anordningar som orsakar den onödig smärta eller onödigt lidande eller risk för skador. Även när det gäller annan ändamålsenlig utrustning ska man tänka på att den inte får användas på ett sådant sätt som orsakar hunden onödig smärta eller onödigt lidande. Till exempel får hundens halsband inte – oavsett typen av halsband – användas genom att rycka i eller spänna åt halsbandet på ett sätt som orsakar hunden onödig smärta. Närmare bestämmelser om redskap, anordningar och ämnen som ska användas för skötsel av en hund kan senare utfärdas genom förordning. Syftet är att genom förordning närmare föreskriva om till exempel redskap som används för att koppla en hund.
Redskap som orsakar hunden uppenbar onödig smärta eller lidande får bl.a. inte säljas eller marknadsföras, eller ens innehas. Förbjudna redskap är exempelvis tagghalsband samt andra motsvarande redskap för att styra och kontrollera hunden som orsakar en stickande känsla och smärta. Som tagghalsband betraktas enligt den nya lagen också halsband med trubbiga nitar av vilken modell som helst på insidan som orsakar ett stickande tryck i hundens hals. Det är alltså förbjudet att använda och inneha sådana halsband.
Elhalsband och andra på djuret fästa anordningar som ger det elstötar är också förbjudna, med undantag av anordningar som används i veterinärmedicinskt syfte eller vid fysikalisk behandling av djur. Förbjudna anordningar är exempelvis fjärrstyrda elhalsband, elektriska antiskällhalsband samt s.k. osynliga elstängsel, där hundens elhalsband aktiveras när den närmar sig en på förhand bestämd osynlig gräns. Den här typen av redskap får i fortsättningen inte marknadsföras, importeras, tillverkas, säljas, överlåtas, användas eller innehas.
Förbjudna ingrepp
En operation eller något annat ingrepp som orsakar smärta eller lidande får utföras på en hund endast om det är motiverat med hänsyn till hundens välfärd, eller om det särskilt föreskrivs att det är tillåtet. Ingrepp som är tillåtna är exempelvis ID-märkning av en hund med chips samt DNA-analyser som hjälp för att säkerställa hundens härstamning eller klarlägga om det är bärare av vissa sjukdomsgener.
Förbjudna ingrepp är exempelvis kupering av hundars öron eller svans samt kosmetiska piercingar och tatueringar på hunden. Det är också förbjudet att avlägsna sporrklorna på hundvalpar, dvs. att avlägsna hundens sporrklor av andra än veterinärmedicinska skäl.
En hund som har genomgått ett ingrepp för att ändra hundens utseende får inte användas i tävlingar eller ställas ut. En hund med kuperade öron eller svans får inte delta i en hundtävling eller -utställning oavsett när eller i vilket land ingreppet har gjorts. Undantaget i den tidigare lagstiftningen, som gjorde det möjligt för sådana hundar att delta i världsmästerskaps- och Europamästerskapstävlingar samt världsvinnar- och Europavinnarutställningar, upphör 31.12.2023.
Närmare bestämmelser om ingrepp som syftar till att ändra hundens utseende och som hindrar att djuret deltar i tävlingar och utställningar, samt om andra förbjudna ingrepp, kommer att utfärdas genom en särskild förordning.
Anmälningsskyldighet i fråga om ett djur i behov av hjälp
Lagen om djurvälfärd medför anmälningsskyldighet för vissa aktörer som i sin uppgift får kännedom om ett djur i behov av hjälp. Bestämmelsen förpliktar bl.a. social- och hälsovården, religiösa samfund, seminörer, en avbytarservice och vikariehjälp samt myndigheter inom olika sektorer att vid behov göra en anmälan till djurskyddsmyndigheten. Utöver de aktörer som uttryckligen är skyldiga att göra en anmälan kan även andra personer göra en motsvarande anmälan oberoende av de sekretessbestämmelser som eventuellt gäller dem. Tillsynsmyndigheten har tystnadsplikt om sekretessbelagda uppgifter. Anmälarens identitet hemlighålls, om avslöjandet av identiteten kan anses orsaka olägenhet.
Hundtävlingar och hundutställningar
Lagen om djurvälfärd medför från och med 1.1.2024 nya skyldigheter även för arrangörer av djurtävlingar och djurutställningar. Närmare anvisningar om anordnande av hundtävlingar och hundutställningar och deltagande i dem finns på Livsmedelsverkets Djurtävlingar och djurutställningar.