Frågor och svar om livsmedel

Tips för en trygg jul – så hur kan jag njuta av juldelikatesserna på ett säkert sätt?

Julen är en tid då vi äter gott. God hygien, en obruten kylkedja, rätt hantering och förvaring av maten är en förutsättning för att tryggt kunna äta gott även under julen.

• Hantera skinka och fiskdelikatesser omsorgsfullt

• Både skinka och fisk är lättfördärvliga livsmedel. Läs tipsen om hur du äter delikatesser av fisk och skinka tryggt och säkert.

• Förvara julmaten i lämpliga kärl

• Välj ett kärl som lämpar sig för förvaring av mat, så att rätterna förblir välsmakande och säkra.

• Förvara julmaten tillräckligt kallt och ställ fram endast den mängd mat som behövs åt gången i rumstemperatur.

• Att förvaringstemperaturen är den rätta är viktigt för att maten ska ha hög kvalitet och hålla sig länge. Maträtter som lätt förskäms och kräver kylförvaring borde förvaras i kylskåp i en temperatur på +2 – +6 grader. Genom att låta varm mat stå i rumstemperatur och långsamt svalna får bakterier som orsakar matförgiftning möjlighet att föröka sig i produkten. Läs mer ingående anvisningar om den rätta förvaringen av julmaten.

• Bränn inte dina pepparkakor – reservera tillräckligt med tid för bakningen och följ baktemperaturen och tidsinstruktionerna för halvfabrikat.

• Risken med pepparkakor som blivit för mörka i ugnen är att det kan bildas akrylamid i dem under tillverkningen, till exempel när stärkelsehaltiga livsmedel gräddas i ugnen eller i fett eller steks vid höga temperaturer (över 120 °C). Det lönar sig således att försöka åstadkomma en så ljus stekt yta som möjligt, även vid pepparkaksbak.

• Värm din glögg i en stålpanna – inte i en vattenkokare eller en aluminiumpanna

• Vattenkokare ska endast användas för kokning av vatten. I vissa vattenkokare är elementet av koppar synligt, och den sura glöggen kan korrodera metall ur det. Koppar i små doser är ett för människan viktigt spårämne, men stora doser kan orsaka till och med akuta förgiftningar. Aluminiumkastruller ska inte heller användas för upphettning av glögg, eftersom den sura glöggen får kastrullen att avge aluminium. Läs fler tips om användningen av kärl.

• Glöm inte att använda kanel endast måttligt

• Kanel innehåller kumarin, ett ämne som är giftigt för levern. Ur säkerhetssynpunkt är det inte oroande om intaget av kumarin tillfälligt överskrids, till exempel under en vecka eller två kring jul. Riklig, regelbunden användning av kanel rekommenderas dock inte. Särskilt små barn ska inte äta flera produkter som innehåller kanel varje dag.

Läs fler jultips på Livsmedelsverkets webbplats.

Hur kan konsumenten minska intaget av främmande ämnen?

Med främmande ämnen (livsmedelskontaminanter) avses ämnen som inte har lagts till i ett livsmedel avsiktligt, men som ändå kan förekomma till exempel som följd av tillverkningen eller något annat hanteringsskede eller en miljöförorening. Sådana främmande ämnen är exempelvis mögeltoxiner, tungmetaller, dioxiner och PCB-föreningar, PAH-föreningar och akrylamid. Främmande ämnen kan göra ett livsmedel skadligt för människans hälsa eller oanvändbart som livsmedel.  Deras halt i livsmedel begränsas med de maximimängder som anges i lagstiftningen.

En konsument kan minska intaget av främmande ämnen genom att äta mångsidigt, varierande och måttligt. Det är möjligt att i viss omfattning också påverka intaget av främmande ämnen genom att fästa uppmärksamhet vid matlagnings- och förvaringssätten:

• Ju mörkare du rostar brödet eller steker pommes frites, desto mer akrylamid bildas det i produkterna.
• När du grillar eller röker till exempel kött eller fisk, bör du undvika att bränna och översteka produkten, eftersom den svarta färgen vanligtvis är ett tecken på bildandet av PAH-föreningar.
• Det är bra att tänka på kärlens skick och lämplighet för livsmedelsanvändning. Använd till exempel färgglada keramikkannor och muggar som du köpt som souvenirer endast som prydnadsföremål, eftersom det kan lösas upp bly i livsmedlet från dem.
• Om du öppnar en konservburk är det en god idé att lägga innehållet i ett annat kärl, om du inte använder hela innehållet på en gång. När burkens inre yta kommer i kontakt med syre kan det lösas upp tenn i livsmedlet från burken.
• Ät inte mögliga, skämda eller mörknade grönsaker, frukter eller spannmålsprodukter. Det kan finnas mögeltoxiner i dem.

Läs mer om konsumenternas möjligheter att minska intaget av främmande ämnen på Livsmedelsverkets webbplats

Finns det jod i all salt?

Tillsats av jod i koksalt betraktas som berikning av ett livsmedel. Jodisering av salt, som nästan all berikning av livsmedel, är frivilligt i Finland. Eftersom jodisering av salt inte är obligatorisk, är inte alla salter nödvändigtvis jodiserade.

Du kan kontrollera saltets förpackningspåskrifter för att se efter om saltet är jodiserat. Om jod har tillsatts i saltet, nämns det i förteckningen över beståndsdelar, till exempel "salt, jod". Även när salt som innehåller jod används som ingrediens i ett annat livsmedel, ska jodiseringen vara antecknad i slutproduktens förteckning över beståndsdelar på samma sätt. Till exempel i förteckningen över beståndsdelar i rågbröd är jodiserat salt antecknat, till exempel "salt (salt, jod)" eller "jodiserat salt".

Många salter har berikats med jod. Även Statens näringsdelegation rekommenderar att salt jodiseras och att jodiserat salt används i hushåll, storkök och livsmedelsindustrin för att säkerställa att finländarna får tillräckligt med jod från maten.

Läs mer

• Statens näringsdelegation rekommenderar följande åtgärder för att höja befolkningens jodintag, 2015 (på finska)
• Berikning av livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats. 

Jag köpte ett livsmedel som innehåller titandioxid. Är det inte förbjudet att använda titandioxid i livsmedel?

Användningen av titandioxid (E 171) som livsmedelstillsats förbjöds genom kommissionens förordning som publicerades i januari 2022.  

Eftersom det inte finns någon omedelbar hälsorisk i samband med användning av titandioxid i livsmedel fick livsmedel som innehåller titandioxid släppas ut på marknaden fram till 7.8.2022. Livsmedel som släppts ut på marknaden senast 7.8.2022 får saluföras till dess att datum för minsta hållbarhetstid har löpt ut eller till ”utgångsdatum”. Butiker kan således fortfarande saluföra livsmedel som enligt förteckningen över beståndsdelar innehåller titandioxid.

Titandioxid är en vit förening i pulverform. Det har varit tillåtet att använda titandioxid i rätt många livsmedelskategorier i vilka färger är tillåtna, till i exempel sötsaker, bakverk och såser.

Läs mer om titandioxid på Livsmedelsverkets webbplats. 

Varför är det viktigt att få tillräckligt med fibrer i kosten?

Fiberrik kost har flera positiva effekter på hälsan. Fiberrik kost ökar t.ex. mättnadskänslan, bidrar till att magen fungerar och upprätthåller normala socker- och kolesterolvärden i blodet. Hälsosam, fiberrik mat innehåller dessutom ofta vitaminer och mineralämnen samt ger också föda till de goda tarmbakterier som lever i tarmsystemet.

Fibrer är de kolhydrater som inte bryts ned och som vi får av produkter från växtriket. Näringsfiber finns i synnerhet i fullkornsspannmål, baljväxter, grönsaker, nötter och frön. Vuxna bör få 25–35 g fiber per dag. Finländarna får i genomsnitt en mindre mängd fibrer än vad som rekommenderas.

Tillräcklig fibertillförsel säkerställs genom en mångsidig användning av grönsaker, fullkornsprodukter, nötter eller frön i kosten. Välj alltså spannmålsprodukter alltid som fullkornsprodukter. I spannmålsprodukter ska fiberhalten vara minst 6 g/100 g. Ät dessutom mångsidigt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär minst ½ kg per dag. Det är bra att i kosten ha 30 g nötter om dagen. De innehåller också bra fetter.

Läs mer om hälsofrämjande kost på Livsmedelsverkets webbplats.

Kan färska bönor som säljs med ärtskidor ätas som sådana, som ärter?

Nej, det ska man inte. Även om många bönor, såsom trädgårdsbönor, vaxbönor och brytbönor, säljs som färska på grönsaksavdelningen borde de tillredas. Bönorna innehåller varierande mängder lektin som kan orsaka matförgiftning. Lektin i bönor förintas vid tillräckligt lång värmebehandling. Därför ska också färska bönor alltid tillredas t.ex. genom kokning eller förångning innan de används. Lektin i färska bönor bryts ned efter knappt tio minuters kokning, men i kokningstiden är det bra att beakta bl.a. bönornas tjocklek.

Torkade bönor ska sköljas, blötläggas och kokas omsorgsfullt enligt anvisningen på förpackningen. Konserverade bönor är färdigt behandlade och kan också användas som sådana.

Läs mer om lektin i bönor på Livsmedelsverkets webbplats

Hur anges allergener på förpackade livsmedel?

Vissa i lagstiftningen fastställda ingredienser och produkter som orsakar allergier och intolerans ska alltid anges med sina egna namn i livsmedlets ingrediensförteckning.

Ämnena som orsakar allergier och intolerans ska anges i ingrediensförteckningen på så sätt att de tydligt skiljer sig från den övriga ingrediensförteckningen till exempel med hjälp av teckensnittet, typsnittet eller bakgrundsfärgen.

Om ingrediensen som orsakar allergi eller intolerans har nämnts i produktens namn (t.ex. Mjölkpulver), då behöver den inte framhävas i ingrediensförteckningen.

Mer information om ämnen som orsakar allergi och intolerans samt hur de ska anges finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Jag såg i butiken en konservburk med en buckla. Kan jag köpa och använda den utan oro?

Det finns olika slags konserveringsburkar – en del har en ytbeläggning på insidan och en del inte. Sura frukt- och grönsakskonserver förpackas vanligen i en konserveringsburk med ytbeläggning, eftersom sura livsmedel fräter tennplåten.

När en konserveringsburk har en buckla finns det risk för att metaller överförs från burkens tennplåt till själva livsmedlet. Risken för att metaller överförs från bucklan uppstår oberoende av om burken har en ytbeläggning eller inte. En spricka på den inre ytan upptäcker man inte nödvändigtvis med ögat, och ju längre konservburken haft bucklan desto större är risken för att metaller överförs till livsmedlet.

I regel lönar det sig inte att köpa konserveringsburkar med bucklor, eftersom man i allmänhet inte vet när bucklan uppkommit. Om du själv orsakar en buckla i en konserveringsburk, lönar det sig att genast flytta innehållet i burken till ett annat kärl, varvid innehållet i burken kan användas tryggt.

Butikerna ska avlägsna konserveringsburkar med bucklor från försäljningen.

Läs mer om konservburkar och andra kontaktmaterial på Livsmedelsverkets webbplats

Görs det återkallelser på grund av rester av växtskyddsmedel?

Bestämmelser om gränsvärden för växtskyddsmedel i livsmedel finns i förordningen om bekämpningsmedelsrester ((EG) N:o 396/2005). Förordningen omfattar ett brett spektrum av ämnen som används antingen inom eller utanför EU som bekämpningsmedel i växtproduktion. Förekomsten av resthalter av dessa ämnen i ett livsmedel eller i dess råvara utöver det tillåtna gränsvärdet kan beroende på ämnet och dess mängd leda till olika konsekvenser:

• Om det finns toxikologiska data (information om ämnets eventuella skadliga effekter) för växtskyddsmedlet och det kan beräknas att livsmedlet inte orsakar konsumenten skada vid normal konsumtion, räcker det att livsmedlet avlägsnas från försäljningskedjan.
• Om resthalterna i produkten är så höga eller om de biverkningar som är kända för ämnet är sådana att den hälsorisk som produkten medför inte kan uteslutas, ska produkten dras tillbaka ända från konsumenterna. I praktiken informeras konsumenterna då om produktfelet.
• Om ett livsmedel innehåller resthalter av ett växtskyddsmedel för vilket det inte finns toxikologiska uppgifter, ska produkten dras tillbaka ända från konsumenten med stöd av försiktighetsprincipen för att skydda konsumenternas hälsa

År 2021 statistikfördes i Finland 33 återkallelser på grund av rester av växtskyddsmedel. Dessutom gjordes 45 återkallelser för etylenoxid, som sannolikt hade använts för sterilisering av livsmedel utanför EU, men som det föreskrivs om i förordningen om bekämpningsmedelsrester. Merparten av dessa återkallelser ägde rum i butiker och lager, vilket innebär att konsumenternas hälsa inte äventyrades på grund av resthalterna.

Pressmeddelanden om återkallelser från konsumenter på Livsmedelsverkets webbplats

Jag vill plocka svamp, men var hittar jag svampar? Hur vet jag vilka svampar jag kan plocka?

Under goda förhållanden växer det svamp nästan överallt i skogarna. Efter en sommar med litet regn och med en torr höst hittar du de bästa svampplatserna inte i moskogar utan i kanterna av myrar, i vildmarksskogar, tallmyrar, platser med källvatten och skuggiga norrsluttningar. Under riktigt torra höstar lönar det sig att titta till och med i dikesbottnar.

Svamp växer också på närmare håll: i trädgårdar, parker, på gräsmattor, längs vägkanter, på betesmarker och åkrar. Men man ska inte plocka matsvamp var som helst. Svampar som växer i närheten av förorenande industrianläggningar, i städernas centrum och längs livligt trafikerade vägar ska du inte plocka. Inte heller är det lämpligt att utan tillstånd plocka svamp på andras tomter eller i allmänhet i omedelbar närhet av bostäder.

Svampplockare kan gärna komma ihåg att så gott som alla svamparter odlar fleråriga mycelier. Det lönar sig alltså att på nytt kolla de platser där du på tidigare svamputflykter hittat svampar.

På Livsmedelsverkets webbplats finns information om matsvampar som kan rekommenderas med beskrivningar samt tips för identifiering av svampar.

Läs mer om svampplockning på Livsmedelsverkets webbplats.

Hur vet jag om det är säkert att använda det kosttillskott jag köpte? Vem kan jag kontakta vid behov?

När du använder kosttillskott enligt bruksanvisningen ansvarar livsmedelsaktören, dvs. den som tillverkat kosttillskottet, den som kosttillskottet tillverkats för, importören, säljaren eller någon annan motsvarande för kosttilläggets säkerhet. Ett företag ansvarar också för att produkten, om ett fel upptäcks eller om den misstänks orsaka sanitära olägenheter, vid behov dras tillbaka från marknaden och att konsumenterna informeras om saken.

Livsmedelsverket har för konsumenterna sammanställt råd om hur kosttillskotten ska användas. Om du får eller misstänker att du har fått biverkningar av kosttillskott, kontakta läkare eller tala om för apotekets personal om dina symtom. En yrkesutbildad person inom läkemedelsbranschen registrerar dina symtom och skickar beskrivningen för kännedom till tillsynsmyndigheten. Berätta också om biverkningar för livsmedelstillsynsmyndigheten i din kommun, som har till uppgift att övervaka kosttillskotten.

Har övervakningen av marknadsföringen av livsmedel ökat?

Under de senaste åren har livsmedelstillsynen betonats på olika områden inom livsmedelssäkerheten. Åren 2020–2021 var en av prioriteringarna övervakning av marknadsföringen, där utbildning och workshoppar ordnades. Livsmedelsverket informerar om frågor som gäller marknadsföring av livsmedel med temat #Pikkasenlaiton (sv. Smått olaglig). Också anvisningar publicerades till stöd för både övervakarna och företagens verksamhet.

Även om största delen av livsmedelsföretagen marknadsför sina produkter eller försöker främja försäljningen av produkterna på något annat sätt, har tillsynen tidigare varit liten. Under åren 2017–2019 hade marknadsföringen granskats i endast ca 1 % av Oiva-inspektionerna.

Under det prioriterade arbetet tjugofaldigades vid inspektionerna tillsynen över marknadsföringen så att vid Oiva-inspektioner 2021 inspekterades marknadsföringen av livsmedel hos vart femte företag. Antalet övervakningar ökade i synnerhet när det gäller servering och försäljning av livsmedel. I resultaten från övervakningen märktes också att företagens kunnande hade ökat.

Läs mer på Livsmedelssäkerhetens webbplats Livsmedelssäkerheten i Finland utvecklas i gott samarbete

Vilka grönsaker odlas i Finland?

I Finland produceras grönsaker som är avsedda som livsmedel både på frilandsodlingar och i växthus. År 2021 användes 19 792 hektar produktionsareal på frilandsodlingar och 375 hektar odlingsareal i växthus. De arealmässigt viktigaste frilandsgrönsakerna var trädgårdsärt, morot och matlök. Av bären på frilandsodlingar var den viktigaste jordgubbe. I växthusen produceras huvudsakligen grönsaker – mest gurka och tomater.

Utöver de mest kända grönsakerna odlas i Finland också:

• Utöver potatis och morötter finns det andra rotfrukter, bl.a. kålrötter, rovor, rödbetor, rädisor, palsternackor och jordärtskockor.
• Kålgrönsaker finns bl.a. som huvudkål, savojkål, kålrabbi, brysselkål, grönkål, kinakål, blomkål och broccoli
• Bladgrönsaker bl.a. som olika sallater, örter, spenat och mangold
• Utöver matlök odlas också andra lökar, bl.a. vitlök, rödlök, gräslök, purjolök, schalottenlök och potatislök.
• Dessutom odlas andra grönsaker, såsom frilandsgurka, olika sorters pumpor, majs, paprika, rabarber, bladselleri och sparris samt olika bönor
• Den viktigaste frukten är äpplen, som det odlas många olika sorter av. Andra frukter i de klimatmässigt mest gynnsamma områdena är bl.a. päron, plommon och körsbär
• Utöver jordgubbar produceras i Finland andra bär, bl.a. vinbär, krusbär, hallon, amerikanska blåbär, havtorn och bäraronia.
• Av odlad svamp produceras mest champinjoner, men dessutom bl.a. portobello och ostronskivling

Mer information om grönsaker finns på Livsmedelsverkets webbplats

Mer information om produktionsmängderna av frilandsgrönsaker och växthusgrönsaker finns på Naturresursinstitutets webbplats

Hur vet jag vilka begränsningar det finns med användningen av livsmedel?

Många oroar sig ofta över om det finns särskilda anvisningar eller begränsningar för intag i samband med hanteringen av ett livsmedel. Livsmedelsverket publicerar och upprätthåller anvisningar om säker användning av livsmedel. I anvisningarna har samlats de livsmedel som för närvarande är kända och vars användning är förenad med eventuella risker. I enlighet med den livsmedelsspecifika riskbedömningen eller försiktighetsprincipen begränsas livsmedlets intag eller ges anvisningar om hur det ska hanteras och användas för att undvika och minska riskerna.

Vid valet av mat är det bra att komma ihåg att med några grundläggande regler ökar både matens hälsosamhet och matens säkerhet samtidigt. Ett mångsidigt, varierande och måttligt ätande är det bästa sättet att undvika effekterna av eventuella skadliga ämnen i livsmedel. Samma princip tryggar näringsmässigt fullvärdigt ätande. Risken för matförgiftning minskas av god köks- och hanteringshygien samt rätt tillverknings- och förvaringstemperaturer. Det lönar sig alltid att läsa märkningarna på livsmedelsförpackningar om förvaring, hantering och användning och också följa dem.

Läs mer: Livsmedelsverket har nyligen uppdaterat anvisningarna om säker användning av livsmedel. Du kan lätt kontrollera om det livsmedel du skaffar omfattas av någon särskild anvisning. Anvisningarna betjänar hela befolkningen. En del av anvisningarna är specifika för olika målgrupper: gravida och ammande, spädbarn, barn i lekåldern, skolelever, ungdomar och personer i fertil ålder samt äldre och även personer med nedsatt motståndskraft.

När ska restaurangen informera konsumenten om köttets ursprungsland?

På restauranger och andra serveringsställen ska konsumenten skriftligen informeras om ursprungslandet för färskt, djupfryst eller fryst kött som används som råvara i måltider. Kravet på angivande av ursprungsland gäller nötkött, griskött, får- och getkött samt fjäderfäkött. Ursprungslandet ska också anges för malet kött från dessa djur. Ursprungslandet för kött som används som ingrediens i en måltid ska anges oberoende av mängden kött i måltiden. Köttets ursprungsland ska anges också i restaurangens webbutik.

I restaurangen kan man också tillverka mat av andra köttarter, såsom hästkött, renkött eller viltkött, såsom älgkött. Då är det inte obligatoriskt att ange köttets ursprungsland. På motsvarande sätt gäller kraven inte heller råa köttberedningar eller köttberedningar som kommit till restaurangen och som används som råvara i måltider. Om man t.ex. i restaurangen marinerar färska kycklingbröstfiléer som tillreds, ska köttets ursprungsland anges.

Köttets ursprungsland får alltid frivilligt meddelas konsumenten.

Läs mer om märkningen av köttets ursprungsland på serveringsställena på Livsmedelsverkets webbplats

Lönar det sig att skala frukt för att inte få i sig för stora mängder rester av bekämpningsmedel?

För rester av bekämpningsmedel som härstammar från att växtskyddsmedel använts fastställs i lagstiftningen gränsvärden för att produkter ska vara säkra att äta som sådana utan att de tvättas eller skalas. Så görs också för sådana frukter som i praktiken alltid skalas såsom bananer och citrusfrukter.

För att frukterna sak vara behagligare att äta lönar det sig visserligen ändå att skala frukter med tjockare skal. Frukter som äts med skalen på lönar det sig att skölja med vatten så att de blir fria från smuts och damm.

Läs mer om rester av växtskyddsmedel på Livsmedelsverkets webbplats 

Hur kan man begränsa användningen av hälsovådliga ämnen som livsmedel?

Om man uppdagar att en ingrediens eller ett ämne som använts i ett livsmedel är hälsovådligt, kan man ingripa i användningen av ingrediensen eller ämnet med stöd av förordningen om berikning (EG nr 1925/20026). Användningen av ämnet kan antingen

• helt förbjudas så att det tas upp i del A i bilaga III till förordningen om berikning eller 
• begränsas så att det tas upp i del B och villkor för användningen av ämnet fastställs.

Om man misstänker att användning av ett ämne kan orsaka en hälsorisk, men tillräckliga vetenskapliga bevis saknas, kan ämnet tas upp i del C i bilaga III och ställas som föremål för gemenskapens granskning. Det innebär att man har en tid på fyra år att leverera mer information om ämnets säkerhet. Utgående från den tilläggsinformation som levererats efter det antingen godkänns användningen av ämnet eller så tas det upp i del A eller B i bilaga III.

Förbuden och begränsningarna i bilagan till förordningen om berikning gäller alla EU-länder och all användning som livsmedel, även kosttillskott. Vilka ämnen som är förbjudna, begränsade eller föremål för en granskning framgår till exempel av Livsmedelsverkets webbplats.

I juni 2022 togs monakolinerna som erhålls ur rött ris upp i del B i bilaga III.  Användningen av sådana begränsades så, att halten av dem i dygnsdosen av ett kosttillskott ska ligga under 3 g. Kosttillskott som innehåller monakoliner som erhålls ur rött ris ska också vara försedda med flera olika varningsmärkningar. Monaklonerna som erhålls ur rött ris togs också upp i del C och om deras säkerhet är det således möjligt att leverera tilläggsbevis i fyra års tid.

Vilka tillsatser är av animaliskt ursprung?

Ursprunget för en tillsats framgår inte av märkningarna på förpackningarna. Ett undantag är ändå de tillsatser som tillverkats av ingredienser som allmänt orsakar allergier. För deras del ska ursprunget anges, såsom sojalecitin (E322). Information om det vilken råvara ett livsmedel har tillverkats av får man av tillverkaren till livsmedlet. 

På Livsmedelsverkets webbplats har sammanställts förteckningar över sådana tillsatser, som säkert eller eventuellt är av animaliskt ursprung och för vilka det animaliska ursprunget nödvändigtvis inte framgår av själva namnet. En del kan också tillverkas av vegetabiliskt material, såsom lecitin, eller på artificiell väg.

Förteckningarna har utarbetats som hjälp till personer som av etiska eller andra skäl vill undvika tillsatser av animaliskt ursprung i sin kost.

Läs mer om animaliska tillsatser på Livsmedelsverkets webbplats.

Kommer du ihåg att dricka tillräckligt – vad och hur mycket borde man dricka under en värmebölja?

Vanligt vatten är den bästa törstsläckaren under en värmebölja. Mineralvatten är också ett gott val, eftersom det ger viktiga elektrolyter. Man bör också tänka på att äta på normalt vis. Under värmeböljor är det bra att utöver att dricka mycket också inta vattenhaltig mat, såsom bär, frukt och grönsaker. De ger utöver vatten också mineralämnen och andra näringsämnen. Under värmeböljor och vid riklig svettning bör man dricka minst 2 liter per dygn.

Äldre personer är särskilt känsliga för vätskebrist, eftersom vätskehalten i kroppen är lägre hos dem än hos yngre personer och äldre i allmänhet inte märker att de är törstiga på samma sätt som yngre. Vätskebrist orsakar sänkt vakenhet, trötthet, förvirring, illamående och sänkt blodtryck. Som första hjälpen till en person som lider av vätskebrist kan serveras utblandad saft, sportdryck eller mineralvatten. Det lönar sig också att söka sig till ett svalt ställe och minska på klädseln. Om det rör sig om ett barn eller en äldre person, bör en läkare kontaktas.

Under en värmebölja lönar det sig att vara särskilt återhållsam med alkohol. Alkoholen torkar ut kroppen. Alla alkoholhaltiga drycker är dåliga val.

Läs mer om drycker på Livsmedelsverkets webbplats.

Kan man, om man så vill, grilla grillkorven tills den är alldeles mörk eller har man skäl att oroa sig över en svart grillyta?

Korvar som grillats helt mörka kan innehålla polycykliska aromatiska kolväten dvs. PAH-föreningar. Några PAH-föreningar är cancerframkallande och kan skada arvsmassan.

Mängden PAH-föreningar kan minskas om man vid grillning och hemmarökning beaktar följande:

• Använd aldrig kottar eller kådigt eller behandlat trävirke vid grillning eller rökning.
• Använd tändvätska enligt anvisningarna.
• Håll redskap och utrustning som används vid grillning och rökning rena.
• Hindra att fett eller andra föreningar från produkterna som grillas eller röks droppar ner på virket eller kolen som bränns.
• Hindra att produkterna bränns eller grillas för mycket; svart färg är vanligen ett tecken på att PAH-föreningar bildas.  Justera vid behov höjden på grillgallret och/eller välj rätt tidpunkt att inleda grillningen. Grillkolen lämpar sig till exempel bäst för grillning, då vätskan som droppar ner på dem inte längre får dem att häftigt flamma upp.

Rent allmänt kan konsumenten minska intaget av PAH-föreningar genom att äta mångsidigt, varierat och med måtta.

Läs mer om PAH-föreningar.

Hur finner jag information om en allergen, om ett livsmedel saknar ingrediensförteckning?

Ingrediensförteckningen är en del av den obligatoriska informationen om livsmedel, men i några fall krävs inte någon sådan på förpackningen till exempel om förpackningen är mycket liten. Ingredienser som orsakar allergier och intolerans ska ändå anges med en separat märkning ”innehåller...” åtföljd av namnet på det ämne eller den produkt som räknats upp i bilaga II till förordningen om livsmedelsinformation. Märkningen krävs inte, om ingrediensen nämnts i produktens beteckning.

Läs mer om allergener och hur de märks ut. 

Jag köpte gamla, färggranna kärl av glas och keramik på en loppmarknad. Är det tryggt att använda dem?

Användning av gamla, färggranna kärl av glas och keramik är förknippad med en risk att tungmetaller migrerar till livsmedlet som förvaras i kärlet. Det är således bäst att inte använda sådana kärl dagligen och inte heller använda dem för långvarig förvaring av mat. Upprepad exponering för tungmetaller under en lång tid kan medföra hälsoskador för människan. Tillfällig användning då och då medför ingen fara.

Färgerna i glas åstadkoms bland annat med metalloxider. Järn färgar glaset grönt, kobolt blått och den röda färgnyansen kommer oftast från koppar eller kadmium. Ju starkare kärlets färg är, desto större är mängden metalloxid som använts.

Nyare glaskärl är inte förknippade med en lika stor risk att tungmetaller migrerar. Ett undantag till detta utgör kärl av kristall. I sådana används fortsättningsvis bly som ger kristallglaset dess typiska egenskaper. Kärl tillverkade av kristallglas rekommenderas inte heller för dagligt bruk utan endast för till exempel bruk vid festliga tillfällen då och då.

Användningen av blyglasyrer på kärl av keramik har så gott som upphört i Finland och risken att tungmetaller migrerar från relativt nya inhemska kärl av keramik till maten är inte stor. I fråga om gamla kärl av keramik förekommer en risk att tungmetaller migrerar, eftersom tungmetaller tidigare mer allmänt har använts i glasyrer och färger.

I fråga om keramiska kärl som tillverkats med artesanmetoder eller traditionella metoder och som införts som souvenirer från utlandet förekommer en risk att tungmetaller migrerar från kärlen till livsmedlet och det är bäst att hålla det i minnet då souvenirer köps och används.

Mer information om användning av kärl och andra kontaktmaterial på Livsmedelsverkets webbplats

Mer information om tungmetaller i livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats

Jag har köpt en produkt som nu återkallas från marknaden. Måste jag returnera produkten till butiken?

Konsumenten kan själv överväga om han eller hon returnerar produkten till inköpsstället eller via posten till tillverkaren eller marknadsföraren, om han eller hon bortskaffar produkten eller använder den på normalt vis. Om orsaken till att produkten återkallas är att den eventuellt utgör en hälsorisk, rekommenderas ändå inte att produkten används. Aktören som svarar för återkallelsen ger anvisningar om hur returneringen ska göras så, att konsumenten för gottgörelse för produkten.  

Det är sällsynt att man uppmanar konsumenter att returnera produkten som återkallas i stället för att bortskaffa den. Det kan komma i fråga till exempel i sådana fall, då produkten innehåller ett läkemedel och det vore särskilt skadligt om läkemedlet konsumeras.

I några återkallelsesituationer kan konsumenten rentav ignorera en anmälan om återkallelse; 

• produkten har förpackats i en annan förpackning, men uppgifter om ingredienserna finns tillgängliga
• en allergen saknas i märkningarna på förpackningen till produkten, men konsumenten har inga allergier
• bäst före-datummärkningen har av misstag fastställt för långt framåt i tiden, men det korrekta datumet har ännu inte nåtts

Meddelanden om återkallelser på Livsmedelsverkets webbplats

När kan ett livsmedels ursprungsland (såsom Grekland) framhävas i livsmedlets beteckning?

Till exempel ordet grekisk får användas i ett livsmedels beteckning eller på annat håll i märkningarna på förpackningen, om

• livsmedlet har producerats eller tillverkats i landet i fråga eller
• livsmedlet har tillverkats med ett matrecept från landet i fråga, varvid produktens sammansättning och smak påminner om det ifrågavarande landets produkt och produktens beteckning under årens lopp blivit en etablerad allmänbenämning inom en viss livsmedelskategori, såsom Rysk medvurst och Viborgskringlor.

Lär mer: Frågor och svar om förpackningspåskrifter på livsmedel och benämning av produkter

När få man göra reklam för yoghurt som grekisk?

Man får göra reklam för yoghurt som grekisk, om

• yoghurten har tillverkats i Grekland, varvid det beskriver livsmedlets ursprungsland eller
• sammansättningen och smaken hos en ingrediens i yoghurten påminner om en yoghurt som allmänt tillverkas och konsumeras i landet i fråga. Beteckningen Grekisk yoghurt är till exempel då en allmänt vedertagen beteckning, vid tillverkning av vilken man använt en mikrobodling, ett syrningsmedel, som ger det ifrågavarande landets yoghurt dess karaktäristiska smak.

Lär mer: Frågor och svar om förpackningspåskrifter på livsmedel och benämning av produkter

Vem utövar tillsyn över livsmedlens säkerhet i Finland? Är det Livsmedelsverket?

I Finland är det kommunerna som svarar för livsmedelstillsynen inom sitt område. Kommunen eller en tillsynsenhet bestående av flera kommuner är den behöriga myndighet som självständigt utövar tillsyn över de företag inom livsmedelssektorn som idkar verksamhet inom enhetens område.

Tullen utövar tillsyn över säkerheten hos livsmedel som införs till Finland från den inre marknaden eller tredje länder. Livsmedelsverkets gränskontroll utövar tillsyn över egenkontroll.

Som konsument kan du höja livsmedlens kvalitet genom att vara alert och anmäla brister du uppdagat till den kommunala myndigheten, vars kontaktuppgifter du finner här.tredjelandsinförseln av livsmedel av animaliskt ursprung.

Livsmedelsverket har som uppgift att leda, styra och utveckla livsmedelstillsynen i hela Finland. Utöver det svarar Livsmedelsverket för tillsynen över och köttbesiktningen i slakterier och anläggningar i anslutning till dem.

Det är ändå de företag inom livsmedelssektorn som släpper ut livsmedel på marknaden som svarar för att livsmedlen är säkra. Företagen säkerställer att deras livsmedel är säkra med hjälp av sin egenkontroll.

Läs mer om livsmedelstillsynen på Livsmedelsverkets webbplats.

Får man plocka vilka som helst växter i naturen för att äta dem? Får jag då också sälja det jag plockar?

Om allemansrätten beaktas är det fritt fram att plocka vilda växter, såsom vilda örter, och livsmedelslagstiftningen begränsar inte det på något som helst sätt. Beakta i alla fall att i vår natur växer också en hel del giftiga växter.  Av växtens utseende kan man inte dra några slutsatser om dess säkerhet som livsmedel och därför skall den som plockar växter lära sig att identifiera de växter han tänker plocka.

Då verksamheten är kommersiell och produkterna till exempel säljs, skall livsmedelslagstiftningen beaktas. Enligt livsmedelslagstiftningen utsträcker sig företagarens ansvar såväl till det att hans produkter är säkra som till det att han är förtrogen med livsmedelslagstiftningen och följer den.

Läs mer om vilda växter och användning av sådana som livsmedel.

Vad menas med ett näringsåtagande?

Ett näringsåtagande är ett hållbarhetsverktyg som tagits fram för aktörer inom matsektorn. Målet med åtagandet är att det i Finland ska vara lätt att äta mat som överensstämmer mer näringsrekommendationerna.

Aktörerna inom matsektorn kan frivilligt åta sig att göra sådana ändringar i sina produkter och tjänster som är fördelaktiga med tanke på befolkningens näring. Mål för sådana ändringar är saltet, fettets kvalitet, sockret, grönsakerna, produkterna för barn, portions- och förpackningsstorlekarna, luncherna eller recepten.

Hittills har 20 aktörer inom matsektorn utarbetat sammanlagt 63 näringsåtaganden, i vilka 74 åtgärder skrivits in. Ingångna åtaganden finner du på webbplatsen Sitoumus2050.

Läs mer om näringsåtaganden på Livsmedelsverkets webbplats

Vad menas med ett livsmedel med skyddad beteckning och hur kan man känna igen ett sådant?

I EU skyddas vissa livsmedels beteckning av ett system för beteckningsskydd. Förpackningen till ett livsmedel med skyddad beteckning ska förses med en logo som påvisar skyddskategorin och den är obligatorisk.

Skyddskategorierna är tre.

Skyddad ursprungsbeteckning innebär att produktion, bearbetning och beredning av produkten ska ske inom ett visst geografiskt område. Av finländska produkter har fem produkter skyddad ursprungsbeteckning och de är bl.a. Lapin puikula och Lapin poron liha. En rödgul logo visar att det rör sig om en skyddad ursprungsbeteckning.

Skyddad geografisk beteckning innebär åter att åtminstone ett av de ovan nämnda stadierna (produktion, bearbetning eller beredning) ska ske inom ett visst geografiskt område. Av finländska produkter har Kainuun rönttönen och Puruveden muikku skyddad geografisk beteckning.  En blågul logo visar att det rör sig om en skyddad geografisk beteckning.

Garanterad traditionell specialitet (GTS) skyddar produktens traditionella framställningsmetod och råvaror, men binder inte framställningen eller råvarornas ursprung till ett visst geografiskt område. Av finländska produkter är tre produkter GTS-märkta bl.a. Karjalanpiirakka. Att det rör sig om en GTS-produkt visar följande logo

På Livsmedelsverkets webbplats kan du läsa mer om systemet för beteckningsskydd, skyddskategorierna och finska produkter med skyddad beteckning.

Spelar det någon roll av vad och hur mycket man får protein ur maten?

I en kost som följer kostrekommendationerna och främjar hälsa och ekologisk hållbarhet borde tungpunkten flyttas från ett rikligt intag av animaliskt protein till proteinkällor av vegetabiliskt ursprung särskilt så att intaget av rött kött minskas. I dagsläget täcker det animaliska proteinet cirka 70 % och de vegetabiliska proteinerna cirka 30 % av intaget. Enligt undersökningar förekommer det inte några näringsmässiga hinder att ändra förhållandet till 50/50, eller till det motsatta i förhållande till utgångsläget, 30/70. Källor till vegetabiliskt protein höjer också kvaliteten på fettet i kosten och intaget av fibrer och många vitaminer. 

Finländare får rikliga mängder protein ur sin kost dvs. rejält mer än behovet. Det är naturligt, eftersom en kost som innehåller produkter av animaliskt ursprung (kött, mjölkprodukter, fisk och/eller ägg) innehåller rikliga mängder protein. Animaliskt protein är fullvärdigt till sin sammansättning. Då man intar en kost som innehåller enbart källor till vegetabiliskt protein, bör man se till att källorna till det vegetabiliska proteinet är mångsidiga och att intaget av energi är tillräckligt så, att ett tillräckligt intag av protein kan säkerställas. Genom att kombinera spannmål med antingen baljväxter (bönor, linser, ärter) eller potatis, svamp eller rotsaker får man också en högklassig proteinblandning, i vilken aminosyrorna kompletterar varandra. Ett flexibelt och i mångens smak fallande sätt är att ersätta en del av köttet med källor till vegetabiliskt protein till exempel i såser och småningom pröva på nya vegetabiliska rätter i stället för eller vid sidan om köttrikare rätter.

Läs mer om protein på Livsmedelsverkets webbplats.

Jag upptäckte ett fel i märkningarna på förpackningen till ett livsmedel. Till vem kan jag lämna en anmälan om felet?

I märkningarna på förpackningarna ges mångsidig information om livsmedlet. De skyddar konsumenten mot hälsorisker och ekonomiska förluster. De obligatoriska märkningarna regleras gemensamt inom hela EU:s område.

Om du lägger märke till ett fel eller brister i märkningarna på förpackningen är det bäst att i första hand kontakta den som tillverkat eller sålt produkten eller någon annan aktör inom livsmedelssektorn som nämnts på förpackningen. Aktören inom livsmedelssektorn svarar för att livsmedlet är säkert och att tillräcklig och korrekt information tillhandahållits om det. Det är förbjudet att ge vilseledande information.

Om du uppdagar allvarliga fel i märkningarna på förpackningen eller om företagaren inte rättar till felet trots din anmälan, kan du vända dig till livsmedelstillsynsmyndigheten i din hemkommun.

Mer om obligatoriska märkningar på förpackningarna på Livsmedelsverkets webbplats 

De kommunala livsmedelstillsynsmyndigheternas kontaktuppgifter på Livsmedelsverkets webbplats

Varför lönar det sig att välja en ljusgräddad produkt från bagerihörnan?

Då stärkelsehaltig mat, såsom bröd, gräddas i höga temperaturer, kan en hälsovådlig förening, akrylamid, bildas i brödet. En längre gräddningstid och en mörkare gräddningsyta ökar typiskt mängden akrylamid. Därför lönar det sig för konsumenten att också i bagerihörnan gynna sådana produkter, som har en ljus gräddningsyta.  

Läs mer om akrylamid

Läs mer om konsumentens möjligheter att minska intaget av akrylamid (På sidan finns också bilder på hur gräddningstiden inverkar på akrylamidhalten i brödet)

Finns det några gränsvärden för vitaminer och mineralämnen som tillsätts i livsmedel?

Mängden tillsatt vitamin och mineralämne ska vara säker även vid långvarigt intag. Europeiska kommissionen utarbetar som bäst gränsvärden i lagstiftningen för vitaminer och mineralämnen som tillsätts i livsmedel. Fram till dess används vid bedömning av mängden vitamin och mineralämne s.k. UL-värden (Tolerable Upper Intake Level).

UL-värdet berättar hur mycket man i sin helhet dagligen kan inta av ett vitamin eller mineralämne utan någon säkerhetsrisk. I UL-värdet har beaktats det dagliga intaget av olika källor, såsom vanlig mat, berikade livsmedel och kosttillskott.

Då ett företag tillverkar ett livsmedel som berikats med vitaminer och mineralämnen, bör företaget utöver UL-värdena också beakta det genomsnittliga intaget av livsmedlet, intaget av vitaminet och mineralämnen i fråga ur den övriga kosten och om livsmedlet eventuellt riktas till utsatta konsumentkategorier, såsom barn, gravida och ammande kvinnor jämte äldre personer.

Läs mer om tillsättning av vitaminer och mineralämnen i livsmedel.

Läs mer om UL-värden i anvisningen om tillsynen över näringsmässig berikning (pdf, s. 7-9).

För vilka syften används tillsatser?

Livsmedelstillsatser kan användas för flera olika syften. I EU-lagstiftningen fastställs 26 teknologiska syften för användning av sådana. Tillsatser är bland annat:

• färgämnen används för att tillföra eller återställa färg hos livsmedel
• konserveringsmedel förlänger livsmedlens hållbarhet genom att skydda dem mot mikroorganismer
• antioxidationsmedlen är medel som förlänger livsmedlens hållbarhet genom att skydda dem mot oxidering, såsom härskning eller missfärgning
• mjölbehandlingsmedel tillsätts i mjölet eller degen för att förbättra bakningsegenskaperna.

Läs mer om tillsatsernas användningssyften på Livsmedelsverkets webbplats

Varför får 5-HTP inte saluhållas som kosttillskott, fastän frön som naturligt innehåller 5-HTP får saluhållas?

5-hydroxitryptofan eller 5-HTP är en förening som enligt Europeiska kommissionens förteckning över nya livsmedel (Novel Food Catalogue) är ett icke godkänt nytt livsmedel. Samma tolkning gäller oberoende av om 5-HTP tillverkats syntetiskt eller extraherats ur en naturlig källa, såsom frön från Griffonia simplicifolia.

Användning av icke godkända livsmedel vid tillverkning av livsmedel, kosttillskott inbegripna, är inte tillåtet. Endast godkända nya livsmedel, vilkas säkerhet som livsmedel har säkerställts, får införas till marknaden i EU.

Användning av frön från Griffonia simplicifolia som sådana är ändå tillåtet i kosttillskott, eftersom de använts i kosttillskott inom EU:s område före 15.5.1997. Kosttillskott som innehåller sådana frön är således inte nya livsmedel.

Läs mer om nya livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats

Hur kan jag bereda mig på att temporärt sakna möjlighet att besöka matbutiken?

Det är bra att ha tillräckliga mängder mat hemma för hela familjens behov åtminstone för tre dygn. Som nödförråd är det bra att reservera sådan mat som man annars också vanligen använder. Så blir livsmedlen inte gamla och så uppstår inget matsvinn.

Reservera som nödförråd till exempel flaskvatten, saft och saftsoppor, färsk frukt, grönsaker och rotsaker jämte konserver, bröd, knäckebröd, smörgåskex, skorpor, flingor, mysli, nötter, frön och mjölk som håller sig i rumstemperatur, proteindrycker och vegetabiliska drycker, fisk-, kött- och bönkonserver.

Var noggrann med livsmedelshygienen och produkternas förvaringsanvisningar och följ dem. Använd regelbundet av maten och ersätt produkterna i nödförrådet regelbundet med nya produkter. Så undviks att produkterna blir gamla.

Statens näringsdelegation har publicerat en näringsguide för äldre personer, i vilken det också ingår andra tips till äldre personer som bor kvar hemma som stöd för hälsosamma måltider. Anhöriga till äldre får också information och tips, med vilka de kan främja och förbättra sin äldre närståendes ätande och kost.

Får livsmedel marknadsföras som gmo-fria?

Enligt EU:s gemensamma lagstiftning ska genetiskt modifierade livsmedel och ingredienser tydligt anges i märkningarna på förpackningen.

Användning av marknadsföringspåståendet gmo-fritt är däremot frivilligt och Livsmedelsverket har utarbetat anvisningar om hur det används. Grunden för anvisningen är att konsumenterna inte får vilseledas. Marknadsföringen kan anses vilseleda konsumenterna, om man med hjälp av marknadsföringspåståendet gmo-fritt låter konsumenterna förstå att ett livsmedel avviker från andra motsvarande livsmedel, även om det inte är så.

Marknadsföringspåståendet gmo-fritt kan användas endast om sådana livsmedel eller ingredienser, av vilka det förekommer en i EU godkänd genetiskt modifierad sort. Sådana växter är för närvarande (februari 2022) majs, raps, soja och sockerbeta. För användningen av marknadsföringspåståendet gmo-fritt om livsmedel som tillverkats av dessa växter finns detaljerade anvisningar. I praktiken bör företagaren med hjälp av partispecifika analysresultat säkerställa att råvaran som använts är helt gmo-fri.

Mer information om användning av marknadsföringspåståendet gmo-fritt på Livsmedelsverkets webbplats

I reklamen för ett livsmedel lovas att man snabbt går ned i vikt. Kan det vara sant?

På förändringar i vikten inverkar framför allt levnadsvanorna, såsom kost- och motionsvanorna. Därför kan ett enskilt livsmedel i sig inte påverka det hur snabbt eller mycket man går ned i vikt. Påståenden som antyder sådant är humbug och förbjudna i lagstiftningen.

I stället för mirakelkurer är det förnuftigaste sättet att gå ned i vikt att äta mångsidigt och idka motion så att intaget av energi är mindre än förbrukningen. I praktiken krävs såväl mindre mat som mer motion än tidigare.

Läs mer: funkar mirakelkurer.

Jag läste i tidningen att man behändigt kan grädda muffins och runebergstårtor i engångsmuggar av papp. Kan man tryggt göra det?

Nej. Merparten av pappersmuggarna som för närvarande finns på marknaden är på insidan ytbehandlade med PE-plast. PE-plasten tål inte de temperaturer, i vilka bakverk typiskt gräddas. Då finns det en risk att kemiska beståndsdelar som använts vid tillverkning av materialet migrerar till livsmedlet. En del av dessa kemiska beståndsdelar kan vara hälsovådliga.

Använd material som kommer i kontakt med livsmedel alltid endast för ett sådant ändamål och i sådana förhållanden, som de avsetts för. Kontrollera materialets användningsändamål och användningsförhållanden med hjälp av materialets förpackning eller bruksanvisningar.

Följ anvisningarna då du använder material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel

Jag har ätit av ett livsmedel som återkallats – vad nu?

Återkallelser som är riktade till konsumenterna vidtas ofta enligt den s.k. försiktighetsprincipen. Då rör det sig om en situation, då möjligheten att produkten utgör en hälsorisk för konsumenterna enligt en riskvärdering inte kan uteslutas. Eftersom man inte kan vara säker på att livsmedlet är säkert, avråds konsumenterna från att använda produktpartierna i fråga. Om man har hunnit inta livsmedel som återkallas i måttliga mängder så att man följt näringsrekommendationerna och anvisningarna om säkra sätt att använda livsmedel, föreligger vanligen ingen allvarlig akut risk.

Om du ändå misstänker att en produkt som återkallats orsakat symptom, ska du kontakta en yrkesman inom hälso- och sjukvården.

Återkallelser från konsumenterna på Livsmedelsverkets webbplats

Närings- och matrekommendationer

Anvisningar om säkra sätt att använda livsmedel

Är animaliska livsmedel som producerats i Finland säkra?

Utgående från resultaten av tillsynen över främmande ämnen i levande djur och i livsmedel av animaliskt ursprung kan konstateras att livsmedlen som producerats i Finland är säkra för konsumenten och att författningarna om behandling av djur med läkemedel - såsom karenstiderna i samband med läkemedelsbehandlingar - väl följs.

Tillsyn över främmande ämnen som gäller levande djur och livsmedel av animaliskt ursprung utövas årligen utgående från krav i såväl den nationella lagstiftningen som Europeiska unionens lagstiftning.  Syftet är att utöva tillsyn över att förbjudna ämnen inte används vid uppfödning av produktionsdjur och att livsmedlen inte innehåller rester av läkemedelssubstanser som är tillåtna vid behandling av djur med läkemedel i halter som överstiger de fastställda gränsvärdena. I programmet följer man också upp förekomsten och halterna av kontaminanter som härstammar från omgivningen såsom tungmetaller och mykotoxiner i livsmedlen. I programmet analyseras över 4100 prov och resultaten är inemot 50 000 till antalet.

Användning av förbjudna tillväxtfrämjande ämnen har aldrig konstaterats i Finland och rester av tillåtna läkemedelssubstanser har konstaterats endast i enstaka fall. De små resthalterna som påvisats i proven inom programmet har inte äventyrat livsmedelssäkerheten.

Utgående från resultaten kan konstateras att livsmedlen som producerats i Finland är säkra för konsumenten och att författningarna om behandling av djur med läkemedel - såsom karenstiderna i samband med läkemedelsbehandlingar - väl följs.

Läs mer om resultaten av programmet för tillsyn över främmande ämnen (på finska)

#smått olaglig marknadsföring – Vem får man klaga till?

Om vilseledande eller inkorrekt marknadsföring är det bäst att i första hand ge respons till den som tillverkat eller saluhållit livsmedlet. Ett ansvarsfullt företag korrigerar självmant fel och marknadsföring i strid med lagstiftningen. Ett ansvarsfullt företag skrämmer till exempel inte med sjukdomar eller näringsämnesbrist då man marknadsför livsmedel. Det är oetiskt och också olagligt, eftersom marknadsföring av livsmedel för behandling av sjukdomar är absolut förbjudet.

Om företaget inte självmant rättar till olaglig marknadsföring kan man informera den kommunala livsmedelstillsynen om saken. Snabbast sköts saken via livsmedelstillsynen i företagets hemkommun dvs. vanligen de lokala hälsoinspektörerna. 

Livsmedelsverket har som uppgift att styra och leda livsmedelstillsynen och verkställandet av livsmedelslagstiftningen i Finland. I regel utövar Livsmedelsverket inte tillsyn över enstaka företags marknadsföring, utan vägleder och bistår de kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna i tillsynen över marknadsföring. Livsmedelsverket följer upp läget på nationell nivå och försöker till exempel med anvisningar, utbildning och kommunikation främja att livsmedlen marknadsförs i enlighet med lagstiftningen.

Den kommunala livsmedelstillsynens kontaktuppgifter finner du på Livsmedelsverkets webbplats.

Varför krävs inga datummärkningar på färsk frukt och färska grönsaker?

För de flesta frukters och grönsakers del kan man genom att titta och känna på dem förmoda om de är användbara. Enligt lagstiftningen är det inte obligatorisk att ange något datum för hela färska frukter och grönsaker. Det gäller färska grönsaker, frukter och bär jämte svampar, som inte skalats, styckats eller behandlats på något annat sätt.

Plocknings- eller förpackningsdatumet för de flesta grönsaker spelar ingen roll. Vissa äppelsorter är till exempel färdiga att säljas och ätas genast efter att de plockats, medan andra kräver lagring för att mogna och kunna ätas. Rätt behandlade och lagrade i rätta förhållanden håller sig flera produkter i frukt- och grönsaksbranschen användbara även i långa tider.

Saluhållna grönsaker och frukter ska uppfylla handelsnormerna och produkterna ska således vara bland annat hela och tillräckligt mogna, men inte övermogna eller förskämda.

Läs mer om handelsnormer för färska produkter i frukt- och grönsakssektorn på Livsmedelsverkets webbplats.

Läs mer om datummärkningarna på livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats (på finska).

Får hampaprodukter som innehåller CBD saluhållas i Finland?

Nej. Extrakt som framställts av hampa eller andra växter och som innehåller cannabinoider, såsom cannabidiol (CBD), är nya livsmedel som kräver ett tillstånd som nytt livsmedel för att få släppas ut på marknaden. Det samma gäller syntetiska CBD-produkter. Ingen CBD-produkt har än så länge beviljats tillstånd som nytt livsmedel så saluhållande av sådana i Finland eller på annat håll i EU är inte tillåtet.

Läs mer om hampan som livsmedel

Vad slags fisk kan gravida och ammande kvinnor tryggt äta?

Det rekommenderas att kosten för gravida och ammande kvinnor på ett mångsidigt sätt består av insjöfisk, odlad fisk och saltvattensfisk: såsom sik, siklöja, sej, regnbågslax, röding och öring. Bland färdiga produkter är till exempel fiskbiffar av insjöfisk och fiskbullar som inte innehåller gädda ett behändigt sätt att öka intaget av fisk även under graviditet och amning. Man kan också äta oceanfisk, såsom tonfisk. En varierad konsumtion av olika fiskarter säkerställer att man inte behöver oroa sig för eventuella halter av föroreningar i miljön.

Följande undantag ska också beaktas:

1. Barn, unga och personer i fertil ålder, gravida och ammande kvinnor inberäknade, kan endast 1-2 gånger per månad äta stor strömming, som orensad är över 17 cm lång, eller lax eller öring som fångats i Östersjön.
2. Det rekommenderas att gravida och ammande kvinnor inte äter gädda, eftersom den samlar på sig kvicksilver.
3. Det rekommenderas att råa fisk- och kräftdjursprodukter, i vakuum eller i en skyddande atmosfär förpackade eller hemma tillredda gravade och kallrökta fiskprodukter jämte fiskrom äts endast upphettade (produktens innertemperatur helt igenom minst 70 grader). Sushi bör undvikas.

På allmänt plan rekommenderas att hela befolkningen, också gravida kvinnor, äter fisk 2-3 gånger per vecka.

Hälsofördelarna som fisken ger är större än eventuella skador. Flera undersökningar har visat att moderns intag av fisk under graviditeten har en positiv inverkan på barnets visuella och kognitiva utveckling.

Läs mer om säker användning av livsmedel

Läs mer om rekommenderade intag av fisk

Mer om rekommenderad kost under graviditet och amning i kostrekommendationerna till barnfamiljer

Räcker det att märkningarna på förpackningen till livsmedel är på engelska?

I Finland ska de obligatoriska märkningarna på förpackningar vara på landets officiella språk dvs. finska och svenska. Den obligatoriska livsmedelsinformationen ska tillhandahållas på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna i de medlemsstater där livsmedlet saluhålls. Om förpackade livsmedel saluhålls eller på något annat sätt överlåts i en enspråkig kommun, ska märkningarna på förpackningen vara åtminstone på det språk som används i kommunen i fråga. Lagstiftningen hindrar inte att den obligatoriska informationen tillhandahålls också på andra språk, såsom engelska.

Informationen om livsmedel som saluhålls i lösvikt eller som i butiker förpackats för omedelbar försäljning får tillhandahållas på antingen finska och/eller svenska.

Mer om informationen som ska tillhandahållas om livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats

Varför förbjuds inte sådana livsmedel, som innehåller tungmetaller?

Det går inte att helt eliminera metallerna i kosten, eftersom sådana av naturen förekommer till exempel i marken från vilken de upptas i växterna. Vissa växter upptar mer metaller än andra. Riset har till exempel en genetisk benägenhet att samla på sig större arsenikhalter än andra spannmålsväxter. Intag av dessa livsmedel som en del av en mångsidig, varierad och måttlig kost innebär ändå inte någon risk förkonsumenten.

För metallhalterna i livsmedel har också fastställts gränsvärden för att exponeringen ska kunna hållas på en säker nivå. Livsmedel, i vilka gränsvärdena överskrids, får inte saluhållas och de får inte heller användas som råvara i andra livsmedel.

Frågor och svar om metaller

Konsumentens möjligheter att minska intaget av arsenik

Vad menas med rökaromer och hur tillverkas och används de?

Rökaromer används för ett ge livsmedel röksmak. Rökaromer kan tillverkas så att rök som bildats vid förbränning av ved kondenseras till exempel i vatten, alkohol eller olja. Ur detta rökkondensat avlägsnas föreningar som är skadliga för människan, såsom vissa polycykliska aromatiska kolväten (PAH-föreningar).

Rökaromer används mest i sådana produkter, som traditionellt rökts, såsom kött- och fiskförädlingsprodukter och korv. Rökaromer kan också användas i såser och kryddblandningar. Vid tillverkning av kött- och fiskprodukter sprejas rökaromen på produkterna i en ångkammare, där rökaromen förångas och smaksätter produkten. Den kan också tillsättas i massan i form av pulver eller koncentrat till exempel i korv eller choklad. Utspädd kan rökaromen också hällas på ytan till produkten eller så kan produkten doppas i lösningen. Konsumenten finner information om att en rökarom använts i ett livsmedel i ingrediensförteckningen på produkten i form av omnämnandet ”rökarom”.

Inom Europeiska unionens område får användas tio rökarompreparat, vilkas säkerhet Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA har bedömt. För användningen av rökaromer finns noggranna regler i livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fastställer i vilka livsmedel och i vilka mängder rökaromer får användas. 

Användning av rökaromer betraktas i allmänhet som säkrare med tanke på hälsan än användning av sådan rök, som tillverkats genom förbränning av ved eller upphettning av sågspån eller småflis. Enligt EFSA har användningen av rökaromer minskat befolkningens exponering för PAH-föreningar.

Läs mer om aromer på Livsmedelsverkets webbplats.  

Jag har ätit av en produkt som nu återkallas från marknaden på grund av etylenoxid. Borde jag nu oroa mig för det?

Just nu återkallas i enlighet med en i EU gemensamt överenskommen linje alla produkter som innehåller etylenoxid och alla produkter som tillverkats av råvaror som innehåller etylenoxid från marknaden. Återkallelser vidtas oberoende av etylenoxidhalten i produkten eller råvaran och oberoende av det, hur mycket av den råvara som innehåller etylenoxid använts för produkten. Lagstiftningen förbjuder också entydigt produkter som tillverkats av råvaror som strider mot bestämmelserna oberoende av om etylenoxid kan konstateras i slutprodukten eller inte. Därför är återkallelserna rikliga.

Etylenoxid antas i små halter inte orsaka någon direkt allvarlig hälsoskada. Eventuella skadliga verkningar uppkommer troligen först efter långvarig fortlöpande konsumtion. Eftersom man än så länge inte noggrannare kunnat utvärdera skadeverkningarna, återkallas produkterna ändå från marknaden enligt försiktighetsprincipen.

Om en återkallad produkt använts i måttlig mängd, har exponeringen sannolikt varit liten och då är det inget att oroa sig för. Allmänt taget minskar en mångsidig och varierad kost möjligheten att utsättas för risker som skadliga ämnen som livsmedel eventuellt innehåller orsakar.

Läs mer om etylenoxid på Livsmedelsverkets webbplats 

Vad beror det på att olika böntillverkare kan ha avvikande anvisningar om hur bönsorten ska behandlas?

Skillnaderna beror på att företagarna förbehandlat bönorna på avvikande sätt och det är således bäst att alltid kolla bruksanvisningen på förpackningen. Livsmedelsföretagaren svarar för att produkterna är säkra och för de behandlingsanvisningar som krävs. Torkade bönor ska blötläggas och kokas, eftersom de innehåller antinutrienta föreningar, såsom lektin, som orsakar symptom som påminner om matförgiftning. Upphettning förintar de skadliga föreningarna.

Mer information om lektinet som bönor innehåller på Livsmedelsverkets webbplats.

När och hur får jag ersättning eller pengarna tillbaka för en produkt som ska återkallas?

Om du märker att du köpt en produkt som återkallas från marknaden, kan du vanligen returnera den inköpta produkten till inköpsstället. Även om säljaren i första hand svarar för felet, kan du, om du så vill, också kontakta den som importerat eller tillverkat produkten. Företaget som meddelar om återkallelsen berättar också ibland hur man kan returnera produkten och få inköpet ersatt dvs. pengarna tillbaka.

Reglerna om hur en inköpt produkt returneras eller ersätts hör inte till Livsmedelsverkets kompetensområde, utan det är Konkurrens- och konsumentverket som ger vägledning i saken. Mer information om hur en produkt returneras finner du på Konkurrens- och konsumentverkets webbplats.

Jag köpte av misstag en konservburk som sedan visade sig vara bucklig – vad borde jag göra?

Använd inte produkten, utan returnera den till butiken. En tillbucklad konservburk av metall kan ge ifrån sig metaller till livsmedlet i burken. Ju längre tid det gått sedan burken bucklades till och ju surare livsmedel det rör sig om, desto större är mängden metaller som migrerar till livsmedlet.

Läs mer om användning av kontaktmaterial på Livsmedelsverkets webbplats. 

Får man säga vad man vill om livsmedel på sociala medier?

Nej, det får man inte, om det rör sig om kommersiell kommunikation om livsmedel.

Förordningen om påståenden reglerar vilka närings- och hälsopåståenden som får framföras vid kommersiell kommunikation om livsmedel oberoende av kommunikationskanalen. Den som framställer eller saluhåller ett livsmedel får på sociala medier till exempel berätta samma saker om livsmedlets hälsoverkningar som i märkningarna på förpackningen till produkten eller i en tidningsreklam för produkten.

En opinionsbildare på sociala medier som idkar kommersiellt samarbete med ett livsmedelsföretag ska också hålla sig till de närings- och hälsopåståenden som lagstiftningen tillåter. Det är alltid förbjudet att framföra medicinska inverkningar om livsmedel och sådana bör inte heller framföras i form av egna eller en kunds erfarenheter.

En privatperson kan fritt framföra sina åsikter om och erfarenheter av olika produkter i sina egna kanaler på sociala medier, om han eller hon inte har någon som helst koppling till ett företag i livsmedelsbranschen.

Läs mer om marknadsföring på sociala medier på Livsmedelsverkets webbplats (på finska)

Måste det anges i märkningarna på förpackningen, om saltet som använts i ett livsmedel är joderat?

Att joderat salt använts vid framställning av ett livsmedel måste anges i märkningarna på förpackningen till livsmedlet. Det ska anges i ingrediensförteckningen med antingen ”joderat salt” eller ”salt (salt, jod)”.

Läs mer om hur joderat salt anges i märkningarna på förpackningen (fråga nummer 8)

Läs mer om jod

Hur vet jag varifrån jordgubbarna kommer?

Ursprungslandet för jordgubbar som säljs i lösvikt ska anges tydligt intill bären på försäljningsstället.

Om jordgubbarna säljs i förpackningar, ska på förpackningen tydligt anges ursprungslandet för bären, kvalitetsklass, förpackarens namn och adress samt partikod.

Uppgifterna om ursprungsland ska anges med landets fullständiga namn. Det räcker inte med en bild av landets flagga eller orden ”EU” eller ”inhemska”. Utöver ursprungslandet kan man uppge från vilken gård eller ort de kommer.

Läs mer om ursprungsmärkningen av jordgubbar på Livsmedelsverkets webbplats

Får man av vilda örter tillverka livsmedel för försäljning?

Livsmedel får tillverkas av sådana ingredienser som länge och i betydande grad har använts som människoföda inom EU. En lång och betydande användningshistoria är ett bevis på att ingrediensen är säker. Endast säkra livsmedel får säljas.

Med lång användningshistoria avses kontinuerlig användning av en ingrediens från tiden före 15.5.1997.

Med en betydande användningshistoria avses att användningen av en ingrediens har varit omfattande och känd i EU i delar av ett eller flera medlemsländer.

Vissa vilda växter har en lång och betydande användningshistoria som livsmedel och därför kan man tillverka livsmedel av dem för försäljning. Sådana vilda örter är t.ex. brännässla och maskros. Vissa vilda örter har åter kunnat användas som naturläkemedel för olika besvär, men en sådan användning är inte ett bevis på säker livsmedelsanvändning. Om en vild ört inte har en lång och betydande användningshistoria som livsmedel, kan det vara fråga om ett nytt livsmedel vars användning som livsmedel kan kräva tillstånd för ett nytt livsmedel.

Var och en kan samla vilda örter för eget bruk, så länge som hen minns begränsningarna i allemansrätten. Om du emellertid av vilda örter vill tillverka livsmedel som du säljer eller serverar andra, ansvarar du för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls. Kom alltså ihåg att ta reda på om den vilda örten har använts länge och i betydande grad som människoföda i EU innan du börjar tillverka livsmedel av dem!

Läs mer om användning av vilda växter som livsmedel.

Kan man ge färskpotatis till spädbarn?

Rekommendationen är att färskpotatis, dvs. potatis av den nya skörden som tas direkt från åkern, inte ges till spädbarn när de vänjer sig vid fast föda. Färskpotatis innehåller mer glykoalkaloider än höstpotatis. I synnerhet små knölar och grönaktig potatis innehåller de största halterna.

Glykoalkaloider är naturliga växtgifter, dvs. toxiner, som fungerar som en växtskyddsmekanism mot sjukdomar och skadedjur. Glykoalkaloider i potatis kallas solanin. Under den tidiga tillväxtfasen i början av sommaren kan höga halter av solanin och/eller nitrat förekomma i potatisknölar. När knölarna är fullt utvecklade (skalet och märgen) förekommer dessa skadliga ämnen inte längre.

Även i gammal potatis med groddar ökar glykoalkaloidhalten i vävnad i närheten av groddarna. Därför används inte gammal potatis med groddar som matpotatis.

Läs mer om glykoalkaloider.

Är brödet jag köpte rågbröd?

Livsmedelsverket har gett anvisningar om användning av beteckningen rågbröd. Som ”rågbröd” får man kalla bröd där rågens andel beräknad på spannmålsråvaran är minst 50 %. Som spannmålsråvaror betraktas råg, vete, havre, korn, majs, bovete, ris, hirs och korn, kross, gryn, flingor och olika mjöl (enligt kvarnens processer) av dessa jämte malt. Mängden råg ska anges i viktprocent av den totala mängden av alla ingredienser i det färdiga brödet. Om endast det spannmål, råg, som anges i namnet har använts i rågbrödet, är det dock inte obligatoriskt att ange mängden.

Mängden råg i ett bröd kan aldrig uppgå till 100 viktprocent, eftersom det också behövs andra ingredienser för att baka ett bröd än enbart råg. Livsmedelsverket rekommenderar därför att också en procentuell andel av de använda spannmålsråvarorna anges på rågbrödets förpackning och med ordalydelsen ”råg x % av spannmålsråvarorna”.

När du köper bröd lönar det sig att noggrant läsa påskrifterna på förpackningen om den mängd råg som använts.

Läs mer om de uppgifter som ges om livsmedel 

En del grönsaker innehåller rikliga mängder nitrat. Vågar man ändå äta dem?

Nitrat förekommer av naturen i många grönsaker, särskilt i bladgrönsaker. Nitrathalterna i grönsaker varierar en hel del och beror bland annat på växtsorten, växtbetingelserna och bearbetningen.

Stora mängder nitrat kan skada syretransporten i kroppen och därför borde s.k. nitratsamlargrönsaker undvikas i kosten för barn i spädbarnsåldern (barn under 1 år). Nitratsamlargrönsaker är spenat, nässla, rödbeta, olika bladsallater (rucolan inbegripen), kinakål, bladkål, kålrabbi, pumpa (alla arter av pumpa inbegripna, gäller inte squash), rädisa, blekselleri, fänkol, färska örter, groddar, rotfruktssafter (och grönsmoothies framställda av ovan nämnda grönsaker).

I andra åldersgrupper anses den näringsmässiga nyttan som grönsakerna ger överstiga skadorna som nitratet eventuellt orsakar. Rikliga ensidiga intag av grönsaker som innehåller nitrat kan inte rekommenderas, men de lämpar sig väl som en del av en mångsidig och varierad kost.

Frågor och svar om nitrat och nitrit (på finska)

Användning av grönsaker som innehåller nitrat för barn under skolåldern

Vad menas med naturliga livsmedelsaromer?

Naturliga aromer härstammar från livsmedel eller andra råvaror av vegetabiliskt, animaliskt eller mikrobiologiskt ursprung. Motsatsen till naturlig är artificiella aromer, som inte har någon motsvarighet i naturen. En kemiskt tillverkad arom kan vara identisk med en naturlig arom, men den kan inte kallas naturlig, om den inte isolerats från naturen.

Naturliga aromämnen är definierade kemiska föreningar, såsom koffeinet, som erhålls ur kaffebönor genom extrahering. Vanillinet och etylvanillinet är däremot aromämnen som kemiskt framställts av till exempel biprodukter från träförädlingsindustrin.

Aromberedningar är blandningar som kan innehålla flera aromatiska ämnen. Aromberedningarna är alltid naturliga aromer. Vaniljextrakt isoleras till exempel från vaniljbönor genom extrahering med alkohol eller överkritisk koldioxid. Citronextrakt isoleras från citronolja genom destillering. Citronolja erhålls från citrongräs.

Orden ”naturlig/naturligt” får användas i beskrivningen av en arom, om aromen enkom innehåller aromberedningar eller naturliga aromämnen. Om råvaran nämns, såsom naturlig jordgubbsarom, ska minst 95 procent av aromämnet härstamma från den nämnda råvaran. Den återstående 5 procentandelen kan användas enbart för standardisering eller till exempel för att ge aromen en friskare, fränare eller mognare nyans.

Läs mer om aromer på Livsmedelsverkets webbplats

Varför innehåller livsmedel kontaminanter dvs. främmande ämnen? Vad bygger gränsvärdena för dem på?

Det är inte möjligt att helt förhindra att kontaminanter dvs. främmande ämnen förekommer i livsmedlen. Sådana förekommer i livsmedlen till exempel som en följd av framställningen eller annan hantering eller på grund av att miljön har kontaminerats. För en del av kontaminanterna som är hälsovådliga har i lagstiftningen ändå fastställts livsmedelsspecifika gränsvärden. Livsmedel som innehåller kontaminanter i halter som överstiger gränsvärdet, får inte hållas på marknaden.

Då gränsvärden fastställs går man balansgång mellan den hälsorisk som kontaminanten orsakar och tillgången på livsmedlet. Man talar också om den s.k. ALARA-principen (=as low as reasonably achieved)., Som principen säger försöker man fastställa kontaminanternas halter på en så låg nivå som möjligt samtidigt som man säkerställer tillgången på livsmedlen på marknaden. Gränsvärdena fastställs på en sådan nivå, att det är möjligt att uppnå dem, då god praxis vid hantering och förvaring av livsmedlet beaktas under hela livsmedelskedjan från jord till bord.

Om gränsvärden inte kan fastställas på en tillräckligt låg nivå i avsikt att skydda alla konsumentkategorier, ges också rekommendationer om användningen av livsmedlen.

Läs mer om livsmedelskontaminanter på Livsmedelsverkets webbplats

Hur ska ingredienser som orsakar allergier och intolerans anges i en meny? Räcker det med de allmänt använda märkningarna G och L?

Förkortningar, såsom märkningarna ”G” och ”L”, får inte användas vid obligatorisk angivning av allergener. Allergenerna ska anges med livsmedlets beteckning så, att namnet på det ämne eller den produkt som nämnts i bilaga II till förordningen om livsmedelsinformation framgår av märkningen. Om förkortningar används vid tillhandahållande av frivillig information, ska i samband med dem alltid ges en förklaring till det vad som avses med förkortningen.

Mer information om allergener och om hur dessa anges på Livsmedelsverkets webbplats

Vilken information ger märkningarna på förpackningen till livsmedelskontaktmaterial?

Det lönar sig att alltid ta en titt på märkningarna på förpackningen till livsmedelskontaktmaterial innan man använder dem. I märkningarna på förpackningen berättar tillverkaren eller importören hurdana livsmedel produkten lämpar sig för kontakt med. I märkningarna ingår också information om eventuella begränsningar i användningen.

För att trygga säkerheten och undvika extra kemikaliebelastning från livsmedlen bör man alltid följa anvisningarna i märkningarna på förpackningen. Särskilt sådant kontaktmaterial som kommer i kontakt med feta, sura och heta livsmedel bör vara lämpligt för ändamålet, eftersom skadliga kemikalier kan migrera till livsmedel som inte passar ihop med kontaktmaterialet. Sporadisk eller då och då skeende användning av ett kontaktmaterial som inte lämpar sig för livsmedel medför ändå inte någon hälsorisk för konsumenten, utan långvarig och upprepad exponering förutsätts för att skadeverkningar ska yppa sig.

Om kontaktmaterialens lämplighet för användning i kontakt med livsmedel har berättats med text, bilder och symboler i märkningarna på förpackningen. Om att ett material är avsett för kontakt med livsmedel berättar till exempel märkningen glas- och gaffel, namnet under vilket produkten marknadsförs eller ett omnämnande om att produkten lämpar sig för kontakt med livsmedel.

Mer om hur kontaktmaterial används på ett tryggt sätt på Livsmedelsverkets webbplats

Jag hörde om en återkallelse i Spanien. Varför får samma livsmedel ändå finnas kvar på marknaden i Finland?

EU-länderna har i praktiken en harmoniserad lagstiftning om livsmedlens säkerhet. Om ett livsmedel på grund av ett krav i lagstiftningen måste tas bort från marknaden i Spanien, gäller samma krav högst sannolikt också motsvarande produkt i Finland. Ibland kan ett fel i ett livsmedel ändå hänföra sig enbart till ett visst parti av produkten. Felet har kanske konstaterats i till exempel en råvara som använts endast för ett begränsat parti av produkten. Om den felaktiga råvaran i fråga inte använts i de produkter som införts till Finland, gäller återkallelsen inte dem. Tillverkaren har skyldighet att utreda orsaken till ett produktfel och verkställa återkallelsen i den omfattning som felet förutsätter.

Kostnaderna som en återkallelse orsakar företaget är också ofta stora. Med hjälp av exakt partimärkning och spårbarhet säkerställs att återkallelsen blir effektiv och minimeras skadorna som uppkommer för såväl konsumenterna som företaget.

Läs mer om spårbarheten.

Vad menas med dagligt referensintag?

Då ett vitamin eller mineralämne som ett livsmedel innehåller framhävs i märkningarna på förpackningen eller i marknadsföringen, ska vitaminets eller mineralämnets mängd anges i näringsdeklarationen på förpackningen. Mängden anges per 100 gram eller 100 milliliter. Om det rör sig om en förpackning på en portion, kan mängden också anges per förpackning.

Mängden av vitaminet eller mineralämnet ska också anges som procentandel av det dagliga referensintaget. Referensvärdena är i lagstiftningen fastställda, överenskomna värden. Ett livsmedel ska innehålla 7,5 % (flytande livsmedel) eller 15 % (fasta livsmedel eller en förpackning på en portion) av det dagliga referensvärdet för vitaminet eller mineralämnet i fråga för att detta ska få framhävas i märkningarna på förpackningen eller i marknadsföringen och för att konsumenten inte ska vilseledas. Denna mängd kallas en betydande mängd. I ett livsmedel som berikas ska i samband med framställningen tillsättas minst en betydande mängd av ett vitamin eller mineralämne.

I lagstiftningen har man försökt fastställa referensvärdet nära det dagliga näringsmässiga behovet, men stundom kan de rekommenderade intagen av vitaminer och mineralämnen och referensvärdena också betydligt avvika från varandra.

Kan coronaviruset smitta från livsmedel?

COVID-19 fortlever eller förökar sig inte i livsmedel. Enligt vad vi nu vet orsakar coronaviruset inte heller några matförgiftningar.

De grundläggande anvisningarna om trygg matlagning och livsmedelshantering gäller alla livsmedel också i förebyggandet av att coronaviruset sprider sig. Det lönar sig således att fästa särskild uppmärksamhet bland annat vid det att man regelbundet och tillräckligt omsorgsfullt tvättar händerna då man hanterar livsmedel och också tvättar oförpackad frukt och oförpackade grönsaker.

Vanliga frågor om coronaviruset COVID-19 och livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats

Se en video om hur livsmedel hanteras på ett säkert sätt

Är kosttillskotten på marknaden godkända av Livsmedelsverket?

Nej. Livsmedelsverket utvärderar, undersöker eller godkänner inte kosttillskotten på marknaden. För att ett kosttillskott är säkert och i övrigt överensstämmer med lagstiftningen svarar det företag som släppt ut kosttillskottet på marknaden.

Ett krav i lagstiftningen är att man lämnar en anmälan till Livsmedelsverket om att tillskottet släpps ut på marknaden. Då Livsmedelsverket tar emot anmälan utvärderar eller godkänner Livsmedelsverket ändå inte kosttillskottets lagenlighet. Att en anmälan om kosttillskottet lämnas innebär således inte att kosttillskottet vore undersökt eller godkänt av Livsmedelsverket. Uppgifterna i anmälan om kosttillskott sänds från Livsmedelsverket till livsmedelstillsynen i den kommun, inom vilkens område företaget som lämnat anmälan ligger. De kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna utövar tillsyn över att företaget med sin egenkontroll säkerställt att kosttillskottet är säkert och i övrigt överensstämmer med lagstiftningen.

Läs mer om tillsynen över kosttillskott. 

De kommunala livsmedelstillsynsmyndigheternas kontaktuppgifter finner du här.

Varför är min frukt ”tatuerad”? Skadar en sådan märkning inte frukten?

Metoden att märka grönsaker och frukt med laser togs fram då man ville minska användningen av plast vid förpackning av vegetabilier och slippa onödig förpackning. Tanken var: ”Bästa sättet att förpacka är att inte alls förpacka”. Ekologiska produkter ska till exempel ändå åtskiljas med märkningar från motsvarande sedvanligt producerade produkter. Tidigare gjordes det så att man förpackade produkterna till exempel en och en i ett emballage av plast som förseddes med en märkning eller ett klistermärke om ekologisk produktion. Nu kan man göra märkningen med laser, varvid en separat förpackning eller ett klistermärke av plast inte längre behövs. Vid lasermärkning bränns ett mycket tunt ytskikt av grönsakens eller fruktens skal bort med högupplösningslaser, varvid önskad figur/text uppstår.

Märkningen skadar inte grönsaken eller frukten på något som helst sätt och påverkar inte heller dess hållbarhet eller användningsmöjligheter. Då märkningen görs tillsätts inte något i produkten som märks, endast ett tunt cellskikt på ytan till skalet tas bort. Lasermärkning lämpar sig för flera olika grönsaker och frukter allt från tjockskaliga produkter som avokador eller pumpor till tunnskaliga produkter som tomater eller äpplen. För riktigt alla produktkategorier lämpar sig metoden ändå inte. På till exempel citrusfrukter kan märkningen nog göras, men citrusfrukternas skal har en tendens att reparera sig så några dagar senare är märkningen inte längre sådan som den skulle vara.  

Utövar man tillsyn över marknadsföringen av livsmedel

Ja visst. Tillsynen över marknadsföringen är en av de riksomfattande tyngdpunkterna i livsmedelstillsynen åren 2020 och 2021. Tillsynen över marknadsföringen av livsmedel etableras som en regelbunden del av den sedvanliga livsmedelstillsyn som kommunerna utövar. Målet på lång sikt är att livsmedelsföretagarna övervakas på ett jämlikt sätt, att livsmedlen marknadsförs i enlighet med lagstiftningen och att konsumenterna inte vilseleds. En regelbunden tillsyn gagnar alla parter.

Livsmedelsverket står till tjänst med utbildning, anvisningar och tolkningar som stöder tillsynsmyndigheterna i deras arbete. Livsmedelsverket förmedlar också information om marknadsföringen av livsmedel under temat #Pikkasenlaiton. I regel utövar Livsmedelsverket ingen tillsyn över enskilda företags marknadsföring, utan leder och bistår de kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna i tillsynen över marknadsföringen. Livsmedelsverket följer upp läget på riksnivå och försöker till exempel med anvisningar, utbildning och informationsförmedling främja att marknadsföringen av livsmedel överensstämmer med lagstiftningen.

Om vilseledande och inkorrekt marknadsföring är det bäst att i första hand ge respons till livsmedlets tillverkare eller säljare. Ett ansvarsfullt företag rättar självmant till fel och marknadsföring i strid med lagstiftningen. Om ett företag inte självmant rättar till olaglig marknadsföring, kan man informera den kommunala livsmedelstillsynen om saken. Snabbast ordnar sig saken via livsmedelstillsynen i företagets hemkommun dvs. vanligast via de lokala hälsoinspektörerna. 

Kontakta livsmedelstillsynen 

Mer information om tyngdpunkterna i livsmedelstillsynen på riksnivå år 2021

Varför och hur utarbetas anvisningar om hur livsmedel används på ett säkert sätt?

Utöver näringsrekommendationerna och anvisningarna om hur livsmedel hanteras och förvaras främjas livsmedelssäkerheten så att konsumenterna ges anvisningar om hur vissa livsmedel används på ett säkert sätt. En del av anvisningarna om säker användning har riktats till hela befolkningen och en del enbart till känsliga konsumentkategorier, såsom gravida och ammande kvinnor.

Eventuella skadeverkningar som livsmedlen är förknippade med bedöms och anvisningar som hur livsmedlens används på ett säkert sätt ges i enlighet med vetenskapliga forskningsrön, såsom riskvärderingsundersökningar, och försiktighetsprincipen. Med försiktighetsprincipen avses en grundad misstanke om att en produkt har skadliga inverkningar i en situation då risken inte säkert kan fastställas med de metoder som vi nu har tillgång till.

I användningsrekommendationerna beaktas såväl de hälsomässiga fördelarna som eventuella nackdelar som hänför sig till användningen av ett livsmedel. Bedömningen görs beaktande livsmedlets användning, användarkategorierna och en eventuell risk som livsmedlet medför. Bedömningen under graviditeten och amningen görs med tanke på såväl fostret som befinner sig i utveckling som barnet som ammas och modern själv. Användningsrekommendationerna uppdateras då nya forskningsrön tillkommer.

Anvisningar om hur livsmedel används på ett säkert sätt på Livsmedelsverkets webbplats

I vilken temperatur ska fastlagsbullen förvaras?

Du har kanske undrat varför en del av de förpackade fastlagsbullarna i butiken saluhålls i rumstemperatur och en del i kylutrustning. Fastlagsbullarna som säljs i olika temperatur kan se mycket likadana ut.

Fastlagsbullen är en bulle som fyllts med vispgrädde och antingen mandelmassa eller sylt. Mandelmassan och sylten håller sig väl i rumstemperatur. Vispgrädden förskäms lätt och en fastlagsbulle som innehåller vispgrädde ska därför förvaras kallt, i högst + 6 °C.

I några fall har vispgrädden i fastlagsbullen ersatts med till exempel en kräm gjord på vegetabiliskt fett som håller sig väl och som sålunda gör det möjligt att förvara produkten i rumstemperatur.

Det är också bäst att omsorgsfullt läsa livsmedlets beteckning, ingredienser och förvaringsanvisning på fastlagsbullens förpackning. Om du köper produkten i lösvikt, kan du fråga säljaren om ingredienserna och förvaringsanvisningen.

Läs mer om informationen som ska tillhandahållas om livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats

Vad är akrylamid och kan man undvika intag av akrylamid?

Då du friterar, steker eller rostar stärkelsehaltig mat i hög temperatur kan en hälsovådlig organisk förening, akrylamid, bildas i maten. Akrylamid bildas typiskt i temperaturer över 120 °C särskilt i sådana livsmedel som framställts av råvaror som innehåller rikliga mängder av förstadier till akrylamid dvs.  sockerarter och en aminosyra med namnet asparagin. Sådana råvaror är till exempel spannmål, potatis och kaffebönor.

Du kan minska exponeringen för akrylamid genom att äta olika livsmedel i enlighet med de allmänna kostrekommendationerna: mångsidigt, varierande och måttligt. Dina egna sätt att tillreda maten har också en mycket stor inverkan på exponeringen för akrylamid. I praktiken är det omöjligt att helt hindra att akrylamid bildas under tillredningen, men man kan minska mängden akrylamid bland annat genom att undvika överupphettning av maten vid rostning eller stekning och eftersträva en så ljus stek- eller rostyta som möjligt. Mörkrostat kaffe innehåller däremot mindre mängder akrylamid än ljusrostat.

Läs mer om konsumentens möjligheter att minska intaget av akrylamid

Hur bedöms säkerheten hos tillsatser?

Tillsatser måste genomgå en grundlig säkerhetsbedömning innan de godkänns för användning. I EU är det Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA (European Food Safety Authority) som bedömer tillsatsers säkerhet.

I samband med bedömningsprocessen går man igenom ett omfattande vetenskapligt forskningsmaterial, där ämnets eventuella skadliga inverkningar kartläggs. Utgående från säkerhetsbedömningen fastställt ett acceptabelt dagligt intag (Acceptable Daily Intake = ADI) för ämnet. Om inga negativa inverkningar på människans hälsa konstateras i säkerhetsundersökningarna ens då de använda mängderna är stora, ges tillsatsen inget ADI-värde (ADI ns = not specified). Om negativa inverkningar konstateras då de använda mängderna är stora, fastställs ett ADI-värde för tillsatsen.

ADI-värdet som fastställs för en tillsats i säkerhetsbedömningen är ett redskap som lagstiftaren använder. Det beskriver hur mycket av tillsatsen i fråga genomsnittskonsumenten relativt tryggt dagligen kan inta. ADI-värdena utnyttjas som hjälpmedel då man i lagstiftningen fastställer i vilka livsmedel och i hur stora mängder varje enskild tillsats får användas. Med det vill man uppnå att mängden av en enskild tillsats inte överskrider gränsen för det acceptabla dagliga intaget i en sedvanlig kost.

Läs mer om tillsatser på Livsmedelsverkets webbplats. 

Hur bedöms säkerheten hos växtskyddsmedel och rester av sådana?

Växtskyddsmedels säkerhet bedöms i EU så att man undersöker deras inverkningar på människans hälsa, miljön och växterna. Bedömningen förutsätter omfattande undersökningar och den tar flera år.

För rester av växtskyddsmedel fastställs ett gränsvärde dvs. MRL (maximum residue level). Gränsvärdena är gemensamma för hela EU:s område. Då gränsvärdena fastställs bedöms hur mycket rester det kan finnas i en produkt utan att de äventyrar människans hälsa. Utöver det bedöms hur stor mängd rester som kvarstår i en produkt då växtskyddsmedlet används på rätt sätt dvs. i enlighet med god jordbrukspraxis, endast vid behov.

Läs mer om rester av växtskyddsmedel på Livsmedelsverkets webbplats

Är ett ”glutenfritt” livsmedel glutenfritt?

Lagstiftningen fastställer när ett livsmedel kan benämnas glutenfritt. Omnämnandet ”glutenfritt” kan användas endast, om glutenhalten i ett säljfärdigt livsmedel är högst 20 mg/kg.

Vete, råg och korn är sädesslag som innehåller gluten. Vetearter är alla arter som hör till släktet Triticum såsom durumvete, spelt och kamut (khorasan). Glutenfria spannmålsprodukter är glutenfri havre, majs, ris, bovete, hirs, quinoa, amarant och teff. Glutenfri spannmål får inte vara kontaminerad med gluten.

Mer om glutenfria livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats

Vad borde jag göra om jag ser ett meddelande om återkallelse av ett livsmedel jag köpt?

Företaget som svarar för livsmedlet informerar konsumenterna om återkallelsen, om det konstaterats ett sådant fel i livsmedlet som kan medföra en hälsorisk för konsumenterna. I meddelandet berättas för konsumenterna bl.a. vilken produkt som återkallelsen gäller och orsaken till att produkten återkallas. Företaget bedömer självt vilka andra anvisningar man samtidigt vill ge.

Det är viktigt att kontrollera partidentifikationen och datummärkningen på produkten man köpt och jämföra dem med uppgifterna i meddelandet om återkallelse. Felen i livsmedlen är ofta partispecifika medan övriga partier är användbara.

Det är också bra att bedöma om felet i livsmedlet spelar någon roll för en själv och ens eget hushåll; ett livsmedel som är skadligt för några konsumenter kan vara fullt användbart för andra. Att äggen som ingår i receptet glömts bort i ingrediensförteckningen är till exempel en betydande olägenhet för konsumenter som är allergiska mot ägg. Andra konsumenter kan ändå använda samma produkt helt normalt.

I meddelandet om återkallelse berättas vanligen också vad man borde göra med produkten som återkallas. Vanligen ombes man bortskaffa de felaktiga produkterna, men ibland erbjuder företaget också en möjlighet att få gottgörelse för returnerad produkt. Då ska man följa returneringsanvisningarna som företaget ger i meddelandet.

Kan man tillsätta vitaminer och/eller mineralämnen i barnmat som saluhålls som ekologisk

Ja, det kan man. Om lagstiftningen om barnmat tillåter att vitaminet eller mineralämnet i fråga tillsätts i barnmat, får det också tillsättas i motsvarande barnmat som saluhålls som ekologisk. Högsta tilllåtna halter av vitaminer och mineraler måste ändå följas. 

Tillverkning av, import av och grosshandel med ekologiska produkter i Finland förutsätter att man är underställd Livsmedelsverkets ekokontroll.

Mer information om lagstiftningen om barnmat och ekologiska produkter på Livsmedelsverkets webbplats.

Varför är det viktigt att antibiotika används på ett återhållsamt sätt vid läkemedelsbehandling av djur?

Antibiotika används vid behandling av olika bakteriesjukdomar hos såväl människor som djur. Det är viktigt att antibiotikan förbliv effektiv också i fortsättningen. Den återhållsamma och enbart på behovet byggande användningen av antibiotika i Finland vid läkemedelsbehandling av djur skyddar utöver djuren också konsumenterna. 

I Finland ordineras antibiotika till såväl sällskaps- som produktionsdjur endast för behandling av en konstaterad sjukdom och endast av en veterinär. Till skillnad från några andra EU-länder och länder utanför EU kompenseras den bristande produktionshygienen i djurhållningslokalerna inte med antibiotika. Till en ansvarsfull behandling med antibiotika hör att rekommendationerna om hur veterinärläkemedel används beaktas och att givna karenstider följs. Så produceras också säkra livsmedel.

Lade du märke till att Europa den 18 november firade antibiotikadagen i samband med en världsomfattande temavecka.  Läs mer om europeiska antibiotikadagen på Livsmedelsverkets webbplats!

Varför är kosttillskottet jag beställt på webben ändå ett olagligt läkemedel?

Det förekommer skillnader mellan olika länder i det hur preparat klassificeras som läkemedel. I några länder är det tillåtet att sälja ett preparat som kosttillskott, medan samma preparat i andra länder ändå är ett läkemedel. I Finland har Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea som uppgift att besluta om ett ämne eller preparat ska klassificeras som ett läkemedel.

Det är förbjudet att via posten ta emot läkemedelspreparat från stater utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Då du beställer kosttillskott på webben bör du själv i förväg utreda om preparatet i Finland klassificeras som ett läkemedel eller inte. Livsmedelsverket rekommenderar därför att man med hjälp av den läkemedelsförteckning som Fimea upprätthåller kontrollerar att kosttillskottet du beställt inte innehåller ämnen som i Finland eventuellt klassificeras som läkemedel. Genom att utreda saken i förväg säkerställer du att du inte gör dig skyldig till en läkemedelsförseelse eller ett läkemedelsbrott.

Läs mer om kosttillskott på Livsmedelsverkets webbplats.

Är en barnservis som innehåller bambufiber en bra och ansvarsfull julklapp?

Nej. Man kan inte vara säker på att bambumjöl, rismjöl eller andra icke godkända växtfibrer är säkra använda som ingrediens i plast. Livsmedelsverket rekommenderar därför att man slutar använda take away-muggar, barnserviser, matbestick, brickor och andra motsvarande produkter av plast som innehåller sådana fibrer.

Eftersom bambumjöl inte får användas vid tillverkning av plastkärl, bör företagen i livsmedelsbranschen återkalla sådana produkter från marknaden. Livsmedelsverket har informerat kontaktmaterialföretagarna om saken. De kommunala livsmedelstillsynsenheterna utövar tillsyn över återkallelsen.

Mer information om förbudet att importera och saluhålla material som innehåller icke godkända växtfibrer i Livsmedelsverkets meddelande. Mer information om plastprodukter som innehåller bambu på Livsmedelsverkets webbplats.

Får en läkare göra reklam för ett livsmedel med hjälp av hälsopåståenden?

Nej. Förordningen om påståenden förbjuder sådana påståenden, i vilka man hänvisar till rekommendationer från enskilda läkare eller fackmän på hälsoområdet. Förbudet gäller till exempel kommersiellt samarbete, reklam och annan verksamhet i livsmedelsbranschen.

Fackmän på hälsoområdet är till exempel läkare, sjukskötare, näringsplanerare och farmaceuter.

Läs mer om förbjudna hälsopåståenden och reklam som kan betraktas som förbjuden på Livsmedelsverkets webbplats

Får produkter erhållna från jakt på frilevande djur och fiske marknadsföras som ekologiska?

Nej. Produkter erhållna från jakt på frilevande djur och fiske är inte ekologiska produkter. Det beror på att det inte är möjligt att begränsa frilevande djurs rörlighet till ekologiska områden. Renarna är också vilt och därför kan ren eller produkter tillverkade av ren inte marknadsföras som ekologiska produkter.

Läs mer om ekologiska produkter.

Borde intaget av salt minskas?

Enligt undersökningen FinRavinto 2017 får nio av tio finländare för mycket salt i jämförelse med rekommendationerna. Koksalt innehåller natrium och ett för stort intag av natrium belastar hjärtat, blodkärlen och njurarna och är särskilt skadligt för hjärnhälsan. Förebyggandet av förhöjt blodtryck och skadorna som det för med sig förutsätter att intaget av salt minskas inom hela befolkningen.

Förkärleken för salta livsmedel är starkt inlärd och smaksinnet kan också vänjas vid mindre mängder salt. Det är fortfarande viktigt att minska förbrukningen av salt i yrkesköken, inom livsmedelsindustrin och i privathushållen. Begränsningen av användningen av salt lyckas bäst då mängderna salt i recepten justeras och de noggrant följs. Att mängden salt exakt mäts utgör en viktig del av säkerställandet av matens näringsmässiga kvalitet.

Saltfattigare rätter kan ges smak till exempel med tillredningsmetoder som framhäver råvarornas egen smak och med mångsidig användning av osaltade eller lätt saltade marinader, kryddor, kryddblandningar och såser. Hjärtmärket är ett sätt att känna igen mindre salta produkter och måltider.

Mer information om en hälsofrämjande kost på Livsmedelsverkets webbplats 

Varför lönar det sig att läsa märkningarna på förpackningen till livsmedel?

Man har stor nytta av att omsorgsfullt läsa informationen som ges om ett livsmedel. Här några skäl:

• Man vet vad man äter.
• Livsmedlets beteckning ska kort och exakt ange vad förpackningen innehåller.
• Ingredienserna som använts vid tillverkning av livsmedlet ska anges.
• Man vill äta så hälsosamt som möjligt.
• I märkningarna på förpackningen ingår en näringsdeklaration som bland annat anger mängden fett, socker och salt per 100 g / 100 ml av produkten.
• Man ser om produkten är kraftigt saltad.
• Man är allergisk mot vissa ingredienser eller måste av någon annan orsak undvika vissa födoämnen.
• Ämnena som allmänt orsakar allergi ska alltid anges. De ska anges framhävda i ingrediensförteckningen.
• Man vet hur länge man kan använda livsmedlet.
• Produkten kan användas efter bäst före-tidpunkten under förutsättning att dess kvalitet inte väsentligt försämrats.
• Efter sista förbrukningsdagen får livsmedlet inte längre användas och inte heller användas vid tillredning av ett livsmedel som ska serveras.
• Man får information om livsmedlets ursprungsland.
• Livsmedlets ursprungsland ska alltid anges, om man misstänker att ett utelämnande kunde vilseleda konsumenten.
• Särskild lagstiftning förutsätter att ursprungslandet för till exempel rått nötkött, svinkött, får- och getkött och fjäderfä anges.
• Man får valuta för pengarna, då man vet vad man köper. Man kan jämföra olika tillverkares produkter.

Mer information om information som ska ges om livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats.

Får mjölon saluhållas till konsumenter som lingon?

Att sälja mjölon som lingon är att vilseleda konsumenten. Lingonet är ett saftigt och mustigt bär med obemärkt små frön; mjölonet åter ett torrt och ”mjöligt” bär med stora frön.

De som anställer bärplockare är skyldiga att instruera plockarna att plocka rätta och önskade bärarter. De som förmedlar bär och köper bär till försäljning är på motsvarande sätt skyldiga att försäkra sig om att endast rena lingon kommer fram till detaljhandeln och konsumenterna.

Vad menas med medel som förbättrar livsmedel?

Med medel som förbättrar livsmedel avses tillsatser, aromer och enzymer som kan användas i livsmedel. De intas vanligen inte som sådana, utan de tillsätts i livsmedlet i ett tekniskt syfte (tillsatser och enzymer) eller för att ge dem doft eller smak eller ändra deras doft eller smak (aromer). Användningen av medel som förbättrar livsmedel i livsmedel är noggrant reglerad i livsmedelslagstiftningen. De får inte orsaka någon hälsorisk för konsumenten och användningen av dem får inte vilseleda konsumenten. Användningen ska ge konsumenten nytta.

Mer information om medel som förbättrar livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats.

Kan man använda mögliga livsmedel, om man tar bort allt synligt mögel?

Det är bäst att låta bli. Det är bäst att helt kasta bort ett livsmedel som möglat, eftersom det i livsmedlet utöver det synliga möglet kan ha bildats toxiner som mögel utsöndrar dvs. mykotoxiner (mögeltoxiner). Mögel som bildar mykotoxiner kan typiskt förekomma till exempel i spannmålsprodukter, nötter, kryddor, torkad frukt, äpplen eller kaffebönor. Utöver akuta förgiftningssymptom kan mykotoxinerna efter åratal lång exponering orsaka bl.a. ett försvagat immunförsvar och cancersjukdomar.

Om det finns synligt mögel eller färgförändringar på bröd eller andra spannmålsprodukter eller om de annars inte ser ut att vara i skick, är det bäst att inte äta av dem. Man kan också förhindra mögelväxt i hemmet genom att förvara livsmedlen på ett torrt ställe som inte är för varmt.

Mer information om mykotoxiner 

Varför är det bäst att låta bli att äta grön potatis?

Det rekommenderas att potatis som blivit grön inte används som föda. Potatis som blivit grön innehåller glykoalkaloider, såsom solanin och chakonin, som i stora halter är hälsovådliga. Glykoalkaloiderna är naturliga toxiner i grönsaker som tjänar som växternas naturliga skyddsmekanismer mot sjukdomar och skadedjur. I stora doser kan glykoalkaloider orsaka magknip, illamående och diarré. För att potatisen inte ska bli grön måste den förvaras skyddad mot ljus.

Läs mer om glykoalkaloider i potatis.

Är plastkärl som innehåller bambufiber säkra?

Det har saluhållits en hel del plastprodukter som innehåller bambufiber, såsom återanvändbara kaffemuggar för take away och serviser för barn. De marknadsförs ofta vilseledande som naturvänliga och biologiskt nedbrytbara ekologiska produkter eller rentav som 100 % bambu, men det stämmer inte. De är plastprodukter som har plastens egenskaper.

För det mesta har bambumjöl eller bambufiber tillsatts i melaminplasten vid tillverkning av produkterna. Från sådana produkter kan då de används migrera formaldehyd och melamin till livsmedlet som äts och dessa ämnen har visat sig vara hälsovådliga för människan vid upprepad exponering. Om sådana produkter används enstaka gånger har de ändå inte någon skadlig inverkan på människans hälsa och, om produkterna inte används dagligen i flera års tid, är det ingen orsak till oro.

Sammansättningen hos livsmedelskontaktmaterial av plast regleras av lagstiftningen för att säkerställa att materialen är säkra. Bambufiber och bambumjöl är för närvarande inte upptagna i förteckningen över ingredienser som är godkända i livsmedelsplast. Plastprodukter som innehåller sådant strider mot lagstiftningen.

Läs mer om plastprodukter som innehåller bambu på Livsmedelsverkets webbplats.

Vad betyder RASFF?

1. Reasonable Amount of Strange Foreign Food
• Den mängd utländska livsmedel som konsumenten inte borde överskrida.
2. Risk Assessment of Situation of Flora and Fauna
• En metod som utvärderar miljöns tillstånd
3. Rapid Alert System for Food and Feed
• Ett system för varning om hälsovådliga livsmedel och foder

Det rätta svaret är C. Livsmedelsverket tjänar som finsk kontaktmyndighet inom systemet RASFF. I systemet deltar alla medlemsstater i Europeiska unionen, EU-kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA. Med hjälp av systemet kan man snabbt informera myndigheterna i medlemsstaterna om livsmedels- och foderpartier som kan medföra en hälsorisk för människor och djur.

En anmälan som inkommit via systemet RASFF bedöms i Livsmedelsverket varefter den förmedlas vidare till livsmedelstillsynen i den kommun, till vars område den felaktiga produkten har levererats. Den lokala livsmedelstillsynen vägleder vid behov företaget som tagit emot produkten i utförandet av återkallelsen och informeringen av konsumenterna. Om läget så kräver informerar Livsmedelsverket också om återkallelsen på sin webbplats. Slutligen inrapporterar Livsmedelsverket åtgärderna som vidtagits i Finland i systemet RASFF.

Konsumenter kan ta del av RASFF-anmälningarna som hänför sig till olika länder i EU-kommissionens Consumers portal-tjänst.

Varför får man inte göra reklam för modersmjölksersättningar?

Modersmjölken är den bästa födan för spädbarn och den innehåller alla näringsämnen som barnet behöver D-vitaminet undantaget. Amningen är till stor nytta för såväl barnet som modern. Rådgivningsbyråerna hjälper mödrar för vilka amningen medför utmaningar och bistår med individuell rådgivning i frågor som gäller småbarns kost. Samhället anser det så viktigt att trygga och främja amningen att reklamen för, märkningarna på och presentationen av modersmjölksersättningar kraftigt begränsas i lagstiftningen.

För modersmjölksersättningar får inte göras reklam i till exempel vanliga tidningar eller tidskrifter och inte heller i televisionen. Reklam på ställen där modersmjölksersättningar saluhålls eller andra metoder att främja försäljningen såsom specialerbjudanden är förbjudna i detaljhandeln, webbhandeln och annan distansförsäljning. Om modersmjölksersättningar ska i samband med försäljningen ändå tillhandahållas all sådan obligatorisk pris- och märkningsinformation, som inte betraktas som reklam.

Mer information om marknadsföring av modersmjölksersättningar

Är det månne humbug?

Typiskt för humbugsprodukter är att det ges tomma löften om produktens egenskaper och inverkningar. Förhåll dig kritiskt till en produkt, om

• produktens inverkan låter för bra för att vara sann.
• produkten marknadsförs med överord eller så att andra produkter nedvärderas.
• svåra ord och meningar används vid saluhållandet av produkten.
• det ges en sådan uppfattning om produkten att den ”nästan är ett läkemedel”.
• hotelser används eller rädsla väcks i marknadsföringen av produkten
• produkten saluhålls med en hänvisning till en enskild läkares, konsuments, offentlig persons eller myndighets rekommendationer eller godkännande.
• produkten marknadsförs som ett gratis provparti, fastän det rör sig om en förbindelse till en avgiftsbelagd fortlöpande prenumeration eller ett visstidsavtal på ett år.
• du köper produkter på internet, på postorder eller via telefon, via nätverksmarknadsföring eller annan direktförsäljning och inte finner information om produktens sammansättning, företagets kontaktuppgifter eller avtalsvillkoren. Förpackningen saknar märkningar på finska och svenska.

Om du upplever att du blivit bedragen, ska du kontakta livsmedelstillsynsmyndigheten eller konsumentrådgivaren i din hemkommun!

Läs mer: Tro inte på humbug.

Vad menas med ett nytt livsmedel? Är alla nya livsmedel nya livsmedel?

Det kommer fortlöpande ut nya livsmedel på marknaden. Om ingredienserna i dem redan länge använts i livsmedel inom Europeiska Unionens område, är de sannolikt inte nya livsmedel.

Om däremot ett livsmedel eller en ingrediens i ett livsmedel inte i någon större utsträckning använts för konsumtion inom Europeiska Unionens område före 15.5.2997, rör det sig sannolikt om ett nytt livsmedel (på engelska novel food). Nya livsmedel är till exempel insekter och livsmedel framställda med hjälp av nanoteknologi. Ett nytt livsmedel kan också vara till exempel en sådan växtdel av en bekant växt som inte tidigare använts som människoföda.

Att nya livsmedel är säkra säkerställs med Europeiska kommissionens tillståndsförfarande innan de släpps ut på marknaden. Endast nya livsmedel som beviljats tillstånd för släppas ut på marknaden på det sätt som tillståndet förutsätter. Ett exempel på nya livsmedel som beviljats tillstånd är chiafröna.

Läs mer om nya livsmedel.

Hur vet jag från vilket land amerikanska blåbär härstammar?

Ursprungslandet för amerikanska blåbär som saluhålls i lösvikt ska tydligt anges i bärens närhet på säljstället.

Om amerikanska blåbär saluhålls förpackade, ska bärens ursprungsland, förpackarens namn och adress och partiidentifikationen tydligt anges på förpackningen.

Ursprungslandet anges med landets hela namn; en bild på landets flagga eller orden ”EU” eller ”inhemska” är inte nog.

Läs mer om kraven på märkning av färska frukter, bär och grönsaker

Varför rekommenderas joderat salt?

Jod är ett oumbärligt mineralämne för människan och man måste ständigt se till att intaget av jod är tillräckligt. Betydande brist på jod kan orsaka att sköldkörteln förstoras och att tillväxten och utvecklingen blir störd hos barn. Att intaget av jod är tillräckligt är viktigt för livsfunktionerna hela livet ut och det är särskilt viktigt för barnets utveckling redan under graviditeten och amningen. De bästa källorna till jod är mjölkprodukter, fisk, ägg och joderat salt.

Statens näringsdelegations rekommendation från år 2015 att använda joderat salt inom livsmedelsindustrin, kostservice och privathushåll har förbättrat finländarnas intag av jod. Utgående från internationellt fastställda gränsvärden för jodläget ligger befolkningens jodläge nära rekommendationerna, men endast vid de undre gränserna.  Man för inte glömma att säkerställa intaget av jod: joderat salt är fortsättningsvis det bästa valet av salt. Joden som saltet innehåller ändrar enligt undersökningar inte produktens smak eller beskaffenhet, även om den ofta antas göra det.

Kosten kan ge tillräckligt med jod, om man äter tillräckliga mängder mjölkprodukter och fisk. Om mjölken helt ersätts med växtbaserade drycker, är det bäst att välja en produkt som berikats med jod. Det är också skäl att säkerställa att joderat salt använts vid matlagning och i livsmedlen. Information om joderat salt som ett livsmedel innehåller finner man alltid i ingrediensförteckningen i märkningarna på förpackningen. Glöm ändå inte att alltid iaktta måttlighet i användningen av salt – livsmedel som innehåller mindre salt ger tillräckliga mängder jod i kosten.     

Läs mer om jod

Var kan du kontrollera i vilken temperatur som livsmedlet du köpt ska förvaras?

För förpackade livsmedels del finner du förvaringsanvisningen i märkningarna på förpackningen till produkten. Förpackningen ska vara försedd med en förvaringsanvisning, om livsmedlets hållbarhet förutsätter förhållanden som avviker från rumstemperaturen eller annars är speciella. Om förvaringsanvisningar för oförpackade livsmedel kan du höra dig för hos personalen i butiken. Den som jobbar med betjäning över disk ska till exempel kunna berätta hur en produkt ska användas och förvaras.

Produkter som lätt förskäms ska förvaras i kallt eller hett. I livsmedelslagstiftningen har fastställts produktspecifika försäljnings- och förvaringstemperaturer. Då du förvarar ett livsmedel på rätt sätt säkerställer du för din del att livsmedlet håller sig ända fram till sista förbrukningsdagen eller bäst före dagen.

Exempel på lättfördärvliga livsmedels förvaringstemperaturer:

• färsk fisk i temperaturen för smältande is 0 – +2 °C
• färskt kött högst +6 °C, köttfärs högst +4 °C
• pastöriserad mjölk och grädde högst +6 °C, övriga pastöriserade mjölkprodukter högst +8 °C
• livsmedel som ska säljas heta minst +60 °C
• frysvaror -°18 C eller kallare.

Mer information om informationen som ska tillhandahållas om livsmedel

Vad menas med näringsdeklaration? Vilken näringsvärdesinformation ska ges om livsmedlen i samband med försäljningen?

Näringsdeklarationen ger information om ett livsmedels näringsmässiga sammansättning, dess energiinnehåll och mängden näringsämnen i livsmedlet. Genom att läsa livsmedlens näringsdeklarationer kan konsumenten jämföra livsmedel och bland dem välja den produkt som bäst passar hans eller hennes behov. Näringsdeklarationen hjälper en också att reda ut vilken betydelse ett intaget livsmedel har med tanke på det dagliga intaget av näringsämnen.

Så gott som alla livsmedelsförpackningar ska vara försedda med en näringsdeklaration. Den ska ge information om mängderna energi, fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt i livsmedlet.

Av näringsvärdesinformationen om oförpackade livsmedel ska på detaljhandelsstället framgå följande information:

• om ostar, korvar och charkvaror mängden fett och salt
• om matbröd mängden salt.

Näringsvärdesinformationen ska ges per hundra (100) gram eller milliliter. För oförpackade livsmedels del kan informationen om mängden fett och salt också ges i viktprocent.

Vid behov också en märkning om att livsmedlet i fråga är kraftigt saltat.

Mer information om näringsdeklarationer

Vad menas med livsmedelsenzymer?

Enzymerna är i naturen förekommande proteiner som kan katalysera en specifik biokemisk reaktion. Enzymer tillsätts i ett livsmedel i teknologiskt syfte, till exempel för att förbättra degens konsistens vid bakning (xylanaser), spjälka mjölksockret i mjölken till mindre sockermolekyler (laktaser) eller effektivera extraheringen av frukter vid framställning av saft (pektinaser). Med livsmedelsenzymer kan man ersätta användning av tillsatser.

Mer information om enzymer

Lagstiftning om enzymer

Hamnar rester av växtskyddsmedel i livsmedlen och är de skadliga?

Växtskyddsmedel används inom växtproduktionen bland annat i avsikt att bekämpa växtsjukdomar, ogräs och skadedjur och för att reglera växternas tillväxt. Syftet är att undvika skördeförluster och höja skördens kvalitet och säkerställa en tillräcklig och högklassig livsmedelsproduktion. Då växtskyddsmedel används på åkrar och i trädgårdar, är det möjligt att rester av sådana påträffas i livsmedlen.

För rester av växtskyddsmedel i livsmedlen fastställs för produkten och det verksamma ämnet specifika gränsvärden som inte får överskridas. Då gränsvärdena fastställs beaktas utöver de känsligaste konsumentgruppernas hälsa också miljön och jordbrukspraxisen. Växtskyddsmedel får användas endast om behov föreligger. Gränsvärdet som nämnts i lagstiftningen är således för många verksamma ämnens och produkters del rejält lägre än vad skyddet av människors och djurs hälsa skulle förutsätta. Vid odling av ekologiska produkter är användning av största delen av växtskyddsmedlen helt förbjudet.

Om god jordbrukspraxis iakttas blir halten växtskyddsmedelsrester i slutprodukten mycket låg. I grönsaker som odlats i Finland påträffas endast ytterst sällan resthalter som överskrider gränsvärdena och i merparten av grönsakerna påträffas inga rester alls. För att man ska uppnå största möjliga hälsofördelar lönar det sig således att äta rikliga mängder grönsaker på ett mångsidigt sätt.

Mer om rester av växtskyddsmedel och om tillsynen över sådana

Senapsfröna och senapen som framställs av sådana hör till de vanligaste ämnena som orsakar allergi. Hur är det då med senapsväxtens blad och hur märks de ut i ingrediensförteckningen?

 Senapen och senapsprodukterna anses höra till de vanligaste ämnena som orsakar allergi. De vanligaste ämnena som orsakar allergi ska framhävas i ingrediensförteckningen så, att de tydligt skiljer sig från den övriga ingrediensförteckningen. Dessa ingredienser har räknats upp i bilaga II till förordningen 1169/2011 om livsmedelsinformation.

Senap framställs av frön från växter som hör till släktena Brassica eller Sinapis (Brassica juncea, Brassica nigra och Sinapis alba). Kravet att ingrediensen ska framhävas i ingrediensförteckningen gäller hela växten – även växtens blad, inte enbart senapen som gjorts av fröna. Blad från dessa växter används typiskt till exempel i salladsblandningar.

Läs mer om allergener och påskrifter på förpackningarna

Hur välja rätt slag av engångshandskar för hantering av mat?

På förpackningen till engångshandskar har berättats om handskarna lämpar sig för kontakt med livsmedel. Symbolen glas och bägare berättar också att de kan användas i kontakt med livsmedel. Om inget omnämnande om lämpligheten för kontakt med livsmedel finns, är engångshandskarna till sin kemiska beskaffenhet inte sådana att de tryggt kan användas i kontakt med livsmedel.

Då engångshandskar används är det skäl att beakta att de inte ersätter regelbunden och omsorgsfull handtvätt. Om handskarna kläs på otvättade händer, hamnar mikroorganismer också på utsidan till handskarna. Med samma handskar får inte hanteras pengar eller andra smutsiga ytor och livsmedel.

Läs mer om engångshandskar och hur de används

En färdigmatförpackning jag köpt innehöll annan mat än vad som berättades på förpackningen. Vågar man äta den eller ska man lämna en anmälan om saken till någon?

Vid tillverkning av livsmedel kan inträffa ett fel så att en produkt av misstag förpackas i fel förpackning. Informationen som ges på förpackningen motsvarar i sådana fall inte den förpackade produkten. I värsta fall kan produkten innehålla sådana ingredienser, som en del konsumenter är allergiska mot. Det utsätter dem för en betydande hälsofara.

Då du uppdagar ett sådant fel ska du kontakta livsmedelstillsynen i din egen kommun. Kontaktuppgifterna finner du till exempel på Livsmedelsverkets webbplats. På så sätt säkerställer du att livsmedelstillsynen ingriper i felet du uppdagat. Informera också den som tillverkat produkten direkt och också den butik där du köpt produkten om saken så att butiken vid behov tar bort motsvarande produkter från hyllan.

Får vitaminer och mineralämnen fritt tillsättas i livsmedel eller finns det några regler?

Berikning av livsmedel får enligt lagstiftningen ske enligt bl.a. följande principer:

• Endast godkända vitaminer och mineralämnen får tillsättas.
• Som källor till vitaminer och mineralämnen får användas endast godkända föreningar.
• Tillsättandet av ett vitamin eller mineralämne i livsmedlet ska påverka förekomsten av vitaminet eller mineralämnet som tillsätts i livsmedlet i minst en betydande mängd.
  • mängden av vitaminet eller mineralämnet ska i 100 gram eller en förpackning på en portion utgöra minst 15 % av det dagliga referensvärdet.
  • i drycker får mängden vara mindre, i 100 milliliter 7,5 % av referensvärdet.
• Tillsättandet får inte leda till sådana mängder av vitaminer och mineralämnen som skadar konsumenten.
• Tillsättandet ska anges i livsmedlets ingrediensförteckning och näringsdeklaration.
• Om berikningen kan också berättas med ett godkänt näringspåstående såsom ” Tillsatt D-vitamin” eller ”Berikat med D-vitamin”. Om det tillsatta vitaminet eller mineralämnen kan också framföras ett godkänt hälsopåstående.

Alla livsmedel får inte berikas

Vitaminer och mineralämnen får inte tillsättas i obearbetade livsmedel såsom bland annat frukt, grönsaker, kött, fjäderfäkött och fisk och inte heller i drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol.

Mer informationen om  berikning av livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats.

Varför tillsätter man vitaminer och mineralämnen i livsmedel?

Vitaminer och mineralämnen tillsätts i livsmedel av många olika orsaker. Om tillsättandet används också ordet berikning.

Den viktigaste orsaken till berikning är folknäringen. Syftet med berikningen är att förbättra näringstillståndet hos befolkningen eller vissa folkgrupper. Sådan berikning är till exempel att mjölk och margarin berikas med D-vitamin eller att koksalt joderas. Genom berikning kan man också återge livsmedel ett vitamin som gått förlorat under processandet. Merparten av berikningarna med vitaminer och mineralämnen är ändå kommersiell berikning som inte spelar någon roll med tanke på folknäringen, men som gör produkten mer lockande.

Att berika livsmedel är för det mesta frivilligt, obligatoriskt är endast att berika homogeniserad fettfri mjölk med D-vitamin.

Läs mer om berikning av livsmedel och om närings- och hälsopåståenden på Livsmedelsverkets webbplats.

Hur säkerställer man att skadliga läkemedelsrester inte förekommer i livsmedel av animaliskt ursprung?

Till djur som producerar livsmedel får ges endast sådana läkemedel som är godkända för produktionsdjur. Behandlingen med läkemedel får inte orsaka skada med tanke på djuret, människan eller miljön. Användning av läkemedel som främjar djurens tillväxt och produktion är helt förbjudet i EU och sålunda också i Finland.

Säkerheten hos alla läkemedel som är tillåtna för produktionsdjur utvärderas och för ett medicinskt preparat avsett för ett produktionsdjur fastställs en karenstid. Produktionsdjuret ska kunna identifieras under behandlingen med läkemedlet och under karenstiden. Producenten ska följa karenstiden så att läkemedlet hinner försvinna ur djuret så att livsmedelssäkerheten inte försvagas till följd av läkemedelsrester.

Över alla läkemedel som getts till ett produktionsdjur förs bok. Bokföringen över behandlingar med läkemedel ska på begäran företes tillsynsmyndigheten.

Livsmedelsverket undersöker årligen tusentals prov som tagits från djur och livsmedel av animaliskt ursprung inom ramen för det s.k. programmet för tillsyn över främmande ämnen. Så säkerställs att man vid uppfödning av produktionsdjur inte använder förbjudna ämnen och att läkemedelshalterna i livsmedel av animaliskt ursprung inte överskrider de fastställda gränsvärdena.

Läs mer i Livsmedelsverkets guide om tvärvillkor

Vad menas med kontaminanter i livsmedlen?

Med kontaminanter i livsmedlen avses sådana ämnen som inte avsiktligt tillsatts i livsmedlen. Kontaminanter kan hamna eller bildas i ett livsmedel till exempel som en följd av framställning, transport, lagring eller något annat hanteringsstadium eller som en följd av att miljön förorenats. Sådana ämnen är till exempel mögeltoxiner, tungmetaller, dioxiner och PCB-föreningar, PAH-föreningar, akrylamid och nitrat. Externa ämnen, såsom rester av insekter och hår från djur ingår inte i denna definition.

Kontaminanter kan göra ett livsmedel skadligt med tanke på människans hälsa eller otjänligt som livsmedel och därför strävar man också efter att begränsa och minimera deras halt i livsmedlen med hjälp av lagstiftning.

En mångsidig, varierad och måttlig kost är det bästa sättet att undvika effekterna av skadliga ämnen som livsmedlen eventuellt innehåller.

Läs mer om kontaminanter på Livsmedelsverkets webbplats.

Är ett kosttillskott ett naturligt alternativ till ett läkemedel?

Nej. Kosttillskott är livsmedel som är avsedda att komplettera en varierad kost, inte ersätta den. På förpackningen till, i en broschyr över och i reklam för ett kosttillskott eller på något annat sätt får inte framföras påståenden om eller göras hänvisningar till egenskaper som har samband med förebyggande, behandling eller botande av sjukdomar. Medicinsk marknadsföring av livsmedel är alltid förbjudet!

Kosttillskott kan ändå ibland innehålla samma ämnen som medicinska preparat, om dessa ämnen är säkra och tillåtna som livsmedel. Om användningsändamålet för ett preparat som innehåller ett sådant ämne ändå är medicinskt, dvs. förebyggande, behandling eller botande av en sjukdom, är det inte längre frågan om ett kosttillskott, utan ett läkemedel.

Läs mer om kosttillskott på Livsmedelsverkets webbplats.

#pikkasenlaiton (småttolaglig) marknadsföring – Till vem får man klaga?

Om vilseledande eller inkorrekt marknadsföring lönar det sig i första hand att ge respons till den som tillverkar eller saluhåller livsmedlet. Ett ansvarsfullt företag rättar självmant till fel och marknadsföring som strider mot lagstiftningen. Ett ansvarsfullt företag utnyttjar till exempel inte ängslan och oron som coronaviruset orsakat i marknadsföringen av livsmedel. Det är oetiskt och också olagligt, eftersom det är absolut förbjudet att marknadsföra ett livsmedel för förebyggande och behandling av sjukdomar.

Om ett företag inte självmant rättar till olaglig marknadsföring, kan man lämna en anmälan om saken till den kommunala livsmedelstillsynen. Snabbast sker det via livsmedelstillsynen i företagets hemkommun, vanligen de lokala hälsovårdsinspektörerna. Kontakta livsmedelstillsynen 

Livsmedelsverket har som uppgift att styra och leda livsmedelstillsynen och verkställandet av livsmedelslagstiftningen i Finland. I regel utövar Livsmedelsverket inte tillsyn över enskilda företags marknadsföring, utan vägleder och hjälper de kommunala livsmedelsövervakarna i tillsynen över marknadsföringen. Livsmedelsverket följer upp läget på riksnivå och försöker till exempel med anvisningar, skolning och kommunikation främja att livsmedlen marknadsförs i enlighet med lagstiftningen. År 2020 är tillsynen över marknadsföringen av livsmedel en av tyngdpunkterna i den riksomfattande livsmedelstillsynen och Livsmedelsverket informerar också om saken under temat #pikkasenlaiton.

Vad ska anges om färsk frukts och färska grönsakers ursprung i samband med försäljningen?

Ursprungslandet för färsk frukt, färska bär och färska grönsaker ska alltid anges i samband med försäljningen. Av märkningarna på förpackningen ska framgå i vilket land produkten har odlats och vem som förpackat den. Syftet med märkningskraven är att säkerställa att konsumenten får tillräcklig och korrekt information om färsk frukts, färska bärs och färska grönsakers ursprung.

I närheten av frukt, bär och grönsaker som säljs i lösvikt ska deras ursprungsland anges med hela namnet, dvs. ursprungslandets fullständiga eller allmänt använda namn.

Mer information om märkningarna på frukt och grönsaker

Spelar det någon roll vad man dricker för att släcka törsten?

Ja, eftersom du genom kloka val också vinnlägger dig om tandhälsan utöver att du dricker tillräckligt.

Man borde dagligen inta 1 - 1,5 liter av olika drycker utöver den mängd vätska som erhålls med maten. Vid val av drycker är det ändå bra att fästa uppmärksamhet vid bland annat mängden energi, sockerarterna och syrorna som de innehåller. Sockerarter ökar dryckernas energihalt, leder till övervikt och orsakar hål i tänderna. Särskilt skadliga med tanke på tänderna är sådana drycker som utöver socker också innehåller syror. Läskedrycker som innehåller syror och många smaksatta flaskvatten exponerar en också för erosion i tänderna dvs. förtunnad tandemalj.

Enligt dryckernas surhet kan dryckerna indelas i drycker som är säkra och rekommenderbara med tanke på munhälsan och drycker som ska intas endast sällan. Vanligt kranvatten är den bästa törstsläckaren, medan åter sockrade läskedrycker borde användas endast då och då och helst tillsammans med maten.

Läs mer tips om kloka val av drycker.

Vad berättar eurolövet åt dig?

• Du känner igen en ekologisk produkt.
• Det är obligatoriskt att använda eurolövet på alla färdigt förpackade ekologiska livsmedel som tillverkats i EU.
• Produkten är äkta ekologisk.
• Användning av symbolen eurolövet förutsätter att företagaren omfattas av ekokontrollen och följer bestämmelserna och anvisningarna om användningen av symbolen. 
• Du vet var produkten har tillverkats och övervakats.
• I samband med eurolövet ska alltid anges identifikationsnumret för den tillsynsmyndighet som övervakar företagaren.
• Du vet var råvarorna har producerats.
• Information om var de ingredienser i produkten som härstammar från jordbruket har producerats.

Mer information om ekoproduktion och märkning av ekoprodukter på Livsmedelsverkets webbplats.

Vilken information ska en restaurang ge till kunderna om rätterna som man serverar?

På ett serveringsställe, såsom en restaurang ska om oförpackade livsmedel ges följande information

• livsmedlets beteckning skriftligen,
• ursprungslandet för färskt, kylt eller fryst nötkött, svinkött, får- och getkött jämte fjäderfäkött som använts som ingrediens i rätten skriftligen och
• ämnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans.

Att ge annan information är frivilligt.

Vad menas med livsmedelsaromer?

Livsmedelsaromerna är ämnen som vanligen inte konsumeras som sådana utan som tillsätts i livsmedel för att ge eller förändra livsmedlens lukt eller smak. Aromerna är tillverkade eller består av följande ämneskategorier: aromämnen, aromberedningar, värmereaktionsaromer, rökaromer, aromprekursorer, andra aromer eller blandningar av sådana.

Aromämnena är definierade kemiska ämnen med aromgivande egenskaper. Aromämnen som är tillåtna i EU är till exempel ammoniumklorid, koffein och vanillin.  Aromberedningar är blandningar framställda av livsmedel eller material av vegetabiliskt, animaliskt eller mikrobiologiskt ursprung som har aromatiska egenskaper. Aromberedningar är till exempel apelsinolja, vaniljextrakt och paprikaextrakt.  Rökaromer är aromer som framställt genom fraktionering och rening av rök som bildats vid förbränning av ved.

Aromerna anges på förpackningarna till livsmedel med ordet ”arom” eller ”aromer”. Att rökaromer använts anges med ordet ”rökarom” eller ”rökaromer” eller med en noggrannare beskrivning såsom ”rökarom framställd av bok”

På användningen av aromer ställs stränga villkor som framgår av lagstiftningen om aromer.

Mer information om aromer

Är genetiskt modifierade livsmedel säkra? Hur kan man känna igen ett genetiskt modifierat livsmedel?

Genetiskt modifierade livsmedel (gm-livsmedel eller gmo-livsmedel) får inte marknadsföras i EU utan att de beviljats ett tillstånd. Alla genetiskt modifierade livsmedel genomgår ett strängt godkännandeförfarande som bland annat inbegriper ett yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om att produkten är säker. För att bli godkänd ska produkten vara säker med tanke på människor, djur och miljön.

På genetiskt modifierade livsmedel ställs inom EU:s område stränga märknings- och spårbarhetskrav. I märkningarna på förpackningen ska de genetiskt modifierade ingredienserna tydligt anges. På den finska marknaden finns vad Livsmedelsverket vet för närvarande inga genetiskt modifierade livsmedel. Det är ändå möjligt att det bland några importerade livsmedel finns produkter som innehåller genetiskt modifierade ingredienser. Information om de genetiskt modifierade ingredienserna ska ändå finnas också i märkningarna på förpackningarna till dessa produkter.

Om förpackningen till en produkt saknar märkning om genetisk modifiering, kan konsumenten således lita på att genetiskt modifierade ingredienser inte använts vid tillverkning av produkten.

Mer information om genetiskt modifierade livsmedel 

En nöt att tugga på, men hur märks den ut i ingrediensförteckningen?

Några av ämnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans ska framhävas i märkningarna på förpackningarna till livsmedel. Sådana ämnen och produkter räknas upp i bilaga II till förordningen om livsmedelsinformation (EU) nr 1169/2011. Där nämns också nötter. Några kan få allergisymptom av flera olika nötarter, men några är allergiska mot endast en nötart. Av märkningarna på förpackningen ska därför framgå vilka nötarter som använts vid tillverkning av livsmedlet.

Nötter: mandel (Amygdalus communis L.), hasselnöt (Corylus avellana), valnöt (Juglans regia), cashewnöt (Anacardium occidentale), pekannöt (Carya illinoiesis (Wangenh.) K. Koch), paranöt (Bertholletia excelsa), pistaschmandel (Pistacia vera), macadamianöt och Queenslandsnöt (Macadamia ternifolia).

Läs mer om märkningarna om allergener

Utöver någon tillsyn över marknadsföringen av livsmedel?

Ja. Tillsynen över marknadsföringen av livsmedel utgör en del av den vanliga livsmedelstillsynen. För den svarar de kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna.

Trots tillsynen förekommer det ändå sådan reklam på marknaden som strider mot lagstiftningen och vilseleder konsumenterna. Det lönar sig således inte att tro på allt. Om löftena i reklamen låter för bra för att vara sanna, är det bäst att ta sig en funderare. I värsta fall kan bedragaren röva såväl pengarna som hälsan.

Läs mer om detta i #bloggenpikkasenlaiton (på finska).

Finns det livsmedel som får marknadsföras för bantning eller är alla bantningsprodukter humbug?

För bantning får marknadsföras sådana livsmedel, som i lagstiftningen är godkända för bantning. Sådana preparat är kostersättningarna, med vilkas hjälp man kan minska intaget av energi, men ändå få tillräckliga mängder av alla essentiella näringsämnen. Sådana kostersättningar kallas antingen VLCD-produkter (very low calorie diet) eller LCD-produkter (low calorie diet).

För bantning får också marknadsföras sådana livsmedel, för vilka det godkänts eller som innehåller ämnen, för vilka det godkänts ett hälsopåstående som hänför sig till viktminskning eller bantning. Sådana är måltidsersättningarna, med vilkas hjälp man kan minska intaget av energi genom att ersätta enskilda måltider. Det enda ämnet, för vilket det godkänts hälsopåståenden som hänför sig till viktminskning och bantning, är glukomannan.

Läs mer om marknadsföring som hänför sig till bantning.

Hur vet jag om ett förpackningsmaterial jag köpt, såsom en plastpåse eller plastfilm, lämpar sig som emballage för livsmedel?

Förpackningsmaterial avsedda att komma i kontakt med livsmedel känns igen med hjälp av uppgifterna i märkningarna på förpackningen. Alla livsmedelskontaktmaterial som säljs till konsumenter ska vara försedda med märkningar, av vilka deras användningsändamål och eventuella begränsningar i användningsförhållandena framgår. Användningsändamålet och användningsförhållandena kan märkas ut med antingen bilder, symboler eller ord.

Läs mer om märkningarna på förpackningen till livsmedelskontaktmaterial.

Kan man laga fetaost av inhemsk komjölk?

Nej. Inte ens av grekisk komjölk, eftersom endast grekisk fårmjölk eller en blandning av grekisk får- och getmjölk godkänts som mjölk i feta. Fetaliknande ostar som framställts på annat håll eller av andra ingredienser ska ges någon annan beteckning, såsom salladsost.

Mer information om EU:s system för skyddade beteckningar på Livsmedelsverkets webbplats.

Kan man upphetta glöggen i en vattenkokare eller aluminiumkastrull?

Nej. Det är bäst att hetta upp glöggen i en stålkastrull eller direkt i glögglaset i mikrovågsugnen.

Glögg och olika bärsafter är sura. Sura vätskor löser upp aluminium och därför ska glöggen inte hettas upp i en aluminiumkastrull.

En del vattenkokare har ett synligt uppvärmningsmotstånd av koppar och den sura glöggen kan då fräta bort metall från det. Ett överstort intag av koppar kan i värsta fall orsaka akut förgiftning. Vattenkokare är som namnet säger avsedda enbart för kokning av vatten.

Mitt i allt julstök råkade pepparkakorna bli vidbrända i ugnen. Vågar man äta av dem?

Man kan nog äta pepparkakorna så länge som de inte utgör den huvudsakliga näringskällan, utan en del av en mångsidig, måttlig och varierad kost. Vi rekommenderar ändå att man reserverar tillräckligt med tid för julbaket och följer anvisningarna om halvfabrikatens stektemperaturer och stektider. Så kan konsumenten själv påverka produktens kvalitet.

Det finns en risk att akrylamid bildas i livsmedlen i samband med framställningen av dem till exempel då livsmedel som innehåller stärkelse friteras, steks i ugn eller fett eller rostas i höga temperaturer (över 120 oC).  Enligt vad vi nu vet har vi skäl att försöka minska exponeringen för akrylamid.

Allmänt kan sägas att det lönar sig för konsumenten att eftersträva en så ljus stek- eller rostningsyta som möjligt, också då pepparkakor gräddas.

Vi rekommenderar att man tar det lugnt i julstöket, åtminstone så länge gräddningen pågår!

Mer information om akrylamid på Livsmedelsverkets webbplats.

Kan jag beställa kosttillskott för eget bruk från en utländsk webbutik eller krävs det tillstånd för det?

Ja, men på ditt eget ansvar. Livsmedelslagstiftningen begränsar inte beställningen av kosttillskott från utlandet för privat bruk.

Det lönar sig ändå att med hjälp av en förteckning som Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea upprätthåller säkerställa att produkten inte innehåller ämnen som I Finland eventuellt klassificerats som läkemedel. Det är förbjudet att via posten ta emot läkemedelspreparat från stater utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 

Läs mer om begränsningarna som gäller beställningar på Fimeas webbplats.

Läs också Livsmedelsverkets tips om användningen av kosttillskott.

Hur används hälsopåståendena? Finns det någon snabbguide om saken?

Det är en hel del man måste hålla i minnet då närings- och hälsopåståenden används. Det kan kännas jobbigt att sätta sig in i saken, om man inte redan tidigare gjort det. Även om man är van att använda påståenden kan man behöva en checklista som underlättar saken.

Snabbguiden om påståenden hjälper en komma i gång. Den berättar de grundläggande sakerna om närings- och hälsopåståendena och vägleder en i användningen av dem.

Läs mer om snabbguiden om närings- och hälsopåståenden

Vad vågar man numera längre äta?

En mångsidig, varierad och måttlig kost är det bästa sättet att undvika effekterna av skadliga ämnen som livsmedlen eventuellt innehåller. Till livsmedlen kan ändå hänföra sig riskfaktorer som till exempel är mikrober, mikroorganismer, växtskyddsmedel och miljöföroreningar. Några födoämnen innehåller av naturen rikliga mängder nitrat eller så kan det under tillredningen av maten bildas skadliga ämnen.

På grund av eventuella hälsorisker bör konsumtionen av vissa födoämnen därför begränsas eller så bör ges tilläggsanvisningar om hur de ska behandlas. Om detta berättas med i anvisningarna om säkra sätt att använda livsmedel.

Vad betyder det när en livsmedelsförpackning är märkt med ”kraftigt saltat”?

Märkningen att ett livsmedel är kraftigt saltat är en varningsmärkning till sin karaktär. Ett livsmedel anges vara kraftigt saltat med antingen märkningen ”kraftigt saltat” eller märkningen ”innehåller mycket salt”. Ett livsmedel måste anges vara kraftigt saltat, om salthalten överstiger de i lagstiftningen fastställda gränserna för enskilda livsmedelskategorier. Gränsvärden för salthalten har fastställts för produktkategorier som är väsentliga med tanke på intaget av salt dvs. ostar, korvar, andra köttprodukter som används som charkvara, fiskprodukter, matbröd, knäckebröd och surskorpor, frukostcerealier, färdigmat och komponenter i en ätfärdig måltid och snacksprodukter (som innehåller tillsatt salt).

Att det att ett livsmedel är kraftigt saltat framhävs i märkningarna på förpackningen intill näringsvärdesmärkningen hjälper konsumenten att göra val som är nyttiga med tanke på hälsan. I internationell jämförelse är finländarnas blodtryck fortsättningsvis högt. Högt blodtryck är en central riskfaktor med tanke på hjärt- och kärlsjukdomar.

Lagstiftningen om kraftigt saltat

Mer om detta på Livsmedelsverkets webbplats och i Livsmedelsverkets handbok om livsmedelsinformation.

Kan alla bär och svampar som plockats i naturen marknadsföras som ekologiska?

Nej. Naturens håvor i skogen är inte automatiskt ekologiska livsmedel. Plockade produkter, såsom skogsbär och svampar, får saluhållas som ekologiska endast om de plockats i kontrollerade områden som omfattas av ekokontrollen och om plockningen skett under övervakning.

Mer information om ekologiska produkter och ekologisk produktion

Vad menas med E-koderna och var finner jag mer information om dem?

Livsmedelstillsatserna är ämnen som vanligen inte konsumeras som egentliga livsmedel utan de tillsätts med avsikt i livsmedlen för något teknologiskt ändamål. Tillsatserna anges på förpackningen till livsmedlen med tillsatsens namn och sifferkod dvs. E-koden. Bokstaven E framför koden visar att Europeiska unionen bedömt att tillsatsen i fråga är säker för användning i livsmedel.

På Livsmedelsverkets webbplats finner du ett register över E-koderna i vilket alla tillsatser som i EU godkänts för användning vid tillverkning av livsmedel räknats upp. Av registret framgår också tillsatsens namn och huvudsakliga användningsändamål.

Informationen i registret över E-koderna är avsedd som informationskälla för konsumenterna och är således inte tillräcklig för personer som hanterar livsmedel professionellt. De exakta villkoren för användning av tillsatserna finner du i lagstiftningen om tillsatser.

Registret över E-koderna

Lagstiftningen om tillsatser

Måste man skala grönsaker och frukt för att inte få i sig för stora mängder växtskyddsmedel?

Nej. Högsta gränsvärdena för rester av växtskyddsmedel fastställs så, att produkten är säker även om den äts med skalet på. Om du skalar grönsaker och frukt går du också miste om värdefulla näringsämnen.

Livsmedelsverket rekommenderar ändå att du tvättar grönsaker och frukt som äts med skalet på för att få bort damm och eventuell annan smuts på ytan till dem. Att frukterna tvättas eliminerar grovt uppskattat cirka 30-40 % av växtskyddsmedelsresterna i skalet.

Mer information om resterna av växtskyddsmedel i livsmedel

Varför framhävs vissa ingredienser i märkningarna på förpackningar?

Ämnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans ska framhävas i märkningarna på förpackningarna till livsmedel. Sådana ämnen och produkter räknas upp i bilaga II till förordningen om livsmedelsinformation. På listan har nämnts 14 matallergener som bedömts som de vanligaste inom EU-området. Europeiska kommissionen uppdaterar listan allt enligt behov.

Läs mer om märkningarna om allergener här.

Ska jag berätta för läkaren att jag använder kosttillskott?

Ja! Det är mycket viktigt att din läkare får veta vilka kosttillskott du använder för att han eller hon ska kunna beakta dem i diagnosen. Så kan man också i vården beakta att kosttillskottet används och eventuella samverkningar mellan läkemedlet och kosttillskottet.

Läs också våra andra råd gällande användningen av kosttillskott här.

Vad är det för skillnad på barnmat och produkter riktade till barn?

I livsmedelslagstiftningen avses med barnmat industriellt framställd barnmat, som särskilt tillverkats för att komplettera under treåriga barns kost och näringsmässiga behov. Sådan barnmat är bl.a. grötar och vällingar, frukt- och bärpuréer, grönsakspuréer och kött- och fikspuréer avsedda för barn.

För dem finns egen produktspecifik lagstiftning, som reglerar till exempel produkternas näringsinnehåll. För råvaror som används vid framställning av industriell barnmat har också fastställts strängare kvalitets- och renhetskrav än för råvarorna i vanliga livsmedel. Barnmat ska vara försedd med en märkning som berättar för hur gamla barn den produkten rekommenderas.

I butikerna finns också sådana produkter, som riktas till barn bl.a. med hjälp av lockande teckningar eller förpackningar. Många av dessa produkter hör lagstiftningsmässigt inte till kategorin barnmat. Sådana produkter kan till exempel vara yoghurt, mjölkbaserade drycker och saftdrycker, puddingar, kex och frukostflingor som i första hand marknadsförs till barn.  Lagstiftningen begränsar inte näringsinnehållet i dem. Kvalitets- och renhetskraven på råvarorna som används vid tillverkning av dem avviker inte från kraven på andra vanliga produkter.

Fäst för sådana produkters del uppmärksamhet vid produktens näringsinnehåll. Om mängden mättat fett, socker eller salt är hög, är det bäst att du endast sporadiskt serverar sådana produkter till ett barn.

Mer information om barnmat 

Mer information om närings- och kostrekommendationerna till spädbarn och barn

Vilka märkningar krävs, om jag säljer skörd från min egen trädgård?

Om du säljer av din egen skörd direkt till en konsument, ställs inga märkningskrav.

Om du säljer av din egen skörd till en annan för försäljning, såsom till din närbutik eller ett torg, måste du beakta handelsnormerna för grönsaker och särskilt de produktspecifika normerna för t.ex. äpplen, päron, jordgubbar, sallat, paprika och tomat.

Finns det någon snabbkurs om påståendena som används vid marknadsföring av livsmedel?

Ja. På webbkursen om närings- och hälsopåståenden behandlas de grundläggande frågorna om närings- och hälsopåståendena som används vid marknadsföring av livsmedel. 

• Efter att ha avlagt kursen vet du vad närings- och hälsopåståenden är och var du finner de godkända påståendena.
• Du lär dig hur påståenden kan användas vid marknadsföring av livsmedel.
• Du lär dig också vilka extra märkningar som användning av påståendena förutsätter i märkningarna på förpackningen.

Är ett livsmedel som märkts som glutenfritt helt glutenfritt?

Inte nödvändigtvis. Ett livsmedel får märkas som glutenfritt, om glutenhalten i livsmedlet inte överstiger 20 mg/kg. Sådana produkter är säkra för personer med celiaki dvs. personer hos vilka gluten orsakar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna. Gluten är ett protein dvs. äggviteämne som förekommer i vete, råg och korn eller sorter som korsats med dem.

I ett samnordiskt projekt som genomfördes år 2018-2019 konstaterades att märkningarna om glutenfritt på livsmedlen väl höll sträck. De flesta produkter som var med i projektet och som märkts som ”glutenfria” höll sig inom gränsvärdet.

Läs mer

Rapport över det samnordiska glutenprojektet

Jag köpte en kanna och muggar i keramik som souvenir i utlandet. Jag kan väl servera drycker ur dem?

Nej, det ska du inte göra, om du inte säkert vet att produkterna lämpar sig för kontakt med livsmedel. Keramikkärl som förts in som souvenirer från utlandet kan ge ifrån sig tungmetaller, såsom bly och kadmium. Det är säkrats att använda dem enbart som prydnader.

Läs mer

Varför ska man inte äta potatis som blivit grön?

Potatis som blivit grön innehåller stora mängder glykoalkaloider, såsom solanin och chakonin, som i stora halter är hälsovådliga. Tidig potatis innehåller också relativt stora mängder solanin och därför bör man undvika att servera sådana till barn.

För att potatisen inte ska bli grön måste den förvaras skyddad mot ljus. 

Läs mer

Hur vet man om jordgubbarna är finska?

Köp jordgubbarna på ett sådant säljställe där jordgubbarnas ursprung tydligt märkts ut och där namnet och kontaktuppgifterna för den som innehar säljstället tydligt framgår.

Att jordgubbarna är inhemska kan man lättast kontrollera med hjälp av uppgifterna på asken eller lådan. Av uppgifterna framgår jordgubbarnas ursprungsland, förpackaren, livsmedelspartiets identifieringskod, mängden innehåll och kvalitetsklassen. Jordgubbar som odlats i Finland förpackas direkt i säljlådor redan på gården. Därför är förpackaren i allmänhet den samma som odlaren och adressen berättar var bären odlats.

I omedelbar närhet av jordgubbar som säljs i lösvikt ska finnas en skylt på vilken jordgubbarnas ursprungsland och kvalitetsklass tydligt skrivits ut. Också då jordgubbarna säljs i lösvikt kan man be att få se uppgifterna på säljlådan.

Läs mer

Varför är det tillåtet att sälja stenmurklor som livsmedel i Finland, fastän svamparna är giftiga?

Stenmurklan är ett exceptionellt livsmedel eftersom det är tillåtet att sälja den trots att svampen som obehandlad av naturen innehåller ett gift som heter gyromitrin. En stor dos gyromitrin orsakar en akut förgiftning. Gyromitrinet och dess metaboliter är också cancerframkallande föreningar.

Riskerna med giftet i stenmurklor kan ändå undvikas om svampen behandlas på rätt sätt. Stenmurklor ska kokas två gånger i rikligt med vatten (1 del svamp till 3 delar vatten) i minst fem minuter och sköljas väl i rikligt med vatten efter varje kokning. Glöm inte heller att vädra rummet omsorgsfullt.

Säljställen som saluhåller stenmurklor ska vara försedda med varningsmärkningar om att svamparna är giftiga och anvisningar om hur svampen ska behandlas.

Måste ursprungslandet för färska hela grönsaker alltid anges? Räcker det med ”EU”, ”inhemska” eller en bild på landets flagga?

Ja och nej. Ursprungslandet för färska hela grönsaker ska alltid anges oberoende av om produkten säljs förpackad eller i lösvikt. Ursprungslandet anges med landets hela namn; en bild på landets flagga eller orden ”EU” eller ”inhemska” är inte nog. Mer information om kraven på märkningar om hela grönsaker finner du här.

Är det tryggt att köpa livsmedel på webben?

Inte alltid. Det lönar sig att vara på sin vakt och alltid kontrollera åtminstone följande saker innan man fattar sitt köpbeslut:

• Från vem tänker du köpa?
• Berättar säljaren sina kontaktuppgifter?
• Vad innehåller produkten?
• Är effekten som utlovas för bra?
• Hur har andra utvärderat produkten/säljaren?
• Är det tryggt att använda kreditkort?

Om du misstänker att en produkt som du köpt på webben är av låg kvalitet, att produkten inte är säker eller att informationen som getts om produkten inte håller sträck, ska du kontakta hälsovårdsinspektören.

Läs mer

Lämpar sig alla plastkärl för upphettning av mat i en mikrougn?

Nej. I mikrougn ska du använda endast sådana plastkärl som är försedda med en märkning om att de lämpar sig för upphettning i mikrougn. Annars kan kärlet under upphettningen överföra skadliga ämnen till livsmedlet. Om plastkärlets yta är repad eller annars sliten lönar det sig inte heller att använda kärlet, även om det är försett med en märkning som tillåter upphettning i mikrougn.

Läs mer

Vilken information borde ges om hemlagade livsmedel som saluhålls på en basar?

Om du för livsmedel som du lagat hemma till en basar för försäljning, ska du inte glömma att ge konsumenten lättläst och tillräcklig information om produkterna. Evira anser att minst följande information borde ges om förpackade livsmedel:

• livsmedlets beteckning
• ämnena som orsakar allergier och intolerans
• nettokvantiteten
• tillverkningsdagen

För oförpackade livsmedels del borde konsumenten åtminstone få information om livsmedlets innehåll av ämnen som orsakar allergi och intolerans.

Gäller yttrandefriheten även marknadsföring av livsmedel?

Den allmänna yttrandefriheten möjliggör inte sådan marknadsföring av livsmedel som strider mot lagstiftningen.

Om informationen som ska ges om livsmedel kan bestämmas med lagstiftnings- och förvaltningsmetoder, eftersom 

• marknadsföringen inte hör till yttrandefrihetsrättens s.k. kärnområde
• syftet är att skydda till exempel konsumenternas hälsa och tillit till marknaden.

Läs mer

Får hampprodukter som innehåller CBD saluhållas i Finland?

För närvarande inte. Livsmedel tillverkade av hampa med en på ett eller annat sätt koncentrerad eller berikad CBD-halt har veterligen inte någon användningshistoria som livsmedel före året 1997. Av den orsaken betraktas de som nya livsmedel som förutsätts ha ett tillstånd som nytt livsmedel för att få släppas ut på marknaden.

Läs mer

Kan det bli problem om jag köper en tillbucklad konservburk i butiken?

Det kan det bli. Om en konservburk blir tillbucklad, kan metaller överföras från burken till livsmedlet som förvaras i den. Det lönar sig inte att köpa en tillbucklad burk.

Läs mer

Är det någon skillnad hur och hurdana engångsskyddshandskar jag använder i livsmedelsarbete?