Produktionskaniner – hållning, skötsel och välbefinnande: Samlad lagstiftning

Den här guiden sammanfattar bestämmelserna om djurvälfärd samt andra regler som påverkar hållningen av produktionskaniner. De frågor som behandlas i guiden gäller huvudsakligen behandlingen av djuren och förutsättningarna för djurhållning, till exempel har alla krav som gäller kaninproduktion eller annan företagsverksamhet som har med kanin att göra har inte inkluderats. Det finns dessutom specifika stadgar om behandling av djur som används för vetenskapliga ändamål och undervisningsändamål.

De författningar som används som källor anges i förteckningen nedan med länkar. Man kan också bekanta sig närmare med lagstiftningen om djurens välfärd i jord- och skogsbruksministeriets F-register. 

I denna guide används följande begrepp: 

• produktionskanin kanin som betraktas som avelsdjur eller för produktion av kött, päls eller ull eller i annat produktionssyfte, nedan kanin,
• honkanin könsmogen kaninhona från betäckning till avvänjning av ungarna,
• avelskanin könsmogen kaninhona eller kaninhane som hålls som avelsdjur för produktion av produktionskaniner,
• unge kanin från födelse till avvänjning,
• ung kanin kanin från avvänjning till 6 månaders ålder,
• slaktkanin kanin som är avsedd för köttproduktion från avvänjning till slakt,
• kaningård en geografisk plats där det finns en eller flera djurhållningsplatser för kaniner.

Allmänna principer i lagen om djurvälfärd 

Lagen om djurvälfärd (693/2023) är avsedd att främja djurens välbefinnande, respekt som grundar sig på egenvärde och god behandling av djur. Med lagen strävar man efter att på bästa möjliga sätt skydda djur mot negativ påverkan på deras välbefinnande, och lagen kompletteras med djurartsspecifika förordningar. Som en ny förordning träder statsrådets förordning om produktionskaniners välfärd (155/2026) i kraft. I förordningen föreskrivs närmare om produktionskaniners välfärd. Förordningen tillämpas från och med den 1 juli 2026. I den här guiden har vi samlat lagstadgade krav som påverkar kaninhållningen på ett sätt som fungerar som en presentation av kraven på kaninhållaren och skötaren. 

Enligt de grundläggande principerna i lagen om djurvälfärd ska djuren behandlas väl och med respekt, med beaktande av djurindividens arttypiska beteende och hur de är vana att behandlas. Djur ska behandlas lugnt. 

Ett djur får inte utsättas för onödig smärta eller onödigt lidande och djurets välfärd får inte äventyras i onödan. Ett omskött djur får inte lämnas utan skötsel eller överges. 

Tillsyn över djurens välbefinnande 

Att lagen om djurvälfärd och de regler och bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas övervakas vid inspektioner av djurens välbefinnande. Inspektionerna utförs av tillsynsmyndigheterna, som vid behov kan anlita experter. Djurhållaren är skyldig att bistå myndigheten vid övervakningen av djurens välbefinnande. Mer information om bland annat tillsynsmyndigheten och tillsynsgrunderna finns under Övervakning av djurskydd på Livsmedelsverkets webbplats. 

Den som utför inspektionen har rätt att inspektera djuret, djurhållningsplatsen och andra utrymmen i anslutning till djurhållningen, föda, dryck, utrustning och redskap som är avsedda för djuret samt uppgifter och handlingar som gäller djurhållningen liksom andra omständigheter som är av betydelse för övervakningen. Inspektören har rätt att spela in ljud och bild samt utan kostnad ta de prover som behövs för övervakningen. Inspektionsblanketterna finns under Djurskydd och -transport på Livsmedelsverkets webbplats. 

Om det råder misstanke om att ett djur sköts eller behandlas i strid med lagen om djurvälfärd ska man vid behov kontakta den lokala tillsynsmyndigheten, till exempel kommunalveterinären eller polisen. Anmälningsskyldigheten gäller också verksamhetsutövare av den typ som definieras i lagen och som i andra situationer kan ha tystnadsplikt. Mer information om anmälningsskyldigheten finns i nyheten på Livsmedelsverkets webbplats. 

Registrering av djurhållningsplats och registeranmälningar 

Kaninhållaren ska registrera de djurhållningsplatser som hen ansvarar för i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret. I samband med registreringen anmäler djurhållaren de djurarter som hålls på djurhållningsplatsen och fyller i djurhållningsanmälan. När djurhållningen i något skede upphör eller det sker andra ändringar i de angivna uppgifterna ska det anmälas till djurhållar- och djurhållningsplatsregistret inom 30 dygn. 

Ytterligare anvisningar om registrering och ändringar i registeruppgifterna finns bland annat i Livsmedelsverkets anvisning på deras webbplats. 

Utöver djurarter på djurhållningsplatsen gäller skyldigheten att föra journal över antalet djur, förflyttningar och dödlighet. Aktuell information om journalföringsskyldigheten för kaniner finns på Livsmedelsverkets webbplats. 

Skötsel av kaniner

Skötarens kompetens och ansvar

Kaninhållare ska ha tillräcklig kompetens för en ändamålsenlig skötsel av djuren. Om även andra personer deltar i skötseln av djuren ansvarar kaninhållaren för att de får anvisningar och handledning. En person under sexton år kan inte ensam ansvara för kaninernas välbefinnande. En vårdnadshavare eller någon annan övervakare är skyldig att se till att barn under 15 år som står under hens tillsyn inte äventyrar djurens välbefinnande.

Den som yrkesmässigt eller i stor skala i övrigt håller kaniner ska ha lämplig utbildning eller motsvarande kompetens för att kunna sköta sina uppgifter på ett ansvarsfullt sätt. Kaninhållaren ansvarar för att det finns ett tillräckligt antal kompetenta personer som sköter djuren, som hållaren har försett med anvisningar om att djuren ska skötas på vederbörligt sätt.

En kaningård som yrkesmässigt eller annars storskaligt håller kaniner ska ha en skriftlig beredskapsplan för hur kaninernas välbefinnande tryggas i störnings- och undantagssituationer. Beredskapsplanen ska hållas uppdaterad.

Arttypiskt beteende som en del av välbefinnandet

Kaninskötaren bör vara medveten om artens viktiga beteendemässiga behov så att man i skötseln kan ta hänsyn till möjligheterna att tillgodose djurens arttypiska beteende i samband med:

• rörelse
• lek
• vila
• kroppsvård
• ätande
• sökande efter föda och undersökande av omgivningen
• samt sociala relationer.

Sociala relationer bör beaktas i djurgruppens sammansättning, åtminstone när det gäller ålder, kön och storlek. Dessutom bör man fästa uppmärksamhet vid relationerna mellan djuren. Om djuren är fientligt inställda till varandra eller av någon annan anledning kan skada varandra, ska djuren hållas isär. Alternativt ska djuren ha möjlighet att fly och gömma sig undan de andra djuren.

Kaniner ska ha möjlighet till socialt umgänge med andra kaniner. Kaniner ska hela tiden ha kontakt med andra kaniner och med den verksamheten i djurstallet genom beröring, hörsel och syn. Dock ska sådan kontakt genom beröring begränsas mellan kaniner som kan utgöra en fara för varandra. Kaniner ska också ha möjlighet att dra sig undan till en plats där de får vara i fred.

Honkaniner ska före förlossningen avskiljas från andra kaniner. Honkaniner med kull ska hållas avskilda från andra kaniner fram till avvänjningen. Honkaniner behöver dock inte avskiljas om gruppfödsel används på djurhållningsplatsen.

Unga kaniner ska födas upp i grupper och de ska könssorteras tillräckligt tidigt innan de uppnår könsmognad, dock senast vid 16 veckors ålder. För att förebygga okontrollerad fortplantning får fortplantningsdugliga hanar och honor inte hållas kontinuerligt tillsammans.

Vid sammanslagning av grupper av djur eller när nya djur införs i en befintlig grupp, kräver sociala relationer särskild uppmärksamhet. Skötaren ska förbereda sig på att förebygga skador och andra risker för djurens välfärd. Om kaniner eller grupper av kaniner som fötts upp avskilt efter avvänjningen slås samman, ska kaninernas beteende, välfärd och nya sociala relationer följas upp särskilt noggrant. Sammanslagningen ska i första hand ske i ett utrymme som är nytt för alla kaniner i gruppen.

Behandling och hantering

Kaniner ska vänjas vid behövlig hantering och människors närhet från det att de är ungar. Om ett djur ändå är ovant vid hanteringen ska man ta hänsyn till det i hanteringen av djuret. Kaninerna ska behandlas lugnt, med utnyttjande av deras arttypiska beteende. En kanin får inte hanteras hårdhänt eller på något annat sätt som orsakar djuret onödig smärta eller onödigt lidande.

Infångande och flyttning av kaniner ska göras lugnt. Kaniner som lyfts ska stöttas under bakdelen. Kaniner får inte lyftas från öronen, nacken eller fötterna och de får inte jagas. Infångande, hantering och onödig störning av dräktiga eller nyförlösta honkaniner ska undvikas.

Kaniner får inte hållas uppbundna på sin plats eller bindas fast vid konstruktioner och de får inte hållas på rygg förutom kortvarigt om det är nödvändigt för att en behandlingsåtgärd eller inspektion ska kunna genomföras. Kaniner får inte färgas för att ändra deras utseende.

Värnande om hälsa och välfärd

Djurets ägare och skötare ska genom sina egna handlingar sträva efter att förebygga skador och sjukdomar hos djuren. Djuren ska ges förutsättningar till renhet och annan kroppsvård.

Kaniners klor ska inspekteras regelbundet och vid behov kortas av för att förhindra överväxt. Dessutom ska kaniners tänder, öron och fotsulor inspekteras i samband med hantering eller annars regelbundet. Parasiter som lever i eller på kaniner ska vid behov behandlas.

Kaniners päls ska skötas så att den inte blir tovig. Kaniner som används för produktion av ull ska klippas tillräckligt ofta, dock minst en gång var fjärde månad. Kaniner ska klippas försiktigt på ett sätt som inte skadar dem. Kaniners ull eller päls får inte ryckas loss utan ska klippas med sax eller med en klippare som lämpar sig för klippning av päls. En nyklippt kanin ska hållas i ett tillräckligt varmt utrymme eller så ska det på kaninens djurhållningsplats installeras en extra värmekälla eller ett kort ullskikt lämnas kvar på kaninen.

Kaninernas välbefinnande och förhållanden ska kontrolleras tillräckligt ofta, dock minst en gång per dag och vid behov oftare. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid uppföljningen av djurens välbefinnande när skötselförhållandena förändras. Inspektioner av kaniners välfärd och djurhållningsplatsen ska utföras på ett sådant sätt att kaninerna störs så lite som möjligt.  Under inspektionen ska man fästa särskilt stor uppmärksamhet vid djuret om individen hör till följande djurgrupper:

• kaniner som är högdräktiga
• födande
• nyförlösta honkaniner
• nyfödda
• sjuka
• i dåligt skick eller skadade.

Om missförhållanden eller brister upptäcks i fråga om kaniners välfärd eller djurhållningsplatsen, ska åtgärder vidtas omedelbart för att avhjälpa missförhållandena eller bristerna. Döda kaniner ska utan dröjsmål avlägsnas från djurhållningsplatsen.

Vid behov ska en kanin inspekteras individuellt. En sjuk eller skadad kanin ska vid behov isoleras från de andra kaninerna och kaninen eller dess djurhållningsplats ska märkas för lämpliga inspektions- och behandlingsåtgärder. Kaniner ska återföras från isolering till gruppen med försiktighet.

Sjuka eller skadade djur ska omedelbart ges den vård de behöver, även veterinärmedicinsk vård vid behov. Dessutom ska man se till att kaninen har möjlighet till tillräcklig vila.

Om sjukdomens eller skadans art kräver det ska djuret avlivas eller slaktas. Ett djur får inte hållas vid liv så att det med tanke på den smärta eller det lidande som djuret upplever är grymt mot djuret.  

Vattning och utfodring

Kaninerna ska få foder och vatten av god kvalitet i lagom mängd som tillgodoser såväl djurets fysiologiska behov som väsentliga beteendemässiga behov. Kaniner ska hela tiden ha tillgång till grovfoder av god kvalitet. Kaniner som hålls i grupp ska ha möjlighet att äta kraftfoder på samma gång.

På en permanent djurhållningsplats ska kaninerna hela tiden ha tillgång till vatten. Det ska finnas minst en dricksanordning för varje påbörjad grupp av 10 kaniner. Om automatiska vattningsanordningar används vid vattningen av kaninerna ska de vänjas vid att använda anordningarna.

Man kan avvika från kraven på vattning och utfodring i förordningen av veterinärmedicinska skäl. Dessutom krävs inget vatten för nyfödda djur. Det är förbjudet att tvångsmata och -vattna djur, om det inte är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl.

Koppar och anordningar som är avsedda för utfodring och vattning av kaniner ska placeras på djurhållningsplatsen så att kaninerna kan äta och dricka utan svårigheter. Kaniners foder- och vattenkoppar samt vattningsanordningar ska till sitt material vara sådana att de inte orsakar fara eller olägenhet för kaninernas välfärd. Dricks- och utfodringsanordningarna ska hållas rena och dessutom ska det ses till att urin och avföring inte förorenar fodret eller dricksvattnet. Det foder eller den dryck som erbjuds får inte medföra fara för djurens hälsa.

Djuravel och kaninernas fortplantning

Vid avel ska man sträva efter att producera livskraftiga, funktionsdugliga och friska djur.

Följande får inte användas vid avel:

• En avelskombination som sannolikt leder till att avkomman drabbas av betydande negativa konsekvenser för välbefinnandet i form av sjukdomar eller andra egenskaper
• Djur som på grund av en ärftlig sjukdom eller egenskap inte kan föröka sig på naturlig väg
• Djur som sannolikt drabbas av betydande negativa konsekvenser för välbefinnandet till följd av fortplantningen
• Avelsmetoder som kan medföra betydande negativa konsekvenser för djurets välbefinnande

Kaninens ägare eller hållare ska genom sitt agerande förhindra att hens djur förökar sig på ett okontrollerat sätt. Förebyggande åtgärder är exempelvis gruppering och övervakning av djur samt kastrering utförd av en veterinär.

Betäckning och avvänjning

Kaniner får inte betäckas före sex månaders ålder. Kaniner får inte betäckas genom artificiell insemination.

Ungarna får inte avvänjas förrän de är 42 dagar gamla, om inte avvänjningen är nödvändig för att trygga ungarnas eller moderns välfärd.

En kanin får betäckas på nytt tidigast 30 dagar efter förlossningen. Undantag från detta krav kan göras om alla ungar föds döda eller dör vid förlossningen eller omedelbart efter förlossningen och om honkaninens fysiska tillstånd och hälsa är goda.

En kaninhona får ha högst fyra kullar inom en sammanhängande period på 365 dagar. Det ska föras bok över en kanins kullar. Bokföringen ska bevaras i minst tre år från utgången av det år då den senaste anteckningen om kaninen gjordes.

Ingrepp som utförs på kaniner

En operation eller ett annat ingrepp som orsakar smärta eller lidande är endast tillåtet om det är nödvändigt med tanke på kaninens välfärd. I samband med smärtsamma ingrepp ska smärtlindring användas. Situationer då smärtan är lindrig och tillfällig eller ingreppet inte kan vänta kan betraktas som undantag.

En operation eller jämförbar åtgärd får i regel endast utföras av veterinär. I vissa fall kan även en kompetent person eller annan person med lämplig utbildning utföra ett visst ingrepp.

En kompetent person får märka produktionskaniner med örontatuering. En kompetent person kan också ta ett vävnadsprov som orsakar lindrig och tillfällig smärta för hälso- och sjukvårds- och avelsbruk.

Med kompetent person avses en person som har tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet utan onödig smärta, onödigt lidande och utan att äventyra djurets välbefinnande.

Den utrustning samt de anordningar och ämnen som används för ingreppen ska vara lämpliga för sitt ändamål, rena och funktionsdugliga. De får inte orsaka djuret onödig smärta, onödigt lidande eller onödig risk för skada.

Medicinering

När det gäller läkemedel och läkemedelsfoder ska de recept som veterinären utfärdat av veterinärmedicinska skäl eller skäl som handlar om djurens välbefinnande följas. Kaniner som betraktas som livsmedelsproducerande djur får medicineras endast med läkemedel som är tillåtna för livsmedelsproducerande djur. Antimikrobiella läkemedel, det vill säga antibiotika, får inte användas för att förebygga en infektion eller sjukdom utan grund.

Kaninenars tillväxt eller produktion får inte främjas med läkemedel eller andra motsvarande ämnen och preparat.  Man får inte påverka kaninernas prestationsförmåga med läkemedel.

När det gäller produktionsdjur ska man se till att djuren märks på vederbörligt sätt och att karenstiderna iakttas. 

Ägaren eller djurhållaren av produktionsdjuren ska journalföra vilka läkemedel och foderläkemedel som använts vid behandling av produktionsdjuren, inbegripet vaccin och avmaskningsmedel. Uppgifterna ska antecknas så snart som möjligt och journalföringen över läkemedelsbehandlingen ska inom livsmedelsproduktion bevaras i minst fem år.

Ägaren eller djurhållaren av produktionsdjur ska föra bok över antalet produktionsdjur som har avlidit på gården. Bokföringen över antalet avlidna djur ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om djuret gjordes i bokföringen.

Mer information om medicinering, läkemedelslagstiftningen och läkemedelsbokföringen finns i avsnittet om medicinering av djur på Livsmedelsverkets webbplats.

Avlivning och slakt på gården

Kaniner ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt med hjälp av en avlivningsmetod och -teknik som lämpar sig för arten. Endast den som har tillräckliga kunskaper om avlivningsmetoden och -tekniken för djurarten samt tillräcklig kompetens för att utföra avlivningen får avliva kaniner. Störningen för andra djur ska vara så liten som möjligt.

Djur som ska avlivas ska bedövas så att djuret förblir medvetslöst fram till döden. Alternativt kan man använda en avlivningsmetod som direkt leder till att djuret dör.

Djur får inte avlivas i underhållningssyfte.

Den som avlivar ett djur ska försäkra sig om att djuret har dött innan man gör sig av med det eller vidtar andra åtgärder (inbegripet andra åtgärder i anslutning till slakt).

All utrustning och alla anordningar som används för att avliva djur ska vara lämpliga och funktionsdugliga för sitt ändamål. För att säkerställa att redskapen och anordningarna fungerar korrekt ska de inspekteras och underhållas regelbundet.

Mer information om hemslakt finns under Hemslakt på Livsmedelsverkets webbplats. Mer information om försäljning av kaninkött på primärproduktionsgårdar finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Mer information om bland annat avlivning av djur, avlivningsmetoder och reglering av slakt finns under avlivnings- och slaktdelen på Livsmedelsverkets webbplats.

Destruktive av kaniner som avlivats eller dött

Biprodukter och kadaver av produktionskaniner från produktionskaniner som slaktats på ursprungsgård får bortskaffas genom nedgrävning i hela landet, dock så att resterna inte orsakar fara för människors och djurs hälsa eller för miljön. Det ska föras bok över nedgrävningen och sjukdomsfall ska anmälas. Mer information om nedgrävning finns under Nedgrävning på Livsmedelsverkets webbplats.

Biprodukter av produktionskaniner kan också levereras till en bearbetningsanläggning som godkänts i enlighet med lagen om animaliska biprodukter. Hela kadaver kan bortskaffas genom förbränning i en förbränningsanläggning eller samförbränningsanläggning enligt biproduktförordningen som godkänts av kommunalveterinären. Biprodukter får inte brännas på öppen eld. Anvisningar om bortskaffande av kadaver och vilken typ av stöd som finns hittar du i avsnittet om biprodukter på Livsmedelsverkets webbplats.

Ägarbyte och förflyttning av kaniner

Överlåtelse och försäljning

Säljaren eller överlåtaren av en kanin ska ge mottagaren nödvändiga uppgifter om skötseln av kaninen, djurhållningsplatsen och andra omständigheter som väsentligt påverkar djurets välbefinnande. Om kaninen är sjuk eller skadad ska dessa uppgifter också delges.

Skyldigheten att ge information gäller också tillfällig överlåtelse, såsom tillfällig skötsel.

Ett djur får inte överlåtas permanent till en person under sexton år utan vårdnadshavarens samtycke, eftersom en person under sexton år inte ensam kan ansvara för djurets välbefinnande.

Kaniner får inte saluföras på torg och marknader, såvida det inte är ett särskilt publikevenemang avsett för demonstration av djur. En kanin får inte överlåtas som lotteri- eller tävlingsvinst.

Förflyttning och transport

Transport av kaniner är endast tillåten med transportmedel och under transportförhållanden som inte orsakar onödig smärta eller plåga eller onödigt lidande. En kanin som transporteras ska vara i transportabelt skick.

Mer information om transport av djur och indelningen av kommersiella och icke-kommersiella transporter finns i avsnittet om djurtransporter på Livsmedelsverkets webbplats.

Vid lastning, transport och lossning av djur ska de behandlas lugnt och med respekt. Det är förbjudet att hantera och skada djur på ett hårdhänt sätt.

Kaninens välbefinnande ska tryggas under transport. Bland annat behovet av och tillgången till vatten, föda och vila måste säkerställas med tanke på transportmedlet och den totala transporttiden. Djuren ska skyddas mot skador och insjuknande under transporten och de ska kunna inspekteras och vid behov skötas under transporten. Vid behov ska ett skadat djur få vård eller avlivas.

Transportmedlet ska vara säkert för djuren samt hindra kaninerna från att rymma. Kaninerna ska ha tillräckligt med utrymme för att stå i en naturlig ställning under transporten. Vid behov ska transportmedlet göra det möjligt att stödja djuren och avskilja dem i sektioner.

Transportmedlets väggar och golv ska vara tillräckligt stadiga för att klara djurens vikt samt ha en konstruktion och vara av material som är säkra för djuren. Golvet får inte vara halt och man ska se till att sekret avlägsnas eller absorberas i strö. Transportmedlet ska kunna rengöras och desinficeras.

Transportmedlet ska ha tillräcklig ventilation. Ett djur som transporteras får inte lida av kyla, hetta, drag, för mycket fukt, skadliga gaser, nedsmutsning eller kontinuerligt buller som är skadligt för djuret.

Om djur förflyttas mellan länder ska man iaktta import- och exportbegränsningarna som varierar från land till land och som bland annat förhindrar spridningen av djursjukdomar. På Livsmedelsverkets webbplats finns allmän information om import och export samt närmare information om till exempel förflyttning av djur inom EU.

Djurhållningsplats för kaniner

Kraven på djurhållningsplatser gäller både tillfälliga och permanenta djurhållningsplatser, om inte annat nämns.

Allmänna krav

Kaninerna ska kunna stå och vila i naturlig ställning på djurhållningsplatsen samt byta ställning där utan svårighet. Djur som hålls på en och samma djurhållningsplats ska ha möjlighet att vila samtidigt.

Djurhållningsplatsens konstruktioner, utrustning och anordningar ska hållas i gott skick så att de inte skadar kaninerna eller äventyrar deras hälsa. Risken för skada och sjukdom, risken för rymning och brandrisken på djurhållningsplatsen ska vara så liten som möjligt.

Den som håller djur yrkesmässigt eller annars storskaligt ska förbereda sig på eldsvådor och strömavbrott och andra motsvarande störningar som hotar djurens välfärd. Kaningården ska ha en skriftlig beredskapsplan som ska hållas uppdaterad. Skadedjur på kaningården ska bekämpas.

En kaningård ska inhägnas på lämpligt sätt för att förhindra att kaniner rymmer och att rovdjur tar sig in i djurstallen eller djurhållningsplatserna eller på annat sätt kommer i kontakt med kaninerna.  Kaningården behöver dock inte inhägnas om kaniner har hindrats från att rymma och rovdjur har hindrats från att ta sig in med hjälp av nät, plank eller på något annat motsvarande säkert sätt.

Stängsel och andra konstruktioner som hindrar djuren från att rymma ska hållas i gott skick. Om fällor används för att fånga in förrymda djur på kaningården ska fällorna inspekteras minst två gånger per dag.

Djurhållningsplatsen ska erbjuda kaninerna tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. Djurhållningsplatsen ska vid behov täckas så att kaninerna inte kan rymma uppåt. I gångarna mellan djurhållningsplatserna ska det finnas tillräckligt utrymme för inspektion och skötsel av kaninerna. Djurhållningsplatsens dörröppning ska i fråga om storlek, konstruktion och utformning vara sådan att en kanin kan tas ut ur djurhållningsplatsen utan risk för att kaninen skadas.

Djurhållningsplatser för kaniner ska placeras i högst tre våningar. Varje våning ska kunna inspekteras utan svårigheter och kaninerna ska kunna tas ut från våningarna på lämpligt sätt. Djurhållningsplatser som placeras på varandra ska byggas och placeras så att kaninernas urin och avföring inte faller ner till underliggande våningar.

För behandling av ytor inom räckhåll för kaninerna får inte användas ämnen som kan orsaka förgiftning eller annan fara för kaninernas välfärd. Elledningar samt andra redskap och anordningar som kan skada kaninerna ska placeras så att de inte medför någon risk för att kaninerna skadas. Djurhållningsplatsen ska vid behov kunna desinficeras.

På en permanent djurhållningsplats ska det finnas utrymmen och redskap som möjliggör hantering och inspektion samt utrymmen för vård och isolering av sjuka och skadade djur. 

En permanent djurhållningsplats ska dessutom till sin konstruktion vara lämplig och tillräckligt rymlig med tanke på artens typiska beteende:

• rörelse
• lek
• vila
• kroppsvård
• ätande
• sökande efter föda och undersökande av omgivningen
• samt sociala relationer.

När det gäller sociala relationer ska man uppmärksamma det andra djurets möjligheter att komma undan samt att minimera de negativa konsekvenserna av konkurrens som foder- och dricksplatserna orsakar.

Förhållandena på djurhållningsplatsen

Temperaturen, luftkvaliteten eller vattenkvaliteten och andra miljöförhållanden på en djurhållningsplats ska vara lämpliga för de djur som hålls där. Halterna av koldioxid, ammoniak eller damm i luften får inte stiga till en skadligt hög nivå. På en värmeisolerad djurhållningsplats ska det också ses till att fukthalten i luften inte stiger till en skadligt hög nivå.

Om djurens välfärd är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska anordningen vara försedd med ett larmsystem som slår larm vid funktionsstörningar. Larmsystemets funktion ska kontrolleras regelbundet.

Kaniner ska på djurhållningsplatsen ha tillgång till ett utrymme med en temperatur på minst +5 °C. Kaninerna ska ha plats att ligga i utrymmet i naturlig ställning. Kaniner som hålls i grupp ska ha plats att ligga i utrymmet på samma gång.

Djurhållningsplatsens belysning ska vara uppdelad i regelbundna perioder av ljus och mörker så att belysningen stöder kaninens naturliga dygnsrytm och beteende. Djurhållningsplatsen ska också ha tillgång till dagsljus.  Vid hållande av albinokaniner ska ljuset justeras så att deras ljuskänslighet beaktas.

På en djurhållningsplats får det inte förekomma oavbrutet buller som stör djuren eller orsakar dem olägenhet.

Djurhållningsplatsens väggar och golv

Djurstallets väggar och golv ska till konstruktion och material vara lämpliga för de kaniner som hålls där. Djurhållningsplatsens botten ska vara stadig, stabil och sådan att kaninernas tassar inte fastnar i den eller skadas på något annat sätt. Som bottenmaterial på djurhållningsplatsen får inte användas oövertackt metallnät, eller annat material som kan skada kaninernas fotsulor.

Nät kan användas som en del av bottenstrukturen. Då ska minst 50 procent av golvytan vara fast. Öppningarna i botten som utgörs av spalt- eller gallergolv eller annat perforerat material får utgöra högst 50 procent av ytan och vara högst 15 millimeter breda. Under digivningstiden ska djurhållningsplatsens botten vid behov förses med ett skyddsnät som är tillräckligt tätmaskigt för att skydda ungarna.

Djurhållningsplatsen för kaniner ska ha tillräckligt med lämpligt strö över hela ytan. Om det på djurhållningsplatsens botten finns nät, spalt- eller gallergolv eller annat perforerat material, ska det finnas så mycket strö att kaninerna inte kommer i direkt kontakt med bottenmaterialet.

Med avvikelse från det ovan nämnda ska det på djurhållningsplatser för slaktkaniner, om det på djurhållningsplatsens botten finns nät, spalt- eller gallergolv eller annat perforerat material, minst hälften av den golvyta som utgörs av nät eller perforerat material vara så rikligt ströad att kaninerna inte kommer i direkt kontakt med bottenmaterialet. Undantag från det ovan nämnda kan göras om djurhållningsplatsen är placerad direkt mot marken så att kaninerna har möjlighet att beta.

Flytande sekret ska kunna avlägsnas på lämpligt sätt eller absorberas i ströet.

Renhållning och underhåll av djurhållningsplatser

En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräckligt ren och man ska kunna upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djurhållningsplatsen ska vid behov kunna desinficeras. Döda kaniner ska utan dröjsmål avlägsnas från djurhållningsplatsen.

Djurhållningsplatsen och dess konstruktioner, inhägnader, utrustning och anordningar ska hållas rena och i gott skick. Vid ytbehandling får man inte använda träskyddsmedel, målarfärg eller andra ämnen som medför risk för förgiftning.

Platsen ska underhållas så att kaninernas hälsa och välbefinnande inte äventyras. Man ska kontrollera att anordningar som påverkar kaninernas hälsa och välbefinnande fungerar minst en gång per dag. Fel som observerats på djurhållningsplatsen och som äventyrar djurens välbefinnande ska rättas till omedelbart. Om det inte är möjligt att rätta till omedelbart ska djurets välbefinnande tryggas med andra nödvändiga metoder tills felen åtgärdas.

Anordningar och redskap

Anordningar och redskap som används för vård och behandling ska vara lämpliga för sitt ändamål. De får inte åsamka kaninen onödig smärta, onödigt lidande eller onödig risk för skada.

Utfodringskärl och fodertråg samt vattenkärl, vattenrännor, vattennipplar och andra vattenanordningar ska byggas och installeras på djurhållningsplatsen så att de är säkra för kaninerna och inom räckhåll för alla djur. Om automatiska vatten- och utfodringsanordningar används på djurhållningsplatsen ska kaninerna vänjas vid att använda dem.

Om användningen av redskap, anordningar och ämnen som är avsedda för skötsel, hantering, fasttagande, transport, bedövning eller avlivning av kaniner uppenbart orsakar djuret onödig smärta eller plåga, får de inte tillverkas, importeras, marknadsföras, säljas, överlåtas, innehas eller användas.

Gömställe

Kaniner ska ha tillgång till ett gömställe på djurhållningsplatsen. Gömstället ska till sin struktur vara sådant att det har minst tre väggar, tak och minst en öppning. Gömstället ska ha fast botten eller vara placerat på ett golv med fast botten på djurhållningsplatsen. I gömstället ska finnas så mycket strö att kaninen kan gräva i ströet.

Gömställena ska vara så rymliga att kaninerna kan vila där på samma gång i naturlig ställning. Om kaniner som hålls i grupp har ett gemensamt gömställe, ska gömstället ha minst två öppningar eller på annat sätt ge kaninerna möjlighet att undvika en artfrände.

Bolåda

Honkaniner ska på djurhållningsplatsen erbjudas en bolåda och bomaterial senast en vecka innan beräknad tid för förlossning. Bolådan ska ha fyra väggar, tak och minst en öppning. Det ska finnas tillräckligt med bomaterial för att honkaninen ska kunna täppa till boets öppning.

Bolådans öppning ska i fråga om storlek och placering vara sådan att honkaninen kan röra sig genom den utan svårigheter, men sådan att nyfödda ungar inte kan falla ur boet.

Honkaninen ska också ha möjlighet att dra sig undan från sina ungar. Om honkaniner hålls i grupp ska det finnas tillgång till minst en bolåda per honkanin. Honkaniners bolådor ska uppfylla utrymmeskraven.

Hyllor och stimulerande material

Kaniner ska ha tillgång till en hylla, och de ska kunna sitta både under och på den i naturlig ställning. En särskild hylla behövs dock inte om gömställets tak lämpar sig som hylla.

Utöver grovfoder och strö ska kaniner hela tiden ha tillgång till annan föda som sliter på tänderna och som kan gnagas eller annat material som lämpar sig för gnagning. Dessutom ska kaniner ha tillgång till minst en annan lämplig utrustning eller material som möjliggör att de kan tillfredsställa sina arttypiska beteendemässiga behov. Lämplig utrustning eller lämpliga material kan vara till exempel extra strö som erbjuds för grävning eller träpinnar avsedda att gnagas, kvistar från lövträd eller annat material som lämpar sig för ändamålet.

Materialen eller utrustningen ska varieras för att upprätthålla kaninernas intresse. Materialen eller utrustningen får inte ha en skadlig inverkan på kaninernas välfärd.

Uppfödning utomhus

Med uppfödning utomhus avses att kaniner hålls utomhus så att de inte har fri tillgång till inomhusutrymmen som till sin yta motsvarar minst de mått som anges i utrymmeskraven.

Vid uppfödning utomhus ska kaniner ha tillgång till ett utrymme som är täckt med fast tak och som till sin yta motsvarar minst de mått som anges i utrymmeskraven. Resten av inhägnaden utomhus ska täckas med nät. Bottnen på en djurhållningsplats utomhus ska vara sådan att den hindrar kaninerna från att rymma.

Vintertid (1.11–31.3) ska kaniner som föds upp utomhus ha tillgång till ett gömställe med fyra väggar eller fritt tillträde till inomhusutrymmen så att kaninerna har tillgång till ett område med en temperatur på minst +5 °C. Kaninerna ska ha plats att ligga i utrymmet i naturlig ställning, och kaniner som hålls i grupp ska ha plats att ligga i utrymmet på samma gång. Det täckta utrymmet ska dessutom ha tre hela väggar. Vid beräkning av det täckta utrymmets yta beaktas inte ytan för ett gömställe med fyra väggar eller inomhusutrymmens yta.

Vintertid ska den täckta minimiytan på en djurhållningsplats utomhus vara upphöjd från marken eller så ska djurhållningsplatsens botten isoleras från marken på något annat tillfredsställande sätt.  Dessutom ska bottnen på en djurhållningsplats utomhus vintertid vara så rikligt ströad att kaninerna inte kommer i direkt kontakt med djurhållningsplatsens bottenmaterial. Kravet på strö i djurhållningsplatsen vintertid får inte frångås på djurhållningsplatser för slaktkaniner.

Kaniner får inte flyttas till uppfödning utomhus vintertid, utan de ska redan under hösten vänjas vid kallare väder. En sjuk eller skadad kanin ska vintertid flyttas från uppfödning utomhus till inomhusutrymmen tills den har återhämtat sig. Kaninungar får inte födas upp utomhus vintertid.

Stängsel, nät och övriga konstruktioner i inhägnaden utomhus ska vara i gott skick, säkra och av material som lämpar sig för kaniner. Konstruktionerna ska hållas i gott skick för att förhindra att kaninerna rymmer eller skadar sig.

Utrymmeskrav

Djurhållningsplatser för kaniner ska uppfylla följande krav på minimistorlek som anges i bilagan till förordningen om produktionskaniner. Kraven varierar beroende på djurets ålder, användningsändamål, vikt och uppfödningsform.

Minimiutrymmena för unga kaniner bestäms vid uppfödning i grupp utifrån djurets vikt. Minimiutrymmena för vuxna kaniner bestäms enligt vikten samt enligt om djuret hålls ensamt eller i grupp. Utrymmeskrav för digivande kaninhonor med ungar fram till avvänjning.

Utöver minimikraven på djurhållningsplatsens storlek ska kaninen ha tillgång till tidigare nämnda gömställen, hyllor, strö, stimulerande material, bolådor och annan utrustning. Enbart uppfyllandet av minimiarealen räcker således inte till för att uppfylla de krav som ställs på djurhållningsplatsen.

Hyllans areal räknas inte som en del av den föreskrivna minimigolvytan.

Unga kaniner vid uppfödning i grupp

Tabell 1. Djurhållningsplatsens minimistorlek för unga kaniner vid uppfödning i grupp.

Andra än unga kaniner vid individuell uppfödning

Tabell 2. Djurhållningsplatsens minimistorlek för andra än unga kaniner vid individuell uppfödning.

Andra än unga kaniner vid uppfödning i grupp

Tabell 3. Djurhållningsplatsens minimistorlek för andra än unga kaniner vid uppfödning i grupp.

Honkaniners bolådor

Minimistorleken på honkaniners bolådor bestäms utifrån honkaninens vikt. Bolådan ska dessutom uppfylla de tidigare nämnda strukturella kraven på bolådor.

Tabell 4. Minimistorlek på honkaniners bolådor.