Afrikansk svinpest (ASF)

Afrikansk svinpest är en dödlig viral blödarfebersjukdom som sprids hos svin, vildsvin och minisvin. Sjukdomen orsakas av ASF-virus. Afrikansk svinpest smittar inte människan. Det finns varken vaccin eller någon behandlingsmetod för ASF-viruset.

Afrikansk svinpest har aldrig konstaterats i Finland. Sjukdomen förekommer t.ex. i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Italien, Slovakien, Tyskland, Tjeckien, Ryssland, Vitryssland, Moldavien, Ukraina, Serbien och Norra Makedonien. Risken att sjukdomen kan spridas till Finland har ökat.

Symtom

I den akuta formen är det första symtomet i allmänhet hög feber (över 40,5 °C) i kombination med apati, aptitlöshet, snabb och försvårad andning samt ögon- och näsflöde. Plötslig död utan föregående symtom är också typiskt. Inkubationstiden för enskilda djur är 5–15 dygn. I praktiken kan de kliniska symtomen dock framkomma först flera veckor efter att virussmittan kommit till gården eller ännu senare.

Svinen kan ha motoriska störningar och de trycker sig mot varandra. Ett symtom kan också vara kastning. Hos vissa svin kan kräkningar och förstoppning förekomma, andra kan ha blodig diarré. Djuret kan ha svullnader eller blodsutgjutelse under huden, i synnerhet i kroppens perifera delar och i öronen. Djuret kan falla i koma innan det dör, vilket inträffar inom 1–7 dygn efter att de kliniska symtomen inträtt. Djuren på gården kan insjukna och dö till 100 %, men antalet djur som uppvisar symtom kan även vara betydligt lägre i början.

Eftersom symtomen och antalet djur som uppvisar symtom kan variera, ska afrikansk svinpest misstänkas även i sådana fall där endast några djur uppvisar symtom eller då symtomen är lindriga. 

Tecken på afrikansk svinpest hos vildsvin är bland annat fynd av ett eller flera döda vildsvin i naturen, vildsvin som uppvisar sjukdomssymtom eller då ett större blodinnehåll än normalt observeras i samband med urtagningen.

I allmänhet påminner akut afrikansk svinpest kliniskt och patologiskt mycket om akut klassisk svinpest. Alltid då blodutgjutning tydligt kan ses i djurets hud och öron är det skäl att misstänka akut klassisk svinpest eller afrikansk svinpest. Det finns få andra sjukdomar som ger upphov till sådana förändringar.

ASF kan förekomma i akut, subakut och kronisk form. Den subakuta formen är typisk i områden där sjukdomen är endemisk. Symtomen på subakut smitta är varierande grad av feber, apati och lunginflammation. Hjärtsvikt kan leda till döden. I den subakuta formen är de patologiska förändringarna lindrigare än i den akuta sjukdomsformen. Sjukdomens kroniska form är ovanlig. Den kan vara förknippad med sekundära bakterieinfektioner. Kliniska symtom på kronisk ASF kan vara andningssvårigheter, kastning, artrit, kroniska hudlesioner eller nekros.

Diagnos och provtagning

Tidig konstaterande av sjukdomen är baserad på snabb upptäckt av symtom och undersökning av sjuka och döda djur. ASF-virus, dess antigen eller genom kan konstateras i organ eller blod från döda eller avlivade svin. Antikroppar som bildats mot viruset kan konstateras i svinets serum. Vid misstanke om afrikansk svinpest görs provtagning enligt Livsmedelsverkets anvisningar.

Smittvägar

Afrikansk svinpest smittar från infekterade svin till friska svin via svinens luftvägar och mun. Sjukdomen sprids även indirekt via bland annat kött, köttprodukter, biprodukter och bland annat obehandlade jakttroféer från smittade djur samt via matavfall som innehåller infekterat svin- eller vildsvinskött. Sjukdomen sprids även via infekterade redskap, kläder, foder, torrströ, transportmedel och livsmedel. ASF-viruset utsöndras i alla sekret hos det insjuknade svinet eller vildsvinet och finns kvar i blodet och det döda svinets kropp i upp till flera månader. ASF -viruset överlever flera år i djupfryst kött.

I Afrika och på områden där smittbärande insekter förekommer, i synnerhet fästingar av släktet Ornithodoros, kan de vara av stor betydelse för virusets överlevnad. Afrikanska vildsvin kan hålla viruset vid liv och infektera andra svin utan att de själva insjuknar. Europeiska vildsvin insjuknar och får de för sjukdomen typiska symtomen.

Mer information om risken för sjukdomsspridning.

Bekämpning och profylax

Afrikansk svinpest klassificeras enligt EU-lagstiftningen som djursjukdom klass A (EU 2018/1882). Om veterinären, djurets ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med djur misstänker klassisk svinpest, ska hen anmäla detta till den officiella veterinären omedelbart. Den officiella veterinären gör en kontroll på djurhållningsplatsen, ger förhållningsregler och tar vid behov prover av djuren för att reda ut orsaken till sjukdomen.

För att infektionen inte ska spridas till andra djurhållningsplatser, bestämmer länsveterinären om restriktioner för förflyttning av djuren och andra nödvändiga åtgärder. Om afrikansk svinpest konstateras på gården bestämmer Livsmedelsverket att djurhållningsplatsens svin ska avlivas, kropparna destrueras och utrymmena desinficeras. Spridning av sjukdomen till andra djurhållningsplatser förebyggs också genom att runt den smittade djurhållningsplatsen inrätta en restriktionszon inom vilken förflyttning av djur och produkter som härstammar från dem begränsas. När sjukdomen konstateras utreds samtidigt varifrån den kan ha kommit till djurhållningsplatsen, och till vilka andra ställen den redan kan ha spridits. I sammanhanget kan prover tas även från djur på andra djurhållningsplatser.

Om smitta konstateras hos vildsvin, inrättar Livsmedelsverket ett smittområde och restriktionszoner runt fyndplatsen. I dessa områden begränsas verksamheten för svinhållare och exempelvis svinslakterier. Jakt skulle också kunna begränsas i området. Regionförvaltningsverket ordnar spaning efter döda vildsvin och provtagning på dem. Svingårdarna i området inspekteras och prover tas vid behov.

Om åtgärder som ska vidtas på grund av sjukdomsmisstanke eller konstaterad infektion föreskrivs i djurhälsolagen EU 2016/429 och i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (förordningen måste beaktas med sina ändringar), samt i den nationella lagen om djursjukdomar 76/2021. Livsmedelsverket fattar utifrån bestämmelserna beslut om nödvändiga åtgärder.

Det finns ingen behandling för sjukdom som redan brutit ut och därför är det viktigt att den konstateras och effektivt hindras från att sprida sig i ett tidigt skede. Dessutom skulle en förekomst av sjukdomen i Finland allvarligt skada landets hela svinproduktion, eftersom verkningarna skulle kunna få en omfattande utbredning. En konstaterad infektion skulle ha betydande konsekvenser för den internationella handeln med griskött och grisköttsprodukter, för ett sjukdomsutbrott kan leda till att handeln avbryts för en lång tid. Konsekvenserna av ett sjukdomsutbrott är inte begränsade till den gård som drabbats av afrikansk svinpest utan även andra gårdar och hela näringen åsamkas ekonomiska och andra förluster.

För att bekämpa sjukdomen är det mycket viktigt att upprätthålla sjukdomsskyddet på svingårdarna, att instruera anläggningens arbetare om riskerna för infektion och iaktta en karenstid efter besök på utländska lantgårdar, innan man går till sin egen djuranläggning. För att förhindra smittspridning, är det förbjudet att mata svin med alla slags matrester. Afrikansk svinpest förhindras från att spridas in i landet genom begränsningar och förbud som gäller import av svindjur och produkter framställda av svin samt övervakning av importen av övriga sådana produkter med vilka viruset kan överföras. Vid import av djur eller livsmedel är det viktigt att följa införselvillkoren i lagstiftningen. Mer information om kraven som gäller import och export av djur finns på vår webbplats.

Övervakning

I Finland är sjukdomsuppföljningen baserad på undersökning av sjuka djur, och alla sjukdomsmisstankar som tyder på afrikansk svinpest undersöks för uteslutande av infektion. Årligen undersöks också insända prover av hägnade vildsvin och jagade vilda vildsvin. Det är särskilt viktigt att få in självdöda vildsvin och sådana som verkar ha varit sjuka. Kontakta den lokala kommunalveterinären utan dröjsmål om du hittar ett dött vildsvin.

Uppdaterad statistik av undersökningar från vilda vildsvin från och med året 2015 kan hittas på Livsmedelsverkets öppen information -webbtjänsten.

Virusundersökningar gjorda på hos svin presenteras i publikationen Djursjukdomar i Finland (på finska), se sidans högra kanten. 

Förekomst 

Afrikansk svinpest förekommer i många europeiska länder. Redan 1978 spred sig afrikansk svinpest till Sardinien i Italien, och har inte utrotats där. År 2014 spred sig afrikansk svinpest till Litauen, Lettland, Polen och Estland. De senaste åren har smittan påträffats i alla dessa länder, hos både tam- och vildsvin. Sjukdomen förekommer allmänt i Ukraina, den upptäcktes första gången 2014. I Moldavien upptäcktes sjukdomen 2016. Efter detta har man fastställt afrikansk svinpest också i Tjeckien, Rumänien och Ungern. 2018 sjukdomen spred sig till Bulgarien och Belgien, 2019 till Slovakien och Serbien och 2020 till Grekland och Tyskland. Tjeckien befriades officiellt av smittan i 2019 och Belgien i 2020. År 2022 sjukdomen spred sig till Fastlandet Italien, Norra Makedonien och igen Tjeckien.

I närheten av Finland konstaterades afrikansk svinpest för första gången 2009, när sjukdomen bröt ut på en svinfarm nära S:t Petersburg i Leningradområdet. Efter detta har sjukdomen konstaterats i Finlands närområden i Murmanskområdet, Arkhangelskområdet, Leningradområdet och ryska Karelen som enskilda fall på små svingårdar. Afrikansk svinpest förekommer också i vildsvin, söder om S: t Petersburg.

Utanför Kaukasien har smitta konstaterats i Ryssland bland annat i närheten av Moskva, där sjukdomen har konstaterats hos frilevande vildsvin och på svingårdar. i Vitryssland upptäcktes afrikansk svinpest för första gången 2013.

Afrikansk svinpest är vanligt i Afrika, där sjukdomen har sitt ursprung. Utanför Afrika har infektioner förekommit under lång tid på Sardinien i Italien och i Kaukasusregionen, där sjukdomen spred sig 2007 och sedan dess har spridningen inte kommit under kontroll i regionen.

År 2018 spred sig afrikansk svinpest till Kina och har sedan dess spridit sig kraftigt där.  2019 konstaterades ASF i Vietnam, Mongoliet, Kambodja, Laos, Nordkorea, Hong Kong, Myanmar, Filippinerna, Östtimor och Sydkorea. År 2020 spred sig afrikansk svinpest till Indien och 2021 till Malaysia, Bhutan och Thailand. Ar 2022 upptäckes ASF i Nepal.

Afrikansk svinpest konstaterades i Dominikanska republiken och Haiti på Karibia år 2021.

Afrikansk svinpest har aldrig påvisats i Finland.

Sidan har senast uppdaterats 22.12.2022