Get - hållning, skötsel och välbefinnande: Samlad lagstiftning

Den här guiden sammanfattar bestämmelserna om djurvälfärd samt andra regler som påverkar hållningen av getter. De frågor som behandlas i guiden gäller huvudsakligen behandlingen av djuren och förutsättningarna för djurhållning – alla krav som gäller getproduktion eller annan företagsverksamhet som har med getter att göra har inte inkluderats. Det finns dessutom specifika stadgar om behandling av djur som används för vetenskapliga ändamål och undervisningsändamål.  

De författningar som används som källor anges i förteckningen nedan med länkar. Man kan också bekanta sig närmare med lagstiftningen om djurens välfärd i jord- och skogsbruksministeriets F-register. 

I denna guide används följande begrepp:

• killing, som avser getter som är yngre än sex månader,
• ungget, som avser getter som är äldre än en månad men yngre än tolv månader,
• honget, som avser en get av honkön som killat

Allmänna principer i lagen om djurvälfärd

Lagen om djurvälfärd (693/2023) är avsedd att främja djurens välbefinnande, respekt som grundar sig på egenvärde och god behandling av djur. Med lagen strävar man efter att på bästa möjliga sätt skydda djur mot negativ påverkan på deras välbefinnande. Lagen kompletteras med djurartsspecifika förordningar. I den här guiden har vi samlat lagstiftning som påverkar gethållningen på ett sätt som fungerar som en presentation av kraven på gethållaren och skötaren.

Enligt de grundläggande principerna i lagen om djurvälfärd ska djuren behandlas väl och med respekt, med beaktande av djurindividens arttypiska beteende och vana att behandlas. Djur ska behandlas lugnt.

Ett djur får inte utsättas för onödig smärta eller onödigt lidande och djurets välfärd får inte äventyras i onödan. Ett omskött djur får inte lämnas utan skötsel eller överges.

Tillsyn över djurens välbefinnande

Att lagen om djurvälfärd och de regler och bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas övervakas vid inspektioner av djurens välbefinnande. Inspektionerna utförs av tillsynsmyndigheterna, som vid behov kan anlita experter. Djurhållaren är skyldig att bistå myndigheten vid övervakningen av djurens välbefinnande.

Mer information om bland annat tillsynsmyndigheten och tillsynsgrunderna finns under Övervakning av djurskydd på Livsmedelsverkets webbplats.

Den som utför inspektionen har rätt att inspektera djuret, djurhållningsplatsen och andra utrymmen i anslutning till djurhållningen, föda, dryck, utrustning och redskap som är avsedda för djuret samt uppgifter och handlingar som gäller djurhållningen liksom andra omständigheter som är av betydelse för övervakningen. Inspektören har rätt att spela in ljud och bild samt utan kostnad ta de prover som behövs för övervakningen.  Inspektionsblanketterna finns under Djurskydd och -transport på Livsmedelsverkets webbplats.

Om det råder misstanke om att ett djur sköts eller behandlas i strid med lagen om djurvälfärd ska man vid behov kontakta den lokala tillsynsmyndigheten, till exempel kommunalveterinären eller polisen. Anmälningsskyldigheten gäller också verksamhetsutövare av den typ som definieras i lagen och som i andra situationer kan ha tystnadsplikt. Mer information om anmälningsskyldigheten finns i nyheten på Livsmedelsverkets webbplats.

Registrering som djurhållare och anmälningar till getregistret

Gethållaren ska registrera de djurhållningsplatser som hen ansvarar för i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret. I samband med registreringen anmäler djurhållaren de djurarter som hålls på djurhållningsplatsen och fyller i djurhållningsanmälan. När djurhållningen i något skede upphör eller det sker andra ändringar i de angivna uppgifterna ska det anmälas till djurhållar- och djurhållningsplatsregistret inom 30 dygn.  

Ytterligare anvisningar om registrering av djurhållningsplats och ändringar i registeruppgifterna finns bland annat i de av Livsmedelsverket upprätthållna anvisningarna på sin hemsida.

Getter ska märkas korrektmed öronmärken och/eller alternativa enligt lagen godkända märkningsmetoder och anmälas till får- och getregistret. Getters förflyttningar, försvinnande eller upphittande ska anmälas inom 7 dagar frånhändelsedagen. Ett nytt djurs födelse ska registreras inom 90 dagar från födseln. Mer information om kraven på märkning och registrering av getter finns under Märkning och registrering av får och getter på Livsmedelsverkets webbplats.

Aktuell information om godkända identifieringsmärken och beställning av öronmärken för getter finns under Identifierare för får och getter på Livsmedelsverkets webbplats.

Skötsel av getter

Skötarens kompetens och ansvar

Gethållare ska ha tillräcklig kompetens för en ändamålsenlig skötsel av djuren. Om även andra personer deltar i skötseln av djuren ansvarar gethållaren för att de får anvisningar och handledning för att säkra rätt skötsel. En person under sexton år kan inte ensam ansvara för getternas välbefinnande. En vårdnadshavare eller någon annan övervakare är skyldig att se till att barn under 15 år som står under hens tillsyn inte äventyrar djurens välbefinnande.

Den som yrkesmässigt eller i stor skala i övrigt håller getter ska ha lämplig utbildning eller motsvarande kompetens för att kunna sköta sina uppgifter på ett ansvarsfullt sätt. Gethållaren ansvarar för att det finns ett tillräckligt antal kompetenta personer som sköter djuren, som innehavaren har försett med anvisningar om att djuren ska skötas på korrekt sätt. Vid behov (t.ex. på en husdjursgård) ska aktören anmäla genomgången utbildning och hur djurskötseln organiseras till djurhållar- och djurhållningsplatsregistret.

Arttypiskt beteende som en del av välbefinnandet

Getskötaren bör vara medveten om artens viktiga beteendemässiga behov så att man i skötseln kan ta hänsyn till möjligheterna att tillgodose djurens arttypiska beteende i samband med:

• rörelse
• lek
• vila
• kroppsvård
• ätande
• sökande efter föda och undersökande av omgivningen
• samt sociala relationer.

Sociala relationer bör beaktas i djurgruppens sammansättning, åtminstone när det gäller ålder, kön och storlek. Dessutom bör man fästa uppmärksamhet vid relationerna mellan djuren. Om getterna är fientligt inställda till varandra eller av någon annan anledning kan skada varandra, ska de hållas isär. Alternativt ska djuren ha möjlighet att fly och gömma sig undan de andra djuren. 

Sociala relationer kräver särskild uppmärksamhet när djurgrupper sammanförs eller när nya djur införs i en befintlig grupp.I dessa fall kan (på nytt) bildandet av sociala relationer eventuellt orsaka problem, som djurskötaren måste förbereda sig på för att förebygga skador eller att djurens välfärd äventyras på annat sätt.

Behandling och hantering

Getter ska behandlas lugnt och vid hanteringen av dem ska man sträva efter att dra nytta av deras arttypiska beteende. Getterna måste vänjas vid hanteringen och förhållandena på djurhållningsplatsen. Om djuret ändå är ovant vid hanteringen ska man ta hänsyn till det vid hanteringen av djuret.

Getter får inte hanteras hårdhänt eller skadas i onödan. Det är förbjudet att hantera eller binda getter på ett sätt som orsakar onödig smärta och onödigt lidande. Getter får inte hållas uppbundna annat än under en kort tid då djuret utfodras, mjölkas eller sköts på annat sätt. Getter får inte paralyseras med el.

Getter får inte färgas för att ändra deras utseende.

Värnande om hälsa och välfärd

Djurets ägare och skötare ska genom sina egna handlingar sträva efter att förebygga skador och sjukdomar hos djuren.

Djuren ska ges förutsättningar tillrenhet och annan kroppsvård. Getternas klövar ska inspekteras tillräckligt ofta och skötas vid behov.

Getternas välbefinnande och förhållanden ska kontrolleras tillräckligt ofta, dock minst en gång per dag och vid behov oftare. Under inspektionen ska man fästa särskilt stor uppmärksamhet vid djuret om individen hör till följande djurgrupper:

• Getter som är högdräktiga
• födande
• nyfödda
• sjuka
• i dåligt skick och skadade.

Även vid ändrade skötselförhållanden ska särskild uppmärksamhet fästas i uppföljningen av djurens välbefinnande. Om något avvikande upptäcks vid inspektionen ska omedelbara åtgärder vidtas för att utreda och rätta till detta.

Sjuka eller skadade djur ska omedelbart ges den vård de behöver, även veterinärmedicinsk vård vid behov. Dessutom ska man se till att geten har möjlighet till tillräcklig vila. Beroende på sjukdom eller skada kan man också temporärt behöva skilja geten från andra djur, dock med ögonkontakt med andra getter om det är möjligt.

Om sjukdomens eller skadans art kräver det ska djuret avlivas eller slaktas. Ett djur får inte hållas vid liv så att det med tanke på den smärta eller det lidande som djuret upplever är grymt mot djuret. 

Vattning och utfodring

Getter ska ges föda och vatten av god kvalitet i lagom mängd som tillgodoser såväl djurets fysiologiska behov som väsentliga beteendemässiga behov.

Foder som ges till getter ska uppfylla getens näringsbehov. Foder eller dryck som erbjuds får inte orsaka fara för djurens hälsa och får inte vara förorenat till exempel av urin eller avföring.

Om foder inte finns tillgängligt hela tiden ska alla djur i gruppen kunna äta samtidigt under utfodringstiden. Minimilängder för foderbordets/-häckens kant med tanke på getternas behov av utrymme anges i tabell 1.

Tabell 1. Minimikrav för längden på foderhäckens kant i cm/djur.

Varje gets tillräckliga näringsintag ska säkerställas med hänsyn till installationen av foderutrustningen och individuella behov. Om automatiska foder- eller vattningssystem används ska getterna vänjas vid att använda dem. Dessutom ska det i händelse av störningar i automatiken finnas en beredskapsplan för att trygga djurens välbefinnande i exceptionella situationer.

Vid utfodring av killingar ska man dessutom se till att djuret får råmjölk eller en ersättningsprodukt så snart som möjligt efter födseln. Killingens mjölkutfodring ska fortsätta fram till minst åtta veckors ålder. Killingen ska ha tillgång till fiberhaltigt grovfoder, såsom gräs eller hö, samt rent vatten från en veckas ålder.

På en permanent djurhållningsplats ska djuren ha ständig tillgång till vatten. Hongetter som mjölkas ska ständigt ha tillgång till rent vatten. Ett tillräckligt antal dricksplatser säkerställs så att det för varje påbörjad grupp av 15 getter finns minst en vattenbehållare eller en bitventil som djuren kan använda. Vattningssystemen ska hållas rena och fria från is.

Det är möjligt att avvika från kraven på tillgång till vatten av veterinärmedicinska skäl. Dessutom krävs inget vatten för nyfödda djur.

Det är förbjudet att tvångsmata och -vattna djur, om det inte är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl.

Getavel och getternas fortplantning

Vid avel ska man sträva efter att producera livskraftiga, funktionsdugliga och friska djur.

Följande får inte användas vid avel:

• En avelskombination som sannolikt leder till att avkomman drabbas av betydande negativa konsekvenser för välbefinnandet i form av sjukdomar eller andra egenskaper
• Djur som på grund av en ärftlig sjukdom eller egenskap inte kan föröka sig på naturlig väg
• Djur som sannolikt drabbas av betydande negativa konsekvenser för välbefinnandet till följd av fortplantningen
• Avelsmetoder som kan medföra betydande negativa konsekvenser för djurets välbefinnande

Getägaren eller djurhållaren ska genom sitt agerande förhindra att hens djur förökar sig på ett okontrollerat sätt. Förebyggande åtgärder är exempelvis gruppering och övervakning av djur samt kastrering utförd av en veterinär.

Mer information om artificiell reproduktion av getter finns under punkten ”Ingrepp som utförs på getter”.

Killning och nyfödd killing

Hongetter och nyfödda killingar ska hållas tillsammans i minst 24 timmar efter födseln, om det inte finns särskilda skäl att skilja på djuren.

Nyfödda killingar ska övervakas för att det ska kunna säkerställas att det uppstår ett band mellan geten och killingen. Man ska även säkerställa att killingarna har tillgång till råmjölk (se Vattning och utfodring av getter). Vid behov ska det finnas en värmeapparat för att trygga tillgången till tilläggsvärme för killingarna.

Killingar ska märkas och registreras korrekt innan de är 90 dagar gamla eller innan de flyttas bort från djurhållningsplatsen (se Registrering som djurhållare och anmälningar till getregistret)

Det är inte tillåtet att göra hack i öronen på killingar/getter.

Ingrepp som utförs på getter

En operation eller ett annat ingrepp som orsakar smärta eller lidande är endast tillåtet om det är nödvändigt med tanke på getens välbefinnande.  I samband med smärtsamma ingrepp ska smärtlindring användas. Som undantag kan beaktas situationer då smärtan är lindrig och tillfällig eller ingreppet inte kan vänta.

En operation eller jämförbar åtgärd får i regel endast utföras av veterinär. En utövare av veterinäryrket får med lämplig anestesi och smärtlindring förstöra hornanlaget för en killing som är under fyra veckor, avlägsna överflödiga spenar, avhorna en get eller kastrera en bock. Det är inte tillåtet att göra hack i öronen på getter.

I vissa fall kan även en kompetent person eller annan person med lämplig utbildning utföra ett visst ingrepp.

En kompetent person får märka getter med öronmärke, mikrochip och bolustransponder. En kompetent person kan också ta ett vävnadsprov som orsakar lindrig och tillfällig smärta för hälso-, sjukvårds- och avelsbruk. Med kompetent person avses en person som har tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet utan onödig smärta, onödigt lidande och utan att äventyra djurets välbefinnande.

En person med lämplig utbildning får seminera getter efter att ha avlagt en examen med krav på yrkesskicklighet i seminering av getter. Gethållaren eller en lantbruksavbrytare som arbetar för denne kan också seminera djur som är i hens besittning efter att ha avlagt en lämplig del av en examen eller motsvarande utbildning (sk. gårdsseminering). Den som utför ingreppet ska ha ett intyg över sin yrkesskicklighet utfärdat av utbildningsanordnaren.

Äggceller och embryon får dock endast samlas in och embryon endast överföras av en utövare av veterinäryrket.

Den utrustning samt de anordningar och ämnen som används för ingreppen ska vara lämpliga för sitt ändamål, rena och funktionsdugliga. De får inte orsaka djuret onödig smärta, onödigt lidande eller onödig risk för skada.

Mjölkning

Getter som mjölkas ska mjölkas tillräckligt ofta i enlighet med mjölkproduktionen, dock minst en gång om dagen.

Medicinering

När det gäller läkemedel och läkemedelsfoder ska de recept som veterinären utfärdat av veterinärmedicinska skäl eller skäl som handlar om djurens välbefinnande följas. Getter klassificeras som livsmedelsproducerande djur, vilket innebär att de endast får behandlas med läkemedel som är tillåtna för livsmedelsproducerande djur. Antimikrobiella läkemedel, det vill säga antibiotika, får inte användas för att förebygga en infektion eller sjukdom utan grund.

Uppfödning eller produktion av getter får inte främjas med läkemedel eller andra motsvarande ämnen och preparat.  Man får inte påverka getternas prestationsförmåga med läkemedel.

När det gäller produktionsdjur ska man se till att djuren märks korrekt och att karenstiderna följs. 

Ägaren eller djurhållaren av produktionsdjuren ska journalföra vilka läkemedel och foderläkemedel som använts vid behandling av produktionsdjuren, inbegripet vaccin och avmaskningsmedel. Uppgifterna ska antecknas så snart som möjligt och journalföringen över läkemedelsbehandlingen ska inom livsmedelsproduktion bevaras i minst fem år.

Ägaren eller djurhållaren av produktionsdjur ska föra bok över antalet produktionsdjur som har avlidit på gården. Bokföringen över antalet avlidna djur ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om djuret gjordes i bokföringen.

Mer information om medicinering, läkemedelslagstiftningen och läkemedelsbokföringen finns i avsnittet om medicinering av djur på Livsmedelsverkets webbplats.

Avlivning och slakt på gården

Getter ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt med hjälp av en avlivningsmetod och -teknik som lämpar sig för arten. Endast den som har tillräckliga kunskaper om avlivningsmetoden och -tekniken för djurarten samt tillräcklig kompetens för att utföra avlivningen får avliva geten. Påverkan på andra djur ska vara så liten som möjligt.

Djur som ska avlivas ska bedövas så att djuret förblir medvetslöst fram till döden. Alternativt kan man använda en avlivningsmetod som direkt leder till att djuret dör. Det är inte tillåtet att börja avbloda ett djur utan bedövning. Religiös slakt då avblodningen påbörjas samtidigt som bedövningen är endast tillåten på slakteri i en besiktningsveterinärs närvaro.

Djur får inte avlivas i underhållningssyfte.

Den som avlivar ett djur ska försäkra sig om att djuret har dött innan man gör sig av med det eller vidtar andra åtgärder (inbegripet andra åtgärder i anslutning till slakt).

All utrustning och alla anordningar som används för att avliva djur ska vara lämpliga och funktionsdugliga för sitt ändamål. För att säkerställa att redskapen och anordningarna fungerar korrekt ska de inspekteras och underhållas regelbundet.

På gården slaktat, okontrollerat kött får endast användas för eget bruk. Mer information om hemslakt finns exempelvis under Hemslakt på Livsmedelsverkets webbplats.

Mer information om bland annat avlivning av djur, avlivningsmetoder och reglering av slakt finns under avlivnings- och slaktdelen på Livsmedelsverkets webbplats.

Destruktion av getter som avlivats eller dött

Alla getter som dött och avlivats i ett område för kadaveruppsamling (se karta (jpg)) ska transporteras till en destruktionsanläggning som godkänts i enlighet med förordningen om animaliska biprodukter eller till en förbränningsanläggning eller kremeringsanläggning som godkänts för destruering av idisslare i enlighet med förordningen om animaliska biprodukter. Närmare anvisningar om destruktion av kadaver, beställning av kadaveruppsamling och vilken typ av stöd som finns hittar du i avsnittet om biprodukter på Livsmedelsverkets webbplats.

Uppsamlingsskyldigheten gäller även slaktavfall som uppkommit på uppsamlingsområdet, inbegripet hemslakt. Mer information om hanteringen av avfall från hemslakt finns under Hemslakt på Livsmedelsverkets webbplats. När det gäller krav på registrering av vidareförädling och försäljning av animaliska biprodukter (exempelvis fäll, ull, ben) bör man kontakta kommunalveterinären i området.

På uppsamlingsområdet är det förbjudet att destruera getter genom nedgrävning, med undantag av dödfödda djur. 

Getter som dött, avlivats och slaktats i separat definierade avlägsna områden kan destrueras också genom nedgrävning i marken, dock på ett sätt som gör att kvarlevorna inte orsakar fara för människors och djurs hälsa eller för miljön. Mer information om nedgrävning finns under Nedgrävning på Livsmedelsverkets webbplats. 

Avlägset belägna områden är landskapet Lappland och Åland, och de hör inte till uppsamlingsområdet. Dessutom omfattas inte följande kommuner av insamlingsområdet: Kuusamo, Taivalkoski, Hyrynsalmi, Kuhmo, Suomussalmi, Ristijärvi, Puolanka, Pudasjärvi och Ijo.

Utöver de ovan nämnda kan svårframkomliga öar räknas som avlägset belägna områden.

Ägarbyte och förflyttning av getter

Överlåtelse och försäljning

Säljaren eller överlåtaren av en get ska ge mottagaren nödvändiga uppgifter om skötseln av geten, djurhållningsplatsen och andra omständigheter som väsentligt påverkar djurets välbefinnande. Om geten är sjuk eller skadad ska dessa uppgifter också delges.

Skyldigheten att ge information gäller förutom vid permanent överlåtelse också vid tillfällig överlåtelse, såsom tillfällig skötsel.

Ett djur får inte överlåtas permanent till en person under sexton år utan vårdnadshavarens samtycke, eftersom en person under sexton år inte ensam kan ansvara för djurets välbefinnande.

Getter får inte saluföras på torg och marknader, såvida det inte är ett särskilt publikevenemang avsett för att förevisa djur. En get får inte överlåtas som lotteri- eller tävlingsvinst.

Förflyttning och transport

Förflyttning av getter till en ny djurhållningsplats ska registreras i djurregistret inom sju dagar från händelsen.

Transport av getter är endast tillåten med transportmedel och under transportförhållanden som inte orsakar onödig smärta, plåga eller onödigt lidande. De getter som transporteras ska vara i transportabelt skick.

Mer information om transport av djur och indelningen av kommersiella och icke-kommersiella transporter finns i avsnittet om djurtransporter på Livsmedelsverkets webbplats.

Vid lastning, transport och avlastning av djur skall de behandlas lugnt och med respekt. Det är förbjudet att skada djur och hantera djur hårdhänt.

Getens välbefinnande ska tryggas under transport. Bland annat behovet av och tillgången till vatten, föda och vila måste vara i balans med tanke på transportmedlet och den totala transporttiden. Djuren ska kunna inspekteras och vid behov skötas under transporten.

Getterna ska skyddas mot skador och insjuknande under transporten. Vid behov ska ett skadat djur få vård eller avlivas.

Transportmedlet ska vara säkert för djuren samt hindra getterna från att rymma. Getterna ska ha tillräckligt med utrymme för att stå i en naturlig ställning under transporten. Vid behov ska transportmedlet göra det möjligt att stödja djuren och avskilja dem i sektioner.

Transportmedlets väggar och golv ska vara tillräckligt stadiga för att klara av djurens vikt. Konstruktionen och  materialen ska vara  säkra för djuren. Golvet får inte vara halt och man ska se till att sekret avlägsnas eller absorberas i strö. Transportmedlet ska kunna rengöras och desinficeras.

Transportmedlet ska ha tillräcklig ventilation. En get som transporteras får inte lida av kyla, hetta, drag, för mycket fukt, skadliga gaser, nedsmutsning eller kontinuerligt buller som är skadligt för djuret.

Om djur förflyttas mellan länder ska man iaktta import- och exportbegränsningarna som varierar från land till land och som bland annat förhindrar spridningen av djursjukdomar. På Livsmedelsverkets webbplats finns allmän information om import och export samt närmare information om exempelvis förflyttning av djur inom EU-området.

Djurhållningsplatsen för getter

Kraven på djurhållningsplatser gäller både tillfälliga och permanenta djurhållningsplatser, om inte annat nämns.

Allmänna krav

Getterna ska kunna stå och vila i naturlig ställning, stiga upp ur liggande ställning på ett naturligt sätt samt röra sig på sin djurhållningsplats. Djurhållningsplatsens alla djur ska ha möjlighet att vila samtidigt. Liggområdet ska vara tillräckligt stort för att alla getter ska kunna lägga sig ner samtidigt om de vill.

Djurhållningsplatsens konstruktioner, anordningar och material ska vara i gott skick och säkra. Risken för skada och sjukdom, risken för rymning samt djurhållningsplatsens brandrisk ska vara så liten som möjligt. Stängningsmekanismer som är inom räckhåll för getter, såsom grindar och gångjärn ska inte kunna öppnas av getterna. Lampor ska skyddas så att de inte kan skada getterna.

I nödsituationer ska getterna snabbt kunna avlägsnas från djurstallen. Den som håller djur yrkesmässigt eller i övrigt storskaligt ska förbereda sig på eldsvådor och strömavbrott och andra motsvarande störningar som hotar djurens välfärd.

Djurutrymmena ska planeras och byggas på ett sätt som gör att getterna kan skötas och inspekteras på djurhållningsplatsen utan svårigheter. På en permanent djurhållningsplats ska det finnas utrymmen och redskap som möjliggör hantering och inspektion samt utrymmen för vård och isolering av sjuka och skadade djur.  Om möjligt ska man se till att geten har ögonkontakt med andra getter i vårdutrymmena.

En permanent djurhållningsplats ska dessutom till sin konstruktion vara lämplig och tillräckligt rymlig med tanke på artens typiska beteende:

• rörelse
• lek
• vila
• kroppsvård
• ätande
• sökande efter föda och undersökande av omgivningen
• samt sociala relationer.

När det gäller sociala relationer ska man uppmärksamma det andra djurets möjligheter att komma undan samt att minimera de negativa konsekvenserna av konkurrens som foder- och dricksplatserna orsakar.

Förhållandena på djurhållningsplatsen

Temperaturen, luft- och vattenkvaliteten samt andra miljöförhållanden på djurhållningsplatsen ska vara lämpliga för getter. Det ska vara tillräcklig ventilation, så att inte luftfuktigheten, temperaturen, dammängden och halten av skadliga gaser stiger till en nivå som är skadlig.

Om getternas hälsa och välbefinnande är beroende av ett maskinellt ventilationssystem ska anordningen ha ett larmsystem som reagerar på störningar. Larmsystemets funktion ska kontrolleras regelbundet.

Djurhållningsplatsens belysning ska vara lämplig för tillgodoseende av getternas fysiologiska och väsentliga beteendemässiga behov samt vara tillräcklig för att djuren ska kunna inspekteras och skötas på vederbörligt sätt.

På djurhållningsplatsen får det inte förekomma oavbrutet störande eller olägenhet förorsakande buller. Getterna får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel.

Djurhållningsplatsens väggar och golv

Djurhållningsplatsens väggar och golv ska till konstruktion och material vara lämpliga för getter. Getterna ska ha till sitt förfogande ett för dem lämpat ströbeklätt område där alla djur samtidigt kan ligga ned samtidigt.

Golvet på djurhållningsplatsen ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Golvet får inte vara halt.

Spaltgolv, gallergolv eller andra perforerade golv ska vara sådana att getternas klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 mm och spaltbredden högst 25 millimeter.

Killningsboxar och djurhållningsplatser för killingar får inte ha spaltgolv. Golvet i killningsboxar och utrymmen med fast golv för killingar ska vara försedda med en riklig ströbädd. Med killing avses getter som är yngre än sex månader.

Renhållning och underhåll av djurhållningsplatser

Djurhållningsplatsens renlighet och hygien ska kunna upprätthållas på tillräcklig nivå gällande djurens välfärd. Ytor och material som är inom räckhåll för getterna ska kunna rengöras och desinficeras vid behov.

Djurhållningsplatsen och dess konstruktioner, inhägnader, utrustning och anordningar ska hållas rena och i gott skick. Vid ytbehandling får man inte använda träskyddsmedel, målarfärg eller andra ämnen som medför risk för förgiftning.

Platsen ska underhållas så att getternas hälsa och välbefinnande inte äventyras.  Man ska kontrollera att anordningar som påverkar getternas hälsa och välbefinnande fungerar minst en gång per dag. Fel som observerats på djurhållningsplatsen och som äventyrar djurens välbefinnande ska rättas till omedelbart. Om det inte är möjligt att rätta till omedelbart ska djurets välbefinnande tryggas med andra nödvändiga metoder tills felen åtgärdas.

Anordningar och redskap

Anordningar och redskap som används för vård och behandling ska vara lämpliga för sitt ändamål. De får inte orsaka geten onödig smärta, onödigt lidande eller onödig risk för skada.

Hö- och andra utfodringsställningar och foderburar samt vattenbehållare, tråg och drickshoar avsedda för gethållning ska byggas och installeras på djurhållningsplatsen på ett sätt som gör att de är säkra för getterna och inom räckhåll för alla getter.

Om användningen av redskap, anordningar och ämnen som är avsedda för skötsel, hantering, fasttagande, transport, bedövning eller avlivning av getter uppenbart orsakar djuret onödig smärta eller plåga, får de inte tillverkas, importeras, marknadsföras, säljas, överlåtas, innehas eller användas.

Fållor och beten

Djurhållningsplatsen ska vara säker för getterna och erbjuda ett tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. Gångvägarna från djurstallet till getfållan och betet ska vara trygga samt sådana att getterna inte smutsar ner sig i onödan.

Getterna ska förhindras att komma åt växter som är giftiga.

Stängsel till utomhusinhägnader och beten ska vara i gott skick och säkra för getterna samt av ett material som är lämpligt för getter. Stängslen ska hållas i gott skick för att förhindra att getterna rymmer eller skadar sig.

Nätstängsel ska vid behov spännas för att minimera risken för att getterna fastnar i nätet. Elstängsel ska byggas och underhållas på ett sätt som gör att de inte orsakar getterna onödigt lidande.

Utrymmeskrav

Gruppbox

Minimikravet på golvytan på en djurhållningsplats för getter fastställs utifrån golvlösningen i tabell 2. Arealkravet omfattar den areal som djuren har till sitt förfogande, utan att den areal som upptas av exempelvis en foderhäck ingår.

Tabell 2. Arealkrav på en gruppbox för getter i m²/djur.

^{* Se Definitioner}

^{**Spaltgolvets stavbredd ska vara minst 80 mm och spaltbredden högst 25 millimeter.}

Enligt tabellen behöver till exempel en flock på trettio getter som mjölkas ett utrymme på minst 30 x 1,2 m² = 36 m² på golv med ströbädd.

Under killningstiden ökar utrymmesbehovet, eftersom minimibehovet av utrymme för hongetter och killingar på det vanligaste golvet med ströbädd är 2 m², oberoende av antalet killingar. Det innebär att det totala utrymmesbehovet för djurgruppen är minst 30 x 2 m² = 60 m². Om killingar tas emot för uppfödning i en egen grupp beräknas deras utrymmesbehov enligt antalet djur exempelvis 60 x 0,25 m² = 15 m².

Utrymmeskrav för hongetter med killingar

Hongetter med killingar som hålls på golv med ströbädd ska ha minst 2 m² golvyta.

Endjursbox

Om en get hålls i en endjursbox ska boxen vara minst 1,4 m² och ha en form som gör att djuret obehindrat kan vända sig runt.