Livsmedelsmarknadsombudsmannens anvisning om data på livsmedelsmarknaden

Livsmedelsmarknadslagen tillämpas på avtal och avtalsförfaranden som rör handel med jordbruksprodukter och livsmedel mellan näringsidkare. I avtal som gäller handel med produkter avtalas allt oftare också om produktion, överlåtelse och utnyttjande av data i anslutning till dem. Även tillsynen över dessa avtalsvillkor hör till livsmedelsmarknadsombudsmannens behörighet när de är en del av ett avtal om handel med jordbruksprodukter och/eller livsmedel.

Livsmedelsmarknadsombudsmannen övervakar dock inte att annan lagstiftning följs:

• Avtal och arrangemang som gäller det allmänna utbytet av data som samlats in på livsmedelsmarknaden, standardisering av plattformar och databehandlingstjänster faller utanför anvisningarna.
• Tillsynen över EU:s dataförordning (EU 2023/2854), vars tillämpning inleddes i september 2025, faller utanför anvisningarna.¹
• Tillsynen över EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU 2016/679) faller utanför anvisningarna.²

Exempel 1

Aktörerna inom sektorn kan avtala om lagring, bearbetning och förmedling av sina data till exempel med olika producenter av datatjänster. I och med sådana avtal kan det också uppstå krav som rör gemensamma gränssnitt för data och presentation av data. Livsmedelsmarknadsombudsmannen är inte behörig att övervaka avtalsvillkor och praxis för ordnande av datatjänster.

Exempelvis aktörer inom handeln har kunnat ta i bruk definitioner av presentation av data och innehåll som rör gemensamma gränssnitt. Om dessa krav som ställs på data är en del av köpeavtalet mellan varuleverantören och köparen, hör tillsynen över dessa avtalsvillkor och praxis till livsmedelsmarknadsombudsmannens behörighet.

Exempel 2

I ett köpeavtal har man kommit överens om att varuleverantören ger köparen de skiftesspecifika uppgifter om odlingen som köparen behöver för att visa att produkten uppfyller de ESG-krav som föreskrivs i lagen eller marknadsförts till kunderna. Om man i avtalet inte har kommit överens om kontroller på jordbrukarens gård, får sådana inte genomföras ensidigt.

2 h § Företagshemligheter och tekniska anvisningar

Enligt paragrafen:

Bestämmelser om förbud mot att obehörigt skaffa, utnyttja eller röja företagshemligheter eller obehörigt utnyttja eller röja tekniska anvisningar samt om andra därmed anslutna åtgärder finns i lagen om företagshemligheter (595/2018).

Livsmedelsmarknadsombudsmannen övervakar att bestämmelsen följs när det gäller försäljning av jordbruksprodukter från producenten till livsmedelsindustrin eller parti- eller detaljhandeln och när det gäller försäljning av jordbruksprodukter eller livsmedel från livsmedelsindustrin till parti- eller detaljhandeln. Livsmedelsmarknadsombudsmannen kan hos marknadsdomstolen ansöka om förbud mot att fortsätta verksamhet som strider mot lagen om företagshemligheter.

Syftet med lagen om företagshemligheter är att förbättra företagens möjligheter att försvara sina affärshemligheter och få rättsskydd i kränkningssituationer. Som affärshemlighet betraktas information med ekonomiskt värde som inte är allmänt känd och som dess innehavare har försökt skydda. Som affärshemligheter kan betraktas till exempel produktrecept, produktionsmetoder samt detaljerade uppgifter om näringsverksamhetens kostnader och lönsamhet. Bedömningen görs från fall till fall och grundar sig på ovannämnda kriterier för affärshemligheter.

När lagen förbjuder förvärv och användning av företagshemligheter utan tillstånd gäller bestämmelsen inte uppgifter som lämnats ut och använts i enlighet med ett avtal. Däremot kan utlämnande av information som erhållits i enlighet med avtalet till andra parter utan tillstånd eller utnyttjande i andra än överenskomna syften strida mot bestämmelsen.  

4 § Andra förbjudna villkor (oskäliga avtalsvillkor)

Enligt paragrafen:

Bestämmelser om förbud mot att i avtal mellan näringsidkare använda sådana villkor eller tillämpa sådan praxis som för de näringsidkare som är den andra parten i avtalen är oskäliga med beaktande av det behov av skydd som sistnämnda näringsidkare har till följd av sin svagare ställning samt övriga omständigheter som inverkar på saken finns i 1 § i lagen om reglering av avtalsvillkor mellan näringsidkare (1062/1993).

Bestämmelser om förbud mot att i näringsverksamhet använda ett förfarande som strider mot god affärssed eller annars är otillbörligt mot en annan näringsidkare finns i 1 § i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet (1061/1978).

Livsmedelsmarknadsombudsmannen övervakar att bestämmelsen följs när det gäller försäljning av jordbruksprodukter från producenten till livsmedelsindustrin eller parti- eller detaljhandeln och när det gäller försäljning av jordbruksprodukter eller livsmedel från livsmedelsindustrin till parti- eller detaljhandeln. Livsmedelsmarknadsombudsmannen kan hos marknadsdomstolen ansöka om förbud mot att använda sådana avtalsvillkor eller praxis som avses i de ovannämnda bestämmelserna som är oskäliga eller strider mot god affärssed.

Bestämmelsen är mycket öppen och vid tolkningen av den beaktas alla omständigheter som påverkar frågan. Bedömningen görs alltså från fall till fall. Vilka villkor som bedöms vara ”oskäliga” eller ”strida mot god affärssed” kan därför inte anges uttömmande på förhand.

Livsmedelsmarknadsombudsmannen fäster uppmärksamhet vid följande omständigheter i bedömningen av om leveransavtal och praxis som gäller jordbruksprodukter och livsmedel eventuellt är oskäliga eller strider mot god sed:

I oskäliga avtal är det vanligt att avtalsvillkoren ensidigt har dikterats för den svagare parten (”acceptera eller avstå”). Avtalsvillkoren i de avtal som parterna förhandlat fram bedöms i allmänhet inte vara oskäliga.

Avtalsvillkor som förhandlats fram kan dock vara oskäliga om avtalsparternas möjligheter att påverka avtalsförhandlingarna är i obalans. Särskild uppmärksamhet fästs vid situationer där avtalsparternas ekonomiska resurser och juridiska kompetens avviker avsevärt från varandra.  

Avtalsvillkoren kan visa att rättigheterna och skyldigheterna är klart obalanserade i förhållande till varje avtalsparts ekonomiska och övriga bärkraft. Exempelvis kan riskerna i anslutning till fullgörandet av avtalet ha överförts ensidigt till den svagare parten (ansvar även för oförutsedda omständigheter och marknadsförändringar) eller oproportionerligt stora påföljder för överträdelser av avtalet kan ha angetts (avtalsböter som är oberoende av de faktiska skadorna, ensidig hävning eller uppsägning av avtalet).   

Utgångspunkten för alla avtalsförhållanden är att ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp att upphöra efter en uppsägningstid. Ett avtalsvillkor kan vara oskäligt om det hindrar varuleverantören från att säga upp ett avtal som gäller tills vidare inom skälig tid eller om villkoren för uppsägningen avviker avsevärt från varandra. Det kan också betraktas som oskäligt och strida mot god sed om köparen säger upp avtalet för att därefter ensidigt ändra leverantörens skyldigheter eller sina egna rättigheter – till och med av orsaker som köparen varit medveten om redan när avtalet ingicks. 

När det i leveransavtalen för jordbruksprodukter och livsmedel har avtalats om produktion, delning och utnyttjande av data, bedömer livsmedelsmarknadsombudsmannen om dessa avtalsvillkor eventuellt är oskäliga enligt samma principer.  Vid bedömningen av avtalsvillkoren som gäller data beaktas särskilt att jordbruksproducenter och små livsmedelstillverkare har en anmärkningsvärt ojämlik ställning jämfört med till exempel butikskedjor som administrerar omfattande informationssystem. Även om företagen har infört internationella ESG-standarder som i sig är godtagbara, kan de särskilda tekniska kraven på produkterna i fråga och deras produktion samt framför allt ensidiga språkkrav i anslutning till verifieringen av dem anses vara oskäliga för aktörer med mindre förhandlingskraft.  

Exempel 3

En aktör inom handelssektorn tillämpar ESG-kraven enligt den internationella standarden och förutsätter att alla varuleverantörer förbinder sig till kraven i köpeavtalen. Även om man i köpeavtalet har kommit överens om varuleverantörens skyldighet att uppfylla alla krav och påvisa dem enligt standarden, kan vissa krav på data som presenterats för primärproducenterna utifrån en helhetsbedömning anses oskäliga. Det är till exempel inte rimligt att kräva att jordbrukaren uppfyller ESG-kraven och påvisar dem på andra språk än Finlands officiella språk.

Exempel 4

I ett köpeavtal har man kommit överens om att varuleverantören ger köparen de skiftesspecifika uppgifter om odlingen som köparen behöver för att visa att produkten uppfyller de ESG-krav som föreskrivs i lagen eller marknadsförts till kunderna. Om köparen använder uppgifterna exempelvis vid prisförhandlingarna under följande avtalsperiod, använder köparen uppgifterna för ändamål som strider mot avtalet och förfarandet kan anses strida mot god affärssed.

Exempel 5

Ett företag inom livsmedelsindustrin säljer en ny produkt som företaget utvecklat till centralaffären och lämnar ut de detaljerade uppgifter om produkten som centralaffären kräver utan särskilt vederlag. Centralaffären vägrar att utan betydande vederlag överlåta till säljaren de marknadsdata som centralaffären fått i samband med försäljningen av produkten och som säljaren behöver för att utveckla affärsverksamheten. Villkoren i anslutning till överlåtande av data kan som helhet anses oskäliga med tanke på att säljaren har en svagare förhandlingsställning.

Även om ovannämnda EU:s dataförordning (EU 2023/2854) inte direkt tillämpas på avtalsvillkor och praxis som gäller data i leveransavtal, tar livsmedelsmarknadsombudsmannen de rättsliga principer som föreskrivs i förordningen till hjälp vid bedömning av oskäligheten. 

Enligt artikel 13 i dataförordningen är följande avtalsvillkor som ensidigt åläggs ett annat företag automatiskt ogiltiga:

• Den ensidigt utdömande partens ansvar för sina egna åtgärder har uteslutits eller begränsats.
• Den ensidigt utdömande parten har uteslutit den andra partens möjligheter att reagera på avtalsbrott.
• Den ensidigt utdömande parten har ensamrätt att avgöra om de data som lämnas är i överensstämmelse med avtalet eller att tolka avtalet.

Enligt samma artikel är följande avtalsvillkor ogiltiga om den part som påfört avtalsvillkoret inte kan påvisa att villkoret är motiverat:

• Ett villkor som tillåter den part som ensidigt införde villkoret att få åtkomst till och använda den andra avtalsslutande partens data på ett sätt som avsevärt skadar den andra avtalsslutande partens legitima intressen, särskilt när sådana data innehåller kommersiellt känsliga data eller skyddas av företagshemligheter eller immateriella rättigheter.
• Ett villkor som hindrar en avtalspart att säga upp avtalet inom rimlig tid.

Ett villkor som hindrar en avtalspartåtkomst till data som den parten har genererat.

Avslutningsvis

I anvisningarna ovan behandlas de bestämmelser i livsmedelsmarknadslagen som förbjuder avtalsvillkor och praxis som strider mot god handelssed.

Även sådana avtalsvillkor och handelssätt i anslutning till utnyttjande av data från utbyte av jordbruksprodukter och livsmedel som inte direkt förbjuds i lag kan vara skadliga för en hållbar och fungerande livsmedelsmarknad. ETMV:s mål är att en rättvis delning och utnyttjande av data ska skapa konkurrenskraft, stabilitet och investeringsvilja i hela livsmedelskedjan.

ETMV följer avtalsvillkoren och praxisen för delning och utnyttjande av data och bereder utifrån observationerna nödvändiga ändringar i anvisningarna. Enligt 5 § i livsmedelsmarknadslagen ger ETMV på basis av sina observationer vid behov även rekommendationer om livsmedelskedjans verksamhet samt ger aktörer i livsmedelskedjan råd om god affärssed.

_{[1] Dataförordningen tillämpas på data som produceras av enheter och tjänster i anslutning till dem som anslutits till datanätet samt på databehandlingstjänster (t.ex. molntjänster). Om en jordbrukare delar positionsdata direkt från traktorns GPS-anordning till köparen finns föreskrifter om verksamheten i dataförordningen, vars tillämpning övervakas av Traficom.  Om jordbrukaren däremot skriver ut positionsdata i en rapport eller fyller i dem i den form som köparen kräver i ett dokument eller i datanätet, omfattas verksamheten inte nödvändigtvis av tillämpningsområdet för dataförordningen. Tillsynen över ett köpeavtal som gäller sådana data hör till livsmedelsmarknadsombudsmannens verksamhetsområde.}  

_{[2] Dessa data kan innehålla både personuppgifter och andra data. Tillsynen över dataskyddsförordningen ankommer på dataombudsmannen.}