Märkning och registrering av djur

Lagstiftningen om identifiering och registrering av djur ändrades den 21 april 2021, då tillämpningen av EU:s djurhälsolag (EU) 2016/429 och de författningar som utfärdats med stöd av den inleddes. Även den nuvarande lagen om ett system för identifiering av djur ändras. Den nya lagen om identifiering av djur träder i kraft senare i år. 

 

Den lagstadgade skyldigheten att registrera anläggningar för djurhållning gäller följande djur:

  • nötkreatur
  • svin
  • får
  • getter
  • fjäderfä
  • hästdjur
  • kamel- och hjortdjur (renar med vissa undantag)
  • pälsdjur
  • fiskar, skaldjur och blötdjur (med undantag av prydnadsdjur i tank)
  • bin och humlor
  • produktionskaniner
  • övriga landlevande djur, med undantag av hushåll med sällskapsdjur och veterinärmottagningar - och kliniker

Läs mer om noggrannare krav på djurgrupper via länkarna i sidans vänstra kant. En skyldighet att registrera en anläggning föreligger även om det endast finns ett djur eller deras användningsändamål inte är kommersiellt. Vissa djurarter ska även identifieras och märkas antingen med en individuell identifierare eller som gruppdjur. 

EU:s djurhälsolag, som trädde i kraft den 21 april 2021, bildar den rättsliga grunden för registrerings- och märkningsskyldigheten. Djurhälsolagen är lagstiftning som tillämpas som sådan i samtliga medlemsstater. Tidigare har kraven grundat sig på den nationella lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010) och de djurartsspecifika förordningar som utfärdats på grundval av den. Den ovannämnda lagen med djurartsspecifika förordningar ändras senare i år. Livsmedelsverket meddelar om detaljerade krav på denna webbplats då kraven har säkerställts.

Journalföringsskyldighet

Aktörer som driver anläggningar har en skyldighet att journalföra och spara uppgifter. För varje registrerad anläggning ska djurarter, djurkategorier, antal djur och vid tillämpliga fall identifieringsuppgifter journalföras. Dessutom ska djurens ankomst till och avgång från anläggningen journalföras. Avgångs- och ankomstanläggningens individuella registreringsnummer och datumet för förflyttningen ska framgå av förflyttningsinformationen. Även djur som dött och, för vissa djurarter, fötts vid anläggningen ska journalföras. Journalerna ska sparas i minst tre år.

Varför görs detta?

Det första målet med märkning och registrering av djur är att följa upp livsmedel av animaliskt ursprung från produktionskedjans början till dess slut. För att en konsument ska kunna vara säker på att en produkt är trygg, ska livsmedelsproduktionen vara transparent och det ska vara möjligt att kunna spåra livsmedlet till dess utgångspunkt. Även vid utbrott av djursjukdom är det väsentligt att veta var respektive djur har varit så att de djur som sannolikt blivit smittade kan spåras och skiljas från andra djur.

För att säkerställa djurens spårbarhet och livsmedelssäkerheten ska produktionsdjur märkas på ett tillförlitligt och omfattande sätt. Ett uppdaterat register över djurens hållningsplatser ska föras, och förflyttningar av djur mellan anläggningar och djurens födslar och dödsfall ska antecknas i register enligt djurartsspecifika krav.

Det andra målet har att göra med att säkerställa djurens välbefinnande. När det är klart för myndigheterna vem som producerar och säljer djur är det även möjligt att övervaka denna verksamhet. 

Det tredje, och kanske viktigaste, målet har att göra med djursjukdomar. Djur har egna sjukdomar, varav en del kan vara mycket allvarliga, även om människor inte kan bli smittade av dem. Sådana sjukdomar kan hota hela näringens existens. När en epidemi upptäcks är sannolikheten för att bekämpa den störst, om det finns kännedom om var det finns djur som är mottagliga för sjukdomen och hur djur har flyttats ut från epidemiområdet.

NTM-centralernas inspektörer, besiktningsveterinärerna, tillsynsveterinärerna och kommunalveterinärerna kontrollerar att kraven iakttas.

Hur ska du göra?

Registrera dig som hållare av vattenlevande djur i vattenbruksregistret.

I registreringen av anläggningar för hållning av landlevande djur ingår tre obligatoriska faser.

  1. Anmälan om djurhållning börjar från en anmälan om anläggning för djurhållning.
  2. När anläggningen är registrerad kan de djurarter som hålls vid anläggningen och det datum då hållningen av varje djurart inleds vid anläggningen anmälas.
  3. Om nötkreatur, svin, getter eller får hålls, ska dessutom noggrannare händelserapporter lämnas därefter i registren över nötkreatur, svin, får och getter.

De ovannämnda faserna 1 och 2 sparas i Djurhållarregistret och rapporterna kan lämnas till  landsbygdsenheten  i djurhållarens hemkommun eller i webbtjänsten.

Registren i den tredje fasen är separata djurregister och på denna webbplats finns information om deras användning per djurart (nötkreatursvinfår och getter).

Djur ska märkas på ett godkänt sätt enligt förordningar på EU-nivå och nationell nivå. Mer information om dessa märkningssätt finns per djurart på denna webbplats.

Sidan har senast uppdaterats 23.8.2021