Vid de finländska mejeriernas egenkontroll förkastas varje år ungefär en halv miljon liter obehandlad mjölk på basis av misstankar om rester av mikrobläkemedel. Denna mjölk används inte som livsmedel utan den blir vanligen djurfoder. Säkerheten om at använda denna mjölk som foder för svin eller kalvar bedömdes med riskvärderingen.”

Slutsatser:
1. Enligt denna undersökning utgör mikrobläkemedelrester i mjölk, som i mejerierna förkastas på grund av ett positivt testresultat, och foder som framställts av denna inte i rådande förhållanden en toxikologisk risk för svins och kalvars hälsa.
2. När obehandlade mjölk testas i mejeriet är halterna av eventuella rester av mikrobläkemedel, till följd av utspädning i tankbilen, så låga att man i praktiken kan konstatera endast ampicillin, benzylpenicillin, kefalexin och kloxacillin. Aminoglykosider och novobiocin används endast i kombination med benzylpenicillin och kefalexin. Även om man med testerna inte kan upptäcka minoglykosider och novobiocin, kan dessa hamna med obehandlad mjölk i foder när rester av benzylpenicillin eller kloxacillin konstateras.
3. De mikrobläkemedel som nämns i punkt 2 står för största delen av de mikrobläkemedel som ges nötkreatur. Därför kan det konstateras att med hjälp av mejeriernas testning kan en betydande del av resterna från de mikrobläkemedel som ges nötkreatur hindras från att nå konsumenterna via livsmedel som framställs av mjölk.
4. Enligt bedömningen har resterna av andra mikrobläkemedel än de som nämns i punkt 2 spätts ut vid ankomsten till mejeriet och halterna underskrider den maximihalt som EU tillåter för rester (MRL).
5. Upphettning av den obehandlade mjölken eller syrabehandling av fodret minskar inte i någon betydande mån halterna av mikrobläkemedelsrester. Behandling av obehandlad mjölk med enzymet ß-laktamas minskar däremot effektivt halterna av benzylpenicillin och aminopenicillin i mjölken, men har ingen verkan på halterna av andra mikrobläkemedelsrester.
6. Vi har inte i denna rapport värderat risken för att konsumenter exponeras för mikrobläkemedelsrester som en följd av att obehandlad mjölk innehållande rester används i foder. Man kan ändå, på grund av att exponeringsgraden för djur är så låg, dra den slutsatsen att exponeringen av människor för mikrobläkemedelsrester via svin- eller nötkött är på mycket låg nivå i den nuvarande situationen.
7. Tarmrelaterade kampylobakterier, enterohemorragiska E. coli (EHEC) och L. monocytogenes kan vara möjliga faror med test positiv obehandlad mjölk, som används i foder. En noggrannare riskvärdering beträffande dessa sjukdomsalstrare kunde övervägas.

Forskningsgrupp

Ulla Karlström (EELA/Evira)
Lasse Nuotio (EELA/Evira)
Laura London (EELA/Evira)
Riitta Maijala (EELA)

Tidtabell

Projektet avslutades år 2004

Projektpublicering

U. Karlström, L. Nuotio, E. Lindfors, R. Maijala (2007). Simulation of human exposure to benzylpenicillin residues via pork originating from pigs fed with a dairy by-product. Food Additives and Contaminants 24(3): 266-273.