Livsmedelsmarknadsombudsmannens anvisning om data på livsmedelsmarknaden

Anvisningarna har utfärdats 17.12.2025

Mål för anvisningen om data på livsmedelsmarknaden

Kraven på ansvarstagande inom näringsverksamheten och produkternas spårbarhet gäller också aktörer i livsmedelskedjan. Genom digitalisering och utnyttjande av data kan man också avsevärt förbättra livsmedelsmarknadens produktivitet och aktörernas utkomst.

Att samla in, dela och utnyttja information (data) om produktionen och tillverkningen av livsmedel är en allt viktigare del av verksamheten på livsmedelsmarknaden. Verksamheten i anslutning till dessa data ska dock vara rättvis och transparent. I all reglering och avtalsverksamhet som gäller data är det viktigt att trygga rättigheterna för den som producerar och äger informationen. Med tanke på livsmedelskedjans verksamhet är det dessutom viktigt att tillgången till data som beskriver marknadens funktion och utveckling är jämlik samt i synnerhet att data är tillgängliga på skäliga och icke-diskriminerande villkor också för aktörer med en svagare förhandlingsposition i kedjan.

I Europeiska unionens allmänna bestämmelser om data har man fäst uppmärksamhet vid samma mål och även i livsmedelsmarknadslagen föreslås nya bestämmelser som kan påverka bland annat avtalsförhållandena i anslutning till utnyttjandet av data och den affärssed som ska iakttas i dem.

Livsmedelsmarknadsombudsmannen har redan tidigare uppmärksammat avtalsvillkor och praxis som rör data kopplade till jordbruksprodukter och livsmedel.

Syftet med denna anvisning är att ge en översikt över innehållet i paragraferna om produktion, delning och utnyttjande av data samt att styra företag på livsmedelsmarknaden till att använda lagliga avtalsvillkor och god affärssed.

Anvisning (PDF)

Vilka avtal om data övervakar livsmedelsmarknadsombudsmannen?

Livsmedelsmarknadslagen tillämpas på avtal och avtalsförfaranden som rör handel med jordbruksprodukter och livsmedel mellan näringsidkare. I avtal som gäller handel med produkter avtalas allt oftare också om produktion, överlåtelse och utnyttjande av data i anslutning till dem. Även tillsynen över dessa avtalsvillkor hör till livsmedelsmarknadsombudsmannens behörighet när de är en del av ett avtal om handel med jordbruksprodukter och/eller livsmedel.

Livsmedelsmarknadsombudsmannen övervakar dock inte att annan lagstiftning följs:

Avtal och arrangemang som gäller det allmänna utbytet av data som samlats in på livsmedelsmarknaden, standardisering av plattformar och databehandlingstjänster faller utanför anvisningarna.
Tillsynen över EU:s dataförordning (EU 2023/2854), vars tillämpning inleddes i september 2025, faller utanför anvisningarna.¹
Tillsynen över EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU 2016/679) faller utanför anvisningarna.²

Exempel 1

Aktörerna inom sektorn kan avtala om lagring, bearbetning och förmedling av sina data till exempel med olika producenter av datatjänster. I och med sådana avtal kan det också uppstå krav som rör gemensamma gränssnitt för data och presentation av data. Livsmedelsmarknadsombudsmannen är inte behörig att övervaka avtalsvillkor och praxis för ordnande av datatjänster.

Exempelvis aktörer inom handeln har kunnat ta i bruk definitioner av presentation av data och innehåll som rör gemensamma gränssnitt. Om dessa krav som ställs på data är en del av köpeavtalet mellan varuleverantören och köparen, hör tillsynen över dessa avtalsvillkor och praxis till livsmedelsmarknadsombudsmannens behörighet.

Vad är skillnaden mellan data som grundar sig på lag och databaserade på avtal?

Med tanke på målen i direktivet om otillbörliga handelsmetoder och livsmedelsmarknadslagen är det viktigt att beakta följande åtskillnad, som påverkar tillämpningen av anvisningarna:

Kraven på produktion, delning och utnyttjande av data i EU:s lagstiftning eller den nationella lagstiftningen gäller normalt flera parter i livsmedelskedjan. Kraven i anslutning till uppfyllandet av de lagstadgade ansvaren och avtalsvillkoren som gäller dem strider i regel inte mot livsmedelsmarknadslagen så länge villkoren är nära förknippade med uppfyllandet av dessa ansvar.
Om lagstiftningen inte ställer krav på produktionen och delningen av information, kan man avtala om dessa. När avtalet har ingåtts är det bindande för båda parterna. I avtalsvillkoren och praxisen ska man dock beakta de krav i livsmedelsmarknadslagen som specificeras närmare nedan.

Om det inte finns bestämmelser i lagstiftningen eller i köpeavtalet om produktion och delning av data, har köparen inte rätt att ensidigt kräva dessa.

Exempel 2

I ett köpeavtal har man kommit överens om att varuleverantören ger köparen de skiftesspecifika uppgifter om odlingen som köparen behöver för att visa att produkten uppfyller de ESG-krav som föreskrivs i lagen eller marknadsförts till kunderna. Om man i avtalet inte har kommit överens om kontroller på jordbrukarens gård, får sådana inte genomföras ensidigt.

Exempel 3

En aktör inom handelssektorn tillämpar ESG-kraven enligt den internationella standarden och förutsätter att alla varuleverantörer förbinder sig till kraven i köpeavtalen. Även om man i köpeavtalet har kommit överens om varuleverantörens skyldighet att uppfylla alla krav och påvisa dem enligt standarden, kan vissa krav på data som presenterats för primärproducenterna utifrån en helhetsbedömning anses oskäliga. Det är till exempel inte rimligt att kräva att jordbrukaren uppfyller ESG-kraven och påvisar dem på andra språk än Finlands officiella språk.

Exempel 4

I ett köpeavtal har man kommit överens om att varuleverantören ger köparen de skiftesspecifika uppgifter om odlingen som köparen behöver för att visa att produkten uppfyller de ESG-krav som föreskrivs i lagen eller marknadsförts till kunderna. Om köparen använder uppgifterna exempelvis vid prisförhandlingarna under följande avtalsperiod, använder köparen uppgifterna för ändamål som strider mot avtalet och förfarandet kan anses strida mot god affärssed.

Exempel 5

Ett företag inom livsmedelsindustrin säljer en ny produkt som företaget utvecklat till centralaffären och lämnar ut de detaljerade uppgifter om produkten som centralaffären kräver utan särskilt vederlag. Centralaffären vägrar att utan betydande vederlag överlåta till säljaren de marknadsdata som centralaffären fått i samband med försäljningen av produkten och som säljaren behöver för att utveckla affärsverksamheten. Villkoren i anslutning till överlåtande av data kan som helhet anses oskäliga med tanke på att säljaren har en svagare förhandlingsställning.

_{[1] Dataförordningen tillämpas på data som produceras av enheter och tjänster i anslutning till dem som anslutits till datanätet samt på databehandlingstjänster (t.ex. molntjänster). Om en jordbrukare delar positionsdata direkt från traktorns GPS-anordning till köparen finns föreskrifter om verksamheten i dataförordningen, vars tillämpning övervakas av Traficom. Om jordbrukaren däremot skriver ut positionsdata i en rapport eller fyller i dem i den form som köparen kräver i ett dokument eller i datanätet, omfattas verksamheten inte nödvändigtvis av tillämpningsområdet för dataförordningen. Tillsynen över ett köpeavtal som gäller sådana data hör till livsmedelsmarknadsombudsmannens verksamhetsområde.}

_{[2] Dessa data kan innehålla både personuppgifter och andra data. Tillsynen över dataskyddsförordningen ankommer på dataombudsmannen.}