Officiella intyg vid export av livsmedel, foder, levande djur och produkter av animaliskt ursprung

Anvisning/version: 4441/04.02.00.01/2021/6, trädde i kraft 1.1.2026

Myndigheternas verksamhet ska grunda sig på den behörighet som fastställs i lag, och myndigheterna ska noggrant följa lagstiftningen. Myndighetsanvisningar är inte rättsligt bindande för andra myndigheter eller aktörer. Frågor om hur lagstiftningen ska tillämpas avgörs i sista hand av en domstol. I denna anvisning redogör Livsmedelsverket för sin uppfattning om hur lagstiftningen bör tillämpas.

Den svenska versionen är en översättning av den finskspråkiga originalanvisningen. Vid skillnader eller oklarheter mellan språkversionerna ska den finskspråkiga versionen tillämpas i första hand.

1 Inledning

Denna anvisning tillämpas vid utfärdandet av officiella intyg för levande djur och produkter av animaliskt ursprung vid kommersiell export till länder utanför EU, såsom livsmedel av animaliskt ursprung, könsceller och embryon, foder av animaliskt ursprung samt animaliska biprodukter. Anvisningen tillämpas i tillämpliga delar även vid utfärdandet av officiella intyg för export av foder och livsmedel av icke-animaliskt ursprung till länder utanför EU. Anvisningen riktar sig till exportföretag och myndigheter som utfärdar exportintyg.

Denna anvisning ersätter Livsmedelsverkets anvisning 4441/04.02.00.01/2021/5 ”Officiella intyg vid export av livsmedel, foder, levande djur och produkter av animaliskt ursprung”, som trädde i kraft i april 2025. Anvisningen har uppdaterats med anledning av de ändringar i myndigheternas uppgifter som regionförvaltningsreformen medförde den 1 januari 2026.

2 Definitioner

I denna anvisning avses med:

Djurhälsointyg (tidigare veterinärintyg) ett sändningsspecifikt intyg som innehåller djursjukdomsvillkor och/eller vars undertecknande förutsätter att intyget utfärdas av en officiell veterinär.

Destinationsland ett land utanför EU till vilket produkterna exporteras.

Destinationslandets anläggningsförteckning en förteckning som förvaltas av myndigheten i bestämmelselandet över de anläggningar från vilka import av produkter som producerats eller lagrats där är tillåten till landet i fråga.

Anläggning en anläggning där exportprodukten produceras eller lagras.

Anläggningens tillsynsmyndighet den myndighet som ansvarar för tillsynen över anläggningen (kommun, samkommun eller Livsmedelsverket).

Exportör en aktör som själv ansvarar för att lämna exportdeklarationen till tullmyndigheterna, eller en aktör som har befullmäktigat ett ombud (vanligtvis en speditör) att lämna exportdeklarationen till tullmyndigheterna. Exportören deltar inte nödvändigtvis i något skede i produktionen eller lagringen av exportprodukten.

Exportörsregistret ett register som förs av Livsmedelsverket, och där registrering är en förutsättning för kommersiell export av levande djur och produkter av animaliskt ursprung från Finland till länder utanför EU.

Export export från Finland till länder utanför EU.

3 Vad är ett djurhälsointyg?

Med djurhälsointyg (tidigare veterinärintyg) avses ett partispecifikt intyg för ett exportparti som innehåller villkor om djursjukdomar eller som enligt underskriftsdelen ska utfärdas av en officiell veterinär. I djurhälsointyget intygas de för myndigheterna i destinationslandet att exportprodukten uppfyller kraven och inte medför risk för spridning av djursjukdomar eller på annat sätt utgör en risk för människors eller djurs hälsa. Med djurhälsointyget intygar man för myndigheterna i destinationslandet att exportprodukten uppfyller kraven och att den inte sprider djursjukdomar eller på annat sätt utgör en risk för människors eller djurs hälsa. Andra benämningar som används är exempelvis hälsocertifikat och exportcertifikat. På engelska används exempelvis benämningarna animal health certificate, veterinary certificate, veterinary health certificate, health certificate, export certificate och quarantine certificate.

Vid export används en intygsmall som har överenskommits antingen mellan EU och myndigheterna i destinationslandet eller mellan Finland och myndigheterna i destinationslandet. Om det inte finns någon officiellt överenskommen intygsmall ska exportören hos myndigheterna i destinationslandet ta reda på vilket intyg som godtas. Om myndigheterna i destinationslandet godtar det, kan exporten ske med ett allmänt intyg som Livsmedelsverket har utarbetat, se avsnitt 7.1.4. Ett annat alternativ kan vara ett intyg som den behöriga kommunala myndigheten eller exportören har upprättat.

Information om intygsmallar som har överenskommits mellan EU eller Finland och myndigheterna i destinationslandet finns i Livsmedelsverkets webbtjänst Kontti på adressen ruokavirasto.fi/vienti/kontti.

Destinationsländerna kräver djurhälsointyg främst vid export av levande djur och produkter av animaliskt ursprung. Djurhälsointyg krävs ibland även vid export av foder av icke-animaliskt ursprung.

4 Krav på exportörer

4.1 Registrering i exportörsregistret

Levande djur och produkter av animaliskt ursprung som kan medföra en mer än obetydlig risk för spridning av djursjukdomar får exporteras från Finland till länder utanför EU endast av registrerade exportörer. Exportörerna ska vara registrerade i det exportörsregister som Livsmedelsverket upprätthåller (53 § i lagen om djursjukdomar 76/2021). Aktörer med FO-nummer registrerar sig i exportörsregistret via systemet eCert. Privatpersoner som till exempel exporterar sällskapsdjur i kommersiellt syfte registrerar sig som privatkunder via en elektronisk blankett som finns på Livsmedelsverkets webbplats.

För registreringen tas en avgift ut enligt Livsmedelsverkets gällande prislista. Anmälan till exportörsregistret innebär inte att exportören beviljas exporttillstånd eller godkännande till de angivna destinationsländerna. Beslut om exportgodkännande fattas alltid av myndigheten i destinationslandet. Den registrerade exportören får riktad information från Livsmedelsverket, till exempel om exportrestriktioner som destinationsländerna inför och om hur eventuella utbrott av djursjukdomar påverkar exporten.

Registreringsskyldigheten gäller export av de djur som anges i bilagan till exportförordningen (JSMf 331/2021), deras könsceller och embryon, produkter av animaliskt ursprung samt animaliska biprodukter och därav framställda produkter (3 § i JSMf 331/2021).

Registrering krävs dock inte i följande fall (3 § i JSMf 331/2021):

sällskapsdjur transporteras i annat än kommersiellt syfte;
en privatperson för med sig eller sänder en liten mängd produkter av animaliskt ursprung eller animaliska biprodukter eller därav framställda produkter i annat än kommersiellt syfte;
en liten mängd produkter av animaliskt ursprung eller animaliska biprodukter eller därav framställda produkter transporteras eller sänds som prov;
djur som förts till Finland för tillfällig vistelse förs ut ur landet; eller
djur, deras könsceller eller embryon, produkter av animaliskt ursprung eller animaliska biprodukter eller därav framställda produkter transporteras genom Finlands territorium.

Den officiella veterinären kontrollerar i exportörsregistret före utfärdandet av ett djurhälsointyg att exportören är registrerad och att de registrerade uppgifterna omfattar den produkt och det destinationsland för vilka intyget ska utfärdas. Om exportören till exempel begär ett djurhälsointyg till för produkter eller destinationsländer som inte har anmälts i exportörsregistret, kan intyget inte utfärdas. Exportören måste först uppdatera sina uppgifter i registret. Exportören kan skriva ut eller spara bekräftelsen på registreringen och vid behov visa den för den officiella veterinären. De officiella veterinärerna har också tillgång till de anmälda uppgifterna i exportörsregistret via eCert-systemet. Registreringen är giltig i tre år från anmälningsdagen eller från den senaste ändringsdagen. Därefter ska en ny anmälan göras. Ändrade uppgifter ska också anmälas till exportörsregistret.

Mer information om exportörsregistret och registrering: livsmedelsverket.fi/export/exportörsregistret och
eCert – exportörsguide för exportintygs- och exportörsregistersystemet

4.2 Krav på exportprodukters överensstämmelse

Vid export av levande djur eller produkter av animaliskt ursprung till länder utanför EU ska exportören iaktta de krav som fastställs i destinationslandets lagstiftning samt i EU:s lagstiftning när det gäller exportprodukter och bekämpning av djursjukdomar. Från Finland till ett land som inte är en medlemsstat får endast djur och produkter levereras vars ursprung kan fastställas på ett tillräckligt tillförlitligt sätt. Djuren och produkterna ska vara märkta så att de kan kopplas till de intyg och handlingar som gäller dem. Exporten får inte äventyra folkhälsan eller djurhälsan i Finland, i destinationsstaten eller i transitstaten. Djuren och produkterna ska uppfylla de djurhälsokrav som gäller för djur och produkter som förflyttas till andra medlemsstater, om inte destinationslandet kräver att dess egna krav iakttas vid exporten. Exportören ska också följa eventuella avtal om export som ingåtts mellan EU eller Finland och destinationslandet. Exportören ansvarar för att de krav som tillämpas på exporten uppfylls samt för att utreda de krav som ställs av destinationslandet och, om exportpartiet transporteras via ett land som inte är en medlemsstat, de transitkrav som ställs av detta land (52 § i lagen om djursjukdomar 76/2021; artikel 243 i djurhälsoförordningen (EU) 2016/429; artikel 12 i allmänna livsmedelsförordningen (EG) nr 178/2002).

Från EU-området får livsmedel eller foder som inte uppfyller EU:s lagstiftning eller destinationslandets krav inte exporteras, om inte destinationslandet uttryckligen har samtyckt till detta. Även om destinationslandet har gett sitt samtycke ska det säkerställas att exportprodukterna inte är skadliga eller farliga för hälsan. Om livsmedel eller foder som inte uppfyller EU:s krav exporteras med destinationslandets samtycke, ska de behöriga myndigheterna i destinationslandet först få fullständig information om varför dessa produkter inte har kunnat släppas ut på marknaden inom EU (artikel 12 i allmänna livsmedelsförordningen (EG) nr 178/2002).

4.3 Destinationslandets godkännande av anläggningar

Många destinationsländer kräver att de anläggningar där exportprodukter har tillverkats och lagrats är anmälda för eller godkända för upptagande i en anläggningsförteckning som förvaltas av destinationslandets behöriga myndighet. I sådana fall rekommenderar Livsmedelsverket på begäran att anläggningar som avser att exportera tas upp i destinationslandets anläggningsförteckning. En förutsättning är att anläggningarna uppfyller exportkraven.

Vid export av till exempel köttprodukter kräver destinationslandets behöriga myndighet ofta att slakteri, styckningsanläggning, bearbetningsanläggning och lagringsanläggning alla finns upptagna i den anläggningsförteckning som myndigheten förvaltar. Exportören ska säkerställa att alla produktionssteg för exportprodukterna har genomförts i anläggningar som har godkänts av destinationslandet. Exportören ska också säkerställa att uppgifterna om anläggningarna anges i djurhälsointyget i samma form som de är registrerade i destinationslandets anläggningsförteckning.

Vid oklara fall kan man begära råd från Livsmedelsverket (https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/kontaktuppgifter/)

4.4 Bevarande av uppgifter och handlingar som gäller exportprodukter

Exportören ska under fem år bevara följande uppgifter om de djur och produkter som har levererats till länder utanför EU och vars export förutsätter registrering i exportörsregistret (55 § i lagen om djursjukdomar 76/2021)

uppgifter om djuren och produkterna samt deras identifieringsuppgifter;
djurens och produkternas mängder;
avsändnings- och bestämmelseort för leveransen;
tidpunkten för leveransen; samt
uppgifter om de handlingar som utfärdats av myndigheten och som följde med leveransen.

Uppgifterna kan bevaras till exempel genom att arkivera kopior av utfärdade djurhälsointyg under en viss tid.

4.5 Rapoortering av generella intyg

Exportören ska varje månad rapportera per e-post (vienti@ruokavirasto.fi) vilka generella djurhälsointyg och hälsointyg som har utfärdats för export. I meddelandet anges intygens unika referensnummer, numret på det generella intygets nummer (t.ex. 004A), exportprodukten, destinationslandet, datumet för undertecknandet och undertecknarens namn. Ytterligare information om generella intyg finns i anvisningens kapitel 7.1.4.

5 Krav på tjänsteman som utfärdar intyg

För tjänstemän som utfärdar intyg tillämpas bestämmelserna om jäv i förvaltningslagen (434/2003, 28 §). De får inte ha någon direkt ekonomiskt intresse i de djur eller produkter för vilka de utfärdar exportintyg. De får inte heller ha något direkt ekonomiskt intresse i de företag eller anläggningar som djuren eller produkterna kommer från. En tjänsteman får inte utfärda intyg för en anläggning om anläggningens ägare eller någon annan person med beslutanderätt vid anläggningen är nära släkt med tjänstemannen eller på annat sätt står tjänstemannen nära.

I kontrollförordningen (2017/625, artikel 88) föreskrivs att:

Officiella intyg utfärdas av behöriga myndigheter.
De behöriga myndigheterna ska utse de tjänstemän som utfärdar intyg och som har rätt att underteckna officiella intyg, samt säkerställa att dessa tjänstemän
är opartiska och inte har intressekonflikter, och att de i synnerhet inte befinner sig i en situation som direkt eller indirekt kan påverka deras opartiskhet i yrkesutövningen i fråga om det som intyget avser, och
har fått lämplig utbildning om de bestämmelser vars efterlevnad intygas genom det officiella intyget samt om den tekniska bedömningen av efterlevnaden av dessa bestämmelser och de relevanta regler som fastställs i förordningen.

Enligt serviceprincipen i förvaltningslagen (7 §) ska lagstadgade tjänster ordnas på ett ändamålsenligt sätt så att de är tillgängliga inom skälig tid. Serviceprincipen innebär dock inte en ovillkorlig skyldighet för myndigheten att i alla situationer ordna tjänsterna på ett visst sätt. Vid bedömningen får hänsyn tas till tillgängliga ekonomiska och andra resurser. På denna grund baserar sig Livsmedelsverkets ståndpunkt enligt vilken kommunen inte är skyldig att ordna en tjänsteinnehavare som utfärdar exportintyg varje enskild vardag (till exempel fredagen efter en helgdag som infaller på en vardag). I sådana fall bör kommunen dock informera aktörerna i så god tid som möjligt om att intyg inte är tillgängliga vid en viss tidpunkt.

För att en enskild officiell veterinärs behörighet att utöva tillsyn över en anläggning ska kunna påvisas, ska tillsynen över den aktuella anläggningen i kommunen eller i tillsynsenheten ha delegerats till den officiella veterinären, till exempel i arbetsbeskrivningen. Behörigheten att utöva tillsyn över samma anläggning kan även överföras till fler än en officiell veterinär. En officiell veterinär vars arbetsuppgifter omfattar tillsyn över en viss anläggning och som därmed kan utfärda intyg för anläggningens produkter ska ha kännedom om anläggningens verksamhet, egenkontrollplanen, eventuell HACCP osv.

Enligt livsmedelslagen (297/2021, 27 §) kan en kommun komma överens med en annan kommun eller en samkommun om att en uppgift som föreskrivs för kommunen eller dess myndighet ska skötas under tjänsteansvar av en tjänsteinnehavare i den andra kommunen eller samkommunen. Om kommunerna har ingått ett sådant inbördes avtal om skötseln av tillsynsuppgifter, kan en tjänsteinnehavare i kommun A utfärda exportintyg i kommun B. I sådana fall ska tjänsteinnehavaren i kommun A ha tillräcklig anläggningsspecifik kunskap och kompetens för att utfärda intyg. Vid ordnande av vikariat, till exempel under semestertider, ska man likaså säkerställa att den vikarie som utfärdar exportintyg har tillräcklig anläggningsspecifik kunskap och kompetens.

Livsmedelsverket försäkrar myndigheterna i Kina och USA om att exportanläggningarna uppfyller destinationsländernas särskilda krav, som går utöver lagstiftningen i Finland och EU. Livsmedelsverket säkerställer för sin del att kraven uppfylls genom ett exporttillsynssystem som riktas mot exportanläggningarna. Kravet på att omfattas av exporttillsynssystemet gäller i regel anläggningar som producerar och lagrar produkter av animaliskt ursprung. Med myndigheterna i destinationsländerna har man dessutom kommit överens om regelbunden utbildning av de myndigheter som övervakar exportanläggningarna samt om inspektioner av anläggningarna. Följaktligen ska tillsynsenheten delta i den exportutbildning som anordnas av Livsmedelsverket, så att tillsynsmyndigheter kan utfärda djurhälsointyg för export till Kina och USA. Innan ett djurhälsointyg utfärdas för export till Kina eller USA ska kommunalveterinären säkerställa att exportören vid behov omfattas av exporttillsynssystemet.

Vid undertecknandet av ett djurhälsointyg förutsätts att den som utfärdar intyget är en officiell veterinär (till exempel signature of the official veterinarian).

Enligt lagen om djursjukdomar (76/2021, 54 §, 67 § och 68 §) får djurhälsointyg utfärdas endast av kommunala veterinärer (inklusive stadsveterinärer) samt av besiktningsveterinär vid Livsmedelsverket. I vissa djurhälsointyg för sällskapsdjur krävs att undertecknaren är en ”officiell statlig veterinär” (Official Government Veterinarian). En kommunalveterinär har rätt att underteckna ett sådant intyg, eftersom det i Finland endast är kommunalveterinärer som har rätt att utfärda djurhälsointyg vid export av levande djur (54 § i lagen om djursjukdomar 76/2021).

I vissa djurhälsointyg för levande djur krävs två veterinärers underskrifter. Fältet Sanitary Veterinarian eller Attending Flock Veterinarian kan undertecknas av en veterinär som är anställd i exportföretaget, och fältet Official Veterinarian kan undertecknas av en kommunalveterinär.

Bekräftelsen av intyget (endorsement of an official veterinarian) kan också göras av en kommunalveterinär för ett intyg som har fyllts i av en privat veterinär, till exempel i vissa exportintyg för sällskapsdjur.

6 Förfaranden i samband med utfärdande av djurhälsointyg

6.1 Vad utfärdas djurhälsointyget och vem utfärdar intyget?

Djurhälsointyget utfärdas av den officiella veterinär som utövar tillsyn över lastningsplatsen för exportprodukterna. Lastningsplatsen kan till exempel vara ett fryslager där exportprodukterna lastas i en container och containern förseglas. Om exportprodukterna skickas som flygfrakt kan djurhälsointyget utfärdas vid den anläggning från vilken produkterna transporteras till flygplatsen.

När produkter lastas vid flera tillverkningsanläggningar som ligger inom olika tillsynsområden rekommenderas att produkterna först samlas på en gemensam lastningsplats. I sådana fall utfärdas intyget av den officiella veterinär som utövar tillsyn över lastningsplatsen. Om produkter från flera lastningsplatser lastas direkt i samma container, utfärdar tillsynsmyndigheten vid respektive lastningsplats ett exportintyg för de produkter som lastas vid den aktuella lastningsplatsen. Alternativt utfärdar tillsynsmyndigheten vid den sista lastningsplatsen ett exportintyg för alla produkter som har lastats i containern. I båda fallen ska exportören i god tid informera tillsynsmyndigheterna vid lastningsplatserna om de planerade lastningarna, så att respektive tillsynsmyndigheter vid behov kan övervaka exportlastningen.

Om intygen utfärdas separat för varje lastningsplats, ska de produkter som har lastats vid en och samma lastningsplats förseglas separat per lastpall. Om tillsynsmyndigheten vid den sista lastningsplatsen utfärdar intyget för alla exportprodukter som lastas i containern, har veterinären rätt att utföra en lastningskontroll av samtliga. Veterinären har också rätt att begära att produkter som redan har lastats i containern lossas. I sådana fall ska det beaktas att den anläggning där exportprodukterna lossas ur containern måste vara godkänd för export av samtliga produkter som lossas, om destinationslandet kräver anläggningsspecifikt exportgodkännande. Den som utfärdar intyget ska också ha tillräcklig information om de produkter som tidigare lastats i containern för att kunna utfärda exportintyget. Om produkter som tillverkats i Finland först transporteras till en annan medlemsstat inom EU och därefter exporteras därifrån till ett land utanför EU, utfärdas intyget i den aktuella medlemsstaten. I sådana fall ska exportören i förväg säkerställa att intyget kan utfärdas i den berörda medlemsstaten och vilken typ av exportintyg som ska användas. Om produkterna däremot endast transporteras via en annan medlemsstat till exportdestinationen utan att förseglingen bryts, containern öppnas eller produkterna lastas om, utfärdas djurhälsointyget i Finland för exporten till destinationslandet.

Vid export av levande djur eller könsceller utfärdas djurhälsointyget av den kommun, samkommun eller tillsynsenhet inom vars område djurhållningsplatsen eller inseminationsstationen är belägen. Exportören av sällskapsdjur ska begära intyget av den kommunala veterinären i sin hemkommun. Djurhälsointyget för export utfärdas i det land från vilket djuren ursprungligen exporteras, även om djuren lastas om i en annan medlemsstat. Vid export av levande djur, embryon och könsceller via en annan medlemsstat krävs, utöver djurhälsointyget för export, även ett hälsointyg för EU:s inre marknad, som upprättas i informationssystemet TRACES. När det gäller levande djur krävs i vissa fall dessutom en färdplan enligt förordning (EG) nr 1/2005. Vid export av levande djur ska kraven på djurskydd under transporten beaktas.

6.2 Uppgifter och försäkringar i intyget

Vid export tillämpas ett avtal mellan EU eller Finland och destinationslandet, om ett sådant har ingåtts (52 § i lagen om djursjukdomar 76/2021; artikel 243 i djurhälsolagstiftningen (EU) 2016/429; artikel 12 i allmänna livsmedelsförordningen (EG) nr 178/2002). I djurhälsointyget ska de uppgifter anges som krävs enligt destinationslandets importkrav samt eventuella krav som gäller transitering. I det intyg som utfärdas av den behöriga myndigheten får endast sådant som myndigheten kräver ingå, och till exempel kommersiella uppgifter ska inte tas med. Övriga försäkringar och uppgifter kan produktens tillverkare lämna i eget namn i ett separat dokument.

I de fall där destinationslandet kräver att anläggningar som tillverkar och lagrar exportprodukter ska vara godkända på dess anläggningslista, ska uppgifterna om anläggningarna anges i djurhälsointyget i samma format som de har registrerats i den anläggningslista som förvaltas av destinationslandet. I övriga fall ska uppgifterna om anläggningarna anges på samma sätt som de presenteras i den nationella anläggningsförteckningen (https://www.ruokavirasto.fi/sv/livsmedel3/livsmedelsbranschen/bilda-ett-livsmedelsforetag-och-egenkontroll/livsmedelslokaler/godkanda-livsmedelslokaler/) Till exempel anges anläggningsnumret i officiell form utan bokstäverna FI och EG som ingår i hälso- och identifieringsmärket (med undantag för ägganläggningar, vars anläggningsnummer omfattar bokstäverna FI). Vid oklara fall kan man begära råd av Livsmedelsverket (https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/kontaktuppgifter/). De officiella veterinärer som utfärdar intygen kan kontrollera uppgifterna om anläggningar som anmälts till destinationsländer i Livsmedelsverkets Pikantti-extranät (Arbetsutrymmen → Nätverket för exportövervakning → Destinationsländernas anläggningslistor).

Den officiella veterinären får inte utfärda ett djurhälsointyg innan alla punkter i intyget som gäller det aktuella exportpartiet har fyllts i (artikel 89 i kontrollförordningen (EU) 2017/625). Den officiella veterinären som utfärdar djurhälsointyg ska alltid säkerställa att samtliga villkor som anges i intyget är uppfyllda innan intyget utfärdas. Den som utfärdar intyget ska ha kännedom om vilka undersökningar och kontroller som krävs för att intyget ska kunna utfärdas.

Exportören ska kunna visa för den som utfärdar intyget att uppgifterna i intyget är korrekta. Till exempel, om det i intyget försäkras att produkten inte innehåller resthalter av växtskyddsmedel, veterinärmedicinska läkemedel eller hormoner, ska exportören kunna uppvisa analysintyg utfärdade av ett ackrediterat laboratorium som styrker att uppgifterna är riktiga.

I artikel 88.3 i kontrollförordningen föreskrivs följande om undertecknande av intyg:

Den tjänsteman som utfärdar intyget ska underteckna de officiella intygen, och utfärdandet ska baseras på något av följande:

Direkt kännedom hos den utfärdande tjänstemannen om aktuella fakta och uppgifter som är relevanta för utfärdandet av intyget, vilka har erhållits genom

offentlig kontroll; eller
ett annat officiellt intyg utfärdat av en behörig myndighet;

fakta och uppgifter som är relevanta för utfärdandet av intyget och som har bekräftats av en annan person som är bemyndigad för detta ändamål och som arbetar under de behöriga myndigheternas kontroll, förutsatt att den tjänsteman som utfärdar intyget kan kontrollera att dessa fakta och uppgifter är korrekta;
fakta och uppgifter som är relevanta för utfärdandet av intyget och som härrör från företagarens egenkontrollsystem och som har kompletterats och styrkts med resultaten av regelbunden offentlig kontroll, förutsatt att den tjänsteman som utfärdar intyget har fastställt att förutsättningarna för att utfärda det officiella intyget är uppfyllda.

Exportören ska säkerställa att djur och produkter av animaliskt ursprung undersöks och kontrolleras i enlighet med destinationslandets krav, eventuella krav som gäller transitering samt bestämmelser i eventuella bilaterala avtal som gäller export.

6.3 Utfärdande av djurhälsointyg

Exportören ska lämna djurhälsointyget till den officiella veterinären för utfärdande först när alla nödvändiga uppgifter har fyllts i korrekt. I annat fall ska den officiella veterinären returnera intyget till exportören för korrigering eller ersätta ett redan utfärdat intyg med ett nytt. Ett intyg som utfärdas av en myndighet ska vara fullständigt ifyllt vid tidpunkten för undertecknandet (artikel 89 i kontrollförordningen (EU) 2017/625). Inga tomma fält får lämnas i intyget, så att uppgifter inte kan läggas till i efterhand. Om tomma fält förekommer därför att de inte är tillämpliga på det aktuella exportpartiet, ska dessa fält strykas eller förses med en annan markering som visar att uppgiften inte är tillämplig på exportpartiet. När det gäller intyg för Eurasiska ekonomiska unionen ska veterinären dessutom stämpla och underteckna sådana fält i intyget.

Djurhälsointyget bör utfärdas på lastningsdagen, eftersom alla nödvändiga uppgifter ska vara införda i intyget när det utfärdas. Om lastningen sker till exempel på en helgdag, kan djurhälsointyget undantagsvis utfärdas redan föregående vardag, förutsatt att alla uppgifter redan då har förts in i intyget.

Den myndighet som utfärdar djurhälsointyget ska ha möjlighet att utföra en kontroll av exportpartiet innan partiet lämnar dess övervakning (4 § i JSMf 331/2021). Ett intyg kan inte utfärdas för ett parti som redan har avsänts för export och som exportören inte i förväg har anmält till den myndighet som utfärdar intyget. I praktiken innebär detta att exportören ska anmäla ett exportparti som ska avsändas till tillsynsmyndigheten i god tid i förväg. Eftersom det inte alltid är möjligt att föra in alla uppgifter i intygsblanketten innan partiet lämnar den utfärdande myndighetens övervakningsområde, kan intyget i vissa fall utfärdas även efter att exportpartiet har lämnat övervakningsområdet. I dessa fall ska intyget dock alltid utfärdas så snart som möjligt. Alla uppgifter kan till exempel inte föras in i intygsblanketten innan exportpartiet lämnar övervakningsområdet om uppgifter om fartyget saknas eller det elektroniska intygssystemet inte fungerar. Förfarandet vid problem med de elektroniska intygssystemen beskrivs i anvisningarna för eCert och TRACES. (https://www.ruokavirasto.fi/sv/om-oss/tjanster/guider-och-blanketter/import-och-export/export-utanfor-eu/)

Den som utfärdar djurhälsointyget ska säkerställa att det finns en koppling mellan intyget och det exporterade partiet (artikel 89 i kontrollförordningen (EU) 2017/625). Detta kan baseras antingen på en kontroll av exportpartiet (lastningskontroll) eller på regelbunden offentlig kontroll som riktas mot exportanläggningen.

6.4 Lastningskontroller

Lastningskontrollen inleds medan partiet fortfarande finns i lagret. Vid kontrollen säkerställs att produkten och, när det gäller förpackade produkter, förpackningsmärkningarna motsvarar de uppgifter som anges i intyget och eventuella bilagor till intyget, särskilt produktens benämning, mängd, partinummer, dateringar samt eventuellt containernummer. Lastningen övervakas från början till slut för att säkerställa att det är just de produkter som avses att lastas som faktiskt lastas. Om flera containrar lastas i samma exportparti räcker det att lastningen kontrolleras för en container. Slutligen övervakas förseglingen av lasten och det säkerställs att plomberingsnumret för lasten är detsamma som anges i intyget.

Från Finland får endast exporteras djur och produkter av animaliskt ursprung vars ursprung kan fastställas på ett tillräckligt tillförlitligt sätt. Djur och produkter ska vara märkta så att de kan kopplas till de intyg och handlingar som gäller dem (52 § i lagen om djursjukdomar 76/2021).

Den officiella veterinären behöver inte övervaka varje lastning. Lastningskontroller ska dock genomföras för minst 10 % av exportlastningarna. Tillsynsenheten kan utifrån en riskbedömning minska antalet lastningskontroller, om exporten huvudsakligen omfattar samma typer av produkter från etablerade lastningsplatser och inga brister har konstaterats vid tidigare lastningskontroller. Lastningskontroll ska alltid genomföras när exportören är ett företag som tidigare inte har beviljats djurhälsointyg, eller när exportören är ett företag som inte har regelbunden exportverksamhet. Det kan finnas särskilda regler för lastningskontroller beroende på exportland. Livsmedelsverket ger särskilda anvisningar om dessa till företag som exporterar till destinationslandet samt till de myndigheter som utövar tillsyn över dem. Vid export av levande djur ska officiell veterinären som utfärdar djurhälsointyget kontrollera varje exportparti.

Den officiella veterinären ska föra journal över de lastningskontroller som utförts. Tillsynsenheten kan också föra en gemensam journal över lastningskontrollerna. Kontrollanter kan registrera utförda lastningskontroller i tillsynsdatasystemet (VATI) under exportkontroller i kategorin kontroller utanför den ordinarie tillsynen.

Exportören ska komma överens med den tillsynsmyndighet som utfärdar djurhälsointyget om plats och tidpunkt för exportkontrollen (4 § i JSMf 331/2021). Exportören ska i god tid i förväg meddela tillsynsmyndigheten plats, datum och klockslag för varje exportlastning, det vill säga när lastningen inleds, så att den officiella veterinären har möjlighet att kontrollera vilken som helst lastning.

7 Tekniska aspekter av djurhälsointyg

7.1 Djurhälsointygets utformning

7.1.1 Allmänna krav

Information om djurhälsointyg som överenskommits mellan EU eller Finland och exportens destinationsland finns på Livsmedelsverkets webbplats i tjänsten Kontti. Där kan man kontrollera om det vid export har överenskommits att använda ett intyg som utfärdas i ett elektroniskt certifieringssystem, en blankett som skrivs ut på säkerhetspapper eller någon annan standardiserad intygsmodell.

Intyget ska upprättas på ett eller flera av unionens institutioners officiella språk som den tjänsteman som utfärdar intyget förstår (artikel 89 i kontrollförordning (EU) 2017/625). Vid behov upprättas intygsmodellen (fältens rubriker och intygsdelen) dessutom på ett annat språk som destinationslandet kräver.

Officiella intyg ska förses med en unik kod. De ska innehålla uppgifter om den person som har undertecknat dem samt datumet för utfärdandet. Det ska vara möjligt att enkelt verifiera sambandet mellan intyget, den myndighet som har utfärdat det och den sändning, det parti, det enskilda djur eller den vara som omfattas av intyget (artikel 89 i kontrollförordning (EU) 2017/625).

Om intyget består av mer än ett pappersark ska varje sida numreras så att det framgår av varje sida hur många sidor det sammanlagt finns. I sådana fall ska även intygets nummer anges på varje ark.

7.1.2 Elektroniskt intyg (eCert och TRACES)

Djurhälsointyget för export ska fyllas i och utfärdas i ett elektroniskt certifieringssystem (eCert eller TRACES), om detta har överenskommits med exportens destinationsland. Intyg som utfärdas i TRACES-systemet har överenskommits mellan EU och exportens destinationsland, medan intyg i eCert-systemet har överenskommits mellan Finland och exportens destinationsland (6 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning 331/2021).

Användningen av systemen eCert och TRACES samt hur intyg ska fyllas i och utfärdas i dessa system beskrivs närmare i separata anvisningar:
https://www.ruokavirasto.fi/sv/om-oss/tjanster/guider-och-blanketter/import-och-export/export-utanfor-eu/

7.1.3 Intyg på säkerhetspapper

Livsmedelsverket utarbetar blanketter för exportintyg som trycks på säkerhetspapper i enlighet med destinationslandets krav. Livsmedelsverket förvaltar dessa blanketter samt de säkerhetspappersblanketter som används i eCert-systemet. Ett eCert-intyg skrivs ut på en säkerhetspappersblankett om exportens destinationsland kräver det. Syftet med säkerhetspapperet är att förebygga missbruk och förfalskning av intyg. Säkerhetspapperet är försett med en vattenstämpel och en individuell numrering som dokumenteras.

De myndigheter som utfärdar intyg beställer det antal intygsblanketter på säkerhetspapper som de behöver i god tid före exporten via beställningsformuläret i Pikantti-extranätet (Arbetsytor → Exportkontrollnätverket → Exportintyg → Beställning av intygsblanketter). För leverans av intygen rekommenderas att man reserverar minst fem arbetsdagar. Livsmedelsverket levererar intygsblanketter för djurhälsointyg som tryckts på säkerhetspapper endast till tjänsteveterinärer som enligt lagen om djursjukdomar (76/2021) har rätt att utfärda djurhälsointyg. Intygsblanketter för djurhälsointyg som är tryckta på säkerhetspapper ska förvaras i ett låst skåp eller annat låst utrymme. Tjänsteveterinären ska varje månad rapportera användningen av blanketterna till Livsmedelsverket (mer information i avsnitt 9.2).

Exportören fyller i uppgifterna på de intygsblanketter som har skrivits ut på säkerhetspapper, till exempel genom att skriva ut dem från ett ordbehandlingsprogram på datorn. I undantagsfall kan exportören även fylla i uppgifterna för hand, men detta rekommenderas inte. Texten ska vara tydlig, läsbar, begriplig och beständig, så att den inte kan ändras i efterhand.

7.1.4 Generellt intyg

Livsmedelsverket har utarbetat generella intyg för exportprodukter. Generella intyg har tagits fram bland annat för fisk-, kött- och mjölkprodukter. De generella intygen kan laddas ner från Livsmedelsverkets webbplats. Länkar till intygen finns på sidan
https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/exportintyg/ under länken Djurhälso- och hälsointyg.

Generella intyg fylls i elektroniskt och skrivs ut på vanligt A4‑papper, som tjänsteveterinären stämplar och undertecknar. Exportören kan utreda med destinationslandet om export är möjlig med ett generellt intyg i sådana fall där EU eller Finland inte har kommit överens med destinationslandet om en intygsmodell för djurhälsointyg som ska användas vid exporten.

Exportören rapporterar användningen av generella intyg till Livsmedelsverket varje månad (se avsnitt 4.5).

7.1.5 Övriga djurhälsointyg

Alla intyg som finns på Livsmedelsverkets webbplats har inte överförts till säkerhetspapper. I dessa fall kan intygsblanketten begäras från Livsmedelsverket:
https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/kontaktuppgifter/

Om det inte finns ett officiellt överenskommet intyg kan man vid export använda ett generellt intyg som utarbetats av Livsmedelsverket eller en intygsblankett som utarbetats av kommunen eller exportören. I dessa fall är det exportörens skyldighet att utreda med exportens destinationsland om export kan genomföras med det aktuella intyget. Exportören kan också vid behov beställa arbetet med att utarbeta en intygsblankett från Livsmedelsverket.

7.2 Numrering av djurhälsointyg

7.2.1 Elektroniskt intyg

För elektroniska intyg skapas numret automatiskt när intyget upprättas. Intygsnumret skrivs ut på varje sida. Om detta särskilt har överenskommits med exportens destinationsland skrivs det elektroniska intyget ut på individuellt numrerat säkerhetspapper. I sådana fall framgår både det intygsnummer som systemet har genererat och säkerhetspapprets unika nummer på intygsutskriften

7.2.2 Intyg på säkerhetspapper

På intyg som tryckts på säkerhetspapper är intygsnumret förtryckt i det övre högra hörnet. Detta nummer fungerar samtidigt som både intygsnummer och säkerhetspapprets unika nummer, med hjälp av vilket säkerhetspappret kan spåras. Om intyget består av mer än ett ark ska exportören på varje tilläggssida anteckna det nummer som är tryckt på intygets första sida i fältet avsett för intygsnummer. Om det på baksidan av arket finns en plats för intygsnummer ska samma nummer även anges där.

7.2.3 Övriga intyg

Den officiella veterinären som utfärdar intyget eller exportören tilldelar ett generellt intyg, ett annat intyg som fylls i elektroniskt eller ett intyg som utarbetats av exportören eller kommunen ett unikt referensnummer (artikel 89 i kontrollförordning (EU) 2017/625). Om intyget består av mer än ett ark ska intygsnumret anges på varje ark. Intygets nummer ska bildas enligt beskrivningen nedan, så att samma nummer endast används en gång.

Som intygsnummer (Certificate number) anges XX/YYYY/OOOO, där

XX = tillsynsmyndighetens namn, dess förkortning eller nummer eller anläggningens godkännandenummer (utan FI/EG-bokstäver)
YYYY = året då intyget utfärdas
OOOO = ett löpnummer per kontrollenhet eller per anläggning, så att två intyg aldrig kan få samma nummer

7.3 Pre-export-intyg vid export till Eurasiska ekonomiska unionen

Ett pre-export-intyg är ett djurhälsointyg som används i handeln mellan två EU‑länder för att intyga att en färdig produkt av animaliskt ursprung eller en råvara uppfyller Eurasiska ekonomiska unionens krav. När en anläggning i Finland tar emot en produkt eller råvara från en annan medlemsstat för vidare export till Eurasiska ekonomiska unionens område, ska den finländska anläggningen begära ett pre-export-intyg för partiet. Pre-export-intyget utfärdas av den officiella veterinäre som övervakar den anläggning där råvaran eller produkten produceras i den andra medlemsstaten.

När råvaror eller produkter transporteras inom en medlemsstat, till exempel inom Finland, används inget pre-export-intyg. Om en anläggning i Finland däremot tar emot en produkt eller råvara från en anläggning utanför EU, till exempel från Australien, ska produkten eller råvaran utöver EU‑importintyget åtföljas av ett djurhälsointyg som visar att den uppfyller Eurasiska ekonomiska unionens krav. Detta intyg utfärdas av den tjänsteveterinär som utövar tillsyn över den aktuella anläggningen i Australien.

På motsvarande sätt kan en finländsk veterinär på begäran av en annan medlemsstat ombes utfärda ett pre-exportintyg för en produkten eller råvaran som därifrån vidareexporteras till området för Eurasiska ekonomiska unionen. Pre-exportintygen har överenskommits mellan EU och Eurasiska ekonomiska unionen. Mer information om pre-exportintyg finns på Livsmedelsverkets webbplats https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/landspecifik-information/eurasiska-ekonomiska-unionen/ och på webbplatsen om Ryssland https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/landspecifik-information/eurasiska-ekonomiska-unionen/ryssland/

7.4 Bakgrundsintyg

På samma sätt som i fråga om de pre-export-intyg som beskrivs i föregående avsnitt kan ett intyg i undantagsfall krävas vid handeln mellan två EU‑länder, om produkten därefter ska exporteras vidare till ett land utanför EU. För denna typ av intyg används bland annat benämningarna bakgrundsintyg, background-intyg, intra‑community-intyg eller pre-export-intyg. I denna anvisning används benämningen bakgrundsintyg för att undvika sammanblandning med pre-export-intyget som används vid export till Eurasiska ekonomiska unionen.

Ett bakgrundsintyg är en slags informell försäkran som ger den officiella veterinäre som utfärdar djurhälsointyget nödvändig tilläggsinformation om en produkt som har tillverkats i en annan medlemsstat. Behovet av bakgrundsintyg beror på innehållet i det djurhälsointyg som används vid export från EU‑området till destinationslandet. Grundprincipen är att ett bakgrundsintyg behövs om det djurhälsointyg som används vid export innehåller försäkringar som går utöver kraven i EU‑lagstiftningen. Bakgrundsintyget styrker att villkoren för dessa ytterligare försäkringar är uppfyllda.

Exportören ansvarar för att den anläggning i en annan medlemsstat som producerar exportprodukten begär ett bakgrundsintyg av den myndighet som utövar tillsyn över anläggningen. Exportören ansvarar också för att sammanställa de uppgifter som ska intygas i bakgrundsintyget utifrån de försäkringar som ingår i det djurhälsointyg som används vid export utanför EU. Djurhälsointyget för den slutliga exporten utfärdas av den officiella veterinär som utövar tillsyn över den avsändande anläggningen. Bakgrundsintyget kan upprättas i TRACES-systemet, där det finns en mall som kan fyllas i.

Exempel:
Kött som producerats i Sverige ska skickas från Finland till Hongkong. I det djurhälsointyg som Finland och Hongkong har kommit överens om och som används vid exporten intygas att köttet härstammar från produktionsdjur från gårdar där salmonella inte har konstaterats under det senaste året. I ett sådant fall begär den finländska exportören via den svenska tillverkningsanläggningen att den myndighet som övervakar anläggningen utfärdar ett bakgrundsintyg för produkten. I intyget försäkrar den tillsynsmyndigheten att detta djurhälsokrav är uppfyllt. När produkten skickas från Finland till Hongkong kan den officiella veterinär som övervakar den avsändande anläggningen utfärda det djurhälsointyg som krävs för exporten till Hongkong, på grundval av det bakgrundsintyg som utfärdats av den officiella veterinären i Sverige.

7.5 Bilagor till djurhälsointyg

Djurhälsointyg kan innehålla bilagor som används för varje exportparti eller vid behov. Bilagor kan till exempel användas när alla uppgifter om exportpartiet inte ryms i intyget eller när djursjukdomsläget förändras och destinationslandet därför kräver en kompletterande bilaga till intyget. Med vissa destinationsländer har man kommit överens om att använda en bilaga av en viss modell vid behov.

När en bilaga används ska det säkerställas att kopplingen mellan intyget och bilagan är tydlig och att dokumenten inte kan användas separat utan att det framgår att det ena dokumentet saknas. Därför ska det anges i intyget att en del av uppgifterna finns i en bilaga. Bilagans nummer ska också anges i intyget. I bilagan ska det i sin tur hänvisas till det intyg som den hör till.

Om alla uppgifter inte ryms i djurhälsointyget och det inte finns någon överenskommelse med destinationslandet om att använda en officiell bilaga, kan uppgifterna om exportpartiet antingen fördelas på flera djurhälsointyg eller anges i en inofficiell bilaga. Exportören ska då säkerställa med destinationslandet att uppgifter får lämnas i en inofficiell bilaga. Veterinären ska alltid underteckna och stämpla både det egentliga djurhälsointyget och den tillhörande officiella bilagan.

7.6 Officiella stämplar

I samband med att intyget undertecknas ska det stämplas med en officiell stämpel som anger den undertecknande officiella veterinärens ställning (kommunalveterinärens eller besiktningsveterinärens runda s.k. lejonstämpel). Färgen på underskriften och stämpeln ska avvika från tryckfärgen på intyget. Den officiella veterinären kan vid behov även stämpla sin egen personliga stämpel bredvid den officiella stämpeln (en stämpel som till exempel innehåller veterinärens namn och identifikationsnummer). Båda stämpelavtrycken ska vara tydliga, lättlästa och av god kvalitet. Intyget får inte stämplas med ett företags stämpel (till exempel exportörens, tillverkarens eller lagrets stämpel).

Vanligtvis stämplas endast den sida i intyget som innehåller underskriften (intygets sista sida), samt eventuella bilagesidor. Stämpeln ska placeras bredvid underskriften (vid fältet Official Stamp). Om destinationslandet kräver det kan den officiella veterinär som utfärdar intyget även stämpla varje sida av intyget. När det gäller intyg som skrivits ut från TRACES-systemet ska samtliga utskrivna språkversioner av det verifierade pappersintyget undertecknas och stämplas av tillsynsmyndigheten. För intyg som utfärdas för export till Eurasiska ekonomiska unionen ska även överstrukna delar i intyget stämplas och undertecknas.

Vissa destinationsländer (till exempel Kina, Taiwan och Turkiet) kräver att stämpelprov från de tillsynsenheter som utfärdar intyg lämnas in till destinationslandets myndighet i förväg. I vissa fall krävs även namnunderskriftsprov från enskilda officiella veterinärer. I dessa fall får intyg endast utfärdas av tillsynsenheter vars stämpelprov har lämnats in och av officiella veterinärer vars underskriftsprov har lämnats in till destinationslandets myndighet. Livsmedelsverket samlar in stämpel- och underskriftsproven och vidarebefordrar dem till destinationslandets myndighet. Mer information finns i Pikantti (Arbetsytor → Exportkontrollnätverket → → Underskrifts- och stämpelprov).

7.7 Förseglingar

I de flesta djurhälsointyg finns ett fält för förseglingens nummer. Förseglingen av lasten görs i samband med lastningen och övervakas som en del av lastningskontrollen. I detta sammanhang säkerställs att förseglingarnas nummer överensstämmer med de nummer som anges i intyget. Förseglingen görs när alla produkter har lastats i lastutrymmet.

Försegling av exportpartiet rekommenderas alltid och krävs ofta även av destinationslandet. Den försegling som används ska alltid vara sådan att den bryts när containern eller lastpallen öppnas. På så sätt kan man säkerställa att det förseglade exportpartiet förblir orört under transporten. I stället för bultförseglingar kan vid behov självhäftande förseglingar med ett unikt identifikationsnummer användas, om ett mindre parti inte kan förseglas med en bultförsegling.

7.8 Ersättande djurhälsointyg

Ett nytt djurhälsointyg kan utfärdas för ett exportparti i stället för det ursprungliga djurhälsointyget, om det ursprungliga intyget har förlorats, förstörts eller innehåller fel, eller om uppgifterna om exportpartiet som anges i intyget inte längre stämmer. Den myndighet som utfärdade det ursprungliga djurhälsointyget ska annullera det ursprungliga intyget och utfärda ett ersättande djurhälsointyg. Exportören ska, om möjligt, se till att det ursprungliga djurhälsointyget återlämnas till den myndighet som har utfärdat det (5 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning 331/2021).

Den myndighet som utfärdar intyget ska i det ersättande djurhälsointyget:

ange att det är fråga om ett ersättande intyg för det ursprungliga djurhälsointyget samt ange referensnumret och utfärdandedatumet för det ursprungliga intyget,
ange referensnumret för det nya djurhälsointyget, vilket ska vara ett annat än referensnumret för det ursprungliga intyget,
ange utfärdandedatumet för det nya djurhälsointyget i stället för utfärdandedatumet för det ursprungliga djurhälsointyget (5 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning 331/2021).

7.9 Makulerat djurhälsointyg

Den myndighet som har utfärdat ett djurhälsointyg ska makulera intyget om det innehåller fel, om uppgifterna i intyget inte längre är korrekta eller om intyget har förkommit eller förstörts. Om intyget kan återlämnas till den officiella veterinär som utfärdat det, ska veterinären makulera intyget till exempel genom att dra kryss över varje sida i intyget och anteckna orsaken till makuleringen samt tidpunkten för denna på intyget. Makuleringen ska göras så snart som möjligt, och exportören ska alltid informeras skriftligen om den (till exempel per e-post, där åtminstone det ursprungliga intygets nummer och orsaken till makuleringen framgår). Om intyget har utfärdats i ett elektroniskt system ska makuleringen av intyget också göras i det berörda systemet.

Den myndighet som har utfärdat djurhälsointyget ska bevara kopior av de intyg som den har utfärdat och journalföra dem. Även intyg som har makulerats efter utfärdandet ska registreras. Liksom för övriga djurhälsointyg ska kopior av makulerade djurhälsointyg bevaras i minst fem år.

Om ett fel upptäcks när ett intyg på säkerhetspapper fylls i eller skrivs ut, kan intyget inte användas eller utfärdas. Veterinären kan då förstöra intygsblanketten, till exempel i en dokumentförstörare. Veterinären ska anmäla numren eller nummerserierna för de förstörda intygen som makulerade i månadsanmälan.

8 Djursjukdomar i djurhälsointyg

8.1 Villkor

Djurhälsointyg innehåller vanligtvis ett avsnitt med rubriken Attestation, som omfattar försäkringar om djurhälsa. I avsnittet intygas till exempel att hela Finland, ett visst område eller de gårdar som produktionsdjuren kommer från är fria från vissa djursjukdomar. För att kunna underteckna ett djurhälsointyg som innehåller djurhälsoförsäkringar måste veterinären aktivt följa djursjukdomsläget i Finland och i sitt tillsynsområde. De nationella och EU‑fastställda restriktionsområdena för djursjukdomar samt uppfyllandet av djurhälsokrav som anges i exportintyg eller som annars har överenskommits med destinationslandet ska beaktas vid export.

Det är särskilt viktigt att noggrant säkerställa att förutsättningarna för de djurhälsoförsäkringar som ingår i intyget är uppfyllda när djursjukdomsläget förändras. Veterinären kan hämta information om djursjukdomsläget i Finland bland annat på Livsmedelsverkets webbplats. Där publiceras den årliga rapporten Djursjukdomar i Finland. Livsmedelsverket informerar om nya fall av djursjukdomar. Veterinären ska därför också följa Livsmedelsverkets övriga informationskanaler. Information om hur allvarliga utbrott av djursjukdomar påverkar exporten finns på Livsmedelsverkets webbplats (https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/gallande-exportrestriktioner/) och i extranätet Pikantti.

När exportören eller kommunen själv utarbetar en intygsmodell för ett destinationsland bör särskild uppmärksamhet fästas vid formuleringen av de djurhälsoförsäkringar som ingår i intyget, och man bör sträva efter att endast intyga sådana sjukdomar som den aktuella djurarten är mottaglig för. Det är också lämpligt att undvika villkor där hela Finland intygas vara fritt från en viss djursjukdom. På så sätt säkerställs med större sannolikhet att exporten kan fortsätta även om djursjukdomsläget förändras.

8.2 Vad ska göras när en sjukdom bryter ut

Om den tillsynsmyndighet som har utfärdat ett djurhälsointyg efter att intyget utfärdats får kännedom om ett misstänkt eller konstaterat sjukdomsutbrott som skulle ha förhindrat att intyget utfärdades, ska tillsynsmyndigheten omedelbart informera Livsmedelsverket (vienti@ruokavirasto.fi) (54 § i lagen om djursjukdomar 76/2021). Livsmedelsverket och jord- och skogsbruksministeriet informerar destinationslandets myndighet om situationen.

Livsmedelsverket informerar om hur allvarliga utbrott av djursjukdomar påverkar exporten och ger anvisningar till exportörer och tillsynsmyndigheter på sin webbplats (https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/gallande-exportrestriktioner/) och i extranätet Pikantti.

9 Utfärdade djurhälsointyg

9.1 Bokföring av intyg

Den tillsynsmyndighet som har utfärdat ett djurhälsointyg ska bevara kopior av de intyg som den har utfärdat och föra bok över dem. Bokföringen och kopiorna av intygen ska bevaras i minst fem år (5 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning 331/2021).

Bokföringen ska innehålla följande uppgifter:

intygsnummer och datum för det utfärdade intyget
namn och tjänsteställning för den officiell veterinär som har utfärdat intyget
produktens namn
exportörens (företagets) namn
om lastningen har varit föremål för lastningskontroll eller inte

Den myndighet som utfärdar intyg (till exempel kommunen) kan organisera en gemensam bokföring där uppgifter om alla intyg som utfärdats av de officiella veterinärer som utfärdar djurhälsointyg i kommunen samlas.

9.2 Anmälen av använda intyg

De tillsynsenheter som har beställt intygsblanketter på säkerhetspapper ska varje månad rapportera till Livsmedelsverket vilka intygsblanketter på säkerhetspapper som har använts, annullerats, förstörts eller ersatts. Närmare anvisningar och anmälningsblanketter finns i extranätet Pikantti (Arbetsytor → Exportkontrollnätverket → Exportintyg → Månadsanmälningar). Livsmedelsverket kontrollerar några gånger per år om det finns intygsblanketter på säkerhetspapper som inte har rapporterats.

Användningen av säkerhetspapper för utskrift av eCert-intyg behöver inte rapporteras separat till Livsmedelsverket. Den officiella veterinären registrerar säkerthetspapperens nummer i eCert-systemet i samband med utskriften.

Exportören ska varje månad rapportera användningen av generella intyg enligt avsnitt 4.5.

9.3 Ändringar i redan utfärdade intyg

Ändringar får inte göras i ett redan utfärdat djurhälsointyg; i sådana fall ska ett ersättande intyg upprättas (se avsnitt 7.8). I undantagsfall får dock Finlands tull eller kommunalveterinären komplettera eller ändra uppgifterna om transportmedlet i ett djurhälsointyg för export till Ryssland. I samband med tullkontrollen av en transport till Ryssland får Finlands tull vid behov också anteckna ett ändrat förseglingsnummer i ett djurhälsointyg som har utfärdats i Finland.

I övrigt får inga ändringar göras i ett redan utfärdat intyg. Vid problem ska den myndighet som har utfärdat intyget kontaktas. Detta gäller både intyg som utfärdats av finländska myndigheter och av myndigheter i andra länder.

Om ett problem upptäcks i ett exportparti som passerar genom Finland och för vilket ett djurhälsointyg redan har utfärdats i ursprungslandet, ska den myndighet som har utfärdat intyget kontaktas. I samråd med myndigheten ska det klarläggas hur partiet ska hanteras, om uppgifterna i intyget, till exempel containers eller förseglingens nummer, inte längre är korrekta.

9.4 Problemsituationer

I vissa fall passerar ett exportparti inte framgångsrikt destinationslandets gränskontroll, om gränskontrollmyndigheterna upptäcker problem i exportpartiet eller i det intyg som har utfärdats för exporten. Situationen kan inte alltid lösas av den som har utfärdat intyget, till exempel genom att ersätta det ursprungliga intyget. I sådana fall bör Livsmedelsverket kontaktas:
https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/kontaktuppgifter/

Problemsituationer uppstår till exempel när gränskontrollmyndigheten misstänker att intyget inte är äkta eller ifrågasätter intygsutställarens rätt att utfärda exportintyg. I sådana fall utreder Livsmedelsverket bakgrunden till situationen och kontaktar vid behov destinationslandets behöriga myndighet.

Om det efter att intyget har utfärdats framkommer att ett exportparti medför en risk för djurhälsan eller människors hälsa eller på annat sätt inte uppfyller destinationslandets krav, ska den myndighet som har utfärdat intyget underrätta Livsmedelsverket på adressen vienti@ruokavirasto.fi. Livsmedelsverket och jord- och skogsbruksministeriet informerar destinationslandets myndighet om situationen.

9.5 Förfalskningar

De behöriga myndigheterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra att falska eller vilseledande officiella intyg utfärdas och att officiella intyg missbrukas (artikel 89 i kontrollförordning (EU) 2017/625).

Om exportören eller tillsynsmyndigheten misstänker att en exporthandling har förfalskats, ska Livsmedelsverket kontaktas förutredning av ärendet: https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/kontaktuppgifter/. Förfalskning av intyg kan till exempel innebära att ett intyg kopieras och återanvänds, att uppgifterna i ett intyg ändras eller att den officiella veterinärens underskrift förfalskas. Bedräglig verksamhet syftar i regel till ekonomisk vinning.

Misstankar om bedrägeri i samband med exportintyg anmäls till polisen för utredning. Livsmedelsverket informerar vid behov även destinationslandets behöriga myndighet om sådana fall. Förfalskning av ett djurhälsointyg kan också leda till åtal för framkallande av fara för spridning av djursjukdom.

10 Övriga intyg

10.1 Allmänt

Destinationslandets myndigheter kan i samband med export av livsmedel eller foder kräva andra officiella intyg utöver eller i stället för djurhälsointyg. I detta avsnitt presenteras de vanligaste exemplen på andra officiella exportintyg.

Den som utfärdar andra intyg än djurhälsointyg behöver inte vara officiell veterinär, utan intyget kan utfärdas av en tjänsteman som representerar den kontrollenhet som övervakar den anläggning som producerat de produkter som exporteras (när det gäller livsmedel den kommunala myndighet som övervakar anläggningen och när det gäller foder Livsmedelsverkets foderavdelning).

10.2 Övriga hälsointyg

Ett övrigt hälsointyg kan vara ett mer allmänt intyg som gäller under en viss tidsperiod eller ett partispecifikt intyg. Ett tidsbegränsat intyg får inte innehålla hänvisningar till ett enskilt exportparti (partinummer, beställningsnummer, tillverkningsdatum eller annan uppgift som gäller ett enskilt parti, containernummer osv.). Ett partispecifikt intyg ska däremot innehålla en hänvisning till det exportparti som intyget gäller.

För att undvika meningsskiljaktigheter om riktigheten i intygets innehåll bör ett tidsbegränsat intyg vara giltigt i högst ett år. Eftersom ett icke partispecifikt intyg mer allmänt intygar produktionen av produkter eller tillsynen över det producerande företaget, kan det utfärdas antingen före exporten eller i efterhand.

Exportören ska klarlägga intygets innehåll i samråd med destinationslandets behöriga myndighet, till exempel via produktens köpare (importören), om intyget inte har överenskommits med destinationslandet. Intygets innehåll beror på den produkt som exporteras och på destinationslandets krav.

Utöver djurhälsointyg har man även för vissa andra exportintyg kommit överens med destinationslandet om att använda intygsblanketter som skrivs ut på säkerhetspapper (t.ex. vissa vegetabiliska livsmedel och foder). De myndigheter som utfärdar intyg beställer i god tid före exporten det antal intygsblanketter på säkerhetspapper som behövs från Livsmedelsverket. Intygsblanketter som tryckts på säkerhetspapper ska förvaras i ett låst skåp/utrymme. De tillsynsenheter som har beställt intygsblanketter på säkerhetspapper ska varje månad rapportera till Livsmedelsverket vilka blanketter som har använts (använda, annullerade, förstörda och ersatta säkerhetspappersintyg). Närmare anvisningar samt beställnings- och anmälningsblanketter finns i Pikantti-extranätet (Arbetsytor → Exportkontrollnätverket → Exportintyg).

10.3 Free sale certificate / Certificate of control / HACCP certificate

Ibland kräver destinationslandets myndigheter vid export ett intyg som styrker att exportprodukten fritt får säljas på EU:s marknad, att det företaget som tillverkar produkten omfattas av livsmedels- eller foderkontroll, att företaget tillämpar ett HACCP‑system i enlighet med lagstiftningen och/eller att exportprodukten är lämplig som livsmedel. I intyget kan det även begäras uppgifter om till exempel livsmedlets kemiska, mikrobiologiska, radiologiska eller fysikaliska egenskaper. Intygens innehåll varierar beroende på exportprodukten och kraven i importlandet.

Ett sådant free sale-intyg, som styrker de ovan nämnda förhållandena, utfärdas av den kommunala kontrollmyndigheten eller, när det gäller foder, av Livsmedelsverkets foderavdelning. Ett free sale-intyg hänför sig vanligtvis inte till ett visst exportparti utan gäller produktionen mer allmänt. En exempelmall för ett sådant intyg som tagits fram av Livsmedelsverket finns att ladda ner på Livsmedelsverkets webbplats:
https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/exportintyg/free-sale--certifikatet/

Om destinationslandet kräver ett intyg som till exempel styrker att produkten inte innehåller vissa ämnen, ska exportören lämna in dokumentation till den myndighet som utfärdar intyget. Dokumentationen ska visa att uppgiften är korrekt. Sådana dokument kan till exempel vara en sammanställning av analysresultat från ett ackrediterat laboratorium från en viss tidsperiod, partispecifika analysresultat eller motsvarande. Aktören ska bevara dessa analysintyg så att de vid behov kan granskas av myndigheten.

10.4 Växtsundhetsintyg (Phytosanitary Certificate)

Ett växtsundhetsintyg (Phytosanitary Certificate) har till syfte att visa att exportförsändelsen uppfyller destinationslandets krav på växtskydd. Intyget utfärdas på basis av en inspektion av exportlandets växtskyddsmyndighet, det vill säga i Finland av Livsmedelsverket. Växtsundhetsintyget är alltid försändelsespecifikt och avgiftsbelagt.

Växtsundhetsintyg krävs till exempel för plantor, grönsaker, frukter, bär och spannmål. Ju mer förädlad produkten är, desto mer sällan krävs ett intyg. Den som regelbundet exporterar produkter som kräver växtsundhetsintyg ska vara registrerad i Livsmedelsverkets växtskyddsregister:
https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/register-vid-export/

Mer information om växtsundhetsintyg finns på Livsmedelsverkets webbplats:
https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/exportintyg/sundhetscertifikat-for-vaxter/

10.5 Exportintyg för ekologiska produkter

Vissa länder utanför EU och ibland även köparen inom EU kan kräva särskilda exportintyg eller certifikat för ekologiska produkter. Livsmedelsverkets enhet för ekologisk produktion utfärdar olika operator‑ eller partispecifika certifikat samt landspecifika certifikat för exportörer av ekologiska produkter.

Mer information om export av ekologiska produkter finns på Livsmedelsverkets webbplats:
https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/export-utanfor-eu/produktspecifik-information/ekologisk-produkt/

10.6 Ursprungsintyg

Europeiska gemenskapens allmänna ursprungsintyg är ett standardiserat formulär som används i handeln mellan Europeiska gemenskapen och länder utanför gemenskapen. Syftet med ursprungsintyget är enbart att styrka varornas ursprung för att uppfylla tull- eller handelsrelaterade krav.

I Finland utfärdar handelskamrarna ursprungsintyg till företag inom sina respektive verksamhetsområden. För att en vara ska vara berättigad till förmånsbehandling ska dess ursprung styrkas skriftligen i enlighet med de ursprungsregler som fastställs i respektive tullförmånsavtal. I vissa fall bestyrker Tullen exportörens ursprungsbevis för att förmånsbehandling ska kunna beviljas.

Mer information:
https://kauppakamari.fi/sv/ursprungscertifikat/ och
https://tulli.fi/sv/foretag/export/handelsavtal

10.7. Kommersiella handlingar för biprodukter

Vid transport inom EU ska en transport av animaliska biprodukter åtföljas av en kommersiell handling i enlighet med modellen i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 142/2011. Mer information:
https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/eu-lander-norge-och-schweiz/elaimista-saatavat-sivutuotteet/

En kommersiell handling krävs även vid export till länder utanför EU utöver djurhälsointyg, när det gäller export av bearbetat animaliskt protein från idisslare eller organiska gödselmedel eller jordförbättringsmedel som innehåller animaliskt protein från idisslare (TSE‑förordning (EG) nr 999/2001).

10.8 CITES-exporttillstånd och återexportintyg för hotade arter

Vid export av arter som omfattas av CITES‑konventionen eller produkter framställda av sådana arter krävs ett CITES‑tillstånd eller ett återexportintyg. I Finland fungerar Finlands miljöcentral (SYKE) som tillståndsmyndighet.

11 Avgifter för intyg

Livsmedelsverket fakturerar exportören för djurhälsointyg för export enligt 54 § i lagen om djursjukdomar (76/2021), i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets förordning 1277/2025. Ett undantag är djurhälsointyg enligt 54 § i lagen om djursjukdomar som utfärdas för export av livsmedel. Sådana intyg är till exempel intyg på säkerhetspapper som beställs från Livsmedelsverket och intyg som skrivs ut från eCert- eller TRACES-systemet. För dessa intyg kan kommunen fakturera exportören i stället för Livsmedelsverket (96 § i lagen om djursjukdomar och 73 § i livsmedelslagen)

Som utgångspunkt kan kommunen vara fakturerande part när samma intyg omfattar utöver frågor enligt lagen om djursjukdomar även frågor enligt livsmedelslagen för samma parti. Om kommunen inte fakturerar exportören för ett djurhälsointyg som utfärdats för export av livsmedel, fakturerar Livsmedelsverket exportören.

Om kommunen inte själv fakturerar för intyget, ska kommunen lämna de uppgifter som behövs för fakturering av exportören till Livsmedelsverket senast inom två veckor från det att kommunalveterinären har utfärdat intyget.

Priset för djurhälsointyg för export enligt 54 § i lagen om djursjukdomar (76/2021) fastställs i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets förordning 1277/2025. Priset för ett djurhälsointyg är 100 euro när utfärdandet av intyget inte kräver en inspektion eller när inspektionen genomförs i samband med en annan kontroll, och minst 200 euro när intyget utfärdas på basis av ett särskilt inspektionsbesök.

Enligt Livsmedelsverkets tolkning tillämpas det pris som anges i förordningen även när kommunen fakturerar exportören för ett djurhälsointyg som utfärdas för export av livsmedel. Därmed har alla djurhälsointyg samma pris. Detta gäller oberoende av om intyget avser livsmedel eller någon annan produkt och oberoende av om Livsmedelsverket eller kommunen fakturerar för intyget.

För andra intyg (till exempel free sale-intyg) fakturerar kommunen exportören enligt sin egen prislista.

Livsmedelsverket fakturerar för intygsblanketter på säkerhetspapper och för eCert‑intyg enligt sin gällande prislista. På motsvarande sätt fakturerar Livsmedelsverket exportören för de intyg som verket själv utfärdar (till exempel exportintyg för foder och intyg av free sale-typ) enligt sin prislista:
https://www.ruokavirasto.fi/sv/om-oss/tjanster/prislista/

12 Lagstiftning, Livsmedelsverkets anvisningar och internationella riktlinjer för utfördande av djurhälsointyg

Bestämmelser om utfärdande av djurhälsointyg och förfaranden i samband med export finns i följande författningar. När det gäller författningarna ska även beaktas senare ändringar i dem:

Lag om djursjukdomar (76/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kontroller av vissa djur, deras könsceller och embryon, animaliska produkter samt animaliska biprodukter och därav framställda produkter som exporteras till länder utanför Europeiska unionen (331/2021)
Allmänna livsmedelsförordningen (EG) nr 178/2002
Kontrollförordningen (EU) 2017/625
Djurhälsolag (EU) 2016/429

I följande anvisningar från Livsmedelsverket beskrivs förfaranden i samband med utfärdande av djurhälsointyg. Anvisningarna har publicerats på Livsmedelsverkets webbplats:
https://www.ruokavirasto.fi/sv/om-oss/tjanster/guider-och-blanketter/import-och-export/export-utanfor-eu/

Djurhälsointyg för export i Traces NT‑systemet (3820/04.02.00.01/2022/FI/3)
Anvisning för användning av eCert‑systemet vid export för aktörer och kontrollmyndigheter (5383/04.02.00.01/2023/2/FI)
Offentlig kontroll av köttanläggningar godkända för export till USA – anvisning för kontrollmyndigheter (anvisning 18511/10, 1821/04.02.00.01/2025)

Det finns också internationella riktlinjer för utfärdande av djurhälsointyg som ska följas även i Finland. Sådana riktlinjer har publicerats bland annat av Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH) och Codex Alimentarius:

WOAH Terrestrial Animal Health Code, avsnitt 5
Codex Alimentarius: Guidelines for design, production, issuance and use of generic official certificates

Dessa riktlinjer har också beaktats i Livsmedelsverkets anvisning.

Sektionschef Tanja Nurmi

Special experter Tuula Lundén och Sanni Koskinen

Mer information: Ytterligare information lämnas av Livsmedelsverkets exportsektion: vienti@ruokavirasto.fi.