Denna sida handlar om beredskap hos aktörer och tillsynsmyndigheter i situationer där afrikansk svinpest (ASF) konstaterats i Finland. Sjukdomen har aldrig konstaterats i Finland, men risken för att den ska spridas till landet har ökat. Afrikansk svinpest smittar inte till människor via levande svin eller svinkött.
- Hur länge överlever ASF-viruset i svinkött?
I djupfryst svinkött överlever viruset i flera år. I svinköttsprodukter överlever viruset i flera månader, rentav ett år, såvida det inte elimineras genom särskild behandling. Läs mer om särskild behandling av svinkött.
- Hur sprids ASF-viruset?
Läs mer i "Ofta frågat om afrikansk svinpest" på Livsmedelsverkets webbplats, i synnerhet punkt 3.
- Vad avses med restriktionszon, övervakningszon och skyddszon? Vad avses med område I, II och III?
Läs mer i "Ofta frågat om afrikansk svinpest" på Livsmedelsverkets webbplats, i synnerhet punkt 13, 16 och 17.
- Kan anläggningar i köttbranschen tillverka livsmedel av svinkött som härstammar från en smittad gård?
Efter att sjukdomen konstaterats får svin inte levereras från gården. Livsmedelsverket förordnar att alla svin på den smittade gården ska avlivas. Den uppskattade inkubationstiden för ASF-viruset anses vara högst 15 dygn, men enligt epidemiologiska utredningar och ytterligare undersökningar kan den också vara längre eller kortare. Svin som transporterats från smittade gårdar ska spåras för den tidsperiod då sjukdomen antas ha härjat på gården. Därefter förordnar Livsmedelsverket destruktion av produkterna.
- Varför får svinkött från smittade gårdar inte släppas ut på marknaden då ASF-viruset ändå inte är farligt för människor?
Åtgärderna vidtas för att hantera den övergripande situationen och förhindra att ASF-viruset sprids. I obehandlat svinkött överlever ASF-viruset mycket länge, och sjukdomen smittar lätt via svinkött som kontaminerats av viruset. En spridning av sjukdomen skulle orsaka stora ekonomiska förluster för bland annat svingårdar och hela köttindustrin.
- Kan ett slakteri ta emot svin som härstammar från en svingård som är belägen i en restriktionszon men där sjukdomen inte konstaterats?
Ja, om de levererats till slakteriet enligt undantagstillstånd som beviljats av en länsveterinär. En ändring av den nationella förordningen avseende denna möjlighet är ännu under arbete.
- Kan en anläggning inom köttbranschen behandla svinkött som kommer både innanför och utanför en restriktionszon?
Förutsättningen för detta är alltid att aktören skriftligen ansöker om anläggningsspecifikt godkännande hos länsveterinären för behandling av svinkött som kommer innanför och utanför en restriktionszon. Godkännande förutsätter att anläggningens lokaler möjliggör detta och beaktas i verksamheten. Anläggningens konstruktioner, passager, lager- och behandlingslokaler för livsmedel samt rutiner ska möjliggöra fullständig konstruktionsmässig separation av dessa råvaror och tillverkningen eller en tidsmässig prövningsbaserad separation. Separation och uppföljning av den ska också beaktas i övervakningen av anläggningen. Det är också bra att diskutera frågan med anläggningens egen övervakare.
- Kan ett slakteri innanför en restriktionszon ta emot svin som kommer utanför zonen?
I anläggningens lokaler och verksamhet ska man bland annat se till att svin och svinkött som kommer innanför respektive utanför restriktionszonen hålls isär under alla produktionsfaser. Ytterligare information om krav på godkännande avseende separation av livsmedel finns i punkt 7. Detta förutsätter alltid att slakteriet skriftligen ansöker om anläggningsspecifikt godkännande av verksamheten hos länsveterinären.
- Genom hurdana specialbehandlingar kan en anläggning inom köttbranschen tillverka livsmedel av svinkött för marknaden?
Ta del av avsnittet "Särskilda villkor och avvikande hantering av kött".
- Hur märks behandlade produkter (se också punkt 9)?
Den exakta märkningsmetoden preciseras senare. I vissa situationer kan specialbehandlade produkter även märkas på normalt sätt.
- Vilka särskilda omständigheter ska beaktas i spårbarheten av ASF-fall?
Om avsikten är att leverera produkter till andra EU-länder kan separata extra intyg behövas avseende kraven på produkterna eller partierna.
- Vad kan du som aktör göra för att förbättra spårbarheten?
Läs Oiva-bedömningsanvisningarna 16.1, 16.8 och 13.4 samt avsnittet Spårbarhet i ASF-anvisningarna. Se till att du varje dag och utan större besvär kan sköta spårbarhetsåtgärderna och märkningen av livsmedel som nämns i dessa anvisningar. Då kan du vara säker på att du genom din verksamhet inte sprider ASF-viruset på grund av att de livsmedel som du levererat inte går att spåra och vid behov återkallas. Om du vill förbättra dina rutiner när det gäller så kallad inre spårbarhet så att de ger mer information än kombinationer av partispecifika uppgifter vilket lagstiftningen förutsätter kan du alltid på eget initiativ skärpa kraven på intern registrering och märkning av partier. Produktsäkerhetscertifikat (de vanligaste är ISO 22000 och BRC) som beviljas av så kallade tredje parter ställer dessutom krav på fullständig spårbarhet och dokumentation. Med bondförnuft och uppriktighet ("behärskar jag faktiskt det här?") kommer man redan långt!
- Var får jag hjälp och utomstående synpunkter om jag inte är säker på om jag i tillräcklig grad behärskar livsmedlens spårbarhet?
Börja med att diskutera med din övervakare. Ett bra hjälpmedel kan vara att företagets övervakare gör Oiva-spårbarhetsgranskningarna 16.1 och 16.8 av er verksamhet och kontrollen av förpackningspåskrifter 13.4 som speciallagstiftningen om köttbranschen förutsätter. Det är bra att diskutera detta med den egna övervakaren, och aktörens representant kan följa med granskningen. Då förmedlas observationerna och kunskapen bäst. Det gäller dock att observera att Livsmedelsverket har fastställt riskbaserade intervaller för Oiva-granskningar. Livsmedelsverket kan till exempel inte förordna den kommunala livsmedelstillsynen att utföra ovan nämnda granskningar oftare än vad den riskbaserade tabellen anger. Så klart är det dock bra att diskutera och komma överens om detta med den egna övervakaren. Observera att även coachande Oiva-granskningar är avgiftsbelagda för aktörer.
- Hur får övervakare av livsmedelslokaler och aktörer information om ASF-fall?
Regionförvaltningsverket ansvarar för informationen i regionen. Under länsveterinärens ledning strävar man i första hand efter att säkerställa att köttförädlingsföretag och slakterier får information om detta. ASF-bekämpningsåtgärderna riktas främst mot anläggningar som behandlar svinkött, och det är inte särskilt sannolikt att åtgärder, såsom återkallelser, riktas mot anmälda livsmedelslokaler. I allmänhet kan anmälda livsmedelslokaler fortsätta verksamheten normalt. Anmälda livsmedelslokaler får information om ASF-fall till exempel på Livsmedelsverkets webbplats. Läs mer om information i "Ofta frågat om afrikansk svinpest" på Livsmedelsverkets webbplats, punkt 15.
- När blir återkallelser av produkter från till exempel matbutiker, restauranger och storkök aktuella i ASF-fall?
Om svinkött eller produkter som innehåller svinkött har levererats vidare överväger tillsynsmyndigheterna under länsveterinärens ledning från fall till fall om anläggningar inom köttbranschen, parti-eller detaljhandelsställen samt restauranger och storkök ska kontaktas för att spåra produkterna. Eventuella återkallelser omfattar färskt och djupfryst svinkött samt vid behov till exempel svinköttsprodukter. Återkallelsen omfattar också svinbaserade biprodukter. Livsmedelsverket förordnar till exempel den aktör som ansvarar för produkterna att förstöra produkterna. ASF-virusets antagna inkubationstid kan vara hela 15 dygn, vilket innebär att återkallelser även kan omfatta svinkött som levererats innan sjukdomen konstaterats på gården.
- Vem fattar beslut om återkallelse av produkter?
Livsmedelsverket förordnar vid behov företaget att återkalla produkter. Aktören ansvarar alltid för sin verksamhet och ska påbörja återkallelserna redan när det finns orsak att misstänka att livsmedel har kontaminerats av ASF-viruset. Aktören ska omedelbart kontakta den lokala övervakaren om det uppstår misstankar om att aktören har mottagit och kanske redan vidarelevererat kött eller köttprodukter som kontaminerats av ASF-viruset.
- Kan matbutiker, restauranger eller storkök återlämna kött eller köttprodukter till anläggningen som levererat dem genom att avtala om detta med anläggningen?
Matbutiker, restauranger eller storkök får inte återlämna kött eller köttprodukter till en anläggning inom köttbranschen. På motsvarande sätt får anläggningen inte heller ta emot kött eller köttprodukter från matbutiker, restauranger eller storkök.
- Hur ska jag som aktör beakta avfallshanteringen?
ASF-viruset kan spridas lätt via organiskt avfall. Se till att avfallskärlen utomhus alltid är stängda så att djur (inklusive fåglar) inte kan sprida avfall i omgivningen. Se också i övrigt till att företagets avfallshantering är ändamålsenligt ordnad.
- Hur ska jag som aktör beakta rester som uppstår i produktionen och personalens vanor?
Om verksamheten bedrivs i en ASF-restriktionszon ska du säkerställa att personalen inte tar till exempel brosk eller skinn eller biprodukter från produktionslokalerna för att ge dem till sällskapsdjur.
- Ett hurdant desinficerande tvättmedel eliminerar ASF-viruset på ytor avsedda för hantering av livsmedel?
För att eliminera ASF-viruset på ytor ska de både tvättas och desinficeras med relevanta kemikalier. Vid rengöring ska man helst använda desinficerande tvättmedel och efter tvätten dessutom desinficeringsmedel. Livsmedelsföretagare kan vända sig till leverantörer av rengörings- och desinficeringsmedel för att få information om lämpliga kemikalier. Enligt en enkät av Livsmedelsverket har kemikalieleverantörer ett stort antal kemikalier för olika syften, och de flesta används även i övrigt dagligen av aktörer inom livsmedels- och städbranschen.
- Ett hurdant desinficeringsmedel eliminerar ASF-viruset på ytor avsedda för hantering av livsmedel?
Det finns många desinficeringsmedel som lämpar sig för desinficering av livsmedelslokaler så att ASF-virus elimineras. Livsmedelsföretagare kan vända sig till leverantörer av rengörings- och desinficeringsmedel för att få information om lämpliga kemikalier. Enligt en enkät av Livsmedelsverket har kemikalieleverantörer ett stort antal kemikalier för olika syften, och de flesta används även i övrigt dagligen av aktörer inom livsmedels- och städbranschen.
- Vad övrigt bör man beakta vid tvättning och desinficering?
Aktören ska följa god rengöringspraxis (inklusive relevanta rengöringsmetoder, lagom utspädda tvättmedel etc.). Före den egentliga rengöringen med tvättmedel är det viktigt att först avlägsna livsmedelsrester och annan lös smuts på ytor. Därefter rengör man med tvättmedel. Desinficeringsmedel är effektivt endast när det appliceras på torra ytor som först rengjorts väl mekaniskt. Om det finns organisk smuts på ytor har desinficeringsmedel ingen effekt.
- Hur påverkar ASF exporten av svinkött och svinköttsprodukter till länder utanför EU?
ASF påverkar också export om exportens destinationsland har ställt villkor relaterade till ASF för export av produkterna. En del länder kräver att hela Finland ska vara sjukdomsfritt även om köttet, köttprodukterna eller biprodukterna avsedda för export inte kommer från smitto- eller restriktionszoner. Om sjukdomen konstateras hos svin eller vildsvin någonstans i Finland kan detta alltså stoppa exporten till vissa länder från hela Finland. Det kan också förekomma effekter på exporten av produkter från andra djurarter. Om det framkommer att produkter exporterats med djurhälsointyg med försäkringar avseende ASF ska exportföretaget och tillsynsmyndigheterna informera Livsmedelsverkets exportsektion om detta. Ytterligare information om anmälan finns i avsnittet om sjukdomsfall på Livsmedelsverkets webbplats. Livsmedelsverket informerar destinationslandet om sjukdomsfall så att myndigheterna där kan vidta nödvändiga åtgärder när exportpartiet kommer fram.