Ofta frågat om fågelinfluensa

Influensa A-virusen är en skiftande grupp virus som är utmärkande just för sjöfåglar. Merparten av subtyperna till influensa A-virusen är svaga till sin sjukdomsalstringsförmåga och orsakar inga betydande symptom hos fåglarna, men i två subtyper (H5 och H7) ingår också sådana virus (H5N8 och H5N1), som kan orsaka allvarliga fågelinfluensaepidemier och medföra stora ekonomiska förluster för fjäderfäskötseln.

Djurägarna har alltid en nyckelroll i bekämpningen av djursjukdomar. Ägarna är skyldiga att på ett tillräckligt sätt skydda de djur som de håller mot allvarliga infektionskällor som hotar dem. Om smittan ändå sprider sig till djuren är det ytterst viktigt att snabbt upptäcka symtom, dödlighet eller förändringar i produktionen som tyder på smitta och anmäla dem till veterinären för att undvika mer omfattande skador.

Om man misstänker en allvarlig djursjukdom, ger regionförvaltningsverket gården ett förvaltningsbeslut för den tid som undersökningarna pågår. Syftet med beslutet är att förhindra att en eventuell smitta sprids vidare från gården. När det gäller djursjukdomar som ska bekämpas genom myndighetsåtgärder är i praktiken hela djurhållningsplatsen den enhet som undersöks och föremålet för begränsningarna. Redan vid misstanken börjar man också utreda andra utrymmen där smittan kunde ha spridits eller varifrån smittan kunde ha kommit. Även dessa utrymmen undersöks vid behov. Regionala begränsningar kan i vissa fall införas och med dem noggrannare undersökningar av djursjukdomen eller kontroll av djurgårdarna. Även förflyttningar av djur och livsmedel kan då medföra regionala begränsningar.

När det gäller de allra allvarligaste djursjukdomarna är det viktigt att de smittade djuren och djuren som utsatts för smitta avlivas så snabbt som möjligt. På så sätt kan man minska smittrycket på ett effektivare sätt och minska mängden virus eller bakterier som orsakar sjukdomen.

Djur som avlivats på en smittad gård levereras för behandling i slutna TFÄ-tankar (transport av farliga ämnen) under övervakning till en bearbetningsanläggning för animaliska biprodukter som har tillstånd att hantera smittfarligt djurmaterial. Annat material som eventuellt medför risk för smittspridning, såsom gödsel, strö och foder, behandlas eller förstörs så att smittan inte kan spridas via dem. Även utrymmena och redskapen i djurhållningsplatsen rengörs och desinficeras så att det virus eller den bakterie som orsakar sjukdomen kan förstöras.

En stor del av åtgärderna för bekämpning av djursjukdomar som enligt lag ska bekämpas görs med statliga medel. Ägaren till djur som ska avlivas har rätt att ansöka om ersättning för djurens värde av staten. I vissa fall är det också möjligt att ansöka om ersättning för produktionsförluster.

Förekomsten av djursjukdomar följs upp med hjälp av en årlig plan. Planen utvecklas med beaktande av förändringarna i sjukdomsläget. Uppföljningsplanen publiceras årligen på Livsmedelsverkets webbplats.

Fågelinfluensan och djuren

Hur sprider sig fågelinfluensaviruset till fåglarna?

Sjukdomen smittar lätt från en fågel till en annan. Då fågeln är infekterad utsöndras virus i andningsluften och särskilt rikligt i avföringen. Mellan fåglar sprider sig influensaviruset särskilt vid kontakt med avföringen, till exempel om en insjuknad fågel kommer åt att orena fåglarnas foder. Viruset sprider sig till fåglar även i direkt kontakt mellan djuren eller indirekt via infekterat vatten, arbetsredskap och nersmutsade arbetskläder. I kläckerier kan viruset sprida sig via spruckna infekterade ägg till dunungarna som kläcks.

Vilka är sjukdomssymptomen hos fåglar?

Symptomen varierar allt enligt virusets patogenitet (sjukdomsalstringsförmåga), fågelarten, fåglarnas ålder, levnadsförhållandena och motståndsförmågan. Apati, aptitlöshet, minskad äggproduktion, svullet huvud och rentav hög dödlighet är typiska symptom. Andningssvårigheter och diarré kan också förekomma. I några fall förekommer symptom i centrala nervsystemet, såsom hållningsfel och onormala rörelser. Sjukdomen kan avancera mycket snabbt och då hinner man nödvändigtvis inte upptäcka några symptom innan fågeln avlider.

Hur kan sjukdomen konstateras hos fåglar?

Sjukdomen kan inte konstateras utgående från kliniska symptom. En diagnos kräver att viruset påvisas från sekret eller vävnader från djuret och att dess sjukdomsalstringsförmåga bestäms. Fåglarnas blod kan undersökas med tanke på antikroppar det vill säga det, om djuret i fråga stött på sjukdomsalstraren tidigare och försvarat sig mot den.

 

Är det möjligt att enskilda fåglars död eller massdödsfall beror på något annat än ett virus?

Fåglarnas dödsorsak har fastställts på basis av kadaveröppning som utförts av en patolog och laboratorieundersökningar av proverna.

Vilken är sjukdomens inkubationstid hos fåglar?

Inkubationstiden hos fåglar varierar från några timmar till två veckor, men vanligen är den cirka 3–5 dygn.

Hur länge kan viruset behålla sin sjukdomsalstringsförmåga?

Efter att ha hamnat utanför kroppen förökar sig viruset inte längre och börjar så småningom dö. Viruset kan ändå en tid behålla sin sjukdomsalstringsförmåga särskilt i sval och fuktig miljö. Den har konstaterats hållas kvar till exempel i slam i hela 105 dygn, i dynga 30–35 dygn (4 ºC) eller 7 dygn (20 ºC). Upptorkning och värme förintar viruset snabbt. Viruset överlever frysning.

Smittar fågelinfluensan till småfåglar? Hur är det med andra fåglar? Kan andra fåglar sprida smittan?

De flesta fåglar kan sannolikt smittas med fågelinfluensa och därefter föra smittan vidare till andra fåglar. Fågelinfluensan är ändå inte typiskt en sjukdom bland småfåglar utan en sjukdom bland sjöfåglar. Vissa sjöfåglar kan också bära på smittan utan att själv insjukna. Förekomsten av fågelinfluensa bland olika fågelarter i naturen kartläggs fortlöpande.

För burfåglarnas del är smittrisken liten, eftersom de sällan kommer i kontakt med vilda fåglar i naturen. Burfåglar kan ändå smittas.

Vilka konsekvenser har fågelinfluensa på pälsfarmer?

Djur på pälsfarmer (räv, mink och mårdhund) kan insjukna i fågelinfluensa. Sjukdomen kan bland annat orsaka luftvägssymtom och neurologiska symtom samt dödsfall hos djur. Om djuren på farmen uppvisar sjukdomssymtom eller ökad dödlighet som kan tyda på fågelinfluensa, skall farmaren anmäla detta till kommunalveterinären.

De som arbetar på pälsfarmen löper risk att smittas av fågelinfluensa från pälsdjur som insjuknat i sjukdomen, även om människor inte smittas av fågelinfluensa lätt. Det är viktigt att arbetstagarna använder skyddsutrustning och tvättar händerna tillräckligt. Även på farmer där fågelinfluensa inte har konstaterats är det viktigt att skydda sig. Hos pälsdjur kan det också förekomma andra sjukdomar som smittar människan. Mer information om hur man skyddar sig finns på Arbetshälsoinstitutets webbplats.

Vilda fåglar är den största smittkällan för fågelinfluensa hos pälsdjur. På alla pälsdjursfarmer ska man se till att vilda fåglar och gnagare bekämpas (t.ex. fågelnät, fågelavskräckare och -skrämmor, skydd för foder och foderlager, städning och ändamålsenlig lagring av avfallsfoder, gnagarbekämpningsmedel) samt sörja för biosäkerhet.

I lagstiftningen om djursjukdomar klassificeras fågelinfluensa av typ H5 hos pälsdjur som annan djursjukdom som ska bekämpas. Djursjukdomsmyndigheten kan således utfärda begränsningar för en misstänkt farm. Bestämmelser om åtgärder som ska vidtas på grund av misstanke om sjukdom eller konstaterad smitta, såsom avlivning av smittade djur, finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning 1068/2023 och i lagen om djursjukdomar 76/2021. Livsmedelsverket fattar med stöd av bestämmelserna beslut om nödvändiga åtgärder. 

Vilken betydelse har fågelinfluensa på pälsfarmer för människors hälsa?

Fågelinfluensa smittar dåligt till människan och smittan kräver i allmänhet nära kontakt med insjuknade djur eller deras sekret. De som arbetar på pälsfarmer löper risk att smittas av fågelinfluensa från pälsdjuren på farmen. Personer som arbetar på pälsfarmar bör alltid kontakta hälso- och sjukvården för att få anvisningar om de har luftvägssymtom som tyder på influensa (feber, hosta, andnöd) och/eller symtom som tyder på hjärninflammation (nackstelhet i kombination med huvudvärk och illamående). Hälsovårdsmyndigheterna har separata anvisningar för personer som exponerats för fågelinfluensa.

Världshälsoorganisationen WHO har uttryckt sin oro över fågelinfluensaepidemier bland däggdjur. Hos däggdjur finns det en större risk än hos fåglar för att fågelinfluensavirus omvandlas till en variant som smittar till människan.

Kan en katt eller hund insjukna i fågelinfluensa?

Fågelinfluensa är i synnerhet en sjukdom hos fåglar, så virusinfektioner hos sällskapsdjur är mycket sällsynta. I Finland har fågelinfluensavirus veterligen inte smittat ett enda sällskapsdjur.

Risken för smitta är alltså mycket liten, men det är skäl att hålla katter och hundar åtskilda från sjuka eller döda vilda fåglar i områden där fågelinfluensa har konstaterats, eftersom vissa subtyper av fågelinfluensavirus också sporadiskt har smittat sällskapsdjur i övriga världen. Uppdaterad information om konstaterade infektioner finns på Livsmedelsverkets webbplats. På sidan finns också aktuell information om infektioner som konstaterats hos däggdjur.

Det är skäl att uppsöka veterinär om sällskapsdjurets allmäntillstånd försämras efter att det slitit i eller ätit en död eller insjuknad vild fågel. Om katten eller hunden tydligt har smutsat ner sig i fåglars avföring är det bra att tvätta sällskapsdjuret omsorgsfullt och se till att ha personlig skyddsutrustning när sällskapsdjuret tvättas. Läs mer: Åtgärdsanvisning för att förhindra fågelinfluensasmitta hos människor på Institutet för hälsa och välfärd (thl.fi).

Kan fågelinfluensa överföras till en katt eller hund via foder?

Fågelinfluensa är i synnerhet en sjukdom hos fåglar, så virusinfektioner hos sällskapsdjur är mycket sällsynta. I Finland har fågelinfluensavirus veterligen inte smittat ett enda sällskapsdjur.

I foder för sällskapsdjur får man använda bara sådana animaliska råvaror som kommer från djur som slaktats till livsmedel eller från vilt. De råvaror som används i foder till sällskapsdjur är alltså sådana som i princip skulle kunna användas som livsmedel, men som av en eller annan anledning inte används som livsmedel. Inget skadligt material, t.ex. kött från sjuka, spontant döda eller avlivade djur, får användas som råvara för foder till sällskapsdjur.

Sannolikheten för att en katt eller hund ska få fågelinfluensa i Finland via foder är mycket liten.

På grund av fågelinfluensan rekommenderar Livsmedelsverket inte att mata sällskapsdjur med otillredda fåglar eller delar av fåglar som man själv jagat.

Smittar fågelinfluensa till frilevande rovdjur?

Det är sällsynt, men inte helt exceptionellt, att fågelinfluensavirus smittar till räv eller andra frilevande rovdjur. Under fågelinfluensaepidemin 2020–2023 har fall av H5N1- och H5N8-smitta hos däggdjur, oftast rävar, rapporterats i flera europeiska länder. Rovdjur har sannolikt fått smittan efter att ha ätit fåglar som varit sjuka i fågelinfluensa. Fågelinfluensavirusinfektioner har konstaterats hos sälar under både nuvarande och tidigare epidemier i Europa. I Finland har fågelinfluensavirus av typen H5N1 konstaterats hos döda rävar, uttrar och lodjur under åren 2021–2023. Djuren påträffades i ett område där det har konstaterats högpatogen fågelinfluensa av typen H5N1 hos frilevande fåglar.

Smittar fågelinfluensan till exempel idisslare, fiskar, insekter eller gnagare?

Fågelinfluensan smittar inte idisslare (nötkreatur, får, getter och så vidare) och sjukdomen har inte konstaterats smitta hästar. Fiskar insjuknar inte heller i fågelinfluensa och sprider inte heller smittan. Flugor och insekter spelar ingen roll som spridare av sjukdomen. Sjukdomen har inte heller konstaterats bland vilda gnagare.

För burfåglarnas del är smittrisken liten, eftersom de sällan kommer i kontakt med vilda fåglar i naturen. Burfåglar kan ändå smittas.

Djupfrysta sjö-och viltfåglar används vid skolning av retrieverhundar. Innebär det en fara?

Om döda fåglar används för skolning av hundar, är det skäl att hålla risken för salmonella i minnet förutom fågelinfluensa. Särskilt sjuka eller självdöda fåglar bör inte användas. Från områden och platser där fågelinfluensa har konstaterats bör inga fåglar tas som utbildningsmaterial för hundar. Frysning förstör inte ett eventuellt fågelinfluensavirus.

Vad avses med skydds- och tillsynszoner?

Då fjäderfä misstänks eller konstateras smittat med det högpatogena fågelinfluensaviruset, upprättar Livsmedelsverket en restriktionszon kring fyndområdet och den indelas i en skyddszon (radien minst 3 km) och en tillsynszon (radien minst 10 km).

Åtgärder inom zonerna:

  • Inom zonerna begränsas endast sådan verksamhet, som kunde sprida sjukdomen.
  • Fjäderfägården, där smittan konstaterats, isoleras och det hindras att smittan sprider sig.
  • Veterinärmyndigheterna ser till att det smittade fjäderfät bortskaffas och att den smittade gården desinficeras.
  • Veterinärmyndigheterna utför kontroller på fjäderfägårdarna och i hobbyhönshusen inom zonerna med tanke på smitta.
  • Transporten av fjäderfä, andra fåglar och produkter av sådana begränsas och övervakas inom zonerna som upprättats kring gården. Ägarna till fjäderfägårdarna och medborgarna informeras om detta.

Då en vild fågel konstateras bära på det högpatogena fågelinfluensaviruset , kan Livsmedelsverket upprätta en smittad zon kring fyndområdet.

Åtgärder inom den smittade zonen:

  • Inom zonen begränsas endast sådan verksamhet, som kunde sprida sjukdomen.
  • På fjäderfägårdarna effektiveras smittskydden och rastning av fjäderfät utomhus förbjuds.
  • Transporten av fjäderfä, andra fåglar och produkter som erhålls av sådana kan begränsas och övervakas inom zonerna. Ägarna till fjäderfägårdarna och medborgarna informeras om detta.
  • Transport av fjäderfä och andra fåglar till utställningar kan förbjudas.Veterinärmyndigheterna kan utföra kontroller på fjäderfägårdarna och i hobbyhönshusen inom zonerna med tanke på smitta.
  • Uppföljningen av de vilda fåglarna i området fortsätts.
  • Om massdöd bland vilda fåglar (minst två svanar, fem vilda andra sjöfåglar eller mer än tio fåglar av andra arter) ska lämnas en anmälan till den lokala kommunala veterinären.
  • Enskilda vilda fåglar som påträffats döda i naturen kan grävas ned, helst utan att de vidrörs med händerna (till exempel med en spade), vid nedgrävning är det bra att använda engångshandskar, även om man inte rör vid fåglarna.

Efter nedgrävningen ska händerna omsorgsfullt tvättas med tvål och vatten och desinficeras med ett alkoholbaserat desinficerande handsköljmedel. Anvisningar för att begrava finner du på Livsmedelsverkets webbplats.

Vilka är försiktighetsåtgärderna för att hindra att fågelinfluensan sprider sig?

Fjäderfä ska ha tillgång till foder och dricksvatten inomhus eller på sådan annan plats, dit vilda fåglar inte har tillträde. Vatten som ges till fjäderfä får inte härröra från ytvatten från sådana ställen där det finns många vattenfåglar, om inte vattnet innan det ges till fjäderfäna har upphettats eller desinficerats så att eventuella virus av aviär influensa inaktiveras under behandlingen. Om det på djurhållningsplatsen finns dammar som är avsedda för fjäderfäns välbefinnande skall de vara tillräckligt avskärmade mot vilda vattenfåglar och rovfåglar.

Det är förbjudet att hålla fjäderfä och andra fåglar utomhus under tiden 8.2.–31.5.

Det är ändå inte obligatoriskt att hålla fjäderfät inomhus i sådana fall, då fåglarna effektivt kan skyddas mot kontakt med vilda sjöfåglar och rovfåglar genom att helt och hållet omge vistelseområdet utomhus med ett tillräckligt finmaskigt nät eller på något annat motsvarande sätt. Om fjäderfät och om andra fåglar som hålls utomhus ska då lämnas en anmälan till den lokala kommunala veterinären. Förbudet gäller inte djurgårdar. Duvors friflygningar från duvslag och hägnade ratiter har också lämnats utanför förbudet.

Om fjäderfä måste bortskaffas, är det då möjligt att få ersättningar?

Om fjäderfä måste bortskaffas på myndigheternas befallning, ersätter staten djurens pris till djurägaren. Produktionsförluster kan också delvis ersättas till djurägarna.

Hur utövar man tillsyn över importen av fjäderfä och andra fåglar?

Import av levande fjäderfä och avelsägg från en annan medlemsstat i EU förutsätter att företagaren registrerar sig i Traces-systemet. Detta möjliggör för myndiheterna att spåra och övervaka importförsändelser. Utsändningsförhållandet ska vara godkänt och ska iaktta god hygien och genomföra ett sjukdomsövervakningsprogram.

Alla importerade partier med fjäderfä- och avelsägg åtföljs av ett av myndigheten i det avsändande landet utarbetat hälsointyg, där man garanterar att hälsovillkoren som hänför sig till importen uppfylls.
Mer information: Krav för förflyttning av djur på den inre marknaden

Gränsveterinären kontrollerar alltid alla försändelser som kommer från ett land utanför EU i samband med den veterinära gränskontrollen. I samband med kontrollen gås hälsointygen igenom, kontrolleras djuren och tas kontrollprov av stickprovsnatur. Import från länder utanför EU är tillåten endast från vissa stater.

Importflockar undersöks också som en frivillig åtgärd för fågelinfluensas skull i enlighet med Djurens hälsa ETT RF:s riktlinjerna.

Jakt

Livsmedelsverket rekommenderar att sjöfåglar inte jagas i områden eller på platser där massdöd av fåglar eller fågelinfluensa har konstaterats. Det är vanligt att hundar används vid fågeljakt. För att skydda både människors och hundars hälsa är det därför bäst att inte jaga i områden där det är uppenbart att fågelinfluensa förekommer. Denna rekommendation gäller hela landet.

Om man påträffar flera döda fåglar eller sådana fåglar, sin uppvisar symptom som tyder på en allvarlig sjukdom, ska man kontakta den lokala kommunala veterinären. Döda eller sjuka fåglar bör endast hanteras med engångshandskar på händerna. Händerna tvättas omsorgsfullt med tvål och vatten. Ett desinfektionsmedel avsett för desinficering av händerna kan användas efter att händerna tvättats.

Även friska fåglar skulle vara bra att rengöra med engångshandskar på handerna och tvätta händerna efteråt. Det är bättre att flå fångsten än att plocka den för att undvika att det uppstår så mycket damm från fjädrarna. I övrigt räcker det med normal matlagningshygien och med att köttet upphettas helt igenom. Självdöda eller sjuka fåglar ska aldrig ätas. Du kan också förhindra spridning av fågelinfluensavirus genom att upprätthålla renheten hos jaktutrustning och undvika besök på fjäderfäanläggningar efter jaktturer. Människor som sköter fjäderfä eller andra fåglar skulle göra det bra för att undvika jakt på sjöfåglar, liksom annan kontakt med vilda sjöfåglar. 

Livsmedelsverket 2.8.2023: Fågeljakten närmar sig – hur beakta fågelinfluensan

Institutet för hälsa och välfärd 31.7.2023 (på finska)

Frisläppning av vilda fåglar i naturen kan förbjudas med begränsningszon. Livsmedelsverket rekommenderar att hägnade vilda fåglar inte utplanteras i naturen under förbudet att hålla fjäderfä utomhus på andra håll i landet.

Om döda fåglar används för skolning av hundar, är det skäl att hålla risken för salmonella i minnet förutom fågelinfluensa. Särskilt sjuka eller självdöda fåglar bör inte användas. Från områden och platser där fågelinfluensa har konstaterats bör inga fåglar tas som utbildningsmaterial för hundar. Frysning förstör inte ett eventuellt fågelinfluensavirus.

Hantering av djur som är sjuka, har betett sig avvikande eller har självdött

Livsmedelsverket önskar att få prov från hela landet på särskilt små rovdjur som har varit sjuka, uppvisat avvikande beteenden eller som har självdött. Proverna undersöks förutom på fågelinfluensa även på andra djursjukdomar som hör till den normala uppföljningen av djursjukdomar, såsom rabies. Vid hanteringen av ett sådant djur ska god handhygien iakttas. Kadavret ska flyttas till transportförpackningen utan att djuret vidrörs med handen (använd i stället spade e.d.) eller med engångshandskar på. Efter hanteringen läggs engångshandskarna i en plastpåse och i kärlet för blandavfall. Tvätta händerna noggrant med vatten och tvål och desinficera med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Anvisningar för förpackning och sändande finns på Livsmedelsverkets webb.

THL 31.7.2023: När jaktsäsongen inleds är det viktigt att beakta den pågående fågelinfluensepidemin

Hantering av bytena av friska små rovdjur

Vi önskar att byten av friska små rovdjur, särskilt av rävar och mårdhundar, sänds in som prover till Livsmedelsverkets uppföljning av djursjukdomar i hela landet. Proverna undersöks på olika djursjukdomar. Vid hanteringen av proverna ska god handhygien iakttas. Kadavret ska flyttas till transportförpackningen utan att djuret vidrörs med handen (använd i stället spade e.d.) eller med engångshandskar på. Efter hanteringen läggs engångshandskarna i en plastpåse och i kärlet för blandavfall. Tvätta händerna noggrant med vatten och tvål och desinficera med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel.  Anvisningar för provtagning finns på Livsmedelsverkets webb. Kadaver av byten av friska små rovdjur som inte skickas som prover kan förstöras på normalt sätt. Mer information om förstörande av djurkadaver finns på Livsmedelsverkets webb.

THL 31.7.2023: När jaktsäsongen inleds är det viktigt att beakta den pågående fågelinfluensepidemin

 

Fågelinfluensan och människan

Kan fågelinfluensa smitta människan?

Information om risken för människors hälsa: Fågelinfluensa (THL)

Arbetshälsoinstitutet: Skydd mot fågelinfluensa

Matning av fåglar

Kan man mata småfåglar?

Nuläget ger ingen orsak att ändra på praxis vid matning av småfåglar. Det är skäl att se till att matningsplatserna är hygieniska. Fågelborden borde vara av en så kallad hygienmodell, som fåglarna som matas inte kan tömma tarmen i. Marken ska också rengöras och kalkas med jämna mellanrum. Dessa försiktighetsåtgärder borde vidtas främst för att förhindra salmonella.

Av de vilda fåglarna i naturen följs särskilt sjöfåglarna upp med tanke på fågelinfluensa och de besöker just inte matningsplatserna på gårdsplanerna. Om hur matningsplatserna rengörs finns bra anvisningar till exempel på sidan BirdLife Finland (på finska).

Barnen matar fåglar ur handen. Är det farligt för dem?

Små barn borde inte mata fåglar ur handen bland annat på grund av risken för salmonella.

Fåglarnas avföring

Hur borde man göra, om man hanterat avföring eller fjädrar från vilda fåglar?

Vilda fåglar bär ofta på sjukdomsalstrare, såsom salmonella, och därför är det skäl att tvätta händerna med tvål och vatten efter att man hanterat avföring eller nedsmutsade fjädrar från fåglar.

Hur ska man göra, om det finns avföring från fåglar på farstukvisten/trädgårdsmöblerna/bryggan?

Avföringen bör tvättas bort med vatten och vanligt diskmedel. Händerna tvättas omsorgsfullt med tvål och vatten. Ett desinfektionsmedel avsett för desinficering av händerna kan användas efter att händerna tvättats.

Hur ska man göra, om ett föremål trillat i fågelavföring?

Man ska inte röra vid avföringen med bara händer. Händerna tvättas omsorgsfullt med tvål och vatten. Ett desinfektionsmedel avsett för desinficering av händerna kan användas efter att händerna tvättats.

Sprider sig viruset med skodon och kläder

Kan man sprida viruset med sina skodon och kläder?

Till fjäderfä kan fågelinfluensa sprida sig med skodon och kläder. Därför är det viktigt att man på fjäderfägårdar iakttar smittskydd och bland annat byter stövlar och annan skyddsklädsel alltid då man går in i djurstallet.

Virus tål inte värme särskilt bra och därför kan värmebehandling (bastubehandling i en temperatur på över 70 ºC) användas till exempel för desinficering av kläderna.

Sura rengöringsmedel (pH <5) och fettlösande medel ödelägger snabbt virusets sjukdomsalstringsförmåga på rengjorda ytor.

Badvattnet

Är det trots fågelinfluensan ännu tryggt att bada i vattendrag i naturen?

Information om risken för människors hälsa: Fågelinfluensa (Institutet för hälsa och välfärd)

Vad ska man göra, om man finner en död vild fågel?

Det anses inte nödvändigt att undersöka enskilda vilda fåglar som påträffats döda eller enskilda sjuka vilda fåglar med tanke på fågelinfluensa. Men ett fynd av en enskild död eller sjuk rovfågel kan anses vara orsak till misstanke om fågelinfluensa. Obduktioner av andra döda vilda fåglar görs fortsättningsvis vid Livsmedelssäkerhetsverket Livsmedelsverkets forskningsenhet i Uleåborg. Särskilt rovfåglar och sjöfåglar önskas som prov. Anvisningar för sändning av djurprover

Enskilda fåglar kan grävas ned, helst utan att de vidrörs med händerna (till exempel med en spade), vid nedgrävning är det bra att använda engångshandskar, även om man inte rör vid fåglarna. Efter nedgrävningen ska händerna omsorgsfullt tvättas med tvål och vatten och desinficeras med ett alkoholbaserat desinficerande handsköljmedel. Anvisningar finner du under Livsmedelsverkets webbsidor.

Fågeln kan alternativt plockas upp i en plastpåse och läggas i blandavfallet (inte i bioavfallet). En fågel som påträffats död mer avlägset, såsom i skogen, kan lämnas som föda åt nedbrytande organismer i naturen.

Vad ska man göra, om man påträffar flera döda vilda fåglar?

Om man påträffar massdöd bland vilda fåglar, är det skäl att utan dröjsmål kontakta närmaste officiella veterinär. Som massdöd kan betraktas till exempel fynd av mer än en död svan, mer än fem andra döda sjöfåglar eller mer än tio andra döda fåglar.

De officiella veterinärernas kontaktuppgifter finner du under Livsmedelsverkets webbsidor.

Vad ska man göra, om katten eller hunden bär hem en död fågel?

Det lönar sig att plocka upp fågeln i en plastpåse på följande sätt: trä plastpåsen på handen och plocka upp fågeln i handen. Vik påsen avig och knyt ihop mynningen. Påsen kan läggas i kärlet för blandavfall (inte i bioavfallet). Det är bra att rengöra nedsmutsade golv och/eller möbler med rengöringsmedel för hushållsbruk. För rengöring av eventuella nedsmutsade kläder räcker det med maskintvätt med vanligt tvättmedel. Tvätta därefter händerna omsorgsfullt med tvål och vatten och desinficera dem som avslutning med ett alkoholhaltigt desinficerande handsköljmedel.

Vad ska man göra om man hittar vilda fåglar som är sjuka eller i dåligt skick? 

Man ska alltid försöka hjälpa vilda djur som är sjuka, skadade eller annars i ett hjälplöst tillstånd. Är djuret i sådant tillstånd att det är uppenbart grymt mot djuret att hålla djuret vid liv, eller om ändamålsenlig skötsel av djuret inte kan ordnas, skall djuret avlivas eller avlivning ombesörjas. Om fågeln förs till vård ska man på vårdplatsen beakta risken för spridning av fågelinfluensa och man ska genom god praxis för skydd mot smitta sträva efter att förhindra att en eventuell smitta sprids. Anvisningar för de som sköter vilda fåglar

Kan man få fågelinflunesasmitta av livsmedel?

Fågelinfluensavirusen smittar inte lätt människan och smitta kräver vanligen kontakt med en insjuknad vild fågel, insjuknat fjäderfä eller sekret från sådana. Fågelinfluensa har inte konstaterats smitta via livsmedel och det är inte nödvändigt att ändra på invanda vanor att använda livsmedlen på grund av fågelinfluensan.

Kan jag äta tryggt utomhus och på torget?

Du behöver inte undvika grillning, picknick eller uteservering på grund av risken för fågelinfluensa. Som vanligt bör man se till att måsar eller andra fåglar inte kommer i kontakt med maten eller förorenar den med avföring. Mat som pickats av en fågel, till exempel en glassboll, ska inte ätas. Du bör också undvika att röra vid fågelns avföring.

Livsmedelsföretagare kan förhindra att fåglar landar i serveringsområden som t.ex. torgen eller terrassen, till exempel med nät, fågelvajer eller fågelpiggar. Fåglar bör inte matas i eller nära serveringsområden. Man bör också plocka in disken och matrester så snabbt som möjligt, så att de inte lockar fåglar.

Är det tryggt att äta grönsaker och bär?

Fågelinfluensa har inte konstaterats smitta via livsmedel. Det finns ingen anledning att begränsa användningen av bär, frukt eller andra grönsaker på grund av fågelinfluensan. Det lönar sej att tvätta grönsaker och frukt före användning som vanligt. Du bör undvika att äta synligt smutsiga bär.

Kan man få fågelinfluensasmitta av kött från fjäderfä?

Det är inte möjligt att få fågelinfluensa av livsmedlen som saluhålls i Finland. Det är inte nödvändigt att ändra på gamla vanor att använda livsmedlen och maten på grund av fågelinfluensan.

Den temperatur som normalt används vid matlagning räcker för att förinta eventuella virus som förekommer i fjäderfäkött.

Är det tryggt att äta fjäderfäkött (såsom kött från broilerkyckling, höna eller kalkon)?

Ja, det kött som är avsett för konsumtion i Finland är tryggt. Fjäderfäkött ska i varje fall tillredas så, att det omsorgsfullt hettas upp helt igenom, främst på grund av risken för salmonella. Köttet är genomstekt då innertemperaturen är minst 75 grader och köttet och köttsaften inte skiftar i rött. Det är skäl att hålla i minnet att god kökshygien förutsätter att rått och genomstekt kött eller livsmedel som äts som sådana (såsom sallad) hanteras med olika köksredskap och att händerna tvättas såväl före som under matlagningen.

Är det tryggt att äta kött från andra fåglar?

Ja, upphettning förintar eventuella sjukdomsalstrare så det är tryggt att äta kött från friska fåglar.

Är det tryggt att äta hönsägg?

Ja, i Finland övervakas produktionen av hönsägg och det är tryggt att äta ägg. I Finland är alla saluhållna råa hönsägg inhemska.

Utomlands är det bra att säkerställa att maten som ska intas är ordentligt genomstekt. Det är skäl att undvika intag av råa hönsägg bland annat på grund av risken för salmonella.

Är det tryggt att äta råa hönsägg eller produkter som innehåller råa hönsägg (såsom majonnäs, kaksmet, äggskum)?

Ja, i Finland är det tryggt att äta råa hönsägg eller produkter som innehåller råa hönsägg.

Är det tryggt att äta hönsägg som fyllts med choklad?

Ja, det är tryggt att äta produkterna i fråga. Skalen i äggen är rengjorda och tvättade.

Kan skal från hönsägg användas för pyssel?

Ja, men äggens yta ska tvättas omsorgsfullt.

 

Sidan har senast uppdaterats 16.2.2024